Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun"

Transkript

1 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm, Regionförbundet Örebro Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Författare: Kerstin Hellberg, Örebro kommun Margareta Runhede, Örebro kommun

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Förord Sammanfattning Inledning/bakgrund Metod, upplägg och genomförande Resultat Begreppsdefinitioner Diskussion Källhänvisningar (17)

3 1 Inledning 1.1 Förord Administrativa samordnargruppen inom förvaltningen för funktionshindrade, Örebro kommun - får ofta olika utvärderingsuppdrag från olika chefer. Att delta i utvärderarverkstan innebar en möjlighet att få bättre kunskap och professionellt stöd i att utvärdera. Uppdrag/fråga som utvärderas i detta projekt, bestämdes av fyra områdescheferna inom område 1 4 inom förvaltning för funktionshindrade. Uppdraget blev att utvärdera VISA. VISA är ett arbetssätt som används inom område 1 4 inom förvaltningen för funktionshindrade, Örebro kommun. Områdescheferna uttryckte även önskan om att kunna evidensbasera VISA. 1.2 Sammanfattning Uppdraget att utvärdera VISA gavs av områdescheferna inom område 1 4 i förvaltningen för funktionshindrade, Örebro kommun. Frågeställningarna var att ge svar på om VISA som arbetssätt ger förbättrad kvalité och kontinuitet i insatsen till våra brukare ingen mätbar skillnad på kvalité och kontinuitet i insatsen till våra brukare försämrad kvalité och kontinuitet i insatsen till våra brukare Metoden som använts har varit att ställa frågor i en enkät till alla enhetschefer inom område 1 4. Svarsfrekvensen har varit mycket god; 88 %. Resultatet från enkät till enhetschefer visar en genomgående positiv erfarenhet från de som använt arbetssättet. Inga större skillnader har kunnat utläsas beroende på brukares ålder, kön eller personkrets. I diskussionsavsnittet för vi ett resonemang om behovet att definiera arbetssättet, om vikten av att säkerställa effekt för brukare, om arbetssättet är överförbart till alla målgrupper samt vad som fordras för att få evidens. 1.3 Inledning/bakgrund VISA är ett arbetssätt som sedan år 1997 använts inom förvaltningen för funktionshindrade för att stödja och underlätta för personer med autism. VISA står för Visuellt Individuellt Strukturerat Arbetssätt. VISA är inspirerat av den tydliggörande pedagogik som används i TEACCH programmet (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children) men har anpassats till förhållanden inom boendestöd i Örebro. Med VISA-pedagogik och verktyg skapas 3 (17)

4 struktur för ett enhetlig bemötande. Personal kan skifta men i centrum står individen. Att arbeta strukturerat innebär att man arbetar utifrån gemensamt fattade beslut samt dokumenterar och utvärderar det man gör. Med VISA arbetar man med specifika-, kortsiktiga- och långsiktiga mål. Strukturen i arbetet skall följa brukarens utveckling och fungera som en ram att arbeta utifrån. En röd tråd är samarbete mellan anhöriga och personal. VISA säkrar kvalitet och kontinuitet i insatserna till brukaren så att denne blir bemött på samma sätt och får samma kvalitet på insatserna oavsett vem han/hon möter. Verktyg som används i VISA är olika former av handlingsplaner, beskrivningar, analyser och planeringsverktyg. Vissa verktyg är ett hjälpmedel för brukaren. Ett exempel på detta är olika typer av scheman som underlättar för brukaren att ha kontroll på sin dag/vecka och ger förutsägbarhet. Andra verktyg är hjälpmedel för personalen. Exempel på detta är arbetsbeskrivningar som beskriver personalens agerande i specifika situationer. Detta för att personalen ska agera likadant vilket leder till ökad trygghet för brukaren. En del verktyg som till exempel årsberättelsen underlättar för brukaren att dela med sig av och att minnas sina upplevelser. Arbetssättet anses ha fungerat bra för dessa brukare och personalen upplever att brukare kan få en bättre fungerande vardag och ett självständigare liv. På senare år har arbetssättet spridit sig även till verksamheter och till brukare med andra funktionsnedsättningar. Förvaltningens pedagogiska verksamhetsutvecklare driver sedan år 2007 utbildningen VISA för alla, där all personal inom förvaltningen får tillgång till information och utbildning om pedagogiken och verktygen. Inom område 1-4 finns särskilda pedagogiska verksamhetsutvecklare och några enhetschefer som för ut och utvecklar VISA som arbetssätt. Satsningen har varit omfattande. Ett av de mest uttalade målen med VISA är att säkra kvalité och kontinuitet i insatsen till brukaren. Frågeställningarna som vi arbetat utifrån är följande: Är VISA ett arbetssätt som ger förbättrad kvalité och kontinuitet i insatsen till våra brukare ingen mätbar skillnad på kvalité och kontinuitet i insatsen till våra brukare försämrad kvalité och kontinuitet i insatsen till våra brukare 1.4 Metod, upplägg och genomförande Efter att frågeställningarna var klara hamnade vi i en slags återvändsgränd. Vi hittade ingen tydlig definition av VISA. I förvaltningen beskrevs VISA både som arbetssätt, en metod, en gemensam värdegrund, ett gemensamt 4 (17)

5 förhållningssätt och språk. Hur skulle vi kunna mäta kvalité och kontinuitet på något som inte var definierat? Vi efterfrågade kriterier i den verksamhetsgrupp, där områdeschefer och administrativa samordnare ingår. Områdescheferna gav ett uppdrag till de pedagogiska verksamhetsutvecklarna att ta fram mer avgränsade och tydliga kriterier för definition av VISA. I skrivande stund har vi inte fått någon återkoppling av detta arbete. Vi gjorde ett studiebesök ute på en daglig verksamhet för att se hur man praktiskt arbetade utifrån VISA. Framförallt var vi intresserade av att ta del av vad det visuella betydde. Fotografier och bilder användes, men det visuella beskrevs också som allt som tydliggör för brukaren. Dvs för en synskadad så kunde det visuella vara beröring osv. En administrativ samordnare, som inte deltog i utvärderarverkstan, fick i uppdrag av en områdeschef att göra en kartläggning. Denna kartläggning gick ut på att via kvalitativa intervjuer med alla enhetschefer inom område 1 4 beskriva VISA definierades och hur enhetscheferna tagit till sig arbetssättet. Kartläggningen genomfördes under sommaren Presentationen av resultatet gjordes genom en indelning i fyra grupper av de chefer som intervjuats. Vi arbetar mot VISA, Vi strävar mot VISA, VISA hur gör vi det? Varför VISA? Bilden av vad VISA som arbetssätt beskrevs som att ha en gemensam värdegrund, kunskap, språk, struktur och systematik i arbetet med brukaren. Personalen arbetar visuellt, individuellt och strukturerat med brukaren. Detta är en beskrivning av VISA utifrån utbildningsmaterial som finns i förvaltningen: Grundläggande principer: Kunskap om funktionsnedsättningar Individualisering Samverkan Livsperspektiv - helhetssyn Tydliggörande pedagogik Arbetssätt och verktyg Pedagogiska arbetsmetoder & kognitivt stöd Struktur och dokumentation Målplaner, utvärderingar och uppföljningar Informella bedömningar Under tiden vi arbetat med utvärderingen har benämningen metod suddats ut allt mer, likadant evidensbaserad metod i stället benämndes VISA som ett arbetssätt. Fortfarande kvarstod frågan vad som utmärker detta arbetssätt från andra arbetssätt. 5 (17)

6 Hur skulle vi gå vidare? Hur skulle vi kunna utvärdera effekten av VISA som arbetssätt för brukarens kvalité? I detta skede fick vi handledning av Kerstin Färm och Margareta Hansson vid regionförbundet. För att mäta effekten av VISA funderade vi ganska länge över hur vi skulle gå tillväga. Först hade vi funderingar på att välja ut ett antal brukare, gå igenom dokumentation och intervjua personal som finns runt brukaren. Tanken var att följa några brukare före och efter att personalen använt VISA som arbetssätt s k fallstudier. Svårigheter i att få fram tydliga startdatum, att dokumentationen beskrevs vara av ojämn kvalité och bedömning av stor tidsåtgång gjorde att vi inte valde detta tillvägagångsätt. Vi var också inne på att göra ett urval av två brukaregrupper - diagnostiserad autism och med ej diagnostiserade autism. Detta för att VISA från början användes som ett arbetssätt endast för brukare med autism. Till slut valde vi att fråga enhetscheferna med enkätfrågor. Hur var deras upplevelse och erfarenhet av effekt av VISA som arbetssätt. Vi var också intresserade av att se skillnader i ålder, kön och personkrets av brukare. Enkäten skickades ut till alla enhetschefer inom område 1-4 oavsett indelning i grupper enligt kartläggningen. Vi gjorde ingen skillnad i utskick till vilken verksamhet man arbetade i. Vi försökte inte heller rikta frågor efter den indelning som kommit fram i den tidigare kvalitativa undersökningen. Detta var avsiktligt från vår sida, eftersom inte ville att någon enhetschef skulle känna sig ifrågasatt. Vi visste att ledningen (områdescheferna) mycket tydligt förordade VISA som arbetssätt. 1.5 Resultat Svarsfrekvensen i den enkät som vi skickade till enhetschefer var mycket god, 88 %. Enkäten skickades ut till 43 enhetschefer och 38 svar kom in. Ungefär 75 % av de svarande visade sig ha erfarenhet av VISA som arbetssätt. Genomgående visar enkätsvaren på en positiv inställning till att VISA inneburit förbättrad kvalité och kontinuitet för brukare. Olika personkretsar De brukare som finns inom förvaltningen för funktionshindrade är indelade i tre olika personkretsar utifrån Lagen om stöd och service. Det finns också brukare med beslut enligt Socialtjänstlagen. Anledningen till att vi tagit med personkrets som en faktor, var att VISA först infördes för personkrets 1. Analysen av skillnader inom personkretsar visade att när det gäller: 6 (17)

7 Personkrets 1 - fanns upplevelse om förbättrad kvalité, förutom ett svar där försämrad kvalité uppgavs. Flest enhetschefer med erfarenhet av VISA hade det med personkrets 1 vuxna Personkrets 2 förbättrad kvalité förutom ett svar där ingen skillnad upplevts Personkrets 3 förbättrad kvalité förutom ett svar där ingen skillnad upplevts Vuxna respektive barn/ungdom Fler enhetschefer har erfarenhet av arbete med VISA för vuxengruppen. Detta är inget konstigt eftersom vuxengruppen är mycket större än barn/ungdomsgruppen. Inom gruppen barn/ungdom är enhetschefernas erfarenhet (för dem som arbetat med denna målgrupp) enbart positiv dvs VISA leder till förbättrad kvalité och kontinuitet. Olika kön Ingen skillnad när det gäller kön kan utläsas av enkätsvaren. Kommentarer Enhetscheferna hade också möjlighet att skriva kommentarer. När det gäller upplevd förbättring av kvalité så har hänvisningar gjorts till att det betyder mycket för brukarens hälsa, att VISA är användbart på något sätt för alla brukare och att det innehåller bra verktyg för att förbättra brukarens livssituation. Kommentar då upplevd försämring av kvalité rapporterats handlar om att upplägg med VISA blev oförståeligt och rörigt. De som svarat att det inte gjort skillnad har ej kommenterat detta. Sammanfattande slutsats Slutsats övervägande så har de enhetschefer med erfarenhet av VISA som arbetssätt - en positiv inställning till arbetssättet. 1.6 Diskussion Varför så nöjd? Varför är man så nöjd och vad är det man är nöjd med? Består nöjdheten i att det finns en gemenskap eller samstämmighet i hur man ska arbeta? Eller är det just arbetssättet i sig som man är nöjd med? Är personal, brukare, anhöriga lika nöjda som ledningen? För att få svar på dessa frågor måste säkert flera undersökningar genomföras. Betydelsen av uthållighet samstämmighet Är det framgångsrika konceptet i att vara uthållig med ett arbetssätt? Att hålla i, implementera och genomföra något som har bestämts. Är det just 7 (17)

8 uthålligheten att år från år med prioritering av resurser i form av pedagogiska verksamhetsutvecklare som skapar framgång? Men vad vet man egentligen av effekten för brukaren? Skulle vissa brukare utvecklats mer av andra arbetssätt eller andra metoder? Flexibelt arbetssätt Är det just variationen i arbetssättet som beskrivs som en verktygslåda som gör att det känns så användbart? Är det en förklaring till varför VISA fått en sån genomslagskraft? Att verktygen är oändliga för variation? Om VISA kan vara allt, vad är då utmärkande för VISA som ett arbetssätt? Vilka möjligheter finns att få evidens för arbetssättet? VISA för alla? Vad innebär arbetssättet för brukarens självständighet och utveckling? Bygger man upp en alltför skyddad miljö för vissa brukare med detta arbetssätt. Livet innehåller både överraskningar och oplanerade aktiviteter. Skapar detta arbetssätt en inlåsning för vissa brukare. Självklart finns det brukare framförallt med autistiska drag som kan behöva mycket struktur. Men finns det brukare som med detta arbetssätt, i bästa välmening från personalens sida blir omhändertagna med onödigt mycket struktur. Vår uppfattning är att denna frågeställning ses som underlig av de som förordar VISA. För dem innebär arbetssättet med VISA också att alltid känna av brukarens behov av struktur. Grundinställningen verkar vara att struktur kan man aldrig få för mycket av. Vad kan hända om man är för okritisk? Finns det risker med att låta ett arbetssätt bli så dominerande? Historiskt sett så har arbetssätt/metoder som varit allenarådande i efterhand ibland kritiserats starkt. Just detta att arbetssätt/metoder alltid är bäst i alla lägen gör att varningsklockor kan ringa. Vad har man för evidens av effekten? Hur kan man säkert veta att detta är bra för alla brukare? Tvingande, stödjande eller styrande? Vi tror att det är viktigt att ha in ovanstående perspektiv när ledningen bestämmer att ett arbetssätt ska råda i en organisation. Det är oerhört viktigt att ledningen är tydlig med hur arbetssättet ska tillämpas. Ska arbetssättet användas i alla lägen då är det tvingande. Om arbetssättet av alla ska uppfattas som stödjande så är tonvikten på att detta är ett tips ett råd, att det här finns som ni kan använda om ni vill. Ett annat perspektiv är att det är styrande dvs detta bör vi arbeta med, det är vårt mål, detta arbetssätt ska vi försöka styra till. Vare sig man från ledningen betonar tvingande, stödjande eller styrande så är det oerhört viktigt att arbetssättet är definierat. Likaså att effekten är säkerställd också ur ett vetenskapligt perspektiv. Det här med evidens. 8 (17)

9 Om man skulle införliva VISA i den beskrivning som tagits fram av modeller för evidensbaserad praktik, så skulle man behöva rannsaka vad som är uppfyllt. För att evidenskraven ska uppfyllas ska följande perspektiv råda i varje situation /omständigheter. En förutsättning för evidensbaserad praktik är nedanstående kunskapskällor: Brukarens erfarenhet och önskemål ska tas till vara Professionell expertis (kompetens) ska vara tillgodosedd Bästa vetenskapliga evidens ska vara säkerställd (dvs att man vet genom forskning, studier, jämförelser, mätningar - att detta har en bra effekt) Vi menar att vi genom vår studie möjligen närmat oss att säkerställa ledningens/personalens positiva upplevelse och erfarenhet av VISA arbetssätt. Däremot finns egentligen ingen erfarenhet av hur brukarens upplevelse och önskemål är tillgodosedda. Vad tycker brukaren? Det vet vi mycket lite om. Detta skulle kanske kunna mätas genom observationer, samtal eller genom att ta del av rapporterade tillbud/avvikelser (som förhoppningsvis då minskar efter införande av VISA som arbetssätt). När det gäller vetenskaplig evidens, så finns det mycket litet dokumenterat om VISA. Mätningar och jämförande studier saknas. Evidens och spridning I de resultat vi fått från enkäten, utifrån olika diskussioner osv så är VISA i de flesta fall ansett som ett viktigt bidrag för framgång i arbetet med brukaren. Om nu detta arbetssätt/metod är väldigt välgörande för brukare med kognitiva funktionsnedsättningar så borde det vara viktigt att överföra detta i brukarens hela livssituation och vardag ännu mera. Detta skulle också kunna erbjudas som stöd och förhållningssätt för anhöriga eller i andra livssituationer där det finns ett sammanhang som brukaren ingår i. Om man skulle kunna skaffa evidens och definiera arbetssättet/metoden på ett vetenskapligt sätt så skulle detta också kunna spridas inom verksamhetsområdet och i samhället. 1.7 Begreppsdefinitioner Begrepp Beskrivning Personkrets 1 [1] Personer med utvecklingsstörning. Personer med autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2 [2] Personer som har en hjärnskada med en begåvningsmässig funktionsnedsättning. Orsak till skadan kan vara en olycka, skada eller en sjukdom. Personen har fått sin skada i vuxen ålder, d.v.s. efter 16 års ålder Personkrets 3 [3] Personer med fysiska och psykiska 9 (17)

10 funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande. Funktionsnedsättningen ska vara varaktig. Personen ska ha svårigheter i den dagliga livsföringen och inte klara vardagsrutiner på egen hand, som personlig hygien, toalettbesök, på- och avklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus. Svårigheter ska finnas dagligen och i olika situationer och miljöer. Det ska även starkt påverka flera viktiga livsområden samtidigt som boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. LSS VISA Lagen om stöd och service Visuellt, individuellt, strukturerat arbetssätt 10 (17)

11 2 Källhänvisningar Kvalitativ kartläggning av VISA Arbetssättet inom förvaltningen för funktionshindrade i Örebro kommun. Emil Strömberg , Nf 289/2010. Eriksson G Bengt, Karlsson Per-Åke 2008 Att utvärdera välfärdsarbete Stockholm, Gothia förlag. IMS Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, Färm Kerstin, Ljunggren Synnöve, Marklund Kristin & Bergström Ulrika 2010 Att leda evidensbaserad praktik en guide för dig som är chef inom socialt arbete. Sveriges kommuner och Landsting, Oscarsson Lars 2009 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Bilagor Bilaga 1 Enkät till enhetschefer Bilaga 2 Följebrev till enhetschefer Bilaga 3 Resultat enkät 11 (17)

12 BILAGA Enhetschefer inom omr 1 Information om enkät Vi deltar i en utbildning med utvärderingsverkstad som drivs av Regionförbundet i Örebro län. Vi har ett uppdrag från områdescheferna att utvärdera VISA som arbetssätt. Vi vill att du som enhetschef besvarar medföljande enkät! Ditt svar kommer redovisas samlat och ej enskilt. Vi tar gärna emot enkäten via post och kommer att bifoga ett svarskuvert. Dina svar är viktiga. De ger oss ökad kunskap om arbetssättet. Vi är tacksamma för att du tar dig tid att svara! Med vänliga hälsningar Kerstin Hellberg adm samordnare Margareta Runhede projektsamordnare 12 (17)

13 Till enhetschef inom område 1 4 BILAGA 2 Förvaltningen för funktionshindrade Erfarenheter av VISA som arbetssätt 1. Hur ser Din erfarenhet av VISA som arbetssätt ut? Ja, jag har erfarenhet av arbete med VISA Nej, jag har ingen erfarenhet av att arbeta med VISA Om du svarar att du har erfarenhet av VISA som arbetsätt - ange för vilka målgrupper/kategorier av brukare. Kryssa för (flera alternativ kan anges) Män Kvinnor Barn- och ungdom Vuxna Liten funktionsnedsättning Måttlig funktionsnedsättning Stor funktionsnedsättning 1 Personkrets I 1 Personer med utvecklingsstörning. Personer med autism eller autismliknande tillstånd. 13 (17)

14 2 3 Personkrets II Personkrets III Ta ställning till följande påståenden! 2. VISA som arbetssätt ger en förbättrad kvalitet/kontinuitet för brukaren! Ja Kommentera för vilken/vilka målgrupper/kategorier (kön, barn- ungdom vuxen, grad av funktionsnedsättning, personkrets).. Nej Kommentera för vilken/vilka målgrupper/kategorier (kön, barnungdom vuxen, grad av funktionsnedsättning, personkrets). 2 Personer som har en hjärnskada med en begåvningsmässig funktionsnedsättning. Orsak till skadan kan vara en olycka, skada eller en sjukdom. Personen har fått sin skada i vuxen ålder, d.v.s. efter 16 års ålder 3 Personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande. Funktionsnedsättningen ska vara varaktig. Personen ska ha svårigheter i den dagliga livsföringen och inte klara vardagsrutiner på egen hand, som personlig hygien, toalettbesök, på- och avklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus. Svårigheter ska finnas dagligen och i olika situationer och miljöer. Det ska även starkt påverka flera viktiga livsområden samtidigt som boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. 14 (17)

15 . Vet inte 3. VISA som arbetssätt ger en försämrad kvalitet/kontinuitet för brukaren! Ja Kommentera för vilken/vilka målgrupper/kategorier (kön, barnungdom vuxen, grad av funktionsnedsättning, personkrets)... Nej Kommentera för vilken/vilka målgrupper/kategorier (kön, barnungdom vuxen, grad av funktionsnedsättning, personkrets).. Vet inte 4. VISA som arbetssätt gör ingen skillnad på kvalitet/kontinuitet för brukaren Ja 15 (17)

16 Kommentera för vilken/vilka målgrupper/kategorier (kön, barn- ungdom vuxen, grad av funktionsnedsättning, personkrets)..... Nej Kommentera för vilken/vilka målgrupper/kategorier (kön, barnungdom vuxen, grad av funktionsnedsättning, personkrets)... Vet inte Övriga kommentarer..... Svar skickas in senast till Kerstin Hellberg, i bifogat svarskuvert. Tack för Din medverkan! 16 (17)

17 17 (17)

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vem gäller lagen för? Har du något av funktionshindren

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU Kurs A0041H Arbetsterapi Verksamhetsförlagd utbildning II, 15 hp Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkes (BAY) i VFU Bedömningen av studentens yrkes syftar till

Läs mer

Vår grundsyn. Rektorsområde skolor för elever med autism Kirseberg SDF Malmö Stad. grundbultar

Vår grundsyn. Rektorsområde skolor för elever med autism Kirseberg SDF Malmö Stad. grundbultar Rektorsområde skolor för elever med autism Kirseberg SDF Malmö Stad 2009 10 09 Vår grundsyn Utgångspunkter Vi utgår från att autismspektrum är en funktionsnedsättning som har biologiska orsaker. En persons

Läs mer

Uppdragshandling för boendestödjare

Uppdragshandling för boendestödjare 2013-02-21 Nf 506/2011 Uppdragshandling för boendestödjare Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Antagen av förvaltningschef och samverkad med fackliga representanter, Förvaltningen för funktionshindrade

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS. Delredovisning av regeringsuppdrag

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS. Delredovisning av regeringsuppdrag Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och

Läs mer

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem

Dag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem VUB Skåne nätverksarbete för förbättrad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Lena Nylander 1,4 Helene Ahnlund 1,2, Maria Larsson 1,2, Gunnar Sandström 1,3 och Anders Elmkvist 1 1 VUB-teamet, Region

Läs mer

Omsorgsplan 2014 2020

Omsorgsplan 2014 2020 Omsorgsplan 2014 2020 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-05-26, 67 Dnr KS 2013/491 1 Innehåll Sammanfattning sid 3 Inledning sid 4 Målgrupp sid 5 Insatser enligt LSS, utvecklingen under de senaste sex

Läs mer

DOM. 2014-01- z 1. Meddelad i Göteborg. Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2014-01- z 1. Meddelad i Göteborg. Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 2014-01- z 1 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål m 1109-13 KLAGANDE c Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Socialnämnden i Hallsbergs

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering Organisation Kunskap om de

Läs mer

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:

Läs mer

Arbete med barn och elever med autism

Arbete med barn och elever med autism Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående

Läs mer

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof 203-04 -6 Sov 27/202 Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof Sammanfattning Norlandia Care har sedan hösten 200 ansvaret för driften

Läs mer

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING

Läs mer

DOM 2014-05- 0 5. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

DOM 2014-05- 0 5. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2014-05- 0 5 Meddelad i Sundsvall Sida 1 (4) Mål nr 529-13 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge MOTPART Ställföreträdare: 1. 2. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram

Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram intervjuer med brukare och personal i bostad med särskild service Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Nämndens ansvarsområde

Nämndens ansvarsområde 2013-01-04 Diarienr 2012/337-NF-003 Sid. 1 Nämnden för funktionshindrade För att ta vidare steg mot Vision 2026 Staden utan gränser ska nämnden för funktionshindrade aktivt planera för målgruppernas framtida

Läs mer

Metoder för delaktighet och inflytande inom LSS Kortversion och arbetsmaterial

Metoder för delaktighet och inflytande inom LSS Kortversion och arbetsmaterial Metoder för delaktighet och inflytande inom LSS Kortversion och arbetsmaterial 1 Susanne Larsson FoU Södertörns skriftserie nr 135/15 Förord Den här sammanfattningen bygger på ett FoU-projekt som genomförts

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid

Läs mer

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Utökad sammanfattning till Assistansersättningens utveckling (Socialförsäkringsrapport 2015:13) Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Förord År 1994 infördes personlig assistans

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3 Socialförvaltningen 2013-11-04 1(7 ) Dnr SO 20130644 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE 2014-2019 R EVIDERING 201 3 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD OCH SERVICE 2014-2019

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Gunnel Håkansson Kundvalsenheten 2015-03-18 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999.

Läs mer

Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020

Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020 1 2014-03-31 Diarienr 2014/73-NF-753 Sociala nämndernas förvaltning Nämnden för funktionshindrade Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020 I syfte att få en bild av och

Läs mer

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Petra Björne, Joakim Cronmalm & Emma Sällberg Malmö stad Rapportens syfte Sammanställning av relevant forskning Brukare med särskilt utmanande beteende Stor variation

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik

Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik Uppdatering: Datum för anmälan för boende samt datum för middag. Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik Examensarbetet ska ni genomföra på det universitet som ni är

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. MOTPART Socialnämnden i Värmdö kommun Skogsbovägen 11 134 81 Gustavsberg

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. MOTPART Socialnämnden i Värmdö kommun Skogsbovägen 11 134 81 Gustavsberg KAMMARRÄTTEN Z29 Avdelning 01 2014-02-24 Meddelad i Stokholm Mål nr 4663-13 KLAGANDE MOTPART Soialnämnden i Värmdö kommun Skogsbovägen 11 134 81 Gustavsberg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stokholms

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland 2013-05-04 1(10) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland I den nationella

Läs mer

VÅRD OCH OMSORG. Ämnets syfte

VÅRD OCH OMSORG. Ämnets syfte VÅRD OCH OMSORG Ämnet vård och omsorg har sin grund i praktiskt arbete men också i vetenskapliga ämnesområden som vårdvetenskap och socialt arbete. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete ur ett helhetsperspektiv,

Läs mer

Verksamhetsplan Junibackens korttidshem

Verksamhetsplan Junibackens korttidshem Verksamhetsplan Junibackens korttidshem 2015 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning --------------------------------------- 3 Kvalitetsarbete ---------------------------------------------------- 4

Läs mer

Autism- och Aspergerförbundet om LSS - en viktig lag som urholkas allt mer

Autism- och Aspergerförbundet om LSS - en viktig lag som urholkas allt mer om LSS - en viktig lag som urholkas allt mer Det var så här det var tänkt med LSS Personer med svåra funktionsnedsättningar skulle genom en stark rättighetslag garanteras: Möjlighet att leva som andra

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet 1/6 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03293 SAKEN Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare

Läs mer

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE. Nämnden för Funktionsstöd. Sammanträde 2015-12-17 klockan 15 Sjöallén 9D, Kungsbacka

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE. Nämnden för Funktionsstöd. Sammanträde 2015-12-17 klockan 15 Sjöallén 9D, Kungsbacka KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-12-04 Nämnden för Funktionsstöd Sammanträde 2015-12-17 klockan 15 Sjöallén 9D, Kungsbacka Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Bo Dahlström

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU

Läs mer

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015 Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre 1 Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 22.10.2011 2 Innehåll Hemvård och omsorgsarbete för äldre 10 sv... 1

Läs mer

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som

Läs mer

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 1. Vad vill Skåne Stadsmission uppnå? Stiftelsens ändamålsparagraf, 1 i organisationens stadgar: Skåne Stadsmission är en stiftelse, vilande på kristen grund, som

Läs mer

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Vad personlig assistans är Personlig assistans är en insats i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen kan även

Läs mer

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmen i Lerum

Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmen i Lerum Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmen i Lerum Per Röjfors Utvecklingsledare @Prefora Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare @jerhov Ch + P Bakgrund 2012-2013 Start utifrån Skolinspektionens beslut

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Banvaktens förskola Anci Rehn, Förskolechef Tomas Rigvald, verksamhetsansvarig ~ 1 ~ Innehållsförteckning sidnr 1. Inledning 3 2. System för kvalitetsarbete 5 3. Områden

Läs mer

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

YTTRANDE. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

YTTRANDE. Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2009-01-29 1 (8) YTTRANDE Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs slutbetänkande; Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 2015-03-16 Verksamhetsområde Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Diarienummer: VON 2014/1040 009 Verksamhetsområdets verksamhetsplan beslutad av vård- och omsorgsdirektör

Läs mer

Kartläggning av utvecklingsbehov inom området stöd till personer med funktionsnedsättning

Kartläggning av utvecklingsbehov inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Kartläggning av utvecklingsbehov inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Föredragning för nationell konferens om kompetens 2013-03-20 Per Enarsson 1 Nationell nivå Aktörer Utvområden Regional

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE

UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE DECEMBER 2015 Innehåll Inledning 1 Bakgrund 2 Kort om projektet Dalawux Flexibelt lärande 3 Utvärderingens syfte, upplägg och aktiviteter 4 Utvärderingens

Läs mer

Kvalitetsanalys. Bikupans förskola

Kvalitetsanalys. Bikupans förskola Kvalitetsanalys Bikupans förskola Innehållsförteckning Resultatet av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 5 Arbete i verksamheten... 5 Övriga

Läs mer

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten

Läs mer

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO 2013-11-07 Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO Mot yrken inom vård och omsorg. Elev.. Kontaktuppgifter.. Lärare... Kontaktuppgifter... Medbedömare.. Kontaktuppgifter... Gymnasiearbetet, 100p

Läs mer

KASPER SOMMARKOLLO Kollo för barn och ungdomar med Aspergers syndrom/högfungerande autism samt närliggande funktionsnedsättningar inom autismspektrat.

KASPER SOMMARKOLLO Kollo för barn och ungdomar med Aspergers syndrom/högfungerande autism samt närliggande funktionsnedsättningar inom autismspektrat. KASPER SOMMARKOLLO Kollo för barn och ungdomar med Aspergers syndrom/högfungerande autism samt närliggande funktionsnedsättningar inom autismspektrat. KASPER KOLLO HAR FUNNITS SEDAN SOMMAREN 2003 OCH HAR

Läs mer

Brukarenkät IMU 2011. Peter Olsson Individuell myndighetsutövning 2012-04-16

Brukarenkät IMU 2011. Peter Olsson Individuell myndighetsutövning 2012-04-16 Brukarenkät IMU 2011 Peter Olsson Individuell myndighetsutövning 2012-04-16 INNEHÅLL 1. Bakgrund sid 3 2. Syfte sid 3 3. Metod sid 3 4. Svarsfrekvens sid 3 5. Könsfördelning sid 4 6. Ålder sid 4 7. Bemötande

Läs mer

Etikpolicy. för. Svenska Vårds medlemmar

Etikpolicy. för. Svenska Vårds medlemmar Etikpolicy för Svenska Vårds medlemmar www.svenskavard.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 3 Syfte 4 En gemensam värdegrund Grundteser. 4 Faktorer som påverkar vårt etiska ställningstagande. - Människovärde

Läs mer

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1.1 Inledning I enlighet med Socialstyrelsens definition innebär habilitering insatser som skall bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning,

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-01-28 Dnr: 2014/224-NF-702 Helena Vesterlund - bh998 E-post: helena.vesterlund@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-01-28 Dnr: 2014/224-NF-702 Helena Vesterlund - bh998 E-post: helena.vesterlund@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-01-28 Dnr: 2014/224-NF-702 Helena Vesterlund - bh998 E-post: helena.vesterlund@vasteras.se Kopia till proaros vård och omsorg, Magnus Eckerborn

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer