Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Transkript

1 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm, Regionförbundet Örebro Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Författare: Kerstin Hellberg, Örebro kommun Margareta Runhede, Örebro kommun

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Förord Sammanfattning Inledning/bakgrund Metod, upplägg och genomförande Resultat Begreppsdefinitioner Diskussion Källhänvisningar (17)

3 1 Inledning 1.1 Förord Administrativa samordnargruppen inom förvaltningen för funktionshindrade, Örebro kommun - får ofta olika utvärderingsuppdrag från olika chefer. Att delta i utvärderarverkstan innebar en möjlighet att få bättre kunskap och professionellt stöd i att utvärdera. Uppdrag/fråga som utvärderas i detta projekt, bestämdes av fyra områdescheferna inom område 1 4 inom förvaltning för funktionshindrade. Uppdraget blev att utvärdera VISA. VISA är ett arbetssätt som används inom område 1 4 inom förvaltningen för funktionshindrade, Örebro kommun. Områdescheferna uttryckte även önskan om att kunna evidensbasera VISA. 1.2 Sammanfattning Uppdraget att utvärdera VISA gavs av områdescheferna inom område 1 4 i förvaltningen för funktionshindrade, Örebro kommun. Frågeställningarna var att ge svar på om VISA som arbetssätt ger förbättrad kvalité och kontinuitet i insatsen till våra brukare ingen mätbar skillnad på kvalité och kontinuitet i insatsen till våra brukare försämrad kvalité och kontinuitet i insatsen till våra brukare Metoden som använts har varit att ställa frågor i en enkät till alla enhetschefer inom område 1 4. Svarsfrekvensen har varit mycket god; 88 %. Resultatet från enkät till enhetschefer visar en genomgående positiv erfarenhet från de som använt arbetssättet. Inga större skillnader har kunnat utläsas beroende på brukares ålder, kön eller personkrets. I diskussionsavsnittet för vi ett resonemang om behovet att definiera arbetssättet, om vikten av att säkerställa effekt för brukare, om arbetssättet är överförbart till alla målgrupper samt vad som fordras för att få evidens. 1.3 Inledning/bakgrund VISA är ett arbetssätt som sedan år 1997 använts inom förvaltningen för funktionshindrade för att stödja och underlätta för personer med autism. VISA står för Visuellt Individuellt Strukturerat Arbetssätt. VISA är inspirerat av den tydliggörande pedagogik som används i TEACCH programmet (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children) men har anpassats till förhållanden inom boendestöd i Örebro. Med VISA-pedagogik och verktyg skapas 3 (17)

4 struktur för ett enhetlig bemötande. Personal kan skifta men i centrum står individen. Att arbeta strukturerat innebär att man arbetar utifrån gemensamt fattade beslut samt dokumenterar och utvärderar det man gör. Med VISA arbetar man med specifika-, kortsiktiga- och långsiktiga mål. Strukturen i arbetet skall följa brukarens utveckling och fungera som en ram att arbeta utifrån. En röd tråd är samarbete mellan anhöriga och personal. VISA säkrar kvalitet och kontinuitet i insatserna till brukaren så att denne blir bemött på samma sätt och får samma kvalitet på insatserna oavsett vem han/hon möter. Verktyg som används i VISA är olika former av handlingsplaner, beskrivningar, analyser och planeringsverktyg. Vissa verktyg är ett hjälpmedel för brukaren. Ett exempel på detta är olika typer av scheman som underlättar för brukaren att ha kontroll på sin dag/vecka och ger förutsägbarhet. Andra verktyg är hjälpmedel för personalen. Exempel på detta är arbetsbeskrivningar som beskriver personalens agerande i specifika situationer. Detta för att personalen ska agera likadant vilket leder till ökad trygghet för brukaren. En del verktyg som till exempel årsberättelsen underlättar för brukaren att dela med sig av och att minnas sina upplevelser. Arbetssättet anses ha fungerat bra för dessa brukare och personalen upplever att brukare kan få en bättre fungerande vardag och ett självständigare liv. På senare år har arbetssättet spridit sig även till verksamheter och till brukare med andra funktionsnedsättningar. Förvaltningens pedagogiska verksamhetsutvecklare driver sedan år 2007 utbildningen VISA för alla, där all personal inom förvaltningen får tillgång till information och utbildning om pedagogiken och verktygen. Inom område 1-4 finns särskilda pedagogiska verksamhetsutvecklare och några enhetschefer som för ut och utvecklar VISA som arbetssätt. Satsningen har varit omfattande. Ett av de mest uttalade målen med VISA är att säkra kvalité och kontinuitet i insatsen till brukaren. Frågeställningarna som vi arbetat utifrån är följande: Är VISA ett arbetssätt som ger förbättrad kvalité och kontinuitet i insatsen till våra brukare ingen mätbar skillnad på kvalité och kontinuitet i insatsen till våra brukare försämrad kvalité och kontinuitet i insatsen till våra brukare 1.4 Metod, upplägg och genomförande Efter att frågeställningarna var klara hamnade vi i en slags återvändsgränd. Vi hittade ingen tydlig definition av VISA. I förvaltningen beskrevs VISA både som arbetssätt, en metod, en gemensam värdegrund, ett gemensamt 4 (17)

5 förhållningssätt och språk. Hur skulle vi kunna mäta kvalité och kontinuitet på något som inte var definierat? Vi efterfrågade kriterier i den verksamhetsgrupp, där områdeschefer och administrativa samordnare ingår. Områdescheferna gav ett uppdrag till de pedagogiska verksamhetsutvecklarna att ta fram mer avgränsade och tydliga kriterier för definition av VISA. I skrivande stund har vi inte fått någon återkoppling av detta arbete. Vi gjorde ett studiebesök ute på en daglig verksamhet för att se hur man praktiskt arbetade utifrån VISA. Framförallt var vi intresserade av att ta del av vad det visuella betydde. Fotografier och bilder användes, men det visuella beskrevs också som allt som tydliggör för brukaren. Dvs för en synskadad så kunde det visuella vara beröring osv. En administrativ samordnare, som inte deltog i utvärderarverkstan, fick i uppdrag av en områdeschef att göra en kartläggning. Denna kartläggning gick ut på att via kvalitativa intervjuer med alla enhetschefer inom område 1 4 beskriva VISA definierades och hur enhetscheferna tagit till sig arbetssättet. Kartläggningen genomfördes under sommaren Presentationen av resultatet gjordes genom en indelning i fyra grupper av de chefer som intervjuats. Vi arbetar mot VISA, Vi strävar mot VISA, VISA hur gör vi det? Varför VISA? Bilden av vad VISA som arbetssätt beskrevs som att ha en gemensam värdegrund, kunskap, språk, struktur och systematik i arbetet med brukaren. Personalen arbetar visuellt, individuellt och strukturerat med brukaren. Detta är en beskrivning av VISA utifrån utbildningsmaterial som finns i förvaltningen: Grundläggande principer: Kunskap om funktionsnedsättningar Individualisering Samverkan Livsperspektiv - helhetssyn Tydliggörande pedagogik Arbetssätt och verktyg Pedagogiska arbetsmetoder & kognitivt stöd Struktur och dokumentation Målplaner, utvärderingar och uppföljningar Informella bedömningar Under tiden vi arbetat med utvärderingen har benämningen metod suddats ut allt mer, likadant evidensbaserad metod i stället benämndes VISA som ett arbetssätt. Fortfarande kvarstod frågan vad som utmärker detta arbetssätt från andra arbetssätt. 5 (17)

6 Hur skulle vi gå vidare? Hur skulle vi kunna utvärdera effekten av VISA som arbetssätt för brukarens kvalité? I detta skede fick vi handledning av Kerstin Färm och Margareta Hansson vid regionförbundet. För att mäta effekten av VISA funderade vi ganska länge över hur vi skulle gå tillväga. Först hade vi funderingar på att välja ut ett antal brukare, gå igenom dokumentation och intervjua personal som finns runt brukaren. Tanken var att följa några brukare före och efter att personalen använt VISA som arbetssätt s k fallstudier. Svårigheter i att få fram tydliga startdatum, att dokumentationen beskrevs vara av ojämn kvalité och bedömning av stor tidsåtgång gjorde att vi inte valde detta tillvägagångsätt. Vi var också inne på att göra ett urval av två brukaregrupper - diagnostiserad autism och med ej diagnostiserade autism. Detta för att VISA från början användes som ett arbetssätt endast för brukare med autism. Till slut valde vi att fråga enhetscheferna med enkätfrågor. Hur var deras upplevelse och erfarenhet av effekt av VISA som arbetssätt. Vi var också intresserade av att se skillnader i ålder, kön och personkrets av brukare. Enkäten skickades ut till alla enhetschefer inom område 1-4 oavsett indelning i grupper enligt kartläggningen. Vi gjorde ingen skillnad i utskick till vilken verksamhet man arbetade i. Vi försökte inte heller rikta frågor efter den indelning som kommit fram i den tidigare kvalitativa undersökningen. Detta var avsiktligt från vår sida, eftersom inte ville att någon enhetschef skulle känna sig ifrågasatt. Vi visste att ledningen (områdescheferna) mycket tydligt förordade VISA som arbetssätt. 1.5 Resultat Svarsfrekvensen i den enkät som vi skickade till enhetschefer var mycket god, 88 %. Enkäten skickades ut till 43 enhetschefer och 38 svar kom in. Ungefär 75 % av de svarande visade sig ha erfarenhet av VISA som arbetssätt. Genomgående visar enkätsvaren på en positiv inställning till att VISA inneburit förbättrad kvalité och kontinuitet för brukare. Olika personkretsar De brukare som finns inom förvaltningen för funktionshindrade är indelade i tre olika personkretsar utifrån Lagen om stöd och service. Det finns också brukare med beslut enligt Socialtjänstlagen. Anledningen till att vi tagit med personkrets som en faktor, var att VISA först infördes för personkrets 1. Analysen av skillnader inom personkretsar visade att när det gäller: 6 (17)

7 Personkrets 1 - fanns upplevelse om förbättrad kvalité, förutom ett svar där försämrad kvalité uppgavs. Flest enhetschefer med erfarenhet av VISA hade det med personkrets 1 vuxna Personkrets 2 förbättrad kvalité förutom ett svar där ingen skillnad upplevts Personkrets 3 förbättrad kvalité förutom ett svar där ingen skillnad upplevts Vuxna respektive barn/ungdom Fler enhetschefer har erfarenhet av arbete med VISA för vuxengruppen. Detta är inget konstigt eftersom vuxengruppen är mycket större än barn/ungdomsgruppen. Inom gruppen barn/ungdom är enhetschefernas erfarenhet (för dem som arbetat med denna målgrupp) enbart positiv dvs VISA leder till förbättrad kvalité och kontinuitet. Olika kön Ingen skillnad när det gäller kön kan utläsas av enkätsvaren. Kommentarer Enhetscheferna hade också möjlighet att skriva kommentarer. När det gäller upplevd förbättring av kvalité så har hänvisningar gjorts till att det betyder mycket för brukarens hälsa, att VISA är användbart på något sätt för alla brukare och att det innehåller bra verktyg för att förbättra brukarens livssituation. Kommentar då upplevd försämring av kvalité rapporterats handlar om att upplägg med VISA blev oförståeligt och rörigt. De som svarat att det inte gjort skillnad har ej kommenterat detta. Sammanfattande slutsats Slutsats övervägande så har de enhetschefer med erfarenhet av VISA som arbetssätt - en positiv inställning till arbetssättet. 1.6 Diskussion Varför så nöjd? Varför är man så nöjd och vad är det man är nöjd med? Består nöjdheten i att det finns en gemenskap eller samstämmighet i hur man ska arbeta? Eller är det just arbetssättet i sig som man är nöjd med? Är personal, brukare, anhöriga lika nöjda som ledningen? För att få svar på dessa frågor måste säkert flera undersökningar genomföras. Betydelsen av uthållighet samstämmighet Är det framgångsrika konceptet i att vara uthållig med ett arbetssätt? Att hålla i, implementera och genomföra något som har bestämts. Är det just 7 (17)

8 uthålligheten att år från år med prioritering av resurser i form av pedagogiska verksamhetsutvecklare som skapar framgång? Men vad vet man egentligen av effekten för brukaren? Skulle vissa brukare utvecklats mer av andra arbetssätt eller andra metoder? Flexibelt arbetssätt Är det just variationen i arbetssättet som beskrivs som en verktygslåda som gör att det känns så användbart? Är det en förklaring till varför VISA fått en sån genomslagskraft? Att verktygen är oändliga för variation? Om VISA kan vara allt, vad är då utmärkande för VISA som ett arbetssätt? Vilka möjligheter finns att få evidens för arbetssättet? VISA för alla? Vad innebär arbetssättet för brukarens självständighet och utveckling? Bygger man upp en alltför skyddad miljö för vissa brukare med detta arbetssätt. Livet innehåller både överraskningar och oplanerade aktiviteter. Skapar detta arbetssätt en inlåsning för vissa brukare. Självklart finns det brukare framförallt med autistiska drag som kan behöva mycket struktur. Men finns det brukare som med detta arbetssätt, i bästa välmening från personalens sida blir omhändertagna med onödigt mycket struktur. Vår uppfattning är att denna frågeställning ses som underlig av de som förordar VISA. För dem innebär arbetssättet med VISA också att alltid känna av brukarens behov av struktur. Grundinställningen verkar vara att struktur kan man aldrig få för mycket av. Vad kan hända om man är för okritisk? Finns det risker med att låta ett arbetssätt bli så dominerande? Historiskt sett så har arbetssätt/metoder som varit allenarådande i efterhand ibland kritiserats starkt. Just detta att arbetssätt/metoder alltid är bäst i alla lägen gör att varningsklockor kan ringa. Vad har man för evidens av effekten? Hur kan man säkert veta att detta är bra för alla brukare? Tvingande, stödjande eller styrande? Vi tror att det är viktigt att ha in ovanstående perspektiv när ledningen bestämmer att ett arbetssätt ska råda i en organisation. Det är oerhört viktigt att ledningen är tydlig med hur arbetssättet ska tillämpas. Ska arbetssättet användas i alla lägen då är det tvingande. Om arbetssättet av alla ska uppfattas som stödjande så är tonvikten på att detta är ett tips ett råd, att det här finns som ni kan använda om ni vill. Ett annat perspektiv är att det är styrande dvs detta bör vi arbeta med, det är vårt mål, detta arbetssätt ska vi försöka styra till. Vare sig man från ledningen betonar tvingande, stödjande eller styrande så är det oerhört viktigt att arbetssättet är definierat. Likaså att effekten är säkerställd också ur ett vetenskapligt perspektiv. Det här med evidens. 8 (17)

9 Om man skulle införliva VISA i den beskrivning som tagits fram av modeller för evidensbaserad praktik, så skulle man behöva rannsaka vad som är uppfyllt. För att evidenskraven ska uppfyllas ska följande perspektiv råda i varje situation /omständigheter. En förutsättning för evidensbaserad praktik är nedanstående kunskapskällor: Brukarens erfarenhet och önskemål ska tas till vara Professionell expertis (kompetens) ska vara tillgodosedd Bästa vetenskapliga evidens ska vara säkerställd (dvs att man vet genom forskning, studier, jämförelser, mätningar - att detta har en bra effekt) Vi menar att vi genom vår studie möjligen närmat oss att säkerställa ledningens/personalens positiva upplevelse och erfarenhet av VISA arbetssätt. Däremot finns egentligen ingen erfarenhet av hur brukarens upplevelse och önskemål är tillgodosedda. Vad tycker brukaren? Det vet vi mycket lite om. Detta skulle kanske kunna mätas genom observationer, samtal eller genom att ta del av rapporterade tillbud/avvikelser (som förhoppningsvis då minskar efter införande av VISA som arbetssätt). När det gäller vetenskaplig evidens, så finns det mycket litet dokumenterat om VISA. Mätningar och jämförande studier saknas. Evidens och spridning I de resultat vi fått från enkäten, utifrån olika diskussioner osv så är VISA i de flesta fall ansett som ett viktigt bidrag för framgång i arbetet med brukaren. Om nu detta arbetssätt/metod är väldigt välgörande för brukare med kognitiva funktionsnedsättningar så borde det vara viktigt att överföra detta i brukarens hela livssituation och vardag ännu mera. Detta skulle också kunna erbjudas som stöd och förhållningssätt för anhöriga eller i andra livssituationer där det finns ett sammanhang som brukaren ingår i. Om man skulle kunna skaffa evidens och definiera arbetssättet/metoden på ett vetenskapligt sätt så skulle detta också kunna spridas inom verksamhetsområdet och i samhället. 1.7 Begreppsdefinitioner Begrepp Beskrivning Personkrets 1 [1] Personer med utvecklingsstörning. Personer med autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2 [2] Personer som har en hjärnskada med en begåvningsmässig funktionsnedsättning. Orsak till skadan kan vara en olycka, skada eller en sjukdom. Personen har fått sin skada i vuxen ålder, d.v.s. efter 16 års ålder Personkrets 3 [3] Personer med fysiska och psykiska 9 (17)

10 funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande. Funktionsnedsättningen ska vara varaktig. Personen ska ha svårigheter i den dagliga livsföringen och inte klara vardagsrutiner på egen hand, som personlig hygien, toalettbesök, på- och avklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus. Svårigheter ska finnas dagligen och i olika situationer och miljöer. Det ska även starkt påverka flera viktiga livsområden samtidigt som boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. LSS VISA Lagen om stöd och service Visuellt, individuellt, strukturerat arbetssätt 10 (17)

11 2 Källhänvisningar Kvalitativ kartläggning av VISA Arbetssättet inom förvaltningen för funktionshindrade i Örebro kommun. Emil Strömberg , Nf 289/2010. Eriksson G Bengt, Karlsson Per-Åke 2008 Att utvärdera välfärdsarbete Stockholm, Gothia förlag. IMS Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, Färm Kerstin, Ljunggren Synnöve, Marklund Kristin & Bergström Ulrika 2010 Att leda evidensbaserad praktik en guide för dig som är chef inom socialt arbete. Sveriges kommuner och Landsting, Oscarsson Lars 2009 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Bilagor Bilaga 1 Enkät till enhetschefer Bilaga 2 Följebrev till enhetschefer Bilaga 3 Resultat enkät 11 (17)

12 BILAGA Enhetschefer inom omr 1 Information om enkät Vi deltar i en utbildning med utvärderingsverkstad som drivs av Regionförbundet i Örebro län. Vi har ett uppdrag från områdescheferna att utvärdera VISA som arbetssätt. Vi vill att du som enhetschef besvarar medföljande enkät! Ditt svar kommer redovisas samlat och ej enskilt. Vi tar gärna emot enkäten via post och kommer att bifoga ett svarskuvert. Dina svar är viktiga. De ger oss ökad kunskap om arbetssättet. Vi är tacksamma för att du tar dig tid att svara! Med vänliga hälsningar Kerstin Hellberg adm samordnare Margareta Runhede projektsamordnare 12 (17)

13 Till enhetschef inom område 1 4 BILAGA 2 Förvaltningen för funktionshindrade Erfarenheter av VISA som arbetssätt 1. Hur ser Din erfarenhet av VISA som arbetssätt ut? Ja, jag har erfarenhet av arbete med VISA Nej, jag har ingen erfarenhet av att arbeta med VISA Om du svarar att du har erfarenhet av VISA som arbetsätt - ange för vilka målgrupper/kategorier av brukare. Kryssa för (flera alternativ kan anges) Män Kvinnor Barn- och ungdom Vuxna Liten funktionsnedsättning Måttlig funktionsnedsättning Stor funktionsnedsättning 1 Personkrets I 1 Personer med utvecklingsstörning. Personer med autism eller autismliknande tillstånd. 13 (17)

14 2 3 Personkrets II Personkrets III Ta ställning till följande påståenden! 2. VISA som arbetssätt ger en förbättrad kvalitet/kontinuitet för brukaren! Ja Kommentera för vilken/vilka målgrupper/kategorier (kön, barn- ungdom vuxen, grad av funktionsnedsättning, personkrets).. Nej Kommentera för vilken/vilka målgrupper/kategorier (kön, barnungdom vuxen, grad av funktionsnedsättning, personkrets). 2 Personer som har en hjärnskada med en begåvningsmässig funktionsnedsättning. Orsak till skadan kan vara en olycka, skada eller en sjukdom. Personen har fått sin skada i vuxen ålder, d.v.s. efter 16 års ålder 3 Personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande. Funktionsnedsättningen ska vara varaktig. Personen ska ha svårigheter i den dagliga livsföringen och inte klara vardagsrutiner på egen hand, som personlig hygien, toalettbesök, på- och avklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus. Svårigheter ska finnas dagligen och i olika situationer och miljöer. Det ska även starkt påverka flera viktiga livsområden samtidigt som boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. 14 (17)

15 . Vet inte 3. VISA som arbetssätt ger en försämrad kvalitet/kontinuitet för brukaren! Ja Kommentera för vilken/vilka målgrupper/kategorier (kön, barnungdom vuxen, grad av funktionsnedsättning, personkrets)... Nej Kommentera för vilken/vilka målgrupper/kategorier (kön, barnungdom vuxen, grad av funktionsnedsättning, personkrets).. Vet inte 4. VISA som arbetssätt gör ingen skillnad på kvalitet/kontinuitet för brukaren Ja 15 (17)

16 Kommentera för vilken/vilka målgrupper/kategorier (kön, barn- ungdom vuxen, grad av funktionsnedsättning, personkrets)..... Nej Kommentera för vilken/vilka målgrupper/kategorier (kön, barnungdom vuxen, grad av funktionsnedsättning, personkrets)... Vet inte Övriga kommentarer..... Svar skickas in senast till Kerstin Hellberg, i bifogat svarskuvert. Tack för Din medverkan! 16 (17)

17 17 (17)