Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin"

Transkript

1 Bilaga Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

2 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Syfte Avsikten med denna utvärdering är att se under vilka förutsättningar som arbetsmiljö- och hälsoarbetet Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin kan fortsätta och spridas utan Afas aktiva medverkan och finansiering. Metod Intervjuer har gjorts med chefer från sju företag. Tre i Tibro (svaren i kursiv stil) och fyra i Umeå. Intervjuer har också gjorts med personer från de tre företagshälsovårdsföretag som varit engagerade i utbildningen(svaren från Tibro i kursiv stil). Dessutom har ett regionalt skyddsombud, RSO och en arbetsgivarrepresentant intervjuats. Nedan redovisas synpunkter och erfarenheter från företagen, företagshälsovården och parterna. Sammanfattningar av intervjuerna blandas med direkta citat. Synpunkter från Företagen Rekrytering av företag och start av utbildningen Det regionala skyddsombudet, Yngve Säfström besökte personligen alla företagen i Umeå som inledning till arbetet. Han presenterade programmet och informerade ledningen personligen. Han kunde då också fånga upp företagens behov och intresse och i viss mån anpassa utbildningen till det. I ett par fall hade företagen (med mer än 30 anställda) tidigare vana att arbeta med arbetsmiljöfrågor. Har företagen uppnått de resultat man väntade sig med deltagandet? Både i Tibro och Umeå redovisade företagen konkreta exempel på hur de förändrat sitt sätt att arbeta med hälso- och arbetsmiljöfrågor. Förändringarna var ibland små, men för dem själva mycket tydliga. Vi hade för höga ambitioner och orkade inte med hela vägen. Det var för mycket med två man två tim/vecka. Bra att passa på när det var gratis. Bra att kunna klara en inspektion. Viktigt att få med de anställda. Det är lättare när FHV kommer med. 2

3 I samtliga fall har man uppnått ungefär de resultat man väntade sig. Men förväntningarna var oklara i flera fall. Att få struktur, rutiner och en puff att komma igång var det viktigaste. Att väcka de anställdas egna ansvar för sin hälsa och att öka engagemanget för den egna arbetsmiljön var viktigt för ett par av de större företagen. Har företagen ändrat sitt sätt att jobba med arbetsmiljö? Alla fikar tillsammans på fredagarna. Apt på frukostmötena. Man listar de viktiga frågorna och sållar ut de viktiga förslagen i en handlingsplan. Apt en gång/vecka. En gång i månaden tar man upp arbetsmiljöfrågor. Framför allt så att man nu har möten apt eller liknande en gång i månaden, eller i kvartalet. Man har gjort en handlingsplan som man säger sig följa upp. Några önskar extern hjälp med uppföljning av planen. Hur mycket har man använt branschmaterialet från Prevent? Prevents enkät har varit ok menar man i Tibro. Det regionala skyddsombudet Åke Johanssons riskanalys har uppfattats som mycket bra och lätt att förstå. Han har lärt ut hur man kan göra en analys som man har nytta av på ett enkelt sätt. Analysen gjorde att vi flyttade ett materiallager för att få bättre plats vid maskinen. Vid köp av nya truckar skriver chefen nu ut intyg på vilka som får köra dem. Endast personal med intyg får köra truck. I Umeå har man tyckt att Trivselenkäten varit bra i ett par fall. Men i flera fall har man bytt den till en som företagshälsovården själv utformat. Redovisningen av svaren har lett till bra diskussioner om trivsel på ett sätt som har varit till nytta. Det är svårt att säga att just Prevents enkät är viktig eftersom man i ett par företag har man bytt den och tagit en som FHV utformat. Däremot är det klart att det varit uppskattat i både Tibro och Umeå att tala om denna typ av trivselfrågor. Riskanalys och bullermätningar har genomförts och varit uppskattade. Underlaget till riskanalysen i Umeå har gjorts av RSO, som också utförde bullermätningarna. Om företagen inte är redo att lägga ner den arbetstid som krävs enligt detta koncept, vad vill man ändra (eller välja bort)? Man menar att utbildningen var bra som den var. Kanske en återträff som denna mellan (tre) företag för att tipsa varandra och inspirera till att gå vidare. Inget speciellt. Bra som det är. Man vet inte riktigt vad det skulle vara. Kanske att kunna köpa en timme/år av RSO för en uppföljning. Hur ser företagen på att regionala skyddsombud är inblandade? RSO, Åkes medverkan var bra. Riskanalysen var värdefull. FHVs medverkan var ett lyft. Det blev bra diskussioner efter trivselenkäten. Diskussioner om trivsel och samarbete. Men också fysisk arbetsmiljö som tunga lyft och drag vid portar. Beteendevetaren Åke Nordqvist var underhållande och hade tankeväckande övningar. 3

4 Bra med ett RSO som Yngve. Erfaren, kunnig och lugn. Han hjälper en att skilja ut vad som är viktigt i alla föreskrifter mm. Både FHV och RSO bra. Bra med en extern medverkan av drivna personer. Personalen lyssnar mer då än om vi själva (i ledningen) tar upp frågorna. Det blir en spark i baken så att vi kommer igång. Är AHA-enkäten (hälsodelen) ett bra verktyg enligt dem som använt den? AHA-enkäten uppfattades inte som så värdefull för företagen. Man menade att resultaten blev för generella. Genomgången blev ointressant när alla företagen slogs ihop. Ett företag har egna hälsoundersökningar vart annat år. Enkätsvaren blir väldigt privata menar några. Resultaten är oklara. Men man har gjort vissa åtgärder. Ett företag har innebandy eller fotboll en tim/veckan. Ett annat företag har massage en gång/månaden vilket är mycket uppskattat och utnyttjas av nästa alla. Frågan är förstås om AHA-enkäten var en förutsättning för dessa åtgärder eller om de kunde ha genomförts ändå. I Umeå går åsikterna i samma riktning. De större företagen som fått en egen redovisning är positiva och tycker att det är bra med ett hälsofokus. Det lägger grund för ett personligt ansvar. Man ser en tendens som pekar på t.ex. att de anställda rör sig för lite eller att de dricker för mycket. Det är värdefulla signaler, en tankeställare, för företaget och för den anställde. De mindre företagen vet inte vilka resultat de har eftersom de redovisas tillsammans med de andra företagen. Därför känns man inte vid dem. Man menar också (rätt eller fel) att man känner varandra och varandras hälsa väl i det lilla företaget. Hur ser företagen på sitt deltagande i arbetsmiljöarbetet? Överlag positiva erfarenheter. Det har blivit bättre ordning och reda på arbetsmiljöarbetet nu. Det har blivit en naturlig del. Projektet har klargjort ansvaret för arbetsmiljöfrågorna, vilket är viktigt när företagen blivit lite större. Hur har konceptet hjälpt de deltagande företagen i sitt arbetsmiljöarbete? Det har hjälpt oss att plocka ut de tio viktigaste sakerna. Resultatet är en handlingsplan och det är bra. Det har hjälpt oss att gå in på rätt nivå. Nu tar man upp problem i fikarummet, skriver ner dem och sätter tid och ansvarig för att lösa dom. Flera företag har infört P-möte en gång i månaden. AFA-modellen är bra menar några för att den samlar och i bästa fall engagerar alla anställda. FHV är också bra. Den lyssnar och stöder. RSO, Yngve är en stor hjälp som stöd och som konsult. Är företagen beredda att betala den faktiska kostnaden för genomförandet? Man är inte beredd att betala kr per företag. Eventuellt kr. Något företag som har FHV menar att de gör en hel del av detta arbete själva. Nej inte med så många inblandade som lärare inte kr menar några och pekar då på en möjlig effektivisering av konceptet. 4

5 3.500kr skulle nog vara ok för ett företag men inte 5.500kr. För de mindre företagen är en kostnad över 5.000kr svår att ta för något som man inte direkt kan se en intäkt av. Ett företag föreslår att man kanske kan betala en fast avgift på ex kr och en rörlig på kr per anställd kr / anställd kan var rimligt menar några. Man är beredd att betala om det leder till resultat. Det är individuellt hur man resonerar menar ett något större företag (ung. 40 anställda) och nämner att ett stopp i fabriken en dag kostar dom ca kr. Ett annat ung. lika stort företag säger att visst kan man betala den faktiska kostnaden och att det kan vara värt det. Synpunkter från Företagshälsovården Ambition med projektet Att kunna tala om dessa frågor i fikarummen som en del av vardagen. Hur tycker företagshälsovården att konceptet fungerar? Man har stor frihet att fylla konceptet med ett eget innehåll. Att t.ex. satsa på att bygga förtroende och tillit mellan varandra med hjälp av olika övningar. Arbeta med modeller för att lära ut hur en grupp utvecklas över tiden (Firo-modellen). Man menar att det är ett bra koncept. Det är bra att AFA kan vara med och finansiera förändringar. Prevents enkät är utbytt mot FHV Esculapens som är bättre och har referensdata som man kan jämföra sig med. Utbildningen har två delvis parallella spår med fysisk och psykosocial arbetsmiljö. De psykosociala frågorna handlar bl.a. om stress runt produktionstoppar och vid leveranser. Det är bra med ett fokus på SAM och praktiska diskussioner om hur man själv vill ha det. Man noterar att det blivit positiva diskussioner vid återföring av svaren från de anställda på trivselenkäten. Vi redovisar deras svar samlat och drar också egna slutsatser. Vi ställer frågor som: Vad behövs för att flytta de röda värdena till den gröna sidan? Vilka frågor är viktigast? Vad ska vi börja med? Det är viktigt att börja med något som ger resultat snabbt. FHV anser att redovisningen av AHA-enkäten är bra för de företag som är större än 30 anställda och som får en egen återföring. Någon ser också AHA-enkäten som en bra grund för det promotiva arbetet. Vill man ha några förändringar i uppläggning eller arbetssätt? Kontakten med chefen framhålls som mycket viktigt. Både innan man drar igång men också att man kan lägga in ett möte före det sista gemensamma mötet. Då kan man diskutera med chefen de förändringar som kan bli aktuella och på så sätt förbereda honom/henne för mötet. 5

6 Modellen bäddar för ökad delaktighet, ökat ansvar och ökad motivation. Man pekar på behovet av en relevant uppföljning så att arbetet inte rinner ut i sanden. Nej det är ett bra upplägg. Det är bra med korta tider och flera tillfällen. Arbetsgivaren har ansvaret här. FHV släpper här mer än vanligt och har en lägre profil vilket är bra, men kräver lite tillvänjning. En årlig uppföljning vore bra. De företag som har FHV får det naturligt i och med den årliga kunddialogen. Handledning av chefer tycks vara ett förbisett behov. Det kan gälla många olika frågor som hänger ihop och som påverkar personal och arbetsmiljö direkt eller indirekt. Produktionen skapar hela tiden reaktioner hos de anställda. Dåligt flyt och strul är stressande. Detta är viktiga arbetsmiljöfaktorer och tas upp i diskussionerna under utbildningen. En minskad stress kan ofta uppnås genom att skapa bättre flyt i produktionen. Verktygen för det är planering och organisation. Förslagen till förändringar handlar ofta mer om enklare former av verksamhetsplanering än om renodlat SAM-arbete. Verksamhet och organisation är viktiga i det lilla företaget och påverkar arbete och arbetsmiljö direkt. Bara 1 av 40 anställda hörde av sig efter AHA-enkäten. Det är för få menar man. Nu i omgång 2 provar man en ny metod med öppen mottagning ute på företaget där en sköterska tar emot dem som vill prata om sina värden eller bara få råd. Är företagshälsovården redo att erbjuda ett sådant här upplägg? Man är positiv till denna typ av samarbete med AFA. Konceptet kan vara intressant för flera branscher som: Livsmedel, köttbranschen och distributionsföretag. Ja. De företag som har en rimligt god ekonomi och samtidigt har ett problem som de behöver lösa kan vara intresserade. Men annars är det är svårt för FHV att få företagen att nappa. Kan företagshälsovården tänka sig att sälja konceptet till företag? Man pekar på att konceptet är promotivt och att det är spännande att arbeta så. Det har varit mycket bra/kanske nödvändigt att ha parterna som säljare av konceptet. Det är intressant att arbeta med modellen under förutsättning att FHV kan förankra konceptet hos chefen i företaget. FHV misstänker att de flesta småföretag tycker att detta är för dyrt. Är konceptet affärsmässigt hållbart? Det var svårt att svara på eftersom den intervjuade inte är ansvarig för ekonomin i FHVföretaget. Det är svårt att bedöma om man kan hitta former för denna typ av satsning som kan fungera ekonomiskt menar man. Kanske bör konceptet vara mer flexibelt så att man kan anpassa sig till vad företagen redan gör. 6

7 Det är viktigt att företaget får en puff för att komma igång. Strukturen hjälper företaget att få ordning på hur man sedan ska sköta arbetet. För ett företag med ung 20 anställda skulle arbetet bli tim för beteendevetare och ungefär tim för skyddsingenjören vilket gör mellan 50 och 60 tim. totalt. Det ger en kostnad på mellan och kr. med gällande prisnivåer inom FHV. Då är inte tiden för det regionala skyddsombudet inräknad. Den har av ett RSO beräknats till ung. 30 timmar. Det skulle ge en sammanlagd tid för både RSO och FHV på ung. 80 timmar eller 2 veckor. Bedömningen är att den totala kostnaden säkert blir för hög för att kunna intressera de små företagen. Den lakoniska och självklara reflexionen blir: Det är inte intressant för oss i företagshälsovården om ingen vill betala. Vad kommer det att kosta för ett företag att genomföra ett arbetsmiljöarbete enligt detta koncept med hjälp av företagshälsovården? Minimum ungefär 3.000kr /anställd och då krävs en storlek på minst 15 anställda om det ska vara möjligt för FHV att ställa upp. Det är också beroende av om företaget har avtal med FHV eller inte. Synpunkter från parterna Parterna menar att det är ett mycket bra projekt. Diskussionerna om trivsel och de psykosociala delarna har varit särskilt bra och något av en nyhet för flera av företagen. Frågor som diskuterats har bl.a. varit: Otydliga roller hos olika chefer Oklara rutiner i många företag Brist på information trots att företaget uppfattar att de har informerat Parterna menar att förutsättningar för ett bra resultat är: Ett bra samarbete mellan de lokala parterna. Personliga besök på företagen inför start av en person från parterna med högt förtroende. Lokal styrning av utbildningen. Bra samarbete med AV, så att de inte t.ex. plötsligt gör en inspektion mitt under utbildningen. Driv i utbildningen. Ungefär 2-3 veckor mellan mötena. Helst inte längre. Uppföljning av arbetet och handlingsplanen för varje företag. För att underlätta att engagera nya företag bör man: eventuellt korta ner eller så ihop möten. säkra ett fortsatt engagemang från parterna. visa nyttan för företagen av detta. Utredarens reflexioner Mina iakttagelser stöder sig på få kontakter. Men det råder en ganska stor samstämmighet i erfarenheterna och bedömningarna från de intervjuade vilket gör att jag ändå kan dra följande preliminära slutsatser av mina kontakter. 7

8 Bedömning av utbildningen Utbildningen har: uppskattats mycket av företagen. lett till ett förändrat sätt att se på och arbeta med arbetsmiljöfrågor, i alla fall kortsiktigt. hjälpt företagen att strukturera dessa frågor och hjälpt dem att se sammanhang. lyft fram betydelsen av de psykosociala frågorna som uppskattats också av de anställda. hjälpt cheferna att visa de anställda att de har ett eget ansvar för sin hälsa. i flera fall engagerat de anställda mer än brukligt vad gäller frågor om arbetsmiljö. Förutsättningar för fortsatt spridning: pengar och entusiasm Vad gäller entusiasmen för denna utbildning har AFA lyckats väl. De flesta som jag intervjuat har varit positiva och menar att utbildningen skapar nytta och har givit flera bra resultat. Av det skälet är man också klart positiv till att fortsätta. Men vad gäller att finansiera insatserna på ungefär två veckor totalt per företag ter det sig svårt. Med nuvarande omfattning och insatser finns det inga ekonomiska förutsättningar för att dessa utbildningar skulle kunna vara självbärande i meningen att de små företagen själva skulle vilja eller kunna betala dem. Kostnaden för ett företag kan beräknas till kr. Den summan är inte möjlig att betala för ett litet företag i denna bransch, om det inte gäller en investering där man kan räkna hem lönsamheten relativt säkert. Inför framtiden kan därför inte företagshälsovården eller de regionala skyddsombuden engagera sig i en verksamhet av denna omfattning om den inte struktureras om eller får fortsatt ekonomiskt stöd eller både och. Förslag som förekommit i intervjuerna är att: Minska antalet möten i utbildningen. Eventuellt ta bort AHA-enkäten. Minska antalet deltagare från företagshälsovården. Diskutera om den fackliga organisationen kan stå för kostnaden för RSO medverkan. Mitt förslag är att fortsätta utbildningen i flera företag och söka lösa frågorna om finansiering, uppläggning och organisation. Det kan väl hända att en utbildning med något bantad kostnad på sikt ändå kan ge ett så positivt resultat att det är väl satsade pengar. Lars Björk

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 2. För att arbetsmiljön påverkar produkternas

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Workshop: Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap, kl 13.30-15.00

Workshop: Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap, kl 13.30-15.00 Workshop: Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap, kl 13.30-15.00 Uppgiften är att utvärdera metoden Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap med hjälp av en s.k. SWOT-analys. Forma grupper om fyra

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Skyddsombud hindrades inte

Skyddsombud hindrades inte SEPTEMBER 2014 Nr 5 ETT NYHETSBREV FRÅN LIVSMEDELSFÖRETAGEN. Kontakta Medlemsservice: medlem@li.se eller 08-762 65 00. UR INNEHÅLLET FRÅN ARBETSDOMSTOLEN AD 2014 nr 48 Skyddsombud hindrades inte Sidan

Läs mer

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010. Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom

Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom Boksammanfattning Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom Tvärtom är skriven för dig som vill bli en vinnare i dina egna ögon, säger författaren Max Söderpalm

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson/Anna Ihrfors-Wikström Datum: 6 oktober, 2011 Per Fernström Tel: 0739-403919 per.fernstrom@novusgroup.se Pnr

Läs mer

Kvalitetsberättelse Trygghetens vård och omsorgsboende 2014

Kvalitetsberättelse Trygghetens vård och omsorgsboende 2014 1 Kvalitetsberättelse Trygghetens vård och omsorgsboende 2014 Uppföljning och utvärdering Tryggheten arbetar trofast med den modell av systematiskt utvecklingsarbete som påbörjades 2010. Den innebär att

Läs mer

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Hagberg Therese Datum 2016-02-02 Diarienummer SCN-2015-0055 Socialnämnden Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Lagstiftning Paragraf Mål Analys Mätetal Analys Aktivitet/åtgärd Analys Arbetsförhållanden 4 Lämpliga arbetsförhållanden Vilka åtgärder planerar genomföra

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07)

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) 1 Innehåll Arbetsmiljö... 3 Vidareutbildning för skyddsombud 1... 4 Vidareutbildning för skyddsombud 2... 6 Regionala skyddsombud... 7 Kurs för

Läs mer

Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde

Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde 1(6) Jönköpings sjukvårdsområde Personalenheten Agneta Björck 036-32 12 80 agneta.bjorck@lj.se Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde Bakgrund En god arbetsmiljö och ett

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket SEKO Upplaga: 5 000 november 2008 Grafisk form och produktion: ETC Foto: Anna Ledin Tryck: Modintryckoffset Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket I den här broschyren

Läs mer

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Hösten 2014

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Hösten 2014 Programkatalog Värdeforum Hösten 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor

Läs mer

Fokus Framtid. Projektrapport

Fokus Framtid. Projektrapport Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas Demo Demo Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby 08-7919800

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad

HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad Sammanfattning Den beslutade avtalade samverkan kring regional vuxenutbildning i Sjuhärad (Regvux-avtalet)

Läs mer

Alkohol och droger riktlinjer

Alkohol och droger riktlinjer 1 (6) 2009-04-02 Alkohol och droger riktlinjer Karlshamns kommun har cirka 2600 tillsvidareanställda. Av dessa är drygt 2200 kvinnor och drygt 400 män. I Sverige beräknas cirka 13 % av den manliga befolkningen

Läs mer

Se dig omkring för dina affärers skull

Se dig omkring för dina affärers skull Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola 1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Bulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen

Bulltoftamodellen. parläsningen ger stora möjligheter till direkta stopp och omedelbara diskussioner, vilket utvecklar läsförståelsen Bulltoftamodellen Vårt syfte är att utöver den egna läsningen av bänkbok, väskbok eller liknande ge barnen lästräning på ett strukturerat sätt, där kamratstödet utgör en viktig faktor för läsutvecklingen.

Läs mer

Ansvaret för arbetsmiljön

Ansvaret för arbetsmiljön Ansvaret för arbetsmiljön Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är det regelverk som ställer minimikraven på arbetsmiljön. Utgångspunkten är att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och

Läs mer

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014 Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete.

Läs mer

Handbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa

Handbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa Handbok för arbetssättet Verksamhet och hälsa Det som överraskade mig mest är den kraft och kreativitet som kom fram när personalen fick ta större ansvar. Bo Konstenius, enhetschef Edö vård- och omsorgsboende

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Måluppföljning... 2 3. Effekt... 3 4. Goda

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan Ekens Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan skall vara en plats där man får vara den man är och där olikheter ses som en tillgång. En plats där man vågar

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till

Läs mer

Frågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension

Frågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension FAQ om Flexpension 1. Vad är flexpension? 2 2. Varför driver Sveriges Ingenjörer krav på flexpension? 2 3. Vad tjänar jag på flexpension? 2 4. Varför är det viktigt med liknande pensionsvillkor för olika

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Lärarförbundet. Arboga U10. Verksamhetsberättelse

Lärarförbundet. Arboga U10. Verksamhetsberättelse Lärarförbundet Arboga U10 Verksamhetsberättelse 2015 Verksamhetsberättelse för år 2015 Styrelsen för 2015 och andra funktioner Ordförande Helena Kindberg 2015 V. ordförande Susanne Skyllkvist 2015-2016

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA (AH)

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA (AH) ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA (AH) Motionerna AH 1 AH 18 MOTION AH 1 Byggnads Väst Det fins arbetskamrater som får höra från Försäkringskassan de inte är tillräckligt sjuka för få ersättning, och från Arbetsförmedlingen

Läs mer

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10, Bilaga 4 Sida 1(11) KL 1900 Inger Åckander, 630222 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGORNA AV TOTALT 37 INTERVJUER FÄRGADE SIFFROR FRÅN STORSTADSLÄN - 24 FRÅN STORSTADSLÄN OCH 13 FRÅN ÖVRIGA LÄN Frågor Ja Nej Hur

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning

Läs mer

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) 2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7 Distansuppgift 2. Egen tränarfilosofi? På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren 1. skriv en förteckning på dina starka

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal

Läs mer

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.

Läs mer

Värdegrund inom provarmdo vård- och omsorg

Värdegrund inom provarmdo vård- och omsorg 2014-03-24 Handläggare Maria Olsborn pro Varmdo 14VOS/0042 Vård- och omsorgsstyrelsen Värdegrund inom provarmdo vård- och omsorg Förslag till beslut Vård- och omsorgsstyrelsen har tagit del av redovisningen

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Lönestrategi 2016-2018

Lönestrategi 2016-2018 LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens

Läs mer

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-04-04 Sida 14 (19) 118 Dnr 234/16 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015 Ett väl fungerande arbetsmiljöarbete är en naturlig del i verksamheten

Läs mer

Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete och handlingsplan 2015

Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete och handlingsplan 2015 SIGNERAD Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (2) Datum 2015-01-09 Vår referens Robert Johansson Arbetsmiljöspecialist robert.d.johansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27 ANSVAR: Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Livsmedel Husmor Annika Grenefalk och Linda Olsson Arbetslagsansvar Rigmor Heidgren Utvecklingsledare

Läs mer

Svar på skrivelse från Österåkers kommuns revisorer gällande den psykosociala arbetsmiljön

Svar på skrivelse från Österåkers kommuns revisorer gällande den psykosociala arbetsmiljön Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-11-16 Dnr KS 2015/0336 Till Kommunstyrelsen Svar på skrivelse från Österåkers kommuns revisorer gällande den psykosociala arbetsmiljön Sammanfattning

Läs mer

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 1 Senaste nytt från Ulla Ett särskilt välkommen till Christina Skogberg, som tagit över ansvaret för Samverkan efter Gudrun Boström. Upphandlingen

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Protokoll Central samverkan Tid: 2015-10-12, kl. 13.00-15.00

Protokoll Central samverkan Tid: 2015-10-12, kl. 13.00-15.00 Protokoll CSG ÄNGI-:I.HOI.MS KOMMUN 2015-10-12 Protokoll Central samverkan Tid: 2015-10-12, kl. 13.00-15.00 Plats: Sammanträdesrum Blå Närvarande: F ör arbetsgivaren Lilian Eriksson, ordförande Lena Östblom,

Läs mer

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Örebro 2008-04-26 SWOT-analys för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Styrkor: Bra informationskanaler FM med ombud från kårnivå Blandade åldrar i styrelser Utbildar goda ledare i samhället Ekonomin Engagerade

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet arbetsmiljöutbildningar 2016 Arbetsmiljöutbildningar för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet Med en unik erfarenhet och kompetens inom arbetsmiljöområdet anordnar Runö Folkhögskola & Utvecklingscentrum

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Projekt. Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört 2010.

Projekt. Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört 2010. Projekt Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll Ett projekt inom livsmedelsavdelningen Genomfört 2010. Författare: Margareta Söderstedt Margareta Jonsson 2 Sammanfattning Dagens livsmedelslagstiftning

Läs mer

Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping

Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping Så här arbetar vi 2020 En vision i 20 punkter för svensk camping Ett litet häfte med stor betydelse Visionen syftar till att befästa branschens position som motorn i svensk besöksnäring. När sista workshopen

Läs mer

Kultur- och fritidsnämndens handlingsplan för jämställdhet gällande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare 2011-2013

Kultur- och fritidsnämndens handlingsplan för jämställdhet gällande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare 2011-2013 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2010-11-26 1 (6) KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kultur- och fritidsnämndens handlingsplan för jämställdhet gällande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare 2011-2013

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård

Läs mer

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Lönestatistik LÖNESTATISTIK FRÅN 2015 OCH RÅD INFÖR LÖNESAMTALET. Innehåller råd inför ditt lönesamtal

Lönestatistik LÖNESTATISTIK FRÅN 2015 OCH RÅD INFÖR LÖNESAMTALET. Innehåller råd inför ditt lönesamtal Lönestatistik LÖNESTATISTIK FRÅN 2015 OCH RÅD INFÖR LÖNESAMTALET Innehåller råd inför ditt lönesamtal Tack, alla ni som svarat! I denna broschyr presenteras Akademikerförbundet SSRs statistik över löneläget

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Synpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket.

Synpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket. Er beteckning 2015/015968 Arbetsmiljöverket 11219 Stockholm Remissvar Förslag till föreskrifter om elektromagnetiska fält samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Medlemsorganisationerna inom

Läs mer

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015) Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015) Vi vill att alla barn ska ha roligt, ta hand om varandra, känna sig stolta och utvecklas hos oss. Både barn och föräldrar ska känna sig trygga

Läs mer

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...

Läs mer