Ska vi verkligen fråga alla?

Transkript

1 Ska vi verkligen fråga alla? - ett pilotprojekt om rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer vid BUP i Stockholm NFBO 2016

2 Pontus Nilsson, psykolog, BUP Traumaenhet Josefine Paulsen, psykolog, BUP Traumaenhet Pernilla Eljenmyr, psykolog, BUP Brommaplan

3 Agenda Introduktion Pilotprojektets genomförande Resultat: - Förekomst Rekommendationer Frågor och diskussion - Organisation, medarbetare, enhetschefer - Vårdtagarnas perspektiv - Samverkan

4 Socialstyrelsen SOSFS 2014:4 Frågan om våld och utsatthet i nära relationer bör tas upp i alla ärenden inom BUP (även BVC/MVC, vuxenpsykiatri). Varje vårdgivare ska fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med utsatta barn.

5 Vad säger forskningen? Det är svårt att fråga men lättare att svara Vad är hjälpsamt? - Organisatoriskt stöd - Rutiner - Metodstöd - Vana - Förutsättningar till omhändertagande Pilotprojekt prova och utvärdera

6 Introduktion Genomförande Rutinmässig kartläggning vid nya ärenden under bedömningsfasen Barn/ungdomar 3-18 år och alla föräldrar/omsorgspersoner tillfrågas Enskilda samtal för både barn, ungdomar och vuxna 8 veckor Möjlighet till konsultation med BUP Traumaenhet Patienter och föräldrar på Brommaplan tillfrågades Utvärdering efter 8 veckor

7 Urval 4 av de största BUP-mottagningarna i Stockholmsområdet kliniker på varje mottagning frivilligt eller tillfrågade av EC. 24 kliniker totalt 163 familjer totalt (jämn könsfördelning)

8 Med på vägen Formulär - Traumahändelser Mini (barn och ungdomar) - Våld i familjen (vuxna) Info till besökare Basdatablad Vad gör jag vid utslag? När är det inte läge att fråga? Metodstöd (idébank, bildstöd, formuleringar etc)

9 Datainsamling Självskattningsformulär (vårdtagare) - Våldsutsatthet - Upplevelse av att få frågor om våldsutsatthet Enkät med för- och eftermätning (kliniker) Tema-analys, konsultationer (kliniker) Semistrukturerade intervjuer (enhetschefer)

10 Exempel på items, Traumahändelser Mini

11 Exempel på items, Våld i familjen

12 I samband med att frågorna om våld ställdes: Hur upplevde du frågorna? Inte alls viktiga Mycket viktiga Inte alls stressande Mycket stressande /jobbiga /jobbiga

13 Klinikernas reaktioner Upplevd brist på tid och resurser för att kunna fråga initialt och enskilt. Rutiner ser olika ut. Oro för att familjerna ska ta illa upp. Ej sökorsak. Vad är mitt uppdrag och vad är socialtjänstens? Vad göra om jag får utslag? Vad påbörjar jag om det ändå inte är jag som ska fortsätta träffa familjen? Ännu en trend? Majoriteten överens om att detta är något viktigt!

14 Enhetschefernas tankar Vilket organisatoriskt stöd behöver dina medarbetare? Uttalat fokus och plats i organisationen för frågan! EC ska läsa alla orosanmälaningar, någon tycker också alla IB. EC kliver in i ärenden som blir för belastande. Tex telefonsamtal med våldsutövare. Rutiner i den kliniska vardagen: exempelvis plats på BK. Förse kliniker med handledning, utbildning och tillgång till relevant forskning. Två kliniker i varje bedömning istället för en? Samtala mer om vad BUP:s uppdrag faktiskt är och mindre om vad det inte är.

15 Hur gick det?

16 Svarsfrekvenser Totalt 87% (minst en familjemedlem) Barn 73% - 7 år och äldre 84% år 23% Föräldrar 79% Brist att ingen systematisk bortfallsanalys gjordes

17 Förekomst 25% av barnen uppger att de upplevt våld i nära relation i form av att ha bevittnat eller direkt utsatts för fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld. 29% av föräldrarna uppger att de under sin livstid upplevt våld (fysiskt eller psykiskt) i nära relation (30% av kvinnorna, 6 % av männen). 28 % av alla familjer uppger att våld i nära relation förekommit under barnets livstid. Barn + föräldrar (med utsatthet under de tre senaste åren) I 13% av alla ärenden framkom uppgift om att barnet i nuläget bor eller har umgänge med den som utsatt barnet för våld (bevittnat och/eller upplevt).

18 Förekomst I 21% av familjerna finns uppgift om fysiskt våld. I BUP Stockholms nuvarande statistik är det 5% (misshandel i familjen samt fysisk misshandel av barnet) = 4 ggr högre förekomst 20% av barnen uppger utsatthet på internet - sexuellt 10% - psykiskt 14%

19 Kliniker Enkätundersökning för- och eftermätning: -Signifikant skillnad i upplevt behov av tillgång till kunskap och tillämpbara metoder för att kartlägga och hantera barns utsatthet. -Trend 1: Mindre obehagligt att fråga -Trend 2: Ökad upplevelse av tidsbrist

20 Fråga: Kommer du fortsätta med att rutinmässigt kartlägga barns utsatthet under bedömningsfasen på detta sätt? Motivera ditt svar. (N=19) Kommentarer -exempel Ja 68,5 % Ja, det har funnits med tidigare men nu blivit mer inarbetat! Ja, om det möts upp av organisationen. Det behövs tid och stöd för detta Ja, men jag kommer använda frågorna muntligt och baka in dem i MINI-kid Nej 10,5 % Nej. Men kommer att vara mer uppmärksam under initial bedömning för själva fenomenet. Kommer att fråga barn och föräldrar vid rätt tillfälle vid misstanke (om utsatthet) kommer jag att använda formulären Otydligt svar 21,0 % Jag hoppas det. Det är viktigt men svårt Mer än tidigare

21 Samverkan BUP:s representant i samverkansmöten spelar en viktig roll för fortsatt vård! BUP behöver ett bättre underlag för att förmedla behovet kring skydds-/riskfrågor till socialtjänsten. Mindre personbundet, mer formaliserat och kunskapsbaserat

22 Hur upplevs frågor om våld av patienterna? BUP Brommaplan- Några frivilliga behandlare I samband med frågorna om våldsutsatthet 50 personer: 24 mödrar (13 våldsutsatta) 17 fäder (2 våldsutsatta) 9 barn, ålder 7 till 14 (4 våldsutsatta)

23 De vanligaste svaren

24 Tabell 2. Barns kommentarer Personens ålder samt skattningar följer kommentaren inom parentes (viktigt, stressande) Positiva Negativa Neutrala/Oklart När någon slagit, då är det viktigt! (7 år) (3, 1) Hemskt! Jag är bara barn! (SÖ-frågor) (10 år) (1, 3) Inte viktigt för mig, eftersom inget hänt (9 år) (2, 1) Onödigt för mig, viktigt för andra (14 år )(3, 1) Har accepterat det som hänt. Bra frågor, att det inte är om detaljer (14 år) (4, 1)

25 Tabell 3. Mödrars kommentarer Personens skattningar följer kommentaren inom parentes (viktigt, stressande) Positiva Negativa Neutrala/Oklart Svarat på liknande Formulering av Kan påverka tidigare. Önskar jag frågorna kunde varit bedömningen av mitt fått dem i samband bättre (4, 1) barn, rädd att inte få med andra barnets ADHD-utredning kontakt (5, 2) (5, 4) Tror att frågorna underlättar. Bättre än att inte fråga (5, 2) Frågorna väcker minnen, man måste tänka på något jobbigt (4, 3) Man borde fråga också om stämningen i familjen och få det mindre grova (5,1) Stressen har mer att göra med att man inte vet hur barnen har det hos sin pappa (5, 3) Väckte minnen jag inte tänkt på på länge (5, 3)

26 Tabell 4. Fäders kommentarer Personens skattningar följer kommentaren inom parentes (viktigt, stressande) Positiva Negativa Neutrala/Oklart Jättebra att det Trots att man har rent Skäms för den starka frågas om (5, 2) mjöl i påsen känner ilskan jag berättade man sig anklagad, om. I övrigt var det en men förstår att det inte etta på stress (5, 3) är syftet. (5, 3) Bra att man frågar också om pappors utsatthet (4,1) Lyckas man fånga upp något? Är det här rätt sätt? (5,1) Bra att man frågar både mamma och pappa (4,2) Undrar om folk vågar berätta, men om frågorna hjälper är de viktiga (3, 1)

27 Ska vi verkligen fråga alla?

28 Rekommendationer Implementering av rutinmässig kartläggning Fråga både barn och föräldrar. Ålder? Strukturerade listor med beteendebeskrivningar är ett viktigt komplement till diagnostiska intervjuer Implementera metod för risk-/skyddsbedömning, i syfte att ta fram underlag för samverkan med socialtjänst

29 Rekommendationer Uppdragsbeskrivning Ökad känsla av kompetens bland kliniker Stödjande rutiner och struktur Yttre stabilitet en överordnad abstraktionsnivå - våld/utsatthet - självskada/allvarlig beteendeproblematik - missbruk - psykisk ohälsa hos förälder - etc

30 Det är viktigt med fortsatta studier, men det är även viktigt att konstatera att det redan finns tillgänglig kunskap om hur man bättre än med nuvarande tillvägagångsätt uppmärksammar de våldsutsatta barnen inom vården.

31 Frågor?

32 Har du frågor om projektet? Kontakta oss gärna: Pontus Nilsson (leg psykolog) BUP Traumaenhet: Josefine Paulsen (leg.psykolog) BUP Traumaenhet: