Barn och unga gruppens sammansättning

Transkript

1 Barn och unga gruppens sammansättning Länsstyrelsen sammankallande Asyl- och Integrationshälsan Hallstahammar kommun Språkpedagog från förskolan Köpings kommun skolsköterska och två lärare på IVIK Ullvigymnasiet Sala kommun Kurator på ungdomsmottagningen, skolsköterska och sas-lärare på Kungsängsgymnasiet Surahammars kommun- Integrationsenheten Västerås stad Integrationsenheten, Centrum för tvåspråkighet, programledare på IVIK på Rudbeckianska gymnasiet

2 Övergripande mål Nyanlända barn och ungas skolundervisning och situation måste uppmärksammas, bl. a. genom metodutveckling och kompetensspridning (regionala ök) Nyanlända barn och ungdomar ska erbjudas likvärdiga möjligheter till en individanpassad introduktion, oavsett bostadsort

3 Kommunmottagna enligt ersättningsförordningen innevarande år Migrationsverkets statistik november år år år 64 år Totalt Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör 3 3 Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Delsumma

4 Nyanlända elever Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande skolformer.

5 Utmaningen för kommunen Kommunen vet inte på förhand antalet nyanlända Nyanlända kan inte svenska Har ingen erfarenhet av den svenska skolan Kan komma när som helst under skolåret Har olika åldrar, olika språk- och ämneskunskaper

6 Länsstyrelsen kartläggning av nyanlända elevers skolgång i Västmanlands län Policyplaner/rutiner/riktlinjer på kommunal nivå om hur nyanlända ska tas emot saknas, eller är gamla eller okända bland skolans personal Introduktionen för nyanlända elever = skolintroduktion Ingen rutin/strukturerad arbetssätt kring karläggning av elevernas förkunskaper Kommunerna erbjuder undervisning i förberedelseklasser Målet är successiv, individuell övergång till reguljär klass Övergång mer problematisk Motstånd från lärare i ordinarie klasser att släppa in nyanlända

7 Centrum för tvåspråkighet i Västerås Stor del av verksamheten är förberedelseundervisning för nyanlända elever Origo, behovsbedömningen tittar på: tidigare skolgång, läs- och skrivkunnighet, förtrogenhet med latinska alfabetet samt psykosociala faktorer Utifrån bedömningen av barnets behov fattas om barnet ska börja direkt på hemskolan eller i förberedelseklass

8 Några erfarenheter/synpunkter från arbetsgruppen Barnens utveckling/hälsa står i relation till föräldrarnas situation, vardagen måste fungera för föräldrarna helhetssyn på familjen Samverkan inom kommunen mellan olika parter viktig Studiehandledning på modersmål ges i mycket begränsad omfattning, eller inte alls Ökat samarbete med olika kategorier av lärare behövs Studie- och yrkesvägledning mycket efterfrågad Förskolan och skolan generellt sett dåligt på att använda tolk Kompetensutveckling av skolpersonal En mer flexibel skola

9 Vad säger skolverket och skolinspektionen Undervisningens innehåll varierar stort mellan kommuner och skolor Ett fåtal elever integreras direkt i ordinarie klass Ett fåtal kommuner har kommunala mål och riktlinjer Elevernas kunskaper i olika ämnen valideras sällan och deras lärande dokumenteras och utvärderas inte alltid Utredning och åtgärdsprogram görs sällan Ej tillgång till särskilda stödåtgärder Ingår ofta inte i kvalitetsarbetet Eleverna hålls onödig länge kvar i förberedelseklasser och IVIK Bristande handledning av eleverna på modersmål Låg nivå på undervisningen Fysisk isolering Avsaknad av kunskaper bland personalen om vilka regler som gäller Bristande respekt

10 Statistik Flerspråkiga elever är överrepresenterade bland de elever som inte når målen i grundskolan och som inte avslutar sin gymnasieutbildning

11 Förskolan Lpfö 98: MÅL Förskolan skall sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska språket som på sitt modersmål.

12 Förskolan Elever som är födda utomlands men har gått i svensk förskola klarar skolan ungefär lika bra som andra elever med motsvarande social bakgrund Förskolan kompenserar när det gäller språk och kulturella skillnader

13 Vad behöver göras: Utarbeta och förankra regionala riktlinjer för mottagande och introduktion av nyanlända barn och ungdomar i barnomsorg, förskola och skola. Öka tillgången till modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål genom att skapa en regional modersmålspool. Skapa ett regionalt nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring nyanlända barns och ungas skolgång och situation. Utveckla föräldrakontakten

14 Ge fördjupad och behovsanpassad studie- och yrkesvägledning till nyanlända Undersöka barns och ungas egna upplevelser av sin situation för ökad kunskap hos såväl skoloch barnomsorgspersonal som hos beslutsfattare Öka deltagandet i fritids- och föreningsliv för nyanlända barn och unga. Ge kompetensutveckling och sprida metoder i kartläggning och utredning av inlärningssvårigheter hos nyanlända elever