Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet"

Sara Viklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet

2 The Black report, 1980

3 Social ojämlikhet i hälsa i Sverige Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta, än at Menigheten är dem långt mera underkastad, än bättre folk; och at många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti få af de förmögnare sjukna" kunglig livmedikus Abraham Bäck, 1764

underkastad, än bättre folk; och at många Farsoter härja grufveligen ibland

4 Medellivslängd i Sverige Återstående medellivslängd M0 M50 M65 K0 K50 K65

1891-1900 1901-1910 1911-1920 1921-1930 1931-1940 1941-1950 1951-1960 1961-1970

5 Vad menar vi med att hälsa är orättvis? Hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen Systematiska skillnader i hälsa och livslängd mellan sociala grupper, områden, länder Fokus är på de sociala determinanter för hälsa Dvs de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras Fokus är på de system som tillämpas för att hantera sjukdomar tex skillnader i tillgång till hälso- och sjukvård, företagshälsovård

grupper, områden, länder Fokus är på de sociala determinanter för hälsa Dvs de förhållanden under vilka

6 Vad menar vi med skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper? Systematiska skillnader i hälsa och livslängd mellan olika sociala grupper i samhället Individers socioekonomisk position mäts vanligtvis med Utbildningsnivå (hög, medel, låg) Social klass (tjänstemän arbetare) Inkomstnivå (placering i inkomstfördelningen)

samhället Individers socioekonomisk position mäts vanligtvis med Utbildningsnivå

7 Social stratifiering Sociala positioner är förknippade med Olika resurser Olika hinder vilket leder till Olika livschanser och levnadsvillkor Specifika sociala kategorier har liknande villkor vilket också under vissa omständigheter leder till liknande intressen och kollektiv handling

levnadsvillkor Specifika sociala kategorier har liknande villkor

8 Social struktur Kritik Man ska inte dela in människor i kategorier, eftersom det går ut på att man dömer eller nedvärderar dem. Respons Indelningen i t.ex. klasser är inte normativ. Det är ett sätt att sammanfatta att de lever under skilda villkor och har olika resurser som inverkar på deras handlingsutrymme och hälsa.

9 Upstream, strukturella faktorer Politiska beslut Riskfaktorers riskfaktorer Downstream, individuella riskfaktorer Recept, mediciner

10 Fosterlivet Bardomen Ungdomsåren Vuxenlivet Ålderdomen Tid och rum Områden Länder Variation under livsloppet och i tid och rum

11 Ojämlikhet i hälsa Whitehall-studien och Sir Michael Marmot Banbrytande forskning om sambanden mellan social position och hälsa Whitehall: brittiska tjänstemän på olika nivåer i den hierarkiska statsförvaltningen Har platsen i denna hierarki någon betydelse för sjukdomsrisken? Ju lägre position i hierarkin, desto större är risken att drabbas av ohälsa Hälsan följer en social gradient

hierarkiska statsförvaltningen Har platsen i denna hierarki någon betydelse för sjukdomsrisken?

12 Richard Wilkinson & Kate Pickett Graden av ojämlikhet i ett samhälle påverkar hur vi mår både fysiskt och psykiskt; hur länge vi lever; hur vi lyckas med våra studier; hur vanliga tonårsfödslar är; hur utbredd fetman är; hur mycket kriminalitet och våld som finns; hur stor den sociala rörligheten är, med mera.

våra studier; hur vanliga tonårsfödslar är; hur utbredd fetman är; hur mycket

13 Globala skillnader i hälsa

14 Ojämlikhet i hälsa i Europa

15 Förväntad livslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, män i Sverige

16 Förväntad livslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, kvinnor i Sverige

17 Klasskillnader i dödlighet

18 Klasskillnader i sjuklighet

19 Födelseland och ojämlikhet i hälsa

20 WHO:s Kommission för sociala bestämningsfaktorer för hälsa (Commission on Social Determinants of Health)

21 Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa gör att många människor dör i onödan.

22 Vägar mot en rättvis hälsa (Marmot mfl.) 1) Ge varje barn en bra start i livet 2) Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren. 3) Att skapa förutsättningar för arbete. 4) Säkra en hälsosam levnadsnivå för alla. 5) Skapa och utveckla hälsosamma och hållbara platser, närsamhällen och grannskap. 6) Förstärka den roll och betydelse hälsoprevention har.

23 Välfärdspolitik och ojämlikhet i hälsa Hälsan sammanhänger med resurser och förhållanden inom en rad områden (arbete, ekonomi, utbildning etc.) God tillgänglighet på kollektiva resurser inom dessa områden bör ge människor större möjligheter att för en god hälsa särskilt om de egna resurserna är knappa Länder med en mer ambitiös välfärdspolitik bör därför ha bättre hälsa generallt, men även mindre ojämlikhet

24 Hur kan välfärdsstaten påverka? 1) Påverka social stratifiering 2) Påverka fördelning och nivåer av riskfaktorer 3) Socialpolitiken 4) Genom reducerade kostnader för hälso- och sjukvård, sjukförsäkring och flexibilitet på arbetsmarknaden

25 Sammanfattning Globalt: gigantiska skillnader i hälsa mellan länder Nationellt: Socioekonomiska skillnader finns i alla länder, i såväl låg- mellan- som höginkomstländer Genetiska och/eller biologiska faktorer förklarar en del av individuella skillnader i hälsa men är av ringa betydelse för skillnader i hälsa mellan sociala grupper, områden, länder Den hälsa som priviligierade grupper uppnått är möjlig för hela befolkningen Sociala determinanter avgörande!

26 Sammanfattning, forts Ge varje barn en bra start i livet och goda förutsättningar genom skolåren; skapa förutsättningar för arbete; säkra en hälsosam levnadsnivå för alla; skapa och utveckla hälsosamma och hållbara platser, närsamhällen och grannskap; förstärka hälsoprevention Länder med mer ambitiös välfärdspolitik bör ha bättre hälsa men även mindre ojämlikhet

28 Tack för er uppmärksamhet!

Relevanta dokument

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Jämlika förutsättningar för hälsa en fråga om liv och död Ett barn som föds i Japan eller Sverige kan förvänta sig att leva i mer än 80 år, i Brasilien 72 år, i Indien 63 år och i vissa afrikanska länder