Barns och ungas hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns och ungas hälsa"

Transkript

1 Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner Astma och allergi Övervikt Livsstil som leder till ohälsa i vuxen ålder Psykisk ohälsa Sociala skillnader i hälsa karin.guldbrandsson@ki.se Sociala skillnader i hälsa Hjärt- kärlsjukdomar och diabetes är vanligare bland lågutbildade Svår värk och dåligt allmänt hälsotillstånd är betydligt vanligare hos arbetare än hos tjänstemän Ensamstående kvinnor med barn röker mer, är oftare överviktiga, har mer besvär av värk och har oftare nedsatt psykiskt välbefinnande Astma och allergier är vanligare bland barn i lägre socialgrupper Tandhälsan är sämre hos socioekonomiskt svaga grupper Våld och skador drabbar oftare barn i familjer med låg inkomst Folkhälsorapport 9 Tillväxtens betydelse för hälsan som vuxen Långsam tillväxt ökar risken för framtida ohälsa (Kuh & Ben Shlomo 4) Hjärt/lungfunktion (Barker ) Kognitiva funktioner (Richards et al 2) Psykisk hälsa och stresskänslighet (Nilsson et al 1, Cheung et al 2) Hjärt-kärlsjuklighet och diabetes (Davey Smith et al 1) Bröstcancer (de Stavola et al 4) Schizofreni (Jones and Done, in press) Vad påverkar tillväxten hos barn? Genetiska faktorer (Perry and Lumey 4) Moderns egen hälsa och tillväxt som barn (Perry and Lumey 4) Låg närings- och syretillförsel till fostret (Barker ) Närings- och syretillförseln till fostret styrs av moderns hälsa och livsmiljö, tillgång till mat och exponering för riskfaktorer under graviditeten (Broke et al 1989, Bobak et al ) Socioekonomiskt relaterade riskfaktorer Fattigdom Låg utbildningsnivå hos mamman Rökning Alkohol- och drogbruk Näringsfattig kost under graviditet och spädbarnstid Låg tillväxt hos barn kombinerat med undermåliga socioekonomiska förhållanden leder till ökad risk för sämre hälsa som vuxen

2 Folkhälsorapport 9 Ungdom Folkhälsorapport 9 Barns hälsa Döda/ unga Folkhälsorapport 9 Ungdom Folkhälsorapport 9 Barns hälsa Folkhälsorapport 9 Barns hälsa

3 Folkhälsorapport 9 Barns hälsa Folkhälsorapport 9 Ungdom Folkhälsorapport 9 Ungdom Folkhälsorapport 9 Barns hälsa Antidepressiva läkemedel 6 Folkhälsorapport 9 Ungdom Dygnsdoser per invånare per dag Flickor -19 Pojkar -19 Totalt

4 Folkhälsorapport 9 Ungdom Folkhälsorapport 9 Barns hälsa Folkhälsorapport 9 Ungdom Folkhälsorapport 9 Ungdom Psykisk ohälsa - DALYs per 1-18 år Disability Adjusted Life Years (DALYs) Förlorade levnadsår + funktionsnedsatta levnadsår = DALYs En DALY motsvarar total förlust av ett år av full hälsa DALYs är ett sätt att i en enhet mäta en befolknings samlade hälsa (både sjuka, skadade och döda) Astma Störd psykisk utveckling Inåtvända psykiska problem Utagerande psykiska problem 4 6 8

5 ULF: 4 Besvär av ängslan, oro eller ångest, år Skolbarns hälsovanor, Känner sig nere mer än en gång i veckan, 1 år ULF: Besvär med sömnen, år, Sömnbesvär och trötthet 3 Ung i Värmland: Ofta eller alltid känt sig ledsna 7 7 under läsåret, 1 år Oro och nedstämdhet Q-9-undersökningarna 3 22 i Göteborg: Känt sig deppiga 6 senaste veckan, 1 år Skolbarns 19 hälsovanor, 18 Svårt att somna, 1 år Stockholms läns landsting: Nedsatt psykiskt välbefinnande år Studie i Östergötland, Depression, oro, ångest eller sömnsvårigheter, -29 år Ung 22 i Värmland: 19 Svårt att 17 sova, 1 16 år ULF: Återkommande 16 huvudvärk 1 1 el migrän, år Skolbarns 4 hälsovanor, Magont, 1 år Q-9- undersökningarna 32 i 23 Göteborg: Värk någonstans, 1 år, Anspänning och värk Ung i Värmland: Känt sig spända, 1 år, Ryggont Känt sig ledsen Svårt att sova Nedsatt psykiskt välbefinnande Svårt att koncentrera sig Dåligt humör Dålig aptit Besvär med sömnen Besvär av ängslan, oro eller ångest Sedan åren kring 199 ökar Deppighet Nervositet Känt sig spänd Huvudvärk eller migrän Värk i skuldror, nacke eller axlar Nedstämdhet Huvudvärk Värk någonstans Depression, oro, ångest eller sömnsvårigheter Svårt att somna Magont Trötthet Dessutom är utvecklingen sämre i Sverige än i tio andra europeiska länder med jämförbara data Det fanns hopp Studien Skolbarns hälsovanor -6 visade tecken på förbättrad psykisk hälsa En ny Skolbarns hälsovanor genomfördes 9-. Men

6 Andel elever åk 9 som har 2 eller fler symptom varje vecka enligt Skolbarns hälsovanor Trend psykosomatik 1-åringar Grodan,% 47,% En nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska ohälsa 4,% 4,% 3,% 3,% 2,%,% 1,%,%,% 27,7% 1,6% 31,21% 21,62% 36,% 23,3% 41,72% 26,9% 36,76% 22,8% 23,88% pojke flicka Genomförd av SCB Hösten 9 skurs 6 och 9 (alla skolor i Sverige) Population 199 Svarsfrekvens 83% Epidemiologisk underlag, trender över tid Lokalt underlag för reflektion,% Skolbarns hälsovanor Grodan Enkät med 42 frågor Fem dimensioner av psykisk hälsa Psykosomatiska besvär Nedstämdhet Koncentrationssvårigheter Bristande välbefinnande Problemens påverkan på vardagslivet Samt Mobbning Alkoholbruk (endast åk 9) Tobaksbruk (endast åk 9) Resultat Psykisk ohälsa vanligare för flickor resp. äldre barn Ingen, eller liten skillnad, avseende kommuntyp och barns/föräldrars födelseland Mindre ohälsa för barn som bor med båda föräldrarna Det ser väldigt olika ut på olika skolor Orsaker till ungas psykiska ohälsa? Två viktiga arenor: Arbetsmarknaden och skolan Arbetsmarknaden 3 jobb för ungdomar försvann i samband med 199-talskrisen och kom aldrig tillbaka - Försämrad ekonomi - Bor kvar längre hos föräldrarna - Fler studerar längre (även de som hellre vill jobba) Ökningen av den psykiska ohälsan går parallellt med arbetsmarknadens utveckling för ungdomar

7 Skolan Folkhälsorapport 9 Ungdom Skolan har fått ökad betydelse - ökad differentiering gör tillvaron mindre förutsägbar - ökad individualisering leder till högre krav på den enskilde individen - 28% av -åringarna saknar fullständiga gymnasiebetyg - % slutar 9:an utan godkända betyg Folkhälsorapport 9 Ungdom Andelen ungdomar som två år efter gymnasiet vare sig är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar Rött: 36-% Gult: 2-36% Grönt: 12-2% Källa: SKL 8 Hur kan man främja barns och ungas psykiska hälsa? Evidensbaserade insatser i förskolan som främjar den psykiska hälsan Generella och tidiga insatser Evidensbaserade insatser Insatser i förskola och skola Föräldrastöd 1. Barncentrerad pedagogik 2. Utbildad personal 3. Känslomässig träning 4. Språklig och matematisk träning. Ökat inflytande

8 Kompetenser/förmågor Tillgång till förskola Barncentrerad pedagogik Utbildad personal Emotionell träning Ökade kompetenser hos förskolebarn Reducerad förekomst av problem Ökad psykisk hälsa Känslomässiga, sociala, kognitiva och intellektuella kompetenser är starka skyddsfaktorer för hälsa Förskolan och skolan är en viktiga arenor för att utveckla barns kompetenser! Intellektuell träning Ökat inflytande Evidensbaserade insatser i skolan som främjar den psykiska hälsan o Socialt och emotionellt lärande o Program baserade på kognitiv psykologi o Prevention av mobbning o Program som förebygger aggression o Lokal återföring av hälsodata

9 Föräldrastöd Anknytningsprogram (spädbarn) Samspelsprogram (2-12 år) Kommunikationsprogram (-1 år) Uppslagsverk Barn & Unga Barnhälsovården (BVC) Stöd till deprimerade föräldrar under nyföddhetsperioden Anknytningsprogram: - Syfte: utveckla positivt samspel mellan vuxna och barn - Ex: Från första början; Vägledande samspel (International Child Development Program) Samspelsprogram 2-12 år Uppmuntrar positiv uppmärksamhet, klar kommunikation & genomtänkt gränssättning Program: - Familjeverkstan - De otroliga åren - Komet - Aktivt föräldraskap - Föräldrakraft Kommunikationsprogram (-1 år) Hälsa - ett livsloppsperspektiv Fokus på kommunikation och tid tillsammans med barnet. Alkohol och drogförebyggande. Program: Aktivt föräldraskap idag tonår Föräldrakraft Örebro Prevention Program Familjens resurser Relation till föräldrar Förskola Barns sociala, intellektuella, emotionella och språkliga förmågor Skola Fritid Hälsa under uppväxt och som vuxen

10 The main determinants of health General politics Social policy Healthy public policy Health policy Disease prevention Health promotion Health care Economy Life chances Lifestyle - environment Health QoL Upstream Downstream Optimera balansen Skyddsfaktorer Riskfaktorer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008 Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008 Anton Lager och Sven Bremberg www.fhi.se A 2009:01 A 2009:01 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-607-0 FÖRFATTARE: ANTON

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Används av sjuksköterska inom barnhälsovård eller skolsköterska inom elevhälsa (alternativt av undersökande

Läs mer

Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27. Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd

Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27. Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd Elevhälsoarbetet lsoarbetet i Sverige Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27 Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd Hälsa, lärande och trygghet går hand i hand Ungdomars psykiska

Läs mer

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 76 9-94 5 754 217 824 9-94 22 24 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Tonårstiden & nya utmaningar i föräldraskapet

Tonårstiden & nya utmaningar i föräldraskapet Tonårstiden & nya utmaningar i föräldraskapet Kajsa Lönn Rhodin 2015-09-22 Tonårstiden "Våra dagars ungdom uppträder ohövligt, föraktar auktoritet, har ingen respekt för äldre människor. De säger emot

Läs mer

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Det glada åldrandet Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Blir vi fler äldre? Befolkningspyramiden - Sveriges befolkning 1 nov 2008 efter ålder och kön (SCB 2009). Är vi friska eller sjuka

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel Varför

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc. Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Eksjö kommun 2010-2014. Eksjö kommun Småland som bäst 2020 För ett framgångsrikt folkhälsoarbete

Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Eksjö kommun 2010-2014. Eksjö kommun Småland som bäst 2020 För ett framgångsrikt folkhälsoarbete Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Eksjö kommun 2010-2014 Eksjö kommun Småland som bäst 2020 För ett framgångsrikt folkhälsoarbete ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2010- LEDAMÖTER 2010 Kjell Axell Kommunstyrelsen

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Graviditet VT 2011 AÅ

Graviditet VT 2011 AÅ 9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar

Läs mer

målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor

målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 3 Trygga

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa Tolkning av resultat

Nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa Tolkning av resultat Nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa Tolkning av resultat Elever i år 6 och 9 i hela Sverige har svarat på en enkät om hur de upplever sin psykiska hälsa. Svarsfrekvensen var 83%. Enkäten

Läs mer

Titel Syfte Målgrupp

Titel Syfte Målgrupp Titel Hälsocheckar. Syfte Ungdomar mår idag allt sämre. Genom goda matvanor och fysisk aktivitet kan man förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-/kärlsjukdomar, typ 2- diabetes, stroke, sjukdomar

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 26 underlag med 281 förslag 20 seminarier 1000talet möten Övriga rapporter och litteratur SKARPA FÖRSLAG Hur mår Malmö? Bättre,

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet The Black report, 1980 Social ojämlikhet i hälsa i Sverige Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta,

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Arbete och social förändring

Arbete och social förändring Arbete och social förändring Om unga vuxnas livschanser ett forskarperspektiv arbetsvetenskap Gunnar Gillberg Institutionen för sociologi och Göteborgs universitet Unga vuxna? Faran med att generalisera

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även barn

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Protecting YOU Protecting ME

Protecting YOU Protecting ME Protecting YOU Protecting ME Max Hansson max.hansson@lnu.se Protecting YOU/Protecting ME (PY/PM) Ingen modell passar alla. En modell kan som bäst passa många. Den kunskap vi har idag om Protecting YOU/

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Barns hälsa i en social och kulturell kontext Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden carl.lindgren@sll.se 1700-talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Hälsa enligt WHO (1945)

Hälsa enligt WHO (1945) Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Om undersökningen Bakgrund Haninge kommun genomför årligen en undersökning där föräldrar och elever svarar på frågor om vad de tycker om förskolan och grundskolan

Läs mer