Vägen till ett jämlikt samhälle

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägen till ett jämlikt samhälle"

Transkript

1 Vägen till ett jämlikt samhälle hälsa, välfärd och solidaritet Socialdemokraterna i Östergötlands kommission för jämlik hälsa Sammanfattning Oktober 2013 Sammanställning av Birgitta Larsson

2

3 Bakgrund Människors hälsa är en ingång till frågor om framtid, utveckling och hållbarhet. I grunden handlar hälsa om mänskliga rättigheter och är en förutsättning för förverkligandet av andra rättigheter. Hälsan är dock ojämlikt fördelad och det finns stora hälsoklyftor inom och mellan befolkningsgrupper, kommuner och städer. Med detta som politisk drivkraft har vi velat utveckla möjligheterna att skapa jämlikhet i hälsa. Vi har därför tillsatt en kommission som bestått av 9 fristående och politiskt oberoende forskare och 12 företrädare för Socialdemokraterna i Östergötland (bilaga 1). En viktig utgångspunkt för vårt arbete har varit WHO - rapporten Closing the gap in a generation (2008); (Marmotkommissionen). Syfte Kommissionens syfte har varit att bidra med kunskap och vägledning i arbetet med att utforma en socialdemokratisk politik som leder till jämlikhet i hälsa. Målsättningen är att politiken ska stödjas av vetenskapliga underlag, vara långsiktig och hållbar i sin utformning och se människan ur ett helhetsperspektiv. Kommissionen har också velat medverka till att lyfta fram forskare och den forskning som genomförs inom Linköpings Universitet och Landstinget i Östergötland. Tillvägagångssätt Kommissionens arbete har pågått under ett år under perioden september 2012 till och med september Arbetet har genomförts i fyra steg genom seminarier och workshop. Vid varje steg och seminarium har en specifik fråga riktats till forskarna som redovisats vid seminariet. Kommissionen första steg bestod av en analys av hälsoläget i Östergötland. Det andra seminariet behandlade framtidens utmaningar för jämlik hälsa. Vid det tredje seminariet redovisades förslag till insatser för jämlik hälsa. Vid det fjärde och avslutande seminariet diskuterades och beslutades forskarnas rekommendationer och insatser för jämlik hälsa. Resultat Genom forskargruppens fristående position och tvärvetenskapliga perspektiv från medicin, samhällsvetenskap och humaniora har forskningsfält kunnat kopplas samman och berikande och fruktsamma diskussioner har skapats såväl mellan forskarna som mellan forskargruppen och förtroendevalda. Kommissionens arbete har resulterat i en kunskapsbaserad och åtgärdsinriktad rapport om jämlik hälsa med betoning på de strukturella faktorernas betydelse och vikten av att se på hälsa ur ett helhetsperspektiv. I rapporten har var och en av forskarna beskrivit orsaker till ohälsa samt förutsättningar och förslag till insatser för jämlik hälsa utifrån det egna forskningsfältet. Sammantaget har forskargruppens förslag formats till 67 åtgärder indelat efter områdena folkhälsa, livscykelperspektiv och organisation. Forskargruppens 9 rekommendationer innehåller de punkter som gruppen identifierat som särskilt betydelsefulla. Här följer en redovisning av forskarnas rekommendationer och förslag till åtgärder samt socialdemokratiska mål och strategier för jämlik hälsa.

4 Forskarnas rekommendationer för jämlik hälsa 1. Skapa förutsättningar för alla att kunna påverka sin tillvaro. Alla oavsett talang, intresse, yrkesval eller boendeplats ska ges möjlighet att utvecklas och leva i sociala och ekonomiska sammanhang där man kan känna gemenskap, arbetsglädje, hopp och framtidstro. 2. Förstärk kunskapsutvecklingen om hur kategorier som kön, klass, sexualitet, etnicitet etc. bidrar till att forma förutsättningar för hälsa/ohälsa. I grunden handlar detta om mänskliga rättigheter och rättvisa. 3. Arbeta med existentiella frågor som tillit och livsproblematik för att skapa delaktighet och trygghet samt göra tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull. 4. Motverka klasskillnader i hälsa genom att stärka utsatta individers livsbetingelser och hälsobeteenden i den sociala miljö som individen lever i. 5. Skapa likvärdig utbildning för alla barn och ungdomar och ge äldre chanser till livslångt lärande för att kunna möta samhällsförändringar. 6. Minska ojämlikhet för barn och ungdomar genom att arbeta med psykosociala faktorer, exempelvis föräldrars utbildningsnivå, ekonomi och familjesituation. 7. Förbättra villkoren i arbetslivet genom att inkludera hälsofrämjande aspekter, se över organisationen av arbetet och utvecklingen av ledare. Friska och nöjda medarbetare ger en bättre produktion och därmed en bättre lönsamhet. 8. Bygg morgondagens samhälle för äldre så att det är lätt att leva nära människor, nära aktiviteter och service. Genom att skapa ett hållbart samhälle för de äldre skapar vi ett hållbart samhälle för alla. 9. Välj organisatoriska styrsystem genom att se till konsekvenser, gränser och helhet. Detta gäller såväl vid val av huvudmannaskap, finansiering, reglering som produktionsutförande.

5 Forskarnas förslag till åtgärder för jämlik hälsa indelat efter områden Folkhälsa o Påvisa de strukturella faktorernas betydelse i förhållande till individen med hjälp av existerande kunskap och forskning. o Arbeta för ett ökat helhetstänkande på människors hälsa och livsvillkor. o Genomför riktade insatser för att stärka utsatta grupper och individer. o Satsa på likvärdig utbildning för alla barn och ungdomar och ge äldre chanser till livslångt lärande för att kunna möta samhällsförändringar o Anpassa samhällssystemen för att minska människors, särskilt de yngres och resurssvagas, hinder att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. o Använd det nationella folkhälsomålet och de 11 delmålen för att påverka hälsa och livsvillkor. Arbeta för att ett mål om psykisk hälsa ska läggas till de 11 delmålen. o Utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. o Arbeta genom små och nära sociala nätverk för att ändra beteenden hos människor. o Arbeta underifrån istället för med generella kampanjer. o Stärk den psykosociala omgivningen runt människor, särskilt sociala nätverk. o Arbeta mot bostadssegregation för att minska riskerna för sociala skillnader, utsatthet och utanförskap (stärk människors bostadsmiljöer). o Utveckla goda kommunikationer för att få lokalsamhället att fungera på ett bättre sätt. o Utveckla människors levnadsvanor genom ökad kunskap. o Utveckla generella indikatorer på kommunal nivå som kan tillämpas på lokal nivå för att skapa en helhetsbild över människors levnadsvillkor avseende både sociala och hälsomässiga förhållanden. o Utveckla bättre samarbetsformer mellan olika aktörer för att stärka hälsan för den enskilde och särskilt för socialt utsatta individer. o Initiera ett kvalitetsarbete på alla kliniker och vårdcentraler för jämlik hälso- och sjukvård. o Öka resurserna till forskning för att belysa hur psykosocial miljö påverkar biologiska förlopp och utveckling av sjukdomar, ökad samhälls- och självreflektion m.m. Livscykelperspektiv Barn och ungdomar o Skapa en likvärdig utbildning för alla barn och ungdomar. Förstärk insatserna för elever med sämre språkkunskaper och/eller svag utbildningsnivå samt i geografiskt segregerade områden. o Arbeta med existentiella frågor som tillit och livsproblematik prestationssamhälle, media reklam förebilder, stor valfrihet, osäker jobbframtid, skolstress, mobbning skapar stress. o Använd en medveten ekonomisk fördelningspolitik för att stärka familjers ekonomiska situation. o Stärk barnbidrag och flerbarnstillägg.

6 o Ta bort RUT-avdrag för läxläsning och inför i stället obligatorisk läxhjälp i skolan. o Ge ensamstående föräldrar med socioekonomiska svårigheter rätt till fullt RUT-avdrag för hushållsnära tjänster. o Ge stöd till föräldrar genom att erbjuda gratis barnpassning som ett led i föräldrautbildningen. o Ta fram kriterier för vad som karaktäriserar en framgångsrik skola, en skola som kännetecknas av god pedagogisk ledning, låg psykisk ohälsa bland eleverna och goda skolprestationer. o Minska klasstorleken och gör det enklare för barn med särskilda behov att få stöd i skolan. o Utveckla anti-nätmobbningsstrategier för skolor och föräldrar liksom utbildning i nätetik bland barn och ungdomar. o Motverka sexuella övergrepp genom att införa en årlig obligatorisk utbildning för alla nyanställda som arbetar med barn om barn som far illa, fysisk barnmisshandel och sexuella övergrepp vad göra när du misstänker att ett barn far illa. o Genomför en särskild utbildning för förskolelärare och lärare med syfte att med olika typer av pedagogiska hjälpmedel öka barns självkänsla och förmåga att säga nej till oönskade beröringar. o Medverka aktivt till etablering av ett Barnahus i Norrköping med en bemanning och enligt den arbetsmodell som utvecklats i Linköping. o Arbeta med psykosociala faktorer som stärker barn och ungdomar livssituation. o Öka föräldrautbildning och familjerådgivning. o Stärk barnavårdcentralernas verksamhet. o Stärk skolhälsovården exempelvis genom fler skolsköterskor. o Vidta insatser mot fetma - förbättra matvanor med hjälp av förskolor och skolor. o Öka möjligheten till fysisk aktivitet i skolan. o Öka tillgängligheten för motion avgifterna bör vara låga. o Gör skolvägar säkra och trygga för eleverna. o Stärk fritidsgårdarna. o Stöd ideella organisationer. o Gör alkohol, tobak och droger svårtillgängligt. o Utred socker- och eventuell fettskatt. Vuxna o Utveckla ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital (inklusive utbildning) på både individ och gruppnivå för att stärka människors resurser. o Skapa hälsofrämjande organisationer - friska och nöjda medarbetare ger en bättre produktion och därmed bättre lönsamhet. o Förbättra sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i arbetslivet. o Förstärk individanpassningen på arbetsmarknaden så att hinder för etablering och utslagning minskar särskilt med tanke på den yngre generationen. o Möjliggör individuellt anpassade åtgärder för sjuskrivna.

7 Äldre o Öka de preventiva insatserna för äldre genom att främja äldres sociala kontakter, fysisk aktivitet m.m. o Skapa en sammanhållen geriatrisk vårdprocess med ett holistiskt vårdprocessperspektiv, där delprocesser som boendet, primärvården, specialistvården/geriatriska vården samverkar. o Identifiera verkligt sjuka individer genom att använda Health intelligence - en geriatrisk riskmodell. o Utveckla kvalitets- och processparametrar för att underlätta utveckling och styrning av vården. o Sök nya funktionella strukturer som binder samman äldre i eget boende, med omsorg, primärvård och olika typer av specialistvård. Organisation Jämställdhet o Minska det ökande glappet mellan olika grupper vad gäller utbildning (kön, klass, etnicitet). o Fördela ansvaret för hem och barn mer jämlikt mellan män och kvinnor. o Förstärk kunskapsutvecklingen om hur kategorier som kön, klass, sexualitet, etnicitet etc. bidrar till att forma förutsättningar för hälsa/ohälsa. o Föreskriv jämställdhetsintegrering i alla delar av hälso- och sjukvården. o Möjliggör fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården om intersektionella/genus perspektiv på hälsa/ohälsa. o Problematisera och motverka mäns risktagande. o Förbättra villkoren för kvinnodominerade arbetsplatser som präglas av stigande sjukfrånvaro, vilket kan ses som en konsekvens av mer pressande arbetsförhållanden. Organisation o Öka kraven på att arbetslivet/arbetsgivare i högre grad inkluderar hälsofrämjande aspekter i sin organisation av arbetet och i sin utveckling av ledare. Friska och nöjda medarbetare ger en bättre produktion och därmed en bättre lönsamhet. o Förbättra organisationen för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och lägg krav på arbetsgivarens deltagande och engagemang. o Möjliggöra individuellt anpassade åtgärder för sjukskrivna i rehabiliteringsprocessen som bygger på den enskildes livssituation, resurser och behov, istället för rutinmässiga åtgärder som inriktas på symptom och besvär. o Genomför inte organisatoriska förändringar, och inrätta inte nya organisationer, utan att gör uppskattningar av vem och vilka som kommer att beröras och hur. Ta med dem i arbetet. o Genomför inte styr- och kontrollsystem utan att göra uppskattningar av vem och vilka som kommer att beröras och hur. Ta med dem i arbetet. o Inför inte nya begrepp utan att analysera och diskutera vad begreppsbytet innebär för individer och organisationer

8 Övergripande mål och strategisk inriktning för jämlik hälsa Som övergripande mål för det fortsatta arbetet har betydelsen av att integrera jämlikhet i hälsa i all socialdemokratisk politik och beslutsfattande vuxit fram. Med hjälp av forskarnas underlag har också ett antal strategier för det fortsatta arbetet kunnat identifieras. Strategierna handlar om att betona de strukturella faktorerna i förhållande till individens eget ansvar och arbeta för ett ökat helhetstänkande på människors hälsa att utgå från det nationella folkhälsomålet och de 11 delmålen för att påverka hälsa och livsvillkor. att genomföra jämställdhetsintegrering i kommunernas och landstingens verksamhetsområden att utveckla samarbetsformerna mellan olika aktörer för att stärka hälsan för individer och grupper att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom kommuner, landsting och bland andra aktörer att öka resurserna till forskning för mer kunskap och samhälls- och självreflektion Politisk slutsats Med forskarnas kunskapsunderlag, 67 åtgärdsförslag och 9 rekommendationer som grund går det fortsatta arbetet för jämlik hälsa vidare. Kommissionens arbete har visat att vägen till ett jämlikt samhälle går genom hälsa, välfärd och solidaritet.

9 Bilaga 1 Ledamöter i Socialdemokraterna i Östergötlands kommission för jämlik hälsa Ordförande: Mats Johansson, oppositionsråd och gruppledare, Landstinget i Östergötland Kommissionärer Professor Kerstin Ekberg, Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Linköpings Universitet. Forskningsområde: arbetslivsinriktad rehabilitering Professor Tomas Faresjö, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet. Forskningsområde: Twincities Research Group Docent Roger Klinth, Tema Genus, Linköpings Universitet. Forskningsområde: jämställdhet Professor Margareta Kristenson, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet Forskningsområde: folkhälsa Professor Emeritus Johnny Ludvigsson, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings Universitet. Forskningsområde: pediatrik Professor Jan Marcusson, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings Universitet. Forskningsområde: geriatrik Professor Emerita Elisabeth Sundin, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings Universitet. Forskningsområde: företagsekonomi Professor Emeritus Jan Sundin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet. Forskningsområde: historia Professor Carl-Göran Svedin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings Universitet. Forskningsområde: barn- och ungdomspsykiatri Socialdemokratiska ledamöter Oppositionsråd Christoffer Bernsköld, Landstinget i Östergötland Kommunalråd Camilla Egberth, Motala kommun Europaparlamentariker Göran Färm Politisk sekreterare Matilda Johansson Oppositionsråd och gruppledare Mats Johansson, Landstinget i Östergötland ordförande Förbundsstyrelseledamot SSU Kaisa Karro Landstingsledamot Birgitta Larsson, Landstinget i Östergötland - samordnare av kommissionen Kommunalråd Eva Lindh, Linköpings kommun Kommunalråd Lena Micko, Linköpings kommun, ordförande Socialdemokraterna Östergötland, ledamot i verkställande utskottet nationellt Kommunalråd Lars Stjernkvist, Norrköpings kommun Riksdagsledamot Anna-Lena Sörensson Riksdagsledamot Lena Hallengren, talesperson för hälso- och sjukvårdsfrågor har följt kommissionen

10 För mer information om kommissionens arbete och resultat kontakta gärna: Kommissionens ordförande Mats Johansson, e-post mobil Kommissionens samordnare Birgitta Larsson, e-post mobil

Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla.

Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla. Inledning Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla. Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla. Vår utgångspunkt är alla människors frihet att kunna

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO 1, ska belysa hälsoläget

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008. Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad

Gör jämlikt gör skillnad Gör jämlikt gör skillnad SAMLING FÖR SOCIAL HÅLLBARHET MINSKAR SKILLNADER I HÄLSA Anna-Maarit Tirkkonen Eskilstuna kommun Åsa Ranung Åsa Ranung Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Eskilstuna 31 maj

Läs mer

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program för Eslövs kommun januari 2004 december 2007 Folkhälsa allas vårt ansvar! Produktion: Text: Kristina Warming, Folkhälsosamordnare. Layout: Informationsenheten. Tryck: Prinfo

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

2016-01-01 2016-12-31

2016-01-01 2016-12-31 1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

2012-02-13. Jämlika välfärdstjänster

2012-02-13. Jämlika välfärdstjänster samma land, samma plats, samma tid samma välfärd? Upplägg seminarium 8 februari - Jämlikhetsbegreppet. Vad betyder det för dig? För mig? - SKL:s arbete med jämlika, bl.a. ex. från kunskapsöversikt Äldreomsorg

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Regionpolitik för barn och ungdomar

Regionpolitik för barn och ungdomar 2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Nu är det läge..... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29 Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Det finns bara två bestående gåvor vi kan ge våra barn. Den ena är rötter,

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan

Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum 2013-10-10 PVV 361-2013 HR-avdelningen Handläggare Ulrika Dahl Eriksson, HR-chef Primärvårdsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso-

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Ökad hälsa och jämlik vård digitalisering en viktig pusselbit

Ökad hälsa och jämlik vård digitalisering en viktig pusselbit Ökad hälsa och jämlik vård digitalisering en viktig pusselbit Medverkande i seminariet Moderator Hans Karlsson, avdelningschef Vård och Omsorg, SKL Medverkande Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa,

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 26 underlag med 281 förslag 20 seminarier 1000talet möten Övriga rapporter och litteratur SKARPA FÖRSLAG Hur mår Malmö? Bättre,

Läs mer

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

Strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering

Strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering Sassam Strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering Syfte Ökad delaktighet Ökad struktur Systematiskt arbetssätt Gemensamt arbetsinstrument Effektiva möten Ökad kvalitet

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Socialdemokraterna BOLLNÄS

Socialdemokraterna BOLLNÄS Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Laholmsnämnden Bokslut 2010

Laholmsnämnden Bokslut 2010 Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Förstudie av sociala företag

Förstudie av sociala företag Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Vägen till ett jämlikt samhälle hälsa, välfärd och solidaritet

Vägen till ett jämlikt samhälle hälsa, välfärd och solidaritet Vägen till ett jämlikt samhälle hälsa, välfärd och solidaritet Socialdemokraterna i Östergötlands kommission för jämlik hälsa 2012-2013 Redaktör: Birgitta Larsson Socialdemokraterna FRAMTIDSPARTIET 1 Socialdemokraterna

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

Psykisk hälsa, barn och unga

Psykisk hälsa, barn och unga POSITIONSPAPPER Psykisk hälsa, barn och unga 2016 Psykisk hälsa, barn och unga 1 Psykisk hälsa, barn och unga 2 Förord Psykisk ohälsa i barndomen ger sämre förutsättningar att leva ett gott och långt liv.

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Handikapp- och folkhälsopolitik

Handikapp- och folkhälsopolitik Handikapp- och folkhälsopolitik - olika sidor av samma mynt Lund 14 oktober 2009 Margareta Persson 2 3 Eugenitik tvångssteriliseringar 1935-1970 4 inom samhället tvingas att taga under övervägande att

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

2013-05-23. Jämlik hälsa

2013-05-23. Jämlik hälsa 2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet

Läs mer