Vad säger lagen?

Transkript

1 Vad säger lagen? Fysisk aktivitet, fallrisk och fallprevention: Viktiga faktorer för att främja hälsa och välbefinnande för en åldrande befolkning Anna Cristina Åberg Leg Fysioterapeut, Docent Kunskapscentrum Kommunal Hälso- och sjukvård KIPS och ReCALL Hälso- och sjukvårdslagen Reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen Socialtjänstlagens värdegrund Omsorg om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Välbefinnande och Hälsa Välbefinnande = Balans: Förväntningar / Realiteter LIVETS U-KURVA Hälsa = Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom (WHO) Välbefinnande innebär alltid en egen värdering! 1

2 Välbefinnande Global WB: ladder. Vändpunkt När det här hände, det här med mitt ben och lunginflammationen, exakt samtidigt som jag fyllde 80 år, då tyckte jag att det var som om ett lass tegelstenar rasade ner över mig. Jag blev plötsligt gammal på en gång. Eftersom jag aldrig har tänkt på mig själv som ömkansvärd och inte kunna dammsuga och också därför att jag aldrig har behövt någon hjälp. Stone A et al. PNAS 2010;107: Viktiga faktorer för välbefinnande Aktivitetsförmåga Oberoende Anpassning Aktivitetsförmåga & Oberoende Kontinuitet Personlig vård Sociala kontakter Aktiviteter i hemmet Intressen Fysisk förmåga som förutsättning Kontroll & valfrihet Undvika att vara en börda Hjälp från personal (Livstillfredsställelse - Ett mål för geriatrisk rehabilitering. Åberg, AC. Incitament. 2004) 2

3 Aktivitet och självbild Jag tycker det är meningslöst, nu när inte kan vara aktiv längre. Man känner sej inte som en riktig människa utan mer som ett paket eller nåt Hon Lotta Jag och fixar har bland och ju annat, varit köper väldigt så strömming att duktig det är för och inget hon lägger problem. ju varit Hon kotletter. gör är ju i Hon ordning med, får så ju fläsk-kotletter. i veckan göra det så i den stekte mån hon hon in Anhöriga och självbild orkar. egen hand. Men tänka Nej då sig behövs att hon nog skulle hjälp. klara det på Anpassning Jag anpassar mig. Jag har räknat ut att jag måste hitta ett helt nytt sätt att leva, även om jag har levt ensam och varit isolerad väldigt länge nu. Men tidigare kunde jag åtminstone besöka mina vänner. När man tänker att man inte kan göra någonting, då blir det svårt. Då tänker jag att det bara måste gå. Det blir så här när man inte kan klara sig själv, då måste man lita på andra Strategier för anpassning Omorganisation Interaktion med vårdare Mental anpassning Mental aktivitet 3

4 Mental aktivitet Självklart vill man komma tillbaka till tiden då man var i full vigör. Så tänker jag på allt trevligt som jag varit med om. För så är det verkligen också. Jag har ju varit frisk och kry. Då blir jag glad, när jag tänker på det. Livsrumsarea Arean som en person rör sig inom under en bestämd tidsperiod Associerad till mobilitet och generell hälsa bland äldre Ju mer och oftare en person utnyttjar en större livsarea ju sannolikare finns engagemang i fysisk eller social aktivitet Livsrumsarea Utanför hemmet I hemmet Närmast den egna kroppen Närmast den egna kroppen Toalettbesöken är viktigast tycker jag. (Behöver du hjälp med det nu?) Ja, till största delen så. Det räcker ju med en person, men i regel blir det två. Jag måste flytta runt. Det är ju rätt kinkigt...det känns lite förargligt naturligtvis. Ibland får man ligga i våta kläder för länge, då är det lite otäckt...dom har inte tid så då...får man ligga där till kvällen eller...och likaså på natten då får man ligga till på morgon och det blir sån hemsk klåda efter det där sen så att man...kliar och river sönder sig 4

5 Komma ut i friska luften Det var väldigt skönt att få sitta ute i friska luften. Och det var så solvarmt, så man vart så trött. Jag höll på att somna flera gånger. Välbefinnande? I. Man ligger och tänker och slumrar till ibland, somnar till och med ibland. Så det finns inget annat att göra. Ja, jag har blivit van vid det, så jag har det bra. II. Det måste gå, en dag i taget. III. Jag vet inte vad jag skall kalla det, har inget namn för det, men: dödligt tråkigt. Stöd Vidga Kontinuitet förmåga fysisk livsrummet och till mental aktivitet med anpassning möjlighet och oberoende Respekt Öppna frågor, för har självet upprepa, stor betydelse lyssna aktivt till utevistelse Slutsatser Tillvarata anhörigas unika möjligheter Fysisk inaktivitet och ohälsa - Stillasittande är en riskfaktor för flera sjukdomar och förtidig död - Risken att dö i förtid är ca. 150% större för den som rör sig mindre än två timmar/vecka på fritiden - Den ökade risken för död är likvärdig med den vid rökning - Flera ohälsosamma vanor ökar ohälsa flerfalt - De fysiskt inaktiva som har mest att vinna på att bli mer aktiva 5

6 Fysisk aktivitet och hälsa Fysisk aktivitet ger hälsosamma förändringar i många kroppssystem Man blir gladare, sover bättre, kan lättare hantera stress och hålla vikten och kanske tänka klarare Fysisk aktivitet har bevisad effekt och kan förebygga eller förbättra många sjukdomar t.ex.: Högt blodtryck Kärlkramp Diabetes Benskörhet Reumatiska sjukdomar Smärttillstånd Depression Fysisk aktivitet för bättre hälsa Rekommendationen är: 30 min/dag om intensiteten är måttlig, vilket kan delas på 3 x 10 min eller 2 x 15 min (Folkhälsoinstitutet) Rekommenderade aktivitetsnivån ger sannolikt ett större välbefinnande och högre livskvalitet Belastning på gränsen till förmåga ökar kapaciteten Regelbundenhet ger bäst effekt Positiva effekter oavsett ålder, utbildningsnivå, kön samt tränings- och rökvanor Det aldrig för sent att börja! Fysisk aktivitet för äldre med skör hälsa Ojämlik tillgång till rehabilitering inom vård och omsorg för äldre personer Starkt vetenskapligt stöd för specifik rehabilitering med riktad individanpassad träning som utförs av rehabiliteringsutbildad personal Teaminsatser kan behövas Möjligheten att få specifik rehabilitering är många gånger en bristvara Kan inte ersättas av vardagsrehabilitering Intensiteten och mängden av aktivitet har betydelse för resultatet på hälsa och funktion. ÄTTESTUPA eller FOLKHÄLSOMÅL Ett manifest för äldre medborgares rätt till specifik rehabilitering Sektionen för Äldres Hälsa LSR & Äldreutskottet FSA,

7 I Sverige avled äldre personer av fallskador 2011 Fem gånger fler som dör i fallolyckor än i trafikolyckor 4 äldre personer dör varje dag av en fallolycka Sju gånger fler som måste läggas in på sjukhus efter fallolyckor jämfört med olyckor i trafiken, Antalet döda i trafiken minskar Fallhändelser ökar snabbast av alla olyckstyper Fallhändelser Den enskilt största skadehändelsen De flesta fallolyckorna sker inomhus och i det ordinarie boendet Vanligast är ett fall som inträffar på vägen mellan sängen och toaletten eller vid av- och påklädning. Oftast handlar det om man tappar balansen Fallrisk 20-30%: Ålder över 65 år 50%: 65 år och fallit det senaste året 50%: 65 år och balans-eller med förflyttningsproblem Vem som helst kan falla när som helst men risken ökar vid: Stigande ålder Tidigare fall Balans- och gångsvårigheter Fallrädsla Inaktivitet Läkemedel: sömnmedicin, psykofarmaka Infektion och nedsatt nutrition Diagnoser: fraktur, stroke, demens 7

8 Demenssjukdom och fallrisk 2-3 gånger högre risk Funktionsnedsättning : Kognitiva funktioner Uppmärksamhetsfunktioner Exekutiva funktioner Motoriska funktioner Gångmönster Balanskontroll Data från Motoriklaboratorium A longitudinal study of gait function and characteristics of gait disturbance in individuals with Alzheimer's disease. Cedervall Y, Halvorsen K, Aberg AC. Gait Posture FALLRISK? Video capture of the circumstances of falls in elderly people residing in long-term care: an observational study. Robinovitch SN, et al. Lancet Oct 16. 8

9 Flera samtidiga faktorer orsakar fall Aktivitet Hastighet Komplexitet Understödsyta Insikt Omdöme Omgivning Underlag Hinder Ljus Individuella åtgärder Uppåtgående spiral Minskad fallrisk Motivation & Självtillit Bättre balans och muskelstyrka Fysisk träning Fysisk aktivitet Mat och dryck Fysisk kapacitet Syn, Rörlighet, Styrka BALANS Modifiering efter Lundin-Olsson L & Rosendahl E Synhjälpmedel Nya riktlinjer från SKL 2011 Vid fallhändelse Förhöjd Risk Akuta Åtgärder Individuella Åtgärder grundade på fallrisk- eller fallhändelseutredning Uppföljning Vårdutveckling Fallincidentregistrering Fallriskbedömning Gängse Risk Generella Åtgärder multifaktoriell fallprevention såsom fortgående prevention och Generella behandling av multifaktoriella ev. vårdkomplikationer åtgärder t.ex. UVI och förvirring, eliminering av risker i omgivningen t.ex. dålig belysning och hala golv samt personalutbildning 9

10 Balans för färre fall Kvalitetsregister Tvärprofessionellt Tre områden Fall Trycksår Undernäring Balansträning är den enskilt viktigaste åtgärden för att öka balansen och minska fall hos äldre som bor i eget boende. Kan minska antal fall med 30-40% God effekt även för personer med skör hälsa och demens Balanskontroll = Förmågan hos centrala nervsystemet att använda aktuell och tidigare förvärvad information för att: Kontrollera kroppshållningen Koordinera ändamålsenliga rörelser Förflyttningar utan fallhändelser 10

11 Fallförbyggande träning UTMANA BALANSSYSTEMET Om det inte känns läskigt kan vi lika gärna dricka kaffe Träning 1-3 gånger/vecka Balans är en färskvara: slutar vi träna så minskar den successivt Tränaminst 50 tim. för att minska fallrisken: Effektivt med 50 tim. träning under 6 månader: ca: 2 timmar/vecka Träningen ska vara utmanande och stegras successivt så att övningarna alltid upplevs som utmanande Dynamiska övningar är viktiga Komplettera med träning av styrka och funktionell koordination och hjälpmedelsanvändning Utforma fallförebyggande balansträning Individanpassad: utifrån analys av individuell kapacitet, behov och omgivning Viktbärande positioner Tyngdöverföringar och stegstrategier Träning med återkoppling 11

12 Viktiga faktorer för hälsa och välbefinnande i korthet: God kommunikation är viktig när välbefinnande är ett mål Anhöriga kan bidra med unik kunskap Fysisk aktivitet: En viktig del i vardagen Livsrumsarean har betydelse och att komma ut i friska luften Fysisk aktivitet är receptet för god hälsa! Vardagsaktivitet och Specifik individanpassad rehabilitering för jämlik folkhälsa Multifaktoriell analys och multifaktoriella fallförebyggande åtgärder Nedsatt kognition medför ökad fallrisk Kapacitet Aktivitet Omgivning Systematiskt arbete för fallprevention Träna balans på rätt: Utmana balanssystemet Det är aldrig för sent att börja! Filmer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Säkerhet i vardagen - Tips och råd på äldre dar! Sydney/ Bilder: Under fliken: Informationsmaterial TACK FÖR I DAG! 12