Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér"

Roger Olofsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér 1

2 GERONTOLOGI Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2

4 Den gamla patienten Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem. Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan individer. Kronologisk ålder är ofta vilseledande

Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader

6 65 år och äldre År 2030: Var fjärde invånare 65 år 3/4 miljon 80 år 6

7 Den gamla patienten Nedsatt infektionsförvar Nedsatt läkningsförmåga Multipla sjukdomar Polyfarmaci Ökad känslighet för läkemedel

8 Geriatrisk farmakologi Det finns inga läkemedel mot åldrandet. Det normala åldrandet kan misstolkas som symtom på sjukdom överdiagnostik Läkemedel ska förbättra livskvaliteten Flera sjukdomar samtidigt kräver prioritering av läkemedel

överdiagnostik Läkemedel ska förbättra livskvaliteten Flera

9 Geriatrisk farmakologi Så få läkemedel som möjligt Så få dagliga doser som möjligt Utsättningsförsök Identifiera och undvik olämpliga läkemedel ex. NSAID

10 Malnutrition hos äldre 73 % av äldre över 65 år i riskzon för undernäring Undernäring ett ökande problem med stigande ålder och vid kronisk sjukdom

11 Konsekvenser av undernäring Undernäring påverkar de flesta av kroppens funktioner negativt, såväl strukturellt som funktionellt. Undernäring leder till ; - ökad sjuklighet och dödlighet - nedsatt funktion - sämre livskvalité

12 Symtom på malnutrition Apati Ökad trötthet och ökad risk för depression Trycksår (ökad risk) Infektioner (ökad risk) Sänkt ADLförmåga Falltendens

13 Sarkopeni konsekvens av malnutrition Muskelmassa, muskelstyrka och balans har en avgörande betydelse för den gamles rörelsefrihet och livskvalité Sarkopeni innebär utöver en nedsatt rörelseförmåga även ökad risk för fall och frakturer

rörelsefrihet och livskvalité Sarkopeni innebär utöver en

14 Bedömning av (viktförlust och) äthinder Tand- och munhålestatus inklusive tandproteser (tandvårdsintyg?) Dysfagi Dålig aptit

15 Multisjuka äldre Två eller flera kroniska sjukdomar. Belägger % av vårdplatserna i slutenvården. I regel behov av omfattande kommunala insatser

16 Multisjuka äldre Ökad känslighet för infektioner, läkemedel och vätskebrist Konfusionsbenägna Ogynnsamma läkemedelseffekter vanliga, och som ligger bakom 5-20 % av alla sjukhusinläggningar

Ogynnsamma läkemedelseffekter vanliga, och som

17 Hur ska vi tänka kring de äldre? Vad är uttryck för normalt åldrande? Vad kan vi göra något åt? Vad är till nytta för patienten? Vad vill patienten själv att vi gör för henne/honom?

18 Demens en folksjukdom personer insjuknar årligen i demenssjukdom Det totala antalet demenssjuka i Sverige beräknas till personer Om 10 år beräknas antalet demenssjuka vara och 2050 kan så många som vara drabbade

antalet demenssjuka i Sverige beräknas till 160.

19 Kognitiva domäner MINNE OCH INLÄRNING SPRÅK EXEKUTIV FUNKTION VISUOSPATIAL FUNKTION UPPMÄRKSAMHET OCH KOGNITIV SNABBHET

20 Kognitiv dysfunktion Normal MCI Demens

21 Vid demens finns: minnesstörning Vad är demens? svårigheter att tänka, planera, lösa problem förändring av det emotionella registret nedstämdhet, initiativlöshet, aggressivitet förändring av personligheten svårigheter att utföra praktiska göromål

22 DEMENS Ett förvärvat tillstånd i en utvecklad hjärna Försämring i mer än en kognitiv domän: minne, språk, uppmärksamhet, rumslig förmåga, planerings- och genomförandeförmåga Försämringen ska vara tydlig jämfört med tidigare funktion Försämringen ska påverka det dagliga livet (yrke, socialt eller personligt) Pågått > 6 mån

23 Exempel på sjukdomar som ger demens Primärdegenerativa Alzheimers sjukdom Frontallobsdemens Lewy body demens... Demens av blandad typ Vaskulär demens Multi-infarkt demens Småkärlsdemens Sekundära Direkt påverkan på hjärnvävnaden: Vaskulär Infektion Platsockuperande: Normaltryckshydrocefalus Hjärntumör Subduralhematom Indirekt påverkan på hjärnan: Endokrina Toxiska Metabola

24 Funktion 1. MCI Alzheimers sjukdom: förlopp 2. Lätt demens I-ADL 3. Måttlig demens P-ADL 4. Svår demens Autono mi ADLhjälp Annat boende Totalt beroende 5 20 år

25 % of end-stage AD Betraktelsen av AD: Från sent i livet till livslång problematik Estimated start of neuropathological changes Modified from PJ Visser, 2000

26 Demensutredning Syfte med diagnostik Rätten att få diagnos. Möjligheten till riktad behandling / behandla komplikationer tidigt. Urskilja pseudodemens (ca 5%-20%) - ofta botbara tillstånd. Kunna ge olika råd till vårdpersonal att kompensera för kognitiva störningar. Kunna ge korrekt information.

27 Utredningens innehåll anamnes status 80% kemlab/serologi/lp imaging

28 Tillgänglig behandling för tillfället Acetylcholinesterashämmare och NMDAreceptorblockerare Läkemedel för sekundära symtom t.ex depression Omhändertagande Demensdagvård, demensboende, anhörigstöd

29 BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Vanligt! Svåra att (be-)möta för anhöriga och vårdpersonal Hallucinationer och vanföreställningar Ångest och depression Rop- och vandringsbeteende

30 Behandling BPSD Ingen generell behandlingmetod Bemötande Omvårdnadsstrategier I vissa fall läkemedel

31 TIPS vid möte med patienter med demenssjukdom Underskatta ALDRIG en patient med demenssjukdom!! Undvik för många frågor och för många påståenden. Undvik flerstegsinstruktioner, utan ge enkla instruktioner. Berätta steg för steg vad som ska hända Repetera gärna. Ge enkla svar. Ge svar även om du måste upprepa flera gånger

32 TIPS vid möte med patienter med demenssjukdom Undvik stress och höga ljud Personen med demens lugnas ofta av mjuk röst och lätt beröring

33 Patienter med demens Har svårt att lokalisera smärta i t.ex munhålan Aggressivitet eller vägran att ta emot mat kan vara uttryck för smärta i munhålan. För den demenssjuke kan det vara svårt att sköta om sina tänder och hålla kontakt med sin tandläkare. Alla som ger vård och omsorg är inte medvetna om vikten av god munhälsa. Personer med demenssjukdom behöver därför särskilt stöd

34 Medicinska kliniken Universitetssjukhuset Läkarnamn 34

35 Premedicinering inför undersökning/behandling? Diskutera med patientens vårdpersonal behov? Stor fördel om anhöriga eller personal följer med Avsätt extra tid Om ändå premedicinering bedöms som nödvändig kontakta patientens läkare (vårdboendets läkare, primärvårdsläkare eller geriatrikens läkare)

36 Tack för er uppmärksamhet!

Relevanta dokument

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt