Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60"

Transkript

1 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta framtaget program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga i Knivsta kommun att ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för de redovisade utvecklingsområdena Estelle Karlsson ordförande

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Emir Subasic Datum SN-2010/60 Monica Jonsson Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta framtaget program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga i Knivsta kommun att ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för de redovisade utvecklingsområdena Bakgrund Ett av utvecklingsområdena inom kommunens äldreomsorg har varit att ta fram ett program för demensvård. Arbetet har pågått samtidigt som utbildningssatsningar har genomförts inom området med stöd av statliga stimulansmedel. Programmet har utarbetats genom en arbetsgrupp. Ett par politiker från Socialnämnden har ingått i styrgruppen. Programmet har beretts genom remissförfarande till politiska partier, handikappråd och pensionärsråd. Remissvar har inkommit från SPF-Knivstaorten och Vänsterpartiet i Knivsta (Bilaga 1 och 2). SPF anser det viktigt med uppföljning och utvärdering. Förvaltningen avser att implementera programmet efter Socialnämndens beslut samt planera hur utvecklingsområdena ska genomföras och följas upp. Uppföljningen ska rapporteras till Socialnämnden och kan även delges pensionärsråden. Vänsterpartiet anser att personer som utvecklar demens efter inflyttning i särskilt boende ska genomgå demensutredning. Förvaltningen anser att det är en samverkansfråga då det är landstingets resurser (läkaren) som beslutar om utredning. Det kan finnas situationer då demensutredning inte är adekvat. Vidare önskar Vänsterpartiet en utveckling av problematiken under rubriken Etiska utgångspunkter. Förvaltningen bifaller förslaget och kompletterar under

3 utvecklingsområden; att anvisningar ska tas fram om hur beslut ska fattas när personen inte längre kan göra det själv. Vänsterpartiet frågar om det kommer slutas något avtal mellan kommunen och primärvården, som säkerställer diagnostik och uppföljning av medicinering. Tillsammans med landstinget har förvaltningen lyft in demensvård som ett utvecklingsområde i den samverkan som ska ingå i Närvård. Där bör rutiner för diagnostik och medicinering utgöra en del utifrån de nationella riktlinjerna. Förvaltningen anser att Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom nu är väl bearbetat och lämnar det för beslut till Socialnämnden. Annika Placido Socialchef

4 Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga i Knivsta kommun Inledning Demenssjukdomarna räknas idag till folksjukdomarna. Någon exakt siffra på hur många personer i Knivsta kommun som har demenssjukdom eller misstänkt demens finns inte. Enligt beräkningar presenterade i Socialdepartementets Departementsserie (DS) 2003:47 På väg mot en god demensvård insjuknar ca personer i Sverige årligen och nästan lika många avlider. Beräkningarna visar också att antalet demenssjuka kommer att öka, speciellt efter år Det är inte möjligt att inom överskådlig framtid bota personer med demens. Målsättningen är istället att skapa förutsättningar för ett gott liv i gemenskap med andra så länge som möjligt. Detta kräver ett samarbete mellan medicinsk behandling och vård- och rehabiliteringsinsatser. Demenssjukdomar är ett samlingsnamn för en rad olika sjukdomar och de vanligast förekommande är Alzheimers sjukdom, Vaskulär demens och Frontallobsdemens. Sjukdomarna skiljer sig åt både när det gäller orsak, förlopp och behandling, men även symptomen varierar, beroende på var i hjärnan skadorna finns. När man misstänker att en person har drabbats av sjukdomen demens är det viktigt med en medicinsk utredning. Vaskulär demens är den näst vanligaste demensformen och utgör ca 20-25% av demenssjukdomarna. Det finns flera typer av vaskulär demens som kan ha olika förlopp och olika symptom beroende på var i hjärnan skadorna är lokaliserade. Frontallobsdemens är den svenska beteckningen på den grupp av degenerativa demenssjukdomar som huvudsakligen drabbar frontallober och tinninglobernas främre del. Internationellt talar man om frontotemporala demenser (FTD). Sjukdomen börjar vanligtvis i års ålder, men debut ner i 40 års ålder är inte ovanligt. Det är högst ovanligt att någon insjuknar efter 70 år. Män och kvinnor drabbas lika. Alzheimers sjukdom utgör ca 50-70% av demenssjukdomarna och är därmed den allra vanligaste formen av demens. Sjukdomen förekommer i olika former och blandformer, men skadorna är i huvudsak lokaliserade till hjärnans tinning- och hjässlober. Möjligheterna på behandlingssidan förbättras kontinuerligt vilket ökar möjligheterna för demenssjuka att bo kvar hemma längre. Några av de viktigaste ingredienserna i ett gott omhändertagande av demenssjuka, förutom en korrekt diagnos och medicinsk behandling, är information och stöd till den sjuke och anhöriga, en vakenhet för förändringar i den sjukes tillstånd samt en god omvårdnad i anpassade boenden när sjukdomen är långt framskriden. Bakgrund Program för för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga ger en beskrivning av hur demensvården i Knivsta kommun ska fungera. Programmet anger också ett antal utvecklingsområden. En god demensvård är palliativ 1. Vården är riktad mot symtomen. Någon bot eller kurativ vård finns ännu inte. Kommunens vård och omsorg består av lindrande åtgärder med målsättning att kunna erbjuda god livskvalitet för den sjuke och deras närstående. Demensvården med god kvalitet är kompensatorisk. En sådan vård innebär att hjälpinsatserna inriktas på det som den demenssjuke inte själv klarar, tar vara på det friska och söker mening i det 1 Palliativ - en helhetssyn på vården av människan där målet är att få leva tills man dör genom att upprätthålla funktioner, livskvalitet och ett värdigt liv. (Socialstyrelsen)

5 dementa beteendet. Att ta vara på det friska innebär att se till att den demenssjuka personen, trots nedsatta förmågor, kan uppleva glädje och livskvalitet. Minnesstörningar ställer krav på kontinuitet i livet och i omsorg och vård. Personlighetsförändringar kräver en omvårdnad som så långt det är möjligt hjälper till att hålla samman identiteten. Förluster i orienteringsförmåga ställer krav på ett bemötande och en miljö som underlättar den demenssjukes orientering i tid, rum och till person. Språkstörningar ställer krav på kommunikativ kompetens. Förluster i att klara daglig livsföring och att finna sysselsättningar ställer krav på att vården möjliggör och underlättar aktivitet. När den demenssjuke blir allt mer oförmögen att förstå sig själv, sin omgivning och sina kroppssignaler krävs säkerhet och medicinsk tillsyn. Landstinget i Uppsala län har i samarbete mellan läkare vid Akademiska sjukhusets geriatrik och äldrepsykiatri, husläkare i primärvården samt medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Uppsala, Enköpings och Östhammars kommuner utarbetat vårdprogrammet för demenssjukdomar i Uppsala län. Detta arbete var klart i oktober Här behandlas diagnostik, vård, förebyggande insatser, samverkan mellan hälso- och sjukvårdens olika insatser och primärkommunerna samt den organisation som krävs för god vård. Programmet finns att hämta på; Mål för omsorg och vård Målet för kommunens insatser, för såväl den som är demenssjuk som den anhörige, är att skapa trygghet genom att ge god omsorg och vård i nära samverkan med anhöriga. Omsorg och vård utgår från individuella behov och kan bestå av allt från samtal till omfattande omvårdnadsinsatser. Anhörigas situation Demenssjukdom är ofta ett tillstånd som sträcker sig över flera år. Demens blir efterhand en svår funktionsnedsättning som innebär att individen blir alltmer beroende av de anhöriga och/eller personal. Anhöriga står ofta för en stor och ovärderlig insats i såväl ordinärt som särskilt boende. De är oftast tungt belastade både socialt, känslomässigt psykiskt och fysiskt. Olikheterna mellan anhörigas resurser och förmåga att fungera gör att upplevelserna varierar oerhört. Det som kan vara en belastning för en del, klaras med lätthet av andra. Enligt socialtjänstlagen 10, kapitel 5, skall kommunen genom stöd och avlösning underlätta för anhöriga. Demensutredning Vid misstanke om demenssjukdom skall en demensutredning göras. Denna syftar till att utesluta behandlingsbara åkommor, ställa diagnos och ta ställning till eventuell läkemedelsbehandling. Distriktsläkaren i primärvården utgör basen för utredning och diagnostik. I vissa fall remitterar distriktsläkaren patienten till länets äldrepsykiatri. Kost Vid demens kan kostvanorna bli en riskfaktor, eftersom ätbeteendet förändras under sjukdomsförloppet. Beteendet varierar från person till person beroende på hjärnskadans placering. Viktnedgång ses ofta i samband med sjukdomsdebuten, framförallt vid Alzheimers sjukdom. Uppmärksamhet på viktförändringar är en viktig del i omvårdnaden om personer med demenssjukdom

6 Demensvård i Knivsta kommun Omvårdnaden om personer med demenssjukdom skiljer sig inte från omvårdnaden om övriga personer som har behov av insatser utifrån Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Grundprinciperna är desamma. Omvårdnaden om personer med demenssjukdom kräver dock specifika kunskaper för utformningen av varje persons individuella behov. Hjälp och stöd ska så långt det är möjligt tillhandahållas inom kommunen. I särskilda fall, när den enskilde har behov som inte kan tillfredställas här kan kommunen köpa insatser från vårdgivare i annan kommun. Vård och omsorg i Knivsta kommun omfattar: Individuell behovsbedömning där biståndshandläggaren i samråd med övrig berörd personal och anhöriga kring individen beviljar insatser utifrån behov som finns. Personlig plan/genomförandeplan som utformas utifrån individens och anhörigas önskemål och behov. Funktionsbedömning genom olika skattningsskalor som är specifika för varje yrkesprofession såsom GBS-skalan, Bergerskalan och ADL-trappan. Kontaktmannaskap innebär att en person i personalgruppen har ett särskilt ansvar för en viss omsorgstagare. Syftet är att skapa en trygg och bra omsorg och vård som bygger på lyhördhet och nära kontakt med omsorgstagaren och dennes anhöriga. Levnadsberättelse och anhörigsamtal är viktiga för att förstå den demenssjukes beteende och för att närstående ska känna sig delaktiga. Välinformerade anhöriga känner sig tryggare och det är viktigt för ett gott samarbete. Personalstöd genom kontinuerlig fortbildning i form av föreläsningar, studiecirklar och erfarenhetsutbyte. Tillgång till facklitteratur ska finnas på arbetsenheten. Anhörigstöd utifrån de anhörigas behov. Stödet kan innebära erbjudande om personliga samtal, anhörigträffar och avlösning i olika former. Kommunen ska ge anhöriga information om vilka hjälpinsatser kommunen kan erbjuda. Information om anhörigföreningar skall också ges. Information om demenssjukdomar på olika språk bör finnas tillgängligt hos anhörigkonsulenten. Anhöriga skall ges möjlighet att delta vid vårdplaneringsträffar då försämringar/ändrade vårdbehov uppstår. Anhöriga står för trygghet och kontinuitet och kan genom sin kännedom om den sjuke, hans livshistoria och reaktionssätt hjälpa personalen att bättre förstå och hjälpa den som är demenssjuk. Samverkan med berörda inom landstingsverksamheten såsom, primärvård, psykiatri och geriatrik. Samverkan med Demensföreningen i Uppsala, lokala pensionärs- och handikapporganisationer, ideella organisationer och kyrkor i Knivsta. Särskild dagverksamhet för personer med demens är av stor betydelse för att den som är demenssjuk ska kunna bo kvar i ordinärt boende. Vistelsen erbjuder stimulans, aktivitet och social samvaro och fungerar också som avlösning för anhöriga. Korttidsvård är speciellt avsedd som stöd och avlastning för anhöriga. Där kan den som är demenssjuk vistas alltifrån några dagar till två veckor. Vid korttidsvård skall vistelsen hemma vara minst lika lång som vistelsen på korttidsplats. Avlösning innebär att anhörigstödet avlöser närstående så denne kan få tid för egen del.

7 Demensvård i ordinärt boende I första hand ska den som är demenssjuk erbjudas möjlighet att med rätt stöd och hjälp bo kvar hemma så länge som möjligt. Detta dels för att den som är sjuk ska få finnas i invand, trygg miljö där han/hon känner igen sig, dels för att erbjuda anhöriga/närstående möjlighet att vårda den som är sjuk i hemmet. Stödet i hemmet skall anpassas efter den sjukes och anhörigas behov och önskemål, och givetvis bygga på att anhöriga önskar vara ansvariga för vården av sin familjemedlem. Svårigheter i ordinärt boende En person med demenssjukdom kan sakna insikt om sin sjukdom och behov av hjälp och stöd i sitt dagliga liv. Då en demenssjuk person vägrar ta emot hjälp, ställs det stora krav på nära samarbete med anhöriga, patientansvarig läkare m. fl. När ovanstående insatser inte räcker till för att den som är demenssjuk ska ha en trygg och tillfredsställande situation i det egna boendet eller när den anhörige inte orkar kan ansökan göras om lägenhet i särskilt boende. Kommunens målsättning är att erbjuda vård och omsorg i relativt homogena boendegrupper. Biståndshandläggaren har en dialog med berörd vårdpersonal, enhetschef m. fl. inför placering och erbjudande om särskilt boende. Om det råder brist på särskilt boende är det den som bedöms ha störst behov som först erbjuds lägenhet. Demensvård i särskilt boende Inflyttningskriterier: Diagnostiserad demenssjukdom. Syfte med omsorg och vård: Genom individuellt anpassad aktivitet och stimulering, individuellt/ i grupp, ge en meningsfull dag. Stimulera och tillvarata kvarvarande resurser. Sinnesstimulering såsom taktil stimulering/massage, musik, utevistelse m. m. Hjälp att skapa ordning i den demenssjukes ibland kaotiska värld genom att minska stimuli och hjälpa att sortera/hantera olika sinnesintryck. Individuellt och trygghetsskapande stöd både till personen med demens och den anhörige. Kvarboende gäller (även i särskilt boende) Definition på kvarboende: Undvika flyttning från den invanda miljön genom att möta den enskildes individuella behov där han/hon bor. Flyttning kan dock bli aktuell, om den enskildes livskvalitet och vårdbehov bättre kan tillgodoses i en annan enhet eller vid personlighetsförändringar som kräver boende i en särskild enhet. Palliativ omvårdnad vid demenssjukdomar Demenssjukdomar ställer höga krav på personalen. Det handlar om en sjukdom som leder till döden och där patienten dessutom har nedsatt autonomi. Individen har själv rätt att säga nej till behandling om personen bedöms vara tillräckligt väl bevarad i kognitivt avseende för att kunna ta ett beslut efter att ha förstått given information. I andra fall bör anhörigas uppfattning och kännedom om personens tidigare inställning beaktas innan läkaren beslutar om behandling. Knivsta kommun har riktlinjer som stöd i det vardagsnära arbetet. Misstänkt demens i särskilt boende Personer som utvecklar demens efter inflyttning i särskilt boende bör genomgå demensutredning Teamarbete Det nära teamet kring den demenssjuke är anhörig, kontaktman och patientansvarig sjuksköterska. Vid behov tas andra resurser in i teamet såsom dietist, arbetsterapeut, sjukgymnast, patientansvarig läkare, handläggare, psykolog m. fl.

8 Resurser i demensvården Enhetschef Har övergripande ansvar för enhetens verksamhet. Biståndshandläggare: Informera om hjälp och stöd Utreda, bedöma och besluta om insatser Samordna vårdplanering Konsultera sjuksköterska m fl vid utredning. Tillsammans med anhöriga, sjuksköterska, hemtjänst m fl finna vägar för fortsatt hemmaboende. Uppföljning av beslut samt uppföljning av demenssjuk person som har behov av vård och omsorg, men på grund av nedsatt sjukdomsinsikt vägrar ta emot hjälp. Sjuksköterska Samordning och samverkan med andra vårdgivare t.ex primärvård, äldrepsykiatri, akutgeriatrik Hälso- och sjukvårdsinsatser. Initiera demensutredning. Uppföljning av demenssjuk som har behov av vård och omsorg, men på grund av nedsatt sjukdomsinsikt vägrar ta emot hjälp. Stöd/råd till den demenssjuke och anhörig. Stöd/råd och handledning till personal. Undersköterska/kontaktman Omvårdnad. Aktivering. Kontaktmannaskap. Upprätta personlig plan/genomförandeplan. Upprätta levnadsberättelse tillsammans med anhörig. Anhörigkontakter/-stöd. Arbetsterapeut Bedömning av ADL-problematik. Bostadsanpassning. Bedömning och utprovning av hjälpmedel. Instruktion och handledning till personal och närstående. Sjukgymnast Bedömning av fysisk funktion och förmåga Bedömning och utprovning av hjälpmedel. Instruktion och handledning till personal och närstående. Anhörigkonsulent Information och stöd till anhöriga och deras familjer. Gruppsamtal och enskilda samtal. Följa behovsutvecklingen av anhöriga och närstående Information till vårdgrannar Integrera anhörigstöd i verksamheterna Inspirera och ge stöd till enheterna. Handleda övrig personal Samordning och samverkan med länets övriga anhörigstöd samt skapa samverkan med landstingets akutsjukvård och primärvård.

9 LSS-insatser till yngre personer med demenssjukdom Insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS kan bli aktuellt för yngre personer med demenssjukdom, efter individuell prövning. LSS ska trygga att personer med funktionshinder, som inte fyllt 65 år, ska ha levnadsförhållanden som, i så stor utsträckning som möjligt, liknar levnadsförhållanden för andra i motsvarande ålder. Insatser som kan bli aktuella är framför allt personlig assistans, rådgivning, ledsagarservice, daglig verksamhet, avlösarservice, korttidsboende och särskilt boende. Etiska utgångspunkter I Socialstyrelsens Departementspromemoria På väg mot en god demensvård [3] har följande mål och inriktning för demensvården presenterats. Målsättning med vård, behandling och omsorg är, att bevara personens mentala funktioner så långt det är möjligt, behålla sociala kontakter, lindra sjukdomssymtomen och när det inte längre är möjligt att ge tröst, skapa ett så gott liv som möjligt för den sjuke, men också stödja och avlösa anhöriga. Etiska ställningstaganden bör tas i hela vårdkedjan tillsammans med personen med demens och dennes anhöriga. Personens integritet och därmed hans värdighet skall respekteras. Det kan uppstå motsättningar mellan personens behov, anhörigas önskan och omvårdnadspersonalen. Motsättningarna skall synliggöras och inte förnekas för att kunna hanteras. Etisk vägledning I etik ligger en möjligheter att få vägledning i hur man kan handla i enskilda fall. Grunden för ett gott handlande är de etiska principerna: - Respekt för den egna personens vilja (autonomi). - Att vårt handlande ska medföra något gott. - Att inte skada. - Att handla rättvist. En viktig fråga är vem som ska fatta beslut för personer med demens, när de inte längre kan göra det. Det kan röra sig om enkla beslut i det dagliga livet eller svåra beslut som att avsluta livsuppehållande behandling. Utvecklingsområden Personer med begynnande och manifesta demenssjukdomar kan erbjudas en förbättrad diagnostik, behandling, vård och omsorg genom förbättrade arbetsmetoder, förbättrad kommunikation, tydligare ansvarsfördelning och utbildningsinsatser i hela vårdkedjan. Detta kan till stor del ske med befintliga resurser, i nuvarande strukturer med viss omfördelning. En förutsättning är att primärvården tar det fulla ansvaret för grundläggande diagnostik och behandling vid vanlig demenssjukdom. Diagnostiken behöver stärkas och att medicinering som har effekt följs upp och utvärderas. För Knivsta kommun gäller följande utvecklingsområden - Initiera dialog med primärvård för särskild samverkan runt personer med demenssjukdom - Utveckla kompetensen hos medarbetare som arbetar med demensvård. Det gäller både den generella som den specifika omvårdnaden - Fortsätta utveckla medvetenhet och kunskap om anhörigas situation. - Fortsätta utveckla stödformer för anhöriga - Ta fram anvisningar i samband med att demenssjuk person inte vill ta emot hjälp

10 Aktuella riktlinjer för vård och omsorg i Knivsta kommun - God omvårdnad i livets slutskede/palliativ vård - Konstaterande av dödsfall och omhändertagande av avliden - Checklista för medicinsk vårdplanering samt vård i livets slutskede (omhändertagande av avliden). - Riktlinjer för samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor vid särskilda boenden i Uppsala län. (Reviderad ) Övergripande dokument - Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, Socialstyrelsen

11

12 Remissvar från SPF Knivstaorten på Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga i Knivsta kommun. SN2010/60 Daniel Nilsson, nämndsekr i socialnämnden SPF Knivstaorten anser att de mål för demensvård i Knivsta kommun som tas upp i programmet är en god grund för framtida utveckling av bemötande och vård inklusive utredning av människor med demensproblematik samt stöd för anhöriga i enlighet med lagar och föreskrifter. För att dessa mål ska kunna förverkligas anser SPF, som det också berörs i redovisning av utvecklingsområden, att problematisering och förändring vad gäller organisation, ansvarsfrågor och utbildning har avgörande betydelse samt att dessa förändringar följs upp och utvärderas. SPF anser det mycket värdefullt att vi som lokal pensionärsorganisation ges möjlighet att ta del av denna utveckling så att vi därmed kan medverka till att sprida information till våra medlemmar och även förmedla våra medlemmars behov och erfarenheter till kommunen. Knivsta För SPF-Knivstaorten Margareta Andersson Folkhälsoombud

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Information om Torsås kommuns

Information om Torsås kommuns 1(12) Information om s Omsorg för äldre och funktionshindrade Foto: Johan Blomqvist. Potatissättning på Olssonska gården -06. 2(12) Insatser för äldre och funktionshindrade som ges med stöd av Socialtjänstlagen

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16 Riktlinje 2014-10-16 Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård-

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och

Läs mer

Äldreomsorgsplan för Munkedals kommun

Äldreomsorgsplan för Munkedals kommun Dnr ON 02/58-730 Äldreomsorgsplan för Munkedals kommun Omsorgsnämnden 2004-12-15 61 455 80 MUNKEDAL Tfn växel 0524-180 00 Fax 0524-18 110 Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Äldreomsorgsplan. ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR BORÅS KOMMUN sidan 1

Äldreomsorgsplan. ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR BORÅS KOMMUN sidan 1 Äldreomsorgsplan ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR BORÅS KOMMUN sidan 1 Sidan 2 ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR BORÅS KOMMUN Innehåll INLEDNING 5 - syfte 5 - genomförande 5 - uppföljning och utvärdering 6 MÅL FÖR ÄLDREOMSORGEN

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Arbetsutskottet 2006-11-15 563 2. Socialnämnden 2006-11-24 98 3

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Arbetsutskottet 2006-11-15 563 2. Socialnämnden 2006-11-24 98 3 Arbetsutskottet 2006-11-15 563 2 Socialnämnden 2006-11-24 98 3 Länsstyrelsen, Verksamhetschefer, enhetschefer stab, sektionschefer Dnr 2005/109 732 Anhörigstöd för personer som vårdar äldre anhöriga/ närstående

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 Socialnämnden Den 24 mars 2009, 97 Dnr 08/SN066 730 Kommunfullmäktige Den 22 juni 2009, 41 Dnr KS 2009-124 - 730 2 Äldreomsorgsplanen för Nordmalings

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Demensprogram för Alingsås Kommun 2010

Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 - Lokala riktlinjer som stöd för styrning och ledning Sammanfattning Demensprogram för vård och äldreomsorgen har tagits fram för att ge stöd för styrning och ledning

Läs mer

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som

Läs mer

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam OMVÄRLDSANALYS Att drabbas av en demenssjukdom innebär att drabbas av obotlig och långvarig sjukdom

Läs mer

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det

Läs mer

Service och omvårdnad FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Service och omvårdnad FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Service och omvårdnad FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva ett normalt och

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Riktlinjer äldreomsorg

Riktlinjer äldreomsorg Riktlinjer äldreomsorg Anhörigstöd Särskilt boende Rehabilitering/funktionsträning Antagna av socialnämnden 2005-11-16, SN 166, dnr 05/SN 0211 Reviderat/kompletterat 2006-03-22, SN 34 Reviderat 2006-09-27,

Läs mer

Lokal handlingsplan för demensvård

Lokal handlingsplan för demensvård Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING Ä LD RE OM SO RG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 109-11-2.1. SID 1 (7) 2011-03-22 SDN 2011-04-14 Handläggare: Monica Mårdén, Lena Carling Telefon: 08-508 06 322, 08-508 06 333 Till Bromma

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande

Läs mer

Kvalitetsdeklarationer och kvalitetskrav för särskilt boende i Varbergs kommun

Kvalitetsdeklarationer och kvalitetskrav för särskilt boende i Varbergs kommun Kvalitetsdeklarationer och kvalitetskrav för särskilt boende i Varbergs kommun Varbergs kommun har, som en av sina målsättningar, att vara en bra kommun att åldras i. Som en del i detta inför socialnämnden

Läs mer

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen

Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Inledning Nattpatrullen består i nuläget av 12 anställda. Det åtgår 10,4 årsarbetare för att täcka 50 timmar per natt sju dagar i veckan samt arbetsplatsträff

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun ANHÖRIGSTÖD för äldre i Karlskrona kommun 2 Denna broschyr ger dig information om vilket anhörigstöd som finns i Karlskrona kommun. Broschyren är framtagen genom samarbete mellan Karlskrona kommun, Svenska

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun

Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun 1 Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun Denna plan ska revideras minst en gång under varje mandatperiod. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker:

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen.

Läs mer

Riktlinjer för bistånd inom Äldreomsorgen

Riktlinjer för bistånd inom Äldreomsorgen Datum 2007-05-01 1 (9) Fastställda av KS 2005-12-05 287 Reviderade av ÄON 2006-11-07 Dnr ÄON 06/236-730 Reviderade av ÄON 2007-01-18 Dnr ÄON 06-259-750 Socialförvaltningen Bernt Lundqvist Riktlinjer för

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som bor i särskilt boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som bor i särskilt boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som bor i särskilt boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration särskilt boende Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Äldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.

Äldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna. få Uppsala ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Gustafsson 2016-01-20 ALN-2015-0311 Äldrenämnden Slutrapport Palliativa Förstärkningsteamet Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet

Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet Regeringen beslutade den 21 februari 2002 (Protokoll vid regeringssammanträde nr 30a) att bemyndiga statsrådet och chefen för Socialdepartementet Lars

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998 PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Ange datum. 1 (6) DELÅRSRAPPORT 2014 NÄMND: Socialnämnd FÖRVALTNING: Socialförvaltning Ordförande: Bo Brantmark Förvaltningschef: Lena Landström VERKSAMHET Vård och omsorg har ansvar för kommunens vårdboenden,

Läs mer

Vård och omsorg. Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg 2011-2012

Vård och omsorg. Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg 2011-2012 Vård och omsorg Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg 2011-2012 Bakgrund Vård och Omsorg har under 2010 omorganiserats till att bli en sammanhållen verksamhet med delarna Äldreomsorg,

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information STENUNGSUNDS KOMMUN 2009-10-15 För mer information Biståndshandläggare: Telefontid måndag-onsdag och fredag 8.30-9.30 Telefon: 0303-73 25 38 Stöd och hjälp vid demenssjukdom Demenssjuksköterska söks via

Läs mer

Beställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun

Beställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun 20081118 Beställarenheten Anders Carlsson Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun 1 1 INLEDNING...3 1.1 SYFTE...3 1.2 AVGRÄNSNING...3 2 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER OCH PRINCIPER...3

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) REMISSYTTRANDE Nämnd, förvaltning Dnr Socialförvaltningen 2008-12-18 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa

Läs mer

psykisk funktionsnedsättning

psykisk funktionsnedsättning PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län 2013-10-11 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Riktlinje anhörigstöd

Riktlinje anhörigstöd Ansvarig för rutin: Förvaltningschef Upprättad (av vem och datum) Birgitta Harberg, avdelningschef, Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2012-xx-xx Dnr Process:?????? Giltig

Läs mer

Bilagor Hemsjukvårdsutredningen

Bilagor Hemsjukvårdsutredningen Social och omsorgsförvaltningen 2005-03-02 Bilagor Hemsjukvårdsutredningen Hemsjukvård inom social- och omsorgsnämndens område Nulägesbeskrivning 050302 Bilaga 1 Social- och omsorgsnämnden INRIKTNINGSMÅL,

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala Utvecklingsfonden 2006-09-14 INTERREG IIIA INTERREG III A Sverige-Norge Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården - PROJEKTBESKRIVNING Ett gränslöst

Läs mer

Anhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Anhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Anhörigstöd Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2 Innehållsförteckning Stöd för dig som stödjer 3 Olika former av socialt stöd 3 Enskilda

Läs mer

Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun.

Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun. Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun. Kvalitetspolicyn är framtagen av en arbetsgrupp bestående av ledamöter från Äldre- och handikappnämnden och representanter från verksamheterna.

Läs mer

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer