Demensprogram för Alingsås Kommun 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demensprogram för Alingsås Kommun 2010"

Transkript

1 Demensprogram för Alingsås Kommun Lokala riktlinjer som stöd för styrning och ledning

2 Sammanfattning Demensprogram för vård och äldreomsorgen har tagits fram för att ge stöd för styrning och ledning i den kommunala verksamheten. Innehållet stämmer väl överens med de Nationella riktlinjer för Vård och omsorg vid demenssjukdom 2010, som Socialstyrelsen fastställt. Genom att ta fram ett lokalt demensprogram vill Alingsås kommun sätta riktlinjer för arbetet med personer som har demensdiagnos eller demensliknande symptom och deras närstående, för att dessa ska uppleva en god livskvalitet. Det lokala demensprogrammet fastställer en vård och omsorgsfilosofi som innebär att alla anställda som arbetar med personer med demenssjukdom har ett gemensamt arbetssätt. Det gemensamma arbetssättet är personcentrerat och innebär bland annat att det är personen och inte sjukdomen som sätts i centrum. Problem och förbättringsområden i den egna verksamheten har identifierats och beskrivs i programmet, exempel på sådana är sen ställd diagnos, samverkan med regionen och mellan olika yrkeskategorier i den kommunala verksamheten samt brister i planering. Kunskap om demenssjukdomar och vikten av arbetssätt och förhållningssätt kan förbättras inom alla yrkeskategorier. Få anställda har specialkunskap vilket ses som en förutsättning för att kunna ge stöd till verksamheten och närstående. Demensprogrammet innehåller en beskrivning av faktorer som har visat sig ha en gynnsam effekt för personer med demenssjukdom. Exempelvis tidig kännedom, trygghet och kontinuitet, professionellt kunnande och tidigt stöd. Förslag till åtgärder som bland annat syftar till att möjliggöra kvarboende och skapa trygghet anges i demensprogrammet. Exempel på åtgärder är bildande av ett övergripande demensteam som fungerar som en resurs för vårdpersonal, utbildningssatsningar och stödperson till personer med demenssjukdom. Kostnaderna för demensvård beskrivs som en samhällskostnad om cirka 50 miljarder kronor om året, 85 procent av kostnaderna ligger inom den kommunala sektorn. Ekonomiska beräkningsantaganden vid förändrat arbetssätt och övriga stödinsatser i Alingsås kommun visar att varje dygn som hemtjänst kan ersätta en demensplats minskas förvaltningens totala kostnader. Sammantaget innebär beräkningen om antaganden att olika stödinsatser långsiktigt skulle ge en minskad årlig kostnad om cirka 900 tkr. En prognos för riket visar att cirka personer i insjuknar i demenssjukdom varje år. Idag finns cirka personer i riket och cirka 600 personer i Alingsås med en demenssjukdom, den siffran ökar betydligt i hela riket år Demografin visar att Alingsås kommun behöver utöka med cirka två demensplatser per år om inflyttning till demensboende sker i samma takt som nu.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund/uppdragsbeskrivning Arbetsgruppen Nationella riktlinjer Vård och omsorgsfilosofi Definitioner Nuläge och framtid Kostnadsfördelning Aktuell forskning Ansvarsfördelning mellan kommun och region Syfte Mål Framgångsfaktorer för att uppnå god livskvalitet för personer med demens Befintliga resurser Invandrare med demenssjukdomar Problem/förbättringsområden som har identifierats i vår verksamhet Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Förslag till åtgärder Skapa demensteam Hemtjänst med kompetens Utbildning och handledning Läkemedelsavstämning Stödperson Kompetens och specialistkompetens Effektiv resurs-/ansvarsfördelning Särskilt boende med specialistkompetens Trygghetsplats Dagverksamhet/dagcentral/aktivitet Slutdiskussion Förslag till fortsatt arbete Checklistor som kan vara till hjälp...20

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund/uppdragsbeskrivning Alingsås kommun ansökte och beviljades statliga stimulansmedel för att ta fram ett lokalt demensprogram. Uppdraget innebar att utreda och ge förslag på förbättringar och förändrat arbetssätt i demensvården, samt att utveckla samverkan med primärvården. I demensvården är dessutom flera yrkeskategorier involverade. Ett av målen i uppdraget har varit att fastställa och tydliggöra de olika yrkeskategoriernas olika ansvarsområden. Uppdraget innebär också att föreslå nya arbetsmetoder där befintliga resurser används så effektivt som möjligt. Det är viktigt att så tidigt som möjligt få kännedom om demenssjuka personer och erbjuda dem hjälp och stöd för att underlätta kvarboende i sin närmiljö- i sitt eget hem. Den hjälp och det stöd som ges till personer med demenssjukdom ska vara av god kvalitet och personalen ska arbeta för att skapa en tillitsfull och trygg relation tillsammans med den demenssjuke och närstående. Detta är fastslaget i Kvalitetsmål för vård och äldreomsorg i Alingsås kommun. 1.2 Arbetsgruppen En arbetsgrupp bestående av kommunens demenssjuksköterska, en enhetschef för ett demensboende och en projektledare har arbetat med att ta fram detta demensprogram. För att inhämta erfarenhet och kunskap från andra kommuners arbete med dementa har arbetsgruppen genomfört studiebesök i Skara, Malmö och Borås. Information både skriftligt och muntlig från andra kommuner har inhämtats. Dessutom har gruppen tagit del av förslag till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, forskning inom området. Referensgrupper har varit spetsutbildade undersköterskor, arbetsterapeut, sjuksköterska, biståndshandläggare, närstående samordnare och demensföreningen. 1.3 Nationella riktlinjer Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom antogs i maj 2010 och innehåller rekommendationer till kommuner, primärvård och landsting hur de gemensamt kan tillgodose behov av vård och omsorg och innehåller rekommendationer inom flera områden. Denna ligger till grund för arbetet med demensprogrammet för Alingsås kommun. 1.4 Vård och omsorgsfilosofi Arbetssättet för samtliga yrkesgrupper som arbetar med dementa personer i Alingsås ska vara personcentrerat, vilket innebär att det är personen och inte sjukdomen som sätts i centrum. Det innebär vidare att vi alltid strävar efter att behålla och bevara den demenssjukes personlighet och medbestämmande så långt det är möjligt. Vi bekräftar den demenssjuke i dennes upplevelser av världen och strävar alltid efter att upprätta en god relation till den demenssjuke och anhöriga. 5

5 1.5 Definitioner Vi anger inte en specifik demenssjukdom i vårt program då det finns olika sätt att beskriva en demenssjukdoms olika stadier. Socialstyrelsen har i sina riktlinjer valt att dela in demenssjukdomens olika stadier i mild, måttlig och svår demenssjukdom. Mild demenssjukdom betecknar ett tidigt skede då personen kan klara sig utan så stora åtgärder från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Måttlig demenssjukdom betecknar det skede i demenssjukdomen då personen behöver hjälp för att klara vardagliga sysslor. Svår demenssjukdom betecknar det skede då personen behöver hjälp med det mesta. 1.6 Nuläge och framtid Demenssjukdomar hör till landets högst prioriterade sjukdomar enligt riksdagens beslut om prioriteringsordningen 1997 (1996/97: SoU14, rskr 1996/1997:60). Demenssjukdomarnas förekomst är direkt relaterad till ålder. Cirka personer i Sverige har en demenssjukdom och den siffran beräknas öka kraftigt år % av alla 65 åringar har en demenssjukdom och hela 50 % av alla 90 åringar. Socialstyrelsen uppskattar att cirka 20 % av alla personer över 80 år drabbas av demenssjukdom. Varje år insjuknar cirka personer i demenssjukdom. I Alingsås bör det enligt denna uppskattning vara cirka 100 personer som drabbas av demenssjukdom varje år. Det innebär att idag lever cirka 600 personer i Alingsås med en demenssjukdom. 1.7 Kostnadsfördelning Demenssjukdomar kostar det svenska samhället cirka 50 miljarder kronor om året, 85 procent av kostnaderna ligger inom den kommunala sektorn, 5 % på landsting/region och resterande 10 % på närstående. De särskilda boendeformerna utgör den största delen av kostnaderna cirka 67 % medan hemtjänst står för cirka 14 % av kostnaderna. Uppskattningar från Socialstyrelsen visar att mer än hälften av alla personer med demens bor hemma i sin egen bostad cirka 45 % bor i särskild boendeform. 1.8 Aktuell forskning Anders Wimo professor Karolinska institutet, framhåller att det är nu det avgörs hur vi kommer att klara vården av demenssjuka och personer med andra åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar i framtiden: Relationen mellan antalet personer i arbetsför ålder och antalet 80-åringar i framtiden väcker utan tvekan oro. Men just nu sker ökningen av antalet äldre i ganska långsam takt. Först 2020 kommer en plötslig och kraftig ökning. Vi har ungefär ett decennium på oss att förbereda oss, det gäller att använda den tiden väl (Wimo) 6

6 P-O Sandman, professor, Institutionen för Omvårdnad, Umeå universitet, menar att det inte bara handlar om den rent medicinska delen av vården som exempelvis diagnosmetoder och läkemedelsbehandling utan om det andra. Om bemötande, metoder för att stärka trygghet och hopp hos demenssjuka och närstående, miljöer som bidrar till välmående och mycket annat som brukar sammanfattas i ordet omvårdnad. 1.9 Ansvarsfördelning mellan kommun och region Huvudregeln för sjukvård till personer i ordinärt boende är att regionen ansvarar för personer som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och som utan stora svårigheter kan besöka regionens mottagningsverksamhet. Ansvaret för personliga hjälpmedel följer detta ansvar. Ansvaret för att utreda och fastställa diagnos ligger hos regionen, när personen är inskriven i den kommunala hemsjukvården kan kommunens demenssjuksköterska vara behjälplig i vissa delar i utredningen. Kommunen ansvarar för hemsjukvård upp till sjuksköterskenivå till personer, oavsett ålder, med diagnos/er och funktionshinder av fysisk och/eller psykisk karaktär som motiverar att vården ges i hemmet. Ansvaret för personliga hjälpmedel följer detta ansvar Syfte Genom att ta fram ett lokalt demensprogram vill Alingsås kommun sätta riktlinjer för arbetet med personer som har demensdiagnos eller demensliknande symptom och deras närstående, för att dessa ska uppleva en god livskvalitet Mål Genombrottsmetoden används som metod i förbättringsarbetet på alla demensboende och i hemtjänsten Personkontinuitet ska beaktas i allt arbete med demenssjuka Alla som arbetar med demenssjuka har specialkompetens Den enskilde ska ges möjlighet till individuell utformning av stödinsatser All samverkan ska utformas så att det gagnar den demenssjuke och närstående Det ska vara möjligt för den demenssjuke att bo kvar i sitt hem, tryggt och säkert Personal, tekniska och ekonomiska resurser ska användas på ett optimalt sätt 7

7 1.12 Framgångsfaktorer för att uppnå god livskvalitet för personer med demens. Tidig kännedom Sträva efter ökat samarbete med regionen för att kunna identifiera och ta hand om de som söker hjälp för sin glömska Trygghet och kontinuitet Sträva efter att så få personer som möjligt arbetar med den demenssjuke. Sträva efter att den demenssjuke vistas i så få miljöer som möjligt Tydlighet Det ska vara tydligt för personalen och den demenssjuke/närstående vad som är kommunens respektive regionens ansvar Tillgänglighet Sträva efter att öka den tid då kommunens personal är tillgänglig för demenssjuka och närstående Stort professionellt kunnande i omsorgen Sträva efter att personal som arbetar med demenssjuka ska ha specialkompetens inom området Stödperson Sträva efter att kunna erbjuda en stödperson till alla som får en demensdiagnos 1.13 Befintliga resurser Hårda Det finns idag cirka 140 boendeplatser för personer med demenssjukdomar i Alingsås. Övriga demenssjuka klarar sig utan hjälp eller med stöd från primärvården, hemtjänst eller närstående. Ett korttidsboende med 8 platser finns, varav en plats används som trygghetsplats. En dagverksamhet för personer med demenssjukdomar finns i kommunen. Några dagcentraler tar emot personer med demenssjukdomar. 8

8 Mjuka I kommunen finns en demenssjuksköterska med uppdrag att utbilda och handleda personal/närstående samt vara behjälplig i vissa demensutredningar. 25 spetsutbildade undersköterskor inom demens med uppdrag att handleda och utbilda kollegor finns också i kommunen. Dessutom finns det 50 vårdpersonal som genomgått utbildning i kvalificerad avlösning och utbildning i stöd till närstående. Det finns i kommunen inga generella regler för hur arbetet med demenssjuka personer ska bedrivas, vissa verksamheter har utarbetat egna rutiner exempelvis genomförs läkemedelsavstämning tillsammans med ansvarig läkare en gång per år. Rutiner vid inflyttning på särskilt boende/demensboende har tagits fram, detsamma gäller rutiner för arbete och uppföljning i gruppbostad för dementa. Se bilaga Invandrare med demenssjukdomar Invandrare med demenssjukdomar förväntas öka i samhället i stort. Demensavdelningar med speciell inriktning exempelvis för personer som har andra modersmål annan religion bedöms inte som relevant i Alingsås då underlaget är för litet. Området behöver följas och bevakas. Behovet av personal med språkkunskaper bör kunna tillgodoses i varje enskilt fall både i hemtjänst boende och på dagverksamhet/dagcentral Problem/förbättringsområden som har identifierats i vår verksamhet Primärvård: Sen ställd diagnos Svårighet att få läkarintyg Bristande kvalitet på läkarintyg Låg samverkansgrad kommun primärvård/region Hemtjänst: Bristande planering, begränsade möjligheter att utforma insatserna Bristande kännedom om personen innan insatserna påbörjas 9

9 Hälso och sjukvård: Brister i samverkan vid uppföljningsmöten Sjuksköterskekontinuiteten För låg användning av kognitivt stödjande teknik och hjälpmedel (primärvården ansvarar för hjälpmedel och stöd till de som inte är inskrivna i den kommunala hemsjukvården) Boende: Få aktiviteter i boendet Låsta dörrar i boendet Dagverksamhet: Boende i gruppbostad erbjuds sällan dagverksamhet Begränsade alternativ och öppettider Kompetens: Specialkunskap och kunskap om demenssjukdomar saknas inom vissa yrkeskategorier 1.16 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Brytpunkten när det är ekonomiskt mest fördelaktigt att använda plats på gruppbostad för dementa kontra hemtjänst infaller vid cirka 5 timmar hemtjänst per dygn. Här har hänsyn tagits enbart till ekonomi. Genomsnittstiden av beviljad hemtjänst i Alingsås är cirka 7 timmar per vecka, någon särredovisning för de med demensdiagnos finns inte. Tjugosju av de personer som fick plats på demensboende under 2008 hade i snitt 2 timmar hemtjänst per dygn när de flyttade till gruppbostad för dementa. Sex av dessa hade dessutom dagverksamhet på Eternellen, tre hade regelbunden avlastning på korttidsboende och flera hade stöd av anhöriga. Kostnaderna för en dag på dagverksamhet är densamma som cirka 2 timmar hemtjänst. Allmänna förutsättningar som nedanstående beräkningar baseras på är att den direkt 10

10 påverkbara självkostnaden per boendeplats är cirka 550 tkr per år (1 500: - /dygn) och den direkt påverkbara självkostnaden för ett hemtjänstärende vid inflyttning till särskilt boende, enligt ny statistik är 300 tkr per år (820: - /dygn). Alltså vid beslut om särskilt boende är kostnaden per hemtjänstärende ungefär dubbelt så hög som för den generella hemtjänstvårdtagaren. Nedanstående beräkningar måste tolkas försiktigt eftersom många faktorer bygger på teoretiska antaganden, eventuell besparing/merkostnad kan varieras på grund av många olika faktorer. Kostnader för införande av demensteamsarbete: 4 personal arbetar 10 procent: 180 tkr/år Årlig utbildningskostnad verksamhetspersonal: 170 tkr/år Totalt: 350 tkr/år Utbildningsinsatsen för vårdpersonal är beräknad utifrån internutbildningar 3 timmar per år för dag/kväll och nattpersonalen på förvaltningens cirka 140 demensboendeplatser samt Ginstgården, samt för fem personal per hemtjänstgrupp. Beräkningsantaganden vid införande av demensteamsarbete och övriga stödinsatser Varje dygn som hemtjänst kan ersätta en demensplats minskas förvaltningens kostnader med 680: - (Kostnaden för särskilt boende minus kostnaden för hemtjänst). Cirka tre demensplatser omsätts (blir lediga) per månad i genomsnitt. Varje person som bor på ett demensboende bor kvar i genomsnitt 45 månader. Demografin medför att en utökning med cirka två demensboendeplatser behövs per år. Sammantaget kommer inflyttningen på demensboenden enligt ovanstående uppgå till 3,17 personer per månad och utflyttningen 3,0 personer per månad. Antagande Antagandet som denna beräkning baseras på är att demensteam och övriga stödinsatser i genomsnitt kan fördröja inflyttningen till särskilt boende med en månad per person (alternativt fördröja hälften av inflyttningarna till särskilt boende med två månader/person. 11

11 Beräkning Ovanstående förutsättningar anger att den genomsnittliga personen med beslut om demensboende kommer att bo en månader kortare på ett demensboende (44/45 = 2,25 procent). Nyinflyttningen av vårdtagare på demensboenden kommer då att successivt minska från 3,17 personer per månad till 3,08 personer per månad. 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 År 1 jan År 2 jan År 3 jan År 4 jan Behov platser enligt demografisk utveckling Behov platser vid demensteam Sammantaget innebär beräkningen under angivna antaganden att demensteam och övriga stödinsatser långsiktigt skulle frigöra cirka 3,8 demensboendeplatser samt en minskad årlig kostnad om cirka 900 tkr. Stödpersoner till personer med demensdiagnos Stöd till person med demensdiagnos: : -/år Allmän kontakt och stöd till person med demensdiagnos/närstående: : -/år Avser att ge praktiskt stöd och hjälp till personer med demensdiagnos per år samt att kommunens cirka 25 spetsutbildade demensundersköterskor sköter kontakter och ger stöd till personer med demensdiagnos och närstående som ännu inte omfattas av kommunala insatser, beräknat till åtta timmars arbete per spetsutbildad demensundersköterska och år. Intern handledning till personal i individärenden Spetsutbildad personal uppskattas ge handledning till cirka 10 demensavdelningar och 14 hemtjänstgrupper i genomsnitt två timmar var tredje månad Cirka : -/år 2 Förslag till åtgärder Det är många faktorer som påverkar resultatet då kvaliteten inom demensvården ska förbättras. Nedan har vi rangordnat åtgärdsförslag i den ordning vi föreslår att de bör genomföras. 12

12 2.1 Skapa demensteam Ett demensteam som arbetar kommunövergripande inrättas. Det består av demenssjuksköterska/demenssamordnare, arbetsterapeut, biståndshandläggare och en undersköterska med specialkompetens. De som ingår i teamet har kvar sina ordinarie arbetsuppgifter, att ingå i demensteamet är ett uppdrag och beräknas till cirka10 % av en heltid per yrkeskategori. Demensteamet träffas regelbundet för att ta upp aktuella ärende. Resurser för en demenssjuksköterska finns redan. Ansvaret för närståendestöd/demens flyttas över till demensteamet. Sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, biståndshandläggare, enhetschef och vårdpersonal i ordinarie verksamhet har kvar sitt ansvar men inhämtar råd och stöd från teamet där det finns en samlad kompetens. Ärende kan lyftas till demensteamet. I särskilda fall kan teamet tillfälligt ta ett större ansvar för stödinsatser. De som inte är inskrivna i kommunens hemsjukvård har endast kontakt med demensteamet, då primärvården ansvarar för övriga insatser. Demensteamets uppdrag: Verka för och utveckla samverkan med primärvården och regionen Arbeta för att tidigt få kännedom om personer med demensdiagnos Bistå primärvården med utredningar i de fall personen har kommunala insatser Utse stödperson Bevaka behovet av närståendestöd och informera om rätten till detta stöd Följa sjukdomsförloppets utveckling och få en samlad bild av kommande behov Samordna och föreslå stöd och hjälpinsatserna runt den demenssjuke Vara specialiserade och uppdaterade på hjälpmedel som bland annat kan öka den enskildes självständighet och möjlighet att bo kvar i sitt hem Vara specialiserade på hur bostaden kan anpassas för personer med demenssjukdom, ex. färgsättning, störande stimuli och öka säkerhet och trygghet i boendet 13

13 Vara uppdaterade på ny forskning och rön runt demenssjukdomar Vara en länk till övriga yrkeskategorier i kommunen exempelvis PAS, biståndshandläggare Ge stöd till verksamheten i form av handledning och praktisk hjälp i komplicerade ärende Ge specifik utbildning till olika yrkeskategorier I samråd med boendesamordnare fördela särskilt boende till personer med demenssjukdomar Samverka med frivilliga 2.2 Hemtjänst med kompetens Hemtjänsten ska ha arbetsmetoder för att på ett professionellt och effektivt sätt möta den enskildes behov. Personal inom äldreomsorgen, främst vårdbiträden och undersköterskor, som arbetar inom vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom bör få utbildning som är långsiktig, kombinerat med praktisk träning, handledning och feedback. Handledning till personal ska ges kontinuerligt och minst ett utbildningstillfälle per år ska genomföras. Närstående ska erbjudas handledning. Utbildning och handledning genomförs/ges av demensteamet och spetsutbildade USK. Internutbildning. Det ska finnas särskilt utsedd personal med spetskunskap och intresse för arbetet med dementa Hemtjänst beviljas i form av insatser och behov som ska tillgodoses och med tydliga mål, tiden anges per månad. Uppföljning görs minst två gånger per år Tid ska avsättas för att lära känna den demenssjuke och närstående samt upprätta genomförandeplan innan hjälpen påbörjas Uppföljning av genomförandeplan görs regelbundet och ska vara inplanerad, schemalagd Den tid som beviljas för hjälp i hemmet kan under de två första veckorna kunna användas även för att lära känna den demenssjuke och upprätta genomförandeplan. Därefter följer man genomförandeplanen och utför planerade insatser. 14

14 2.3 Utbildning och handledning Personal inom äldreomsorgen, främst vårdbiträden och undersköterskor, som arbetar inom vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom bör få utbildning som är långsiktig, kombinerat med praktisk träning, handledning och feedback. Handledning till personal ska ges kontinuerligt och minst ett utbildningstillfälle per år ska genomföras. Närstående ska erbjudas handledning. Utbildning och handledning genomförs/ges av demensteamet och spetsutbildade USK. Internutbildning. 2.4 Läkemedelsavstämning Avtalet mellan Alingsås kommun och regionen reglerar att gemensam läkemedelsavstämning genomförs årligen i ordinärt och särskilt boende. Vård och äldreomsorgsnämnden har som resultatmål att förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer skall minska med 20 % och samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka skall minskas med 20%. En förutsättning för att nå de politiska målen är att läkemedelsavstämning genomförs. 2.5 Stödperson De som bor i ordinärt boende ska ha rätt till en stödperson De som har en demensdiagnos och vill ha kontakt med kommunen skall erbjudas en stödperson. Stödpersonen håller kontakt med den demenssjuke/närstående under hela sjukdomsförloppet och den demenssjuke/närstående kan kontakta stödpersonen vid behov av stöd eller råd. Syftet är att det ska vara enkelt att komma i kontakt med kommunen genom att kontakta bara en person. Stödpersonen är sedan länken till andra funktioner i kommunen och i primärvården. Stödet ska vara kostnadsfritt och icke biståndsbedömt. Det ska vara möjligt för stödpersonen att ge viss praktisk hjälp med maximalt fem timmar/år, efter samråd med demensteamet. Stödpersonen ska ha kompetens inom demensområdet. 2.6 Kompetens och specialistkompetens Vid all nyrekrytering inom demensverksamhet skall specialkompetens inom området demens eftersträvas. Det bör gälla även vid omplaceringar. Vid nyrekrytering efterfrågas vårdpersonal som har specialkompetens. Kompetensansvaret vid nyrekrytering ligger hos den enskilde individen. När det gäller redan anställd och omplacering hamnar ansvaret hos arbetsgivaren. 15

15 2.7 Effektiv resurs-/ansvarsfördelning Runt den demenssjuke finns flera yrkeskategorier och huvudmän som ska samverka för att utnyttja resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt Samverkan med primärvård, region, närstående, de olika yrkeskategorier som finns runt den demenssjuke ska alltid beaktas Undersköterska med spetskompetens ska användas som stödperson till personer med demenssjukdom samt handleda och utbilda personal i hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet och korttidsboende. Undersköterska och vårdpersonal med kompetens inom närståendestöd, kvalificerad avlösning och spetsutbildning inom demens ger stöd och handledning till närstående Biståndshandläggare med specialkunskap handlägger bistånd till personer med demenssjukdom Arbetsterapeut och sjukgymnast med specialkunskap ska finnas och ge stöd till den demenssjuke och vara stöd för verksamheten genom att bland annat delta vid uppföljningar när behovet finns 2.8 Särskilt boende med specialistkompetens Det särskilda boendet ska ha arbetsmetoder för att på ett professionellt och effektivt sätt möta den enskildes behov Enhetschef, kontaktperson, sjuksköterska träffar den demenssjuke/närstående innan inflyttning på särskilt boende Inhämtar så mycket information som möjligt innan den demenssjuke flyttar in, genom levnadsberättelse, information från närstående, information från verksamheter där den demenssjuke vistats tidigare Tid ska avsättas för kontaktpersonen att ägna tid till den demenssjuke vid inflyttning Uppföljning av genomförandeplan görs regelbundet och ska vara inplanerad, schemalagd 2.9 Trygghetsplats En trygghetsplats som kan användas i akuta situationer ska finnas. 16

16 Platsen används när den som vårdar någon i hemmet oplanerat får behov av avlastning Det ska vara möjligt att använda trygghetsplatsen under fem tillfällen/år utan biståndsbeslut En dygnskostnad tas ut på samma sätt som för växelvård/korttid Dagverksamhet/dagcentral/aktivitet Dagverksamhet ska kunna erbjudas på ett varierat sätt utifrån den enskildes behov De som har växelvård på korttidsboende ska i vissa fall kunna erbjudas dagverksamhet på korttidsboendet för att minimera antalet kontakter och miljöer Dagverksamhet ska i vissa fall kunna erbjudas i gruppbostad för att underlätta övergången från ordinärt boende till gruppbostad eller när annan dagverksamhet är olämplig Hemtjänsten ska kunna erbjuda personer med demenssjukdom aktivitet Dagcentral ska kunna erbjuda aktiviteter till personer med demenssjukdom vårdtagare För att minimera antalet miljöer och personer som den demenssjuke möter ska det i vissa fall (demensteamet avgör i samråd med enhetschef) vara möjligt att erbjuda dagverksamhet på korttidsboendet för de som har växelvård där. Det ska även vara möjligt att erbjudas dagverksamhet på en gruppbostad om det bedöms vara det bästa för den demenssjuke exempelvis som inskolning inför en kommande flytt eller när den miljön bedöms som bäst för den demenssjuke (demensteamet avgör i samråd med enhetschef). Samråd sker alltid med enhetschef. 3 Slutdiskussion Socialstyrelsen beskriver att antalet personer med demenssjukdom ökar kraftigt efter år 2020 på grund av det stora antal barn som föddes på 40-talet. Även den ökade livslängden innebär att fler personer drabbas av demenssjukdomar. För att möta det stora behovet av stöd och hjälp bör kommunen ha en strategi. Närstående står för cirka 10 % av kostnaderna för demensvården idag. Närståendes behov av stöd, handledning och avlastning kommer per automatik att öka när målgruppen ökar. Utgångspunkten i arbetet med demenssjuka är att den bästa miljön att bo i är det egna 17

17 hemmet i närmiljön där de känner igen sig och är trygga. En fortsatt utveckling inom hemtjänst, utbildning och förändrat förhållningssätt i arbetet med demenssjuka är en förutsättning för att fler ska kunna bo kvar i det ordinära hemmet. En stödperson som följer den demenssjuke från tidig diagnos genom hela sjukdomen bör erbjudas kostnadsfritt och förutsätts förlänga den tid den demenssjuke klarar sig utan bistånd enligt socialtjänstlagen. Det ger också kommunen en bild över hur behovet ser ut i kommunen nu och framöver. Flexibel och individanpassad avlösning, växelvård och trygghetsplatser för akuta behov skapar trygghet för närstående som längre kan stödja den demenssjuke i det ordinära hemmet. Minimera kontakterna och miljöerna för demenssjuka, innebär trygghet och säkerhet för den demenssjuke och närstående. Initialt innebär genomförandet av Demensprogrammet ökade kostnader men på sikt kan man anta att det minskar kostnaderna för kommunen då behovet av hemtjänst och särskilt boende fördröjs. Dessutom förutsätts att kvaliteten i den hjälp och det stöd som ges höjs för den demenssjuke och närstående. Kostnaderna för dagverksamhet är liten jämfört med hemtjänst och dagverksamheten kan i flera fall tillgodose de demenssjukas behov, exempelvis stimulans, mathållning, promenad mm. Antalet platser på dagverksamhet och öppettiderna bör öka. Dagcentralen på äldregården bör kunna ta emot de som bor i gruppbostad och de som har en lindrig demens. Timmarna i hemtjänsten kan utökas till cirka fem timmar per dag innan flytt till ett särskilt boende övervägs. Hemtjänsten och arbetsterapeuten kan utveckla metoder för att samverka i sina uppdrag för att hemmet ska upplevas som tryggt och säkert. Förslaget innebär att det i hemtjänsten ska finnas personal med specialkunskap om demenssjuka. Det ger verksamheten möjlighet att organisera arbetet på det sätt de finner lämpligast. Samarbetet och samverkan med primärvården, som har ansvaret för flera demenssjuka innan det övergår till kommunen, kan och bör utvecklas. 4 Förslag till fortsatt arbete Under 2010 finns stimulansmedel som kan användas till utbildning och bildandet av demensteam. 18

18 Stimulansmedel för 2011 kan innebära att kommun och landsting gemensamt ansöker om stimulansmedel för att fastställa ett gemensamt lokalt Demensprogram. Kommunen kan ha ett eget demensprogram tills det finns ett gemensamt. Förslaget är att detta Demensprogram är grunden för arbetet med demenssjuka tills det finns ett gemensamt demensprogram kommun/landsting. Diskussioner med landstinget har påbörjats under senvåren

19 Demensprogram Bilaga 1 5 Checklistor som kan vara till hjälp Vårdtagare med demenssjukdom som fått hemtjänst Enhetschefens uppdrag: Utse kontaktperson Genomföra en träff innan insatserna påbörjas. Där kan exempelvis biståndshandläggare, enhetschef, sjuksköterska, närstående, kontaktperson och den enskilde träffas. Vilka som ska delta bedöms självklart i varje enskilt ärende Planera i arbetsgruppen vilka som ska arbeta hos den aktuella personen Påbörja genomförandeplanen, VAD, ska utföras. Håll täta kontakter mellan kontaktperson, enhetschef, biståndshandläggare, närstående i början av utförandet. För att hamna rätt och göra rätt saker. Vårdpersonalens uppdrag Be den enskilde/närstående upprätta en levnadshistoria. Lämna den mall som finns Kontaktperson träffar den enskilde innan hemtjänstinsatserna påbörjas Planera i arbetsgruppen vilka som ska arbeta hos den aktuella personen Under den första tiden max 2 veckor kan kontaktpersonen/arbetsgruppen arbeta med att skapa goda relationer och skapa förtroende för att kunna utföra insatserna Planera tillsammans med den enskilde/närstående hur och när insatserna ska genomföras. Upprätta genomförandeplan. Ta hjälp av andra professioner arbetsterapeut, sjuksköterska eller sjukgymnast. Det kan vara primärvården som du ska kontakta, om inte personen är inskriven i hemsjukvården. Håll täta kontakter mellan kontaktperson,enhetschef, biståndshandläggare, närstående i början av utförandet. För att hamna rätt och göra rätt saker. 20

20 Inflyttning till demensboende Enhetschefens uppdrag Visa lägenheten för personen och närstående, lämna information och aktuella broschyrer. Utse kontaktperson Bestäm datum för inflyttning Be närstående möblera lägenheten innan personen ska flytta in Ankomstsamtal genomförs helst samma dag som inflyttningen. Vilka ska vara med? Träff med närstående, kontaktperson, personen i fråga, sjuksköterska och enhetschef där hjälp och stöd planeras. Vårdpersonalens uppdrag Besök personen i hemmet, korttidsboendet Inhämta all information som finns från den personal som nu ger hjälp/stöd till personen. Ta del av dokumentation. Medverka vid ankomstsamtalet. Ordna med fika till mötet. Lämna mall för levnadsberättelse till närstående. Bestäm när den ska lämnas till er. Skriftligt ekonomiskt avtal upprättas om handhavande av personens ekonomiska medel. Visa var det personliga kassaskåpet finns. Nycklar till lägenhet och postbox överlämnas och kvitteras Bokar tid för Träff med närstående. Deltar i, Träff med närstående, kontaktperson, personen i fråga, sjuksköterska och enhetschef där hjälpen planeras. 21

21 Kontinuerlig uppföljning Exempel på hur man kan arbeta med uppföljning Kontinuerlig uppföljning Träff genomförs exempelvis var tredje vecka, enligt planerings-schema som upprättats. Vid träffen deltar all vårdpersonal som är i tjänst, enhetschef och sjuksköterska. Arbetsterapeut och/eller sjukgymnast deltar vid behov, ev. någon annan. Kontaktpersonen ansvarar för sin vårdtagare och dennes uppföljning och gör anteckningar vid behov. Enhetschefen dokumenterar hur det planerade arbetet fortskrider mot uppsatta önskemål. 22

Demensprogram för Alingsås Kommun 2010

Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 le re j Demensprogram en te tg äl för Alingsås Kommun 2010 D ok um - Lokala riktlinjer som stöd för styrning och ledning Antagen av Vård och äldreomsorgsnämnden 2010 10 26 Sammanfattning Demensprogram

Läs mer

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam OMVÄRLDSANALYS Att drabbas av en demenssjukdom innebär att drabbas av obotlig och långvarig sjukdom

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 Socialnämnden Den 24 mars 2009, 97 Dnr 08/SN066 730 Kommunfullmäktige Den 22 juni 2009, 41 Dnr KS 2009-124 - 730 2 Äldreomsorgsplanen för Nordmalings

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet

Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet Slutrapport september 2010 Ulla Edwardsson Carina Edholm Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Anhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Anhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Anhörigstöd Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2 Innehållsförteckning Stöd för dig som stödjer 3 Olika former av socialt stöd 3 Enskilda

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Införande av trygghetsmodell inom äldreomsorgen del 2 förslag om omvandling till demensplatser

Införande av trygghetsmodell inom äldreomsorgen del 2 förslag om omvandling till demensplatser UTREDNING 1 (18) Vår handläggare Maria Andersson, områdeschef hemtjänst/korttidsboende/samordning Jan Nilsson, utredare Förslaget godkänt av vård- och omsorgsnämnden 2013-06-13, 58 Införande av trygghetsmodell

Läs mer

Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008)

Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008) Vård- och omsorgsnämndens handling nr 25/2008 Monika Hammertjärn 2008-04-09 704-5300-2008 0155-26 41 18 Datum Dnr 1(5) Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Minnes anteckningar från BPSD resan.

Minnes anteckningar från BPSD resan. 2015-12-07 Minnes anteckningar från BPSD resan. Mellerud 2015-10-07 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 30 deltagare kommit och av dessa fanns följande professioner representerade: Vård- och omsorgschef, MAS

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Riktlinjer äldreomsorg

Riktlinjer äldreomsorg Riktlinjer äldreomsorg Anhörigstöd Särskilt boende Rehabilitering/funktionsträning Antagna av socialnämnden 2005-11-16, SN 166, dnr 05/SN 0211 Reviderat/kompletterat 2006-03-22, SN 34 Reviderat 2006-09-27,

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande

Läs mer

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala Utvecklingsfonden 2006-09-14 INTERREG IIIA INTERREG III A Sverige-Norge Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården - PROJEKTBESKRIVNING Ett gränslöst

Läs mer

Dagordning Anpassning av platser inom särskilt boende Trygg hemgång MAS i Lysekil sommaren 2013 Samverkansgruppens protokoll. Innehållsförteckning

Dagordning Anpassning av platser inom särskilt boende Trygg hemgång MAS i Lysekil sommaren 2013 Samverkansgruppens protokoll. Innehållsförteckning Dagordning Anpassning av platser inom särskilt boende Trygg hemgång MAS i Lysekil sommaren 2013 Samverkansgruppens protokoll Innehållsförteckning 2 3 12 17 18 Vård- och omsorgsnämnden kallas till extrasammanträde

Läs mer

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Äldreomsorgsplan för Munkedals kommun

Äldreomsorgsplan för Munkedals kommun Dnr ON 02/58-730 Äldreomsorgsplan för Munkedals kommun Omsorgsnämnden 2004-12-15 61 455 80 MUNKEDAL Tfn växel 0524-180 00 Fax 0524-18 110 Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

Lokal handlingsplan för demensvård

Lokal handlingsplan för demensvård Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2015

Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2015 Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2010-02-08 1:0 REMISSUPPLAGA Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010- Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: post@kommun.finspong.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna Bakgrund Då den enskilde behöver insatser från både socialtjänst och hälsooch sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en så kallad samordnad

Läs mer

Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag

Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag Ny text är rödmarkerad. Ny version Tidigare version

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre

80 år i år. Tips och råd till dig som är äldre 80 år i år Tips och råd till dig som är äldre 1 Inledning I den här foldern har vi samlat kort information om socialförvaltningens verksamheter som du kan ha nytta av. Flera av våra verksamheter är behovsprövade,

Läs mer

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Ett samarbete för att underlätta återgång till eget boende för äldre med omfattande behov av omsorgs- och vårdinsatser. Marita Sjögren Trude Ahlgren Projektadministratör

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre

Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Utökad dagverksamhet för personer med demenssjukdom PROJEKTPLAN Utökad dagverksamhet för personer med demenssjukdom Bakgrund I Södertälje kommun finns tre dagverksamheter

Läs mer

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Hemvård. i Åstorps kommun

Hemvård. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Utvecklingsplan för kost och nutrition ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa

Läs mer

Det skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet.

Det skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet. P Å G O T L A N D Det skänker både glädje och trygghet att hjälpa en närstående, men det kan även skapa känslor av oro och trötthet. Du som hjälper och stödjer en make, maka, förälder, barn, vän eller

Läs mer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING Ä LD RE OM SO RG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 109-11-2.1. SID 1 (7) 2011-03-22 SDN 2011-04-14 Handläggare: Monica Mårdén, Lena Carling Telefon: 08-508 06 322, 08-508 06 333 Till Bromma

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Arbetsutskottet 2006-11-15 563 2. Socialnämnden 2006-11-24 98 3

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Arbetsutskottet 2006-11-15 563 2. Socialnämnden 2006-11-24 98 3 Arbetsutskottet 2006-11-15 563 2 Socialnämnden 2006-11-24 98 3 Länsstyrelsen, Verksamhetschefer, enhetschefer stab, sektionschefer Dnr 2005/109 732 Anhörigstöd för personer som vårdar äldre anhöriga/ närstående

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker:

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

9 Stöd i ordinärt boende

9 Stöd i ordinärt boende 9 Stöd i ordinärt boende 9.1 Att bo kvar hemma De allra flesta personerna med mild eller måttlig demens finns idag i det ordinära boendet. Totalt räknar man med att det är mellan 50 000 60 000 personer

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Välkommen till. Björkens demenscentra. Höörs Kommun

Välkommen till. Björkens demenscentra. Höörs Kommun Välkommen till Björkens demenscentra Höörs Kommun Välkommen till Björkens demenscentra Björkens demenscentra invigdes i december 2007. Utmärkande för demenscentrat är att det bedrivs i antroposofisk anda

Läs mer

Programförklaring rörande demenscentrum i Åmåls kommun

Programförklaring rörande demenscentrum i Åmåls kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2013-12-27 Vård och omsorg Gunnar Erlandsson Vård och omsorgsnämnden Programförklaring rörande demenscentrum i Åmåls kommun Bakgrund Inledning och bakgrund I de nationella riktlinjerna

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde. 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde. 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen 2012-03-30 Sida 1 av 13 Sociala nämndernas stab Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen Socialtjänstlagen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 2015-01-09 SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar

Läs mer

SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012

SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den.2012. Socialstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE

Läs mer

Ökad läkarmedverkan i äldrevården

Ökad läkarmedverkan i äldrevården Ökad läkarmedverkan i äldrevården Ett förslag från Sveriges läkarförbund 1 Sveriges läkarförbund 2001 Sveriges läkarförbund, 2000 Text: Robert Wahren Tryck: Elanders Graphic Systems, Göteborg 2001 2 Ädelreformen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

NYTT ARBETSSÄTT. För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst

NYTT ARBETSSÄTT. För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst NYTT ARBETSSÄTT För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst NYTT ARBETSSÄTT Under 2016 inför Ängelholms kommun ett nytt arbetssätt gällande handläggning av bistånd och planering

Läs mer

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga

Läs mer

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version 140520 Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga

Läs mer

Leverantören förbinder sig att ta emot den kund som valt leverantören.

Leverantören förbinder sig att ta emot den kund som valt leverantören. Detta dokument är indelat i tre avsnitt: 1. Villkor för uppdraget 2. Krav på uppdraget 3. Uppföljning Den enskilde ansöker om dagverksamhet hos kommunens biståndshandläggare som fattar beslut om insats

Läs mer

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts

Läs mer

Riktlinjer vid beställning av insatser enligt HSL och SOL samt informationsöverföring

Riktlinjer vid beställning av insatser enligt HSL och SOL samt informationsöverföring Riktlinjer vid beställning av insatser enligt HSL och SOL samt informationsöverföring Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Förvaltningschef Catharina Johansson Fastställelsedatum: 20121107 Dokumentansvarig:

Läs mer

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311

Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311 Projekt Demensvård 2009/2012 Kontorsnamn Socialkontoret Innehållsförteckning Bakgrund Projekt 1. Syfte / Mål 1. Målgrupp 1. Tidplan för projektet 1. Ekonomi 1. Uppföljning av projektet 1. Resultat 1. Antal

Läs mer

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Sollentuna kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Kvalitetsplan 2015 Villa Utkiken

Kvalitetsplan 2015 Villa Utkiken Kvalitetsplan 2015 Villa Utkiken Inledning Beskrivning Villa Utkiken är en enhet för avlösning, belägen i lokaler inom Furunäsets företagsby. Den som sköter sin närstående i hemmet kan ansöka om avlösning

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 Anhörigstöd i glesbygd Sverige är ett glesbefolkat land. Många anhöriga och deras närstående bor i glesbygd och har därför långt till det anhörigstöd som

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2010-10-27 2 SN 128 Dnr 136.10 700 Upphävande föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder, muntlig information Den 15 juni 2010 upphörde Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1980:87) med föreskrifter

Läs mer