Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år innehåller följande rubriker:
|
|
- Anna-Karin Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen. Kvarboende i det egna hemmet. Hemvård Dagverksamheter. Äldreboende Behov av platser. Kvalitet i Äldreomsorgen. Kvalitetssystem. Servicegaranti. Kommunens hälso och sjukvård. Samverkan med Region Skånes hälso- och sjukvård. Vård i livets slutskede. Äldre invandrare. Anhörigstöd och stöd till närstående. Äldres säkerhet. Personalen inom äldreomsorgen. Samverkan med Frivilliga. Information. Brukarinflytande. Ny teknik. Forskning och utveckling. Föreslagen äldreomsorgsplan skall vara styrande för kommunens äldreomsorg och utgöra utgångspunkt i socialnämndens arbete med budget och planering av äldreomsorgens verksamheter. Det är viktigt att äldreomsorgsplanen ger socialnämnden vägledning då det gäller att prioritera inom äldreomsorgen. I planen lyfts därför fram några områden som särskilt bör prioriteras. Äldreomsorgen skall utgå från den lagstiftning som gäller för äldreomsorgen, bland annat Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HsL). I planen lämnas ingen direkt redogörelse för lagstiftningen.
2 Den nya planen utgår i från den så kallade kvarboendeprincipen. Den enskildes inflytande över vården och omsorgen betonas. Valfrihet för den enskilde samt stöd till anhöriga och närstående lyfts fram. Av planen framgår kommunens fortsatta behov av utbyggnad av äldreomsorgsinsatser, efter år Samverkan mellan Kommunen och Region Skånes hälso- och sjukvård då det gäller äldreomsorgen skall utgå från helhetssyn och en obruten vårdkedja. En god vård i livets slutskede är att anse som en prioriterad del inom äldreomsorgen. Personalförsörjningen och kompetensutveckling för de anställda behandlas också i planen. Detta är avgörande frågor för att möta framtida behov och krav, man kan här tala om äldreomsorgens största utmaning. Behovet av sjuksköterskor och strategier för att tillgodose behovet tas upp. Under rubriken information förslås bland annat att den nya äldreomsorgsplanen sammanfattas i en broschyr tillgänglig för allmännheten och de anställda. Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Socialnämnden antog följande vision och inriktningsmål samt varksamhetsmål för äldreomsorgen vid sitt sammanträde : Valfrihet i Äldreomsorgen Äldres valfrihet skall möjliggöras på ett bättre sätt än i dag. Detta har påtalats i flera offentliga utredningar under senare år. I gällande äldreomsorgsplan som antogs av kommunfullmäktige sägs: Grunden för vår äldreomsorg är att verksamheten skall bedrivas så nära den enskilde vårdtagaren som möjligt. Detta innebär att vår verksamhet måste kännetecknas av ett
3 varierat utbud av god vård, omsorg och service, inklusive olika boendeformer. Möjligheten för äldre att välja är alltså sedan tidigare fastlagd. Det har också skapats särskilda boenden med till viss del olika inriktning och möjlighet till profilering. Utgångspunkten för ökad valfrihet för de äldre är respekten för den enskilde och dennes möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt. När man blir äldre och inte längre klarar sig på egen hand skall man kunna välja en äldreomsorg som stämmer med hur man väljer att leva sitt liv. Kvarboende i den egna bostaden. Kommunens äldreomsorg skall även fortsättningsvis utgå i från den så kallade kvarboendeprincipen vilket innebär att äldre behövande personer skall få god vård och omsorg i hemmet som uppfyller deras individuella behov så att de kan bo kvar i sitt ordinära boende. Anpassning av äldres bostäder underlättar också kvarboende, och bostadsanpassningsåtgärder underlättar också för hemvårdens personal att utföra sitt arbete. Bostadsanpassning kan också medföra att den enskilde kan bo kvar och klara sig på egen hand. Den enskildes hem är personalens arbetsmiljö och anpassningar kan också vara nödvändiga ur arbetsmiljösynpunkt. För att äldre och funktionshindrade skall kunna leva ett så normalt liv som möjligt så krävs det att utbudet i samhället är tillgängligt för dessa grupper. Kommunen har också satsat på ökad tillgänglighet för dessa grupper. Denna satsning måste fortsättningsvis gälla. Hemvård Sedan slutet av 1970-talet har andelen äldre som får del av kommunernas tjänster minskat markant, detta gäller i synnerhet hemtjänsten/hemvården. Bland de yngre pensionärerna (65 79 år)har vi sett en minskning på 50% och för de äldre pensionärerna har minskningen varit 60%. Den minskning som skett har i första hand riktat sig mot de pensionärer som enbart behövt hjälp med serviceinsatser ( exempelvis städning) och mot de som har närstående i hushållet. Insatserna har koncentrerats mot de äldre som bor ensamma och som har kraftigt nedsatt funktionsförmåga. Anledningen till förändringen är dels att kommunerna förändrat den mycket höga servicenivå som gällde i slutet av 1970-talet. Kommunerna ansåg sig då ha råd med en mycket hög
4 servicenivå. Dels dröjer det allt senare i livet innan man som äldre blir skröplig och behöver stöd och hjälp, allt färre yngre pensionärer behöver därför hjälp. När man väl behöver insatsen så behövs den i större omfattning. Vår äldreomsorg ger i dag hemtjänst(hemsjukvård ingår ej) till 308 personer. För 15 år sedan erhöllt 476 personer hemtjänst. De 308 personerna vi hjälper i dag konsumerar betydligt fler timmar än vad de 476 gjorde för 15 år sedan. De äldre som har behov av hemvård skall kunna erhålla detta och samtidigt uppleva att de får hjälpen under trygga förhållanden. Den vård och omsorg som ges skall präglas av respekt för den enskilde och hänsynstagande till personens bakgrund och kultur. Enligt många initierade bedömningar, avseende utvecklingen i landet, då det gäller personalens och närståendes attityder till äldre, deras förhållningssätt och arbetssätt, så har detta förändrats i positiv riktning under de senaste 10 till 15 åren. Äldre möts med större respekt, deras självbestämmande värnas mer och vård-omsorgsarbetet är mindre rutinartat. Trots detta återstår en hel del problem vilket bland annat bemötande utredningen (SOU 1997:51) påpekat. Hemvården skall fortsatt utveckla ett professionellt arbetssätt. Tillvaratagande av ny teknik och hjälpmedel skall vara en del i denna utvecklingsprocess. Samtidigt skall kvalitetsutveckling av hemvårdstjänsten, mötet mellan personal och vårdtagare samt arbetsprocesser fortsatt utvecklas. Här har socialnämnden beslutat att kvalitetssystem skall införas, för säkring av kvaliteten och uppföljning. Så kallad vardagsrehabilitering aktiviteter med vårdtagaren för att bibehålla den äldres förmågor skall öka och fortsatt utgöra ett viktigt inslag i hemvården. Pensionären eller hans/hennes anhöriga skall ges möjlighet till att vara med och utforma vilka insatser som skall ges och på vilket sätt. Pensionärens önskemål om att få hjälp av ett visst vårdbiträde inom kommunens hemvård bör tillgodoses så långt detta är möjligt. Det skall också precis som i dag vara möjligt att en anhörig/närstående utför hemvården. Då det gäller äldre invandrare så skall hemvården ges på det egna modersmålet om så önskas och detta är möjligt.
5 Valfrihet för den som är i behov av hjälp innebär bland annat att, inom ramen för biståndsbeslutet, kunna prioritera och få önskemål tillgodosedda. Vissa insatser inom hemvården är direkt förebyggande insatser som på sikt motverkar ökat vårdbehov. Exempelvis utevistelser kan vara viktigt ur förebyggande synpunkt. Oavsett vilken tid på dygnet som den enskilde är i behov av stöd och hjälp så skall hemvården fungera. Det är viktigt att arbetsscheman inom hemvården anpassas utifrån den enskildes behov, och på ett sådant sätt att den enskilde möter så få personer som möjligt från hemvården. Vårdtagaren skall själv kunna välja när han/hon vill ha sina måltider och gå till sängs. Allt fler väljer att bo kvar i sitt hem länge, i bland tills livets slut. För att äldreomsorgen skall klara detta krävs att hemvården fungerar väl. Personalen måste vara kompetent, hålla överenskommelser och vara organiserad på ett flexibelt sätt för att klara snabba skiften i behov av insatser. Vård i livets slutskede inom hemvården bör särskilt uppmärksammas och fortsatt utvecklas. Inom äldreomsorgen används ett system med kontaktpersoner i förhållande till vårdtagarna, det är viktigt att detta även gäller hemvården. Den enskilde skall kunna välja kontaktperson. Dagverksamheter/Dagrehabilitering. Dagverksamheter för äldre är att se som ett komplement till hemvården. Dagverksamheter drivs utifrån kvarboendeprincipen, man skall som äldre kunna bo kvar i sitt hem och få stimulans och aktivitet genom att besöka en dagverksamhet. Dagverksamhet underlättar och avlastar också anhöriga närstående som vårdar en äldre. I dag driver äldreomsorgen olika typer av dagverksamhet. På Alegården erbjuds dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Denna verksamhet fyller en mycket viktig funktion, inte minst då det gäller stöd och avlastning för anhöriga. En fortsatt satsning på denna typ av verksamhet kommer att behövas.i socialnämndens mål för äldreomsorgen är detta också klart uttalat. På Karidal drivs en verksamhet som benämns dagrehabilitering. Här erbjuds rehabilitertingsinsatser för de äldre som råkat ut för sjukdom olycksfall eller lider av långvariga sjukdomar. Denna verksamhet utgör också en avlastning för närstående anhöriga, och möjliggör ett kvarboende i det egna hemmet.verksamheten har utökats under år 2000 då behovet av insatser har ökat.
6 En ökad satsning på att utveckla så kallad hemrehabilitering, att rehabiliteringen sker i vårdtagarens ordinära hem i stället för på någon av våra rehabplatser vid de särskilda boendena bör komma till stånd. Den som drabbats har, om rehabiliteringen är möjlig i den egna bostaden, här större förutsättningar. På våra Servicehus bedrivs givetvis också daglig verksamhet för de boende som en del av verksamhetens innehåll. Däremot förekommer inte social daglig verksamhet, riktad till boende utanför servicehusen, för att bryta ensamhet och isolering i någon större omfattning. Framöver behövs här en satsning för att få till stånd ett bättre utbud. Man kan här bland annat tänka sig ett utökat samarbete med frivilligorganisationer och pensionärsföreningar. Möjligheten till gemensamma måltider bör uppmärksammas. Nya former av dagverksamhet bör övervägas, som ett exempel kan nämnas att utomlands förekommer dagverksamhet i en pensionärs eget hem, en grupp pensionärer träffas hos varandra med personalstöd från kommunen. Sociala dagverksamheter kan ges som ett utbud riktat till alla pensionärer/äldre men det kan också ges till vissa äldre utifrån ett biståndsbeslut. Behovet framöver av särskilda dagverksamheter för äldre invandrare bör analyseras. Äldreboende Grunden i äldreomsorgen utgörs av hemvården och daglig verksamhet. Då omvårdnadsbehovet överstiger en viss nivå är det inte alltid möjligt att erbjuda de insatser som den enskilde är i behov av i det egna hemmet. Kommunen måste då kunna erbjuda särskilda boenden (servicehus, sjukhem eller gruppboende) för de äldre vars behov av dygnetruntvård endast kan tryggas på detta sätt. Kvarboendeprincipen gäller även för äldreboende. Verksamheten vid äldreboendena skall utformas på ett sådant sätt att man tillvaratar den enskildes förmågor på bästa sätt. Inslag av träning och aktiviteter för de boende är av största vikt för att de skall bibehålla sin funktionsförmåga.
7 I dag har äldreomsorgen en mycket god standard på äldreboendena, både vad gäller bostadsstandarden och vad gäller arbetsmiljön. Detta bör gälla även framöver, bostadsstandarden skall vara god och likaså arbetsmiljön. De allmänna utrymmena kan utformas på olika sätt. På Kärråkra sjukhem erbjuds i dag korttidsboende för de äldre som behöver denna insats. Det kan vara för att avlasta en anhörig eller i rehabiliteringssyfte för att kunna återvända till sitt hem. Under senare år har behovet av korttidsboende ökat. I enlighet med tidigare äldreomsorgsplan har också en utökning av korttidsplatser skett vid Kärråkra. Där finns i dag 38 korttidsplatser. Tidigare hade vi, fördelade på olika särskilda boenden, ca 15 stycken. Utökning av korttidsplatser ligger i linje med kvarboendeprincipen, att den som så önskar skall ha möjlighet att bo kvar i sitt hem. Utbyggnad av äldreboenden/hemvård. I april 2001 finns det 284 permanenta platser vid våra särskilda boenden. Nya Solhällan 70 platser, Trollsjögården 70 Platser, Bergagården 45, Ölycke servicehus 37, Gjutaren 38, samt Kärråkra sjukhem 62 platser. Av de 62 platserna på Kärråkra är 24 platser permanenta boendeplatser, resterande 38 platser är avsedda för korttidsvård. Sammanlagt inklusive korttidsplatser så uppgår antalet till 322 platser. Dessutom finns det 69 moderna servicelägenheter 39 på Karidal, 16 på Tröskevägen och 14 i kvarteret Elefanten. Utöver egna platser har vi under senare år nyttjat ca 20 boendeplatser i enskild regi. I äldreberedningens slutrapport Vår framtid nämns bland annat följande: Det är viktigt att det finns ett brett utbud av bostäder anpassade för äldre, med nära tillgång till personal, gemensamma utrymmen och god tillgänglighet. Beredningen välkomnar mångfald och initiativ från enskilda människor organisationer och företag inom detta område. Mycket talar för att det blir vanligare framöver att människor som vill bo tillsammans - p.g.a gemensamma intressen, vänrelationer, etnisk eller religiös tillhörighet - väljer att själva eller tillsammans med någon juridisk person ordna boende lösningar som passar dem. Denna utveckling bör uppmuntras. Den bidrar till att stärka kontakten mellan människor. Den ger också människor valmöjligheter.
8 Denna utveckling ställer krav på kommunernas förmåga att anpassa sitt stöd till äldre med funktionshinder till de initiativ och resurser som finns hos enskilda människor och deras nätverk. När kommunerna planerar boenden för äldre måste de ta med i beräkningen att det finns många aktörer. Kommunens huvudansvar blir att finansiera vården och omsorgen, bestämma kvaliteten på den och följa upp resultatet. Kommunen kan även behöva ge stöd och råd till medborgargrupper som vill engagera sig i dessa frågor. Av citatet framgår att äldreberedningen anser att det behövs en ökad mångfald då det gäller boendelösningar och att initiativ från kommuninvånare då det gäller lösningar på äldreboende bör stödjas. Vid planeringen för nya äldreboenden framöver bör det ovan nämnda beaktas. Totalt ger kommunen i dag service, boende och omvårdnad/sjukvård till 834 personer. Av dessa erhåller 512 personer insatserna genom hemvård och 322 personer får sin vård och omsorg genom plats vid särskilt boende. Procentuellt har vi i dag en fördelning mellan särskilt boende och hemvård som ser ut enligt följande: 60% får hemvård och 40% bor på ett särskilt boende antingen permanent eller för kortare tid. Denna fördelning kan se olika ut i olika kommuner, beroende på vilken inriktning man väljer. Av de som har insatser inom hemvården är 50% 80 år och äldre. Av de som bor vid våra särskilda boenden är 78 % 80 år och äldre. Som exempel kan nämnas att för närvarande har vi en genomsnittsålder på ett av våra särskilda boenden på 88 år. Utifrån aktuell befolkningsprognos beräknad av SCB 2000 så kommer kommunens befolkning i åldrarna 65 år och däröver att öka med 375 personer fram till år 2009 ( prognoser över längre tid anses ej tillförlitliga) Befolkningen i åldrarna 80 år och äldre kommer under samma period att öka med 118 personer. I långtidsutredningen 1999/2000, bilaga 8 Kommer det att finnas en hjälpande hand? konstaterar man då det gäller befolkningens hälsa och dödlighet bland annat följande: Utgår man i från den grundläggande observationen att hälsan som äldre i hög grad beror av de levnadsvillkor man levat under som - barn och som yngre vuxen - synes dock den mest rimliga slutsatsen vara att de äldres hälsa kommer att fortsätta att successivt förbättras.
9 Denna slutsats bestyrks av den betydande samstämmighet som en jämförelse mellan utvecklingen av dödligheten och hälsotillståndet hos de äldre visar. I båda fallen handlar det om en stadig, långvarig minskning med 1-3 % per år. Dödligheten tycks härvid minska något snabbare än förekomsten av svår ohälsa. Kopplingen kan knappast vara en tillfällighet. Slutsatsen bör därför vara att så länge vi tror på en minskande dödlighet och längre livslängd i framtiden så länge bör vi också räkna med ett förbättrat hälsotillstånd vid given ålder. Men skulle dödligheten fortsätta att falla något snabbare än sjukligheten, ökar givetvis antalet vårdkrävande totalt sett. Utredningen konstaterar vidare att om nuvarande trender fortsätter handlar det om en klar reduktion av andelen gamla med svåra hälsoproblem framöver. Planen sträcker sig över en ganska kort tidsperiod. I nedanstående beräkning av framtida behov har därför ej vägts in långtidsutredningens konstaterande. År antal 65-w år antal boendepl % % Andel i åldersgruppen med boendeplats År antal 65-w år antal hemvårdstagare ,2 % ,2 % Andel i åldersgruppen med hemvård I tabellerna ovan anges framtida behov dels avseende särskilda boendeplatser och dels avseende hemvård. Det framtida behovet är framräknat utifrån samma konsumtionsmönster,av hemvård respektive särskilt boende, som gäller för år Här påvisas ett behov av 36 boendeplatser, och 33 personer kommer att behöva hemvård. Detta gäller om man tillgodoser behoven utifrån den fördelning mellan särskilt boende och hemvård som gäller i dag.
10 Kommunen kan också välja att möta framtida behov genom ökade satsningar på hemvården och ytterligare utveckling av denna. Utbyggnaden av äldreboenden kan utifrån ovan nämnda citat från äldreberedningen överlåtas till andra aktörer, kommunen svarar för finansieringen av vården och omsorgen samt för kvalitetsuppföljningen. Kvalitet i äldreomsorgen. Kvalitetssystem I såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen finns bestämmelser om kvalitetssäkring inom den kommunala äldreomsorgen. Socialstyrelsen har utarbetat föreskrifter och allmänna råd som vägledning för tillämpningen av lagstiftningen: Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården och Kvalitetssystem för all omsorg om äldre och funktionshindrade som omfattas av socialtjänstlagen Socialnämnden har beslutat att kvalitetssystem skall införas inom äldre- och handikappomsorgen och att respektive enhet skall ha ett system i gång före årsskiftet 2001/2002. Systemet har till syfte att utifrån socialnämndens övergripande målsättningar skapa tydlighet kring vad som skall uppnås hur genomförandet skall se ut, hur uppföljning skall ske samt hur verksamheten kan utvecklas. Servicegaranti I socialnämndens målsättningar ingår att kvalitetsgarantier skall införas bland annat för äldreomsorgens verksamhet. Detta innebär att den som är i behov av våra insatser skall få veta vad han/hon har rätt att förvänta sig av äldreomsorgen. Service/tjänstegarantier kommer dels att utformas övergripande för hela verksamheten dels som individuella överenskommelser med respektive vårdtagare. Det skall också klart framgå vem den enskilde skall vända sig till vid eventuella klagomål.
11 Kommunens hälso- och sjukvård Genom ett flertal reformer under 90-talet har kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar kraftigt utökats. Kommunerna är i dag sjukvårdshuvudmän med en omfattande verksamhet. De kommunala kostnaderna för vård- och omsorg till äldre och funktionshindrade uppgick 1999 till 90 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att landstingens kostnader för hälsooch sjukvården 1998 uppgick till 93 miljarder kronor. Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård omfattar den vård som vi förmedlar vid våra särskilda boenden, vid servicehus (bostäder med särskild service) och vid våra dagverksamheter.dessutom ansvarar kommunen för hemsjukvården utifrån överenskommelse med Malmöhus läns landsting. Kommunen ansvarar ej för vård som meddelas av läkare. Hälso- och sjukvården bedrivs av sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. I sjuksköterskornas, arbetsterapeuternas och sjukgymnasternas uppgifter ingår att ha en konsultativ roll i förhållande till övrig personal inom verksamheten. Detta kan gälla handledning och olika inslag av utbildning. För den kommunala hälso- och sjukvården gäller särskilda kommunala riktlinjer. Den kommunala hälso- och sjukvården skall utgöra en integrerad del av äldreomsorgen. Det är angeläget att ett arbetssätt där olika yrkesgrupper arbetar gränsöverskridande (inom lagens ram) och utför varandras arbetsuppgifter utvecklas och bibehålls. Den enskilde skall möta så få personer som möjligt inom hemvården. De ändringar i delegeringsreglerna som beslutats av socialstyrelsen medför att det ovan nämnda försvåras. Kommunerna har också reagerat mot beslutet, då undersköterskor utbildade för vissa uppgifter fråntas dessa genom de nya bestämmelserna. Samverkan med regionens hälso- och sjukvård Samverkan mellan regionens hälso- och sjukvård och äldreomsorgen måste utvecklas. detta gäller i första hand de svårt sjuka som vårdas i ordinärt boende och de som vårdas i livets slutskede. Konkreta lokala överenskommelser med regionens företrädare i kommunen bör komma till stånd. Rehabilitering av äldre är ett delat ansvar mellan regionen och kommunen. Frågan är föremål för utredning och
12 diskussion. Det som gäller i dag är att regionen svarar för rehabilitering av den som drabbats så att han eller hon så långt det är möjligt återvinner sin tidigare funktionsförmåga. Kommunen svarar för insatser så att denna återvunna funktionsförmåga bibehålls. Oberoende av vilken gränsdragning avseende ansvarsfördelningen man kommer överens om med regionen så kommer man inte i från så kallade gråzoner när det gäller vem ansvaret åvilar. Det finns skäl till att utveckla en ännu bättre samverkan mellan regionen och kommunen när det gäller rehabiliteringsinsatserna. En del i detta kan vara att i kommunen tillsammans med regionen bilda en gemensam organisation med delat finansieringsansvar för rehabiliteringsinsatser. Utgångspunkten för samverkan skall vara att vårdtagaren ej skall behöva bekymra sig över eller märka vem som är huvudman för olika delar av den hjälp han eller hon behöver. Kommunen skall dock inte, utan avtal om ersättning från regionen, åta sig uppgifter som enligt lag åvilar regionen. Vård i livets slutskede En god vård i livets slutskede är en mycket viktig och prioriterad uppgift inom äldreomsorgen. Den döende skall erbjudas en individuellt anpassad omvårdnad/sjukvård under den sista livstiden. Om personen inte själv så önskar så skall ingen behöva dö ensam. Smärtlindring skall erbjudas och likaså skall socialt, psykologiskt och andligt stöd kunna förmedlas till den döende och anhöriga/närstående. Anhörigas och närståendes behov av hjälp och stöd skall uppmärksammas. Om det efterfrågas så skall den anhörige/närstående kunna erbjudas att vara delaktig i vården av den döende. När ett dödsfall inträffat skall de efterlevande visas hänsyn och omtanke. Det är viktigt att den döde behandlas med respekt och att hänsyn tas till olika kulturers syn på döden och kroppen efter döden. Kroppen skall förvaras under värdiga former. Riktlinjer för hur personalen skall förfara vid dödsfall skall finnas. Äldre invandrare
13 En del av de äldre som finns i vår kommun har vuxit upp i andra kulturer och miljöer. Detta medför språksvårigheter och kulturella skillnader. Kommunen skall svara för vård och omsorg även för dessa äldre. I ganska stor omfattning vårdas äldre invandrare i dag av anhöriga som anställs av kommunen. Kommunen måste framöver på olika sätt utveckla vård och omsorg riktad mot äldre invandrare. Detta måste ske i nära samarbete med äldre invandrare. Kommunen bör bedriva uppsökande verksamhet och informera dessa grupper om vad äldreomsorgen kan erbjuda. Anhörigstöd och stöd till närstående Anhöriga och närstående stor för en ovärderlig insats inom äldreomsorgen. Utan anhörigas eller närståendes insatser skulle många äldre inte kunna bo kvar hemma. Att vårda en anhörig eller närstående är ett fritt val, både för den som behöver hjälpen och för den som vårdar. Äldreomsorgen måste kunna erbjuda anhöriga/närstående hjälp och avlastning. Detta kan vara avlösning i hemmet utifrån individuella behov, deltagande i regelbundna träffar för anhöriga/närstående o.s.v. Ett anhörigprojekt pågår för närvarande och kommer att pågå till och med Projektet kartlägger anhörigvården och utvecklar olika typer av stöd för anhöriga/närstående. Efter projektets upphörande bör fortsatta satsningar göras. Äldres säkerhet. Socialnämnden bör i samarbete med polisen informera äldre om vilka brottsförebyggande åtgärder de äldre själv kan vidtaga. Här kan pensionärsorganisationerna ha en viktig roll. Brott skall alltid polisanmälas. Detta gäller även misstanke om internstölder. Anmälan skall i första hand göras av den drabbade eller av anhörig, men respektive chef inom verksamheten kan också göra polisanmälan. Säkerhetsföreskrifter skall finnas på våra äldreboenden, och personalen skall erhålla information. Inom äldreomsorgen hanteras en mängd nycklar till vårdtagarnas hem, detta skall ske på ett säkert sätt. All personal inom hemvården skall ha godkänd legitimation som visar att man arbetar inom äldreomsorgen. Legitimationen skall bäras så att den är lätt synlig för den äldre.
14 Äldreomsorgens personal skall vara utbildad i att hantera brandlarm och åtgärder vid en eventuell brand i äldreboendet. Personalen inom äldreomsorgen Samverkan med frivilliga Det finns flera organisationer som erbjuder service och aktiviteter för äldre i kommunen. De mest aktiva är pensionärsföreningarna, kyrkan och röda korset. För några år sedan fanns också en väntjänst, frivilliga pensionärer som besökte andra pensionärer. Denna väntjänst är ej längre aktiv på samma sätt. En omstart för denna verksamhet bör komma till stånd De organisationer som på olika sätt stöttar och ger en meningsfull tillvaro för äldre gör en mycket värdefull insats. Inom anhörigprojektet görs försök till att intensifiera samverkan med ovan nämnda organisationer. Kommunen måste på ett tydligare sätt än vad som gäller i dag stimulera till och erbjuda samverkan med frivilligorganisationerna, det kan röra sig om ekonomiska bidrag, utbildning, handledning eller upplåtande av lokaler. Information Jämförelsetal för äldreomsorgen. Kommunerna Eslöv, Hässleholm, Landskrona och Ystad startade 1997 ett benchmarkingprojekt, Skånsk Fyrklöver, med flera delprojekt. Ett av dem gäller kommunernas äldreomsorg. Projektet redovisar bland annat följande jämförelsetal för åldersgruppen 65 år och äldre, gällande redovisat utfall 1999: Äldreomsorg totalt. Nettokostnad per ålderspensionär. Eslöv Hässleh. Lanskrona Ystad Medel
15 Särskilt boende, inklusive med.färdb Hemvård Overhead Totalt Äldreomsorg särskilt boende. Nettokostnad per åldpensionär i kommunen Nettokostnad per vårdtagare Vårdtagare Per ålderspensinä r Vårdavgift per vårdtagare Andel egenregi Eslöv Hässleholm Lanskrona Ystad ,1 % 8,3 % 6,3 % 5,1 % % 79% 95% 53% Äldreomsorg hemvård. Eslöv Hässleholm Lanskrona Ystad Nettokostnad per åldpensionär i kommunen Nettokostnad per vårdtagare Vårdtagare Per 9,2 % 14,9 % 14,7 % 14,5 % ålderspensionä r Vårdavgift per
16 vårdtagare Andel egenregi 100 % 100 % 100 % 86 % Korttidsboende/rehabplatser På Kärråkra sjukhem erbjuds i dag korttidsboende för de äldre som behöver denna insats. Det kan vara för att avlasta en anhörig eller i rehabiliteringssyfte för att kunna återvända till sitt hem. Under senare år har behovet av korttidsboende ökat. I enlighet med tidigare äldreomsorgsplan har också en utökning av korttidsplatser skett vid Kärråkra. Där finns i dag 38 korttidsplatser. Tidigare hade vi, fördelade på olika särskilda boenden, ca 15 stycken. Utökning av korttidsplatser ligger i linje med kvarboendeprincipen, att den som så önskar skall ha möjlighet att bo kvar i sitt hem. Framtida Kostnader. Personal.. personalbehov utifrån ökade behov av hemvård och äldreboendeplatser. För ytterligare 36 boendeplatser i egen regi krävs 0,6x36= 21 årsarbetare, och för ytterligare behov inom hemvården krävs 0,22x33 = 7 årsarbetare.
Äldreomsorgsplan. ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR BORÅS KOMMUN sidan 1
Äldreomsorgsplan ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR BORÅS KOMMUN sidan 1 Sidan 2 ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR BORÅS KOMMUN Innehåll INLEDNING 5 - syfte 5 - genomförande 5 - uppföljning och utvärdering 6 MÅL FÖR ÄLDREOMSORGEN
Läs merK valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen
Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1
Läs mer2013-2020. Vård- och omsorgsprogram
2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet
Läs merPLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998
PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige
Läs merRiktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100
Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merDe äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.
De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten
Läs merfastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Läs merVellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh
Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder
Läs merATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun
ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merVärldens bästa land att åldras i
2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merÄldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2015
Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2010-02-08 1:0 REMISSUPPLAGA Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010- Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: post@kommun.finspong.se
Läs merANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun
ANHÖRIGSTÖD för äldre i Karlskrona kommun 2 Denna broschyr ger dig information om vilket anhörigstöd som finns i Karlskrona kommun. Broschyren är framtagen genom samarbete mellan Karlskrona kommun, Svenska
Läs merÄldreboende i Stockholms län
Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merÄldreomsorgsplan för Munkedals kommun
Dnr ON 02/58-730 Äldreomsorgsplan för Munkedals kommun Omsorgsnämnden 2004-12-15 61 455 80 MUNKEDAL Tfn växel 0524-180 00 Fax 0524-18 110 Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2
Läs merSchizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.
Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.
Läs merSTOCKHOLMS STADS ÄLDREPLAN
STOCKHOLMS STADS ÄLDREPLAN 2007 2011 2 F Ö R O R D Värdighet och respekt ska vara utgångspunkten för stadens äldreomsorg. Så står det i inledningen till den äldreplan du just nu har i din hand. Att lyfta
Läs merMed hopp om ett tryggt och positivt åldrande
Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan
Läs merStadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...
Läs merför äldre i Karlskrona
Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merLULEÅ KOMMUN. Beredningen. Arbetsutskottet 2006-11-15 563 2. Socialnämnden 2006-11-24 98 3
Arbetsutskottet 2006-11-15 563 2 Socialnämnden 2006-11-24 98 3 Länsstyrelsen, Verksamhetschefer, enhetschefer stab, sektionschefer Dnr 2005/109 732 Anhörigstöd för personer som vårdar äldre anhöriga/ närstående
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun
ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att
Läs merSocialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri
Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015
1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING
Läs merOmsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning
Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merEn äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut
En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar
Läs merInformation om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun
Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett
Läs merär centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av
2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens
Läs merRiktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde. 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen
2012-03-30 Sida 1 av 13 Sociala nämndernas stab Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde 1. Allmänt om bistånd enligt socialtjänstlagen Socialtjänstlagen
Läs merSocialnämnden informerar. Anhörigstöd
Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merUppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam
Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam OMVÄRLDSANALYS Att drabbas av en demenssjukdom innebär att drabbas av obotlig och långvarig sjukdom
Läs merUppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås
Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt
Läs merÄldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad
Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon
Läs merService och omvårdnad FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Service och omvårdnad FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva ett normalt och
Läs merAntagen av socialnämnden 2010-02-22 Dnr 2009/119 VERKSAMHETSINRIKTNING FÖR ÄLDREOMSORGEN 2010-2014 SOCIALFÖRVALTNINGEN
Antagen av socialnämnden 2010-02-22 Dnr 2009/119 VERKSAMHETSINRIKTNING FÖR ÄLDREOMSORGEN 2010-2014 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsinriktning för äldreomsorgen 2010 2014 1 Inledning
Läs mer1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011
1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 Socialnämnden Den 24 mars 2009, 97 Dnr 08/SN066 730 Kommunfullmäktige Den 22 juni 2009, 41 Dnr KS 2009-124 - 730 2 Äldreomsorgsplanen för Nordmalings
Läs merRiktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt
Läs merRiktlinje för anhörigstöd
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merRiktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16
Riktlinje 2014-10-16 Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård-
Läs merSOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Läs merHemvården. Kävlinge kommun. e kommun
Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen
Läs merJärfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer
Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer 2 Inledning bakgrund och syfte Hur samhället ska utformas för att
Läs merRiktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade
Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation
Läs merBilagor Hemsjukvårdsutredningen
Social och omsorgsförvaltningen 2005-03-02 Bilagor Hemsjukvårdsutredningen Hemsjukvård inom social- och omsorgsnämndens område Nulägesbeskrivning 050302 Bilaga 1 Social- och omsorgsnämnden INRIKTNINGSMÅL,
Läs merKommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd
Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merÖkad läkarmedverkan i äldrevården
Ökad läkarmedverkan i äldrevården Ett förslag från Sveriges läkarförbund 1 Sveriges läkarförbund 2001 Sveriges läkarförbund, 2000 Text: Robert Wahren Tryck: Elanders Graphic Systems, Göteborg 2001 2 Ädelreformen
Läs merMeddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merOmsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda
Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som
Läs merFörslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag
Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag Ny text är rödmarkerad. Ny version Tidigare version
Läs merSundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion
Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd
Läs merTjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen
Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt
Läs merABCDE STOCKHOLMS STADS ÄLDREPLAN 2007-2011. Äldreroteln = _áä~ö~=p. aåê=potjntunlommt= = =
Äldreroteln = _áä~ö~=p aåê=potjntunlommt= STOCKHOLMS STADS ÄLDREPLAN 2007-2011 = = ==ëáç=2 (21) Innehållsförteckning ÄLDREOMSORGEN I STOCKHOLMS STAD... 4 VÄRDIGHET OCH RESPEKT SKA VARA UTGÅNGSPUNKTEN FÖR
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merUppdragsplan 2010 för vård- och omsorgsnämnden
Uppdragsplan 2010 för vård- och omsorgsnämnden Uppdragsplan 2010 för vård- och omsorgsnämnden Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2010 ange politiska vägval, mål och strategier
Läs merDemensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
Läs merSka man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige
Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst
Läs merYTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm
1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Läs mer5.4 Funktionalitet och tillgänglighet är i det närmaste orört, bortsett från tillägg från tidigare budgetsatsningar.
Helhetsgrepp om omsorgen, För en feministisk politik i Göteborg, 5. Socialtjänst och omsorg. Omsorgen är ett av de viktigaste områden en kommun hanterar. Inte nog med att den möjliggör ett värdigt liv
Läs merÄldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2015
Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2015 Januari 2010 www.finspang.se Äldreomsorgsplan för Finspångs kommun 2010-2015 Innehåll 1. Målsättning för äldreomsorgen i Finspångs kommun s.5 1.1 Nationella
Läs merUtvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015
Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Styrning... 3 Vision 2025... 3 Omvärldsanalys... 4 Befolkningsprognos... 7 Utvecklingsinriktning...
Läs merInformation om Torsås kommuns
1(12) Information om s Omsorg för äldre och funktionshindrade Foto: Johan Blomqvist. Potatissättning på Olssonska gården -06. 2(12) Insatser för äldre och funktionshindrade som ges med stöd av Socialtjänstlagen
Läs merRiktlinjer äldreomsorg
Riktlinjer äldreomsorg Anhörigstöd Särskilt boende Rehabilitering/funktionsträning Antagna av socialnämnden 2005-11-16, SN 166, dnr 05/SN 0211 Reviderat/kompletterat 2006-03-22, SN 34 Reviderat 2006-09-27,
Läs merEkonomi. Verksamhetsberättelse 2013. Omsorgsnämnden
Verksamhetsberättelse 2013 Omsorgsnämnden Det ekonomiska resultatet för 2013 visar ett underskott mot budget med 10 Mkr. Personalkostnaderna inom Vård och omsorg står för den största delen av budgetunderskottet.
Läs merInformation om äldreomsorg
Information om äldreomsorg Informationen är reviderad 2008-04-07 Äldreomsorg i Eksjö kommun Eksjö kommuns äldreomsorg är indelade i tre geografiska områden med en ansvarig biståndshandläggare i respektive
Läs merAnhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Anhörigstöd Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2 Innehållsförteckning Stöd för dig som stödjer 3 Olika former av socialt stöd 3 Enskilda
Läs merGranskning av enheterna för personlig assistans
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen
Läs merLSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
1(11) Vård- och omsorgsförvaltningen Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående
www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merNYTT ARBETSSÄTT. För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst
NYTT ARBETSSÄTT För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst NYTT ARBETSSÄTT Under 2016 inför Ängelholms kommun ett nytt arbetssätt gällande handläggning av bistånd och planering
Läs merRemissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411
BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:
Läs mer... DOM 2015-08-12 Meddelad i Malmö. FÖRVALTNINGsRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 3
l FÖRVALTNINGsRÄTTEN 2015-08-12 Meddelad i Malmö Mål nr. Edenås MOTPART Myndighetsnämnden för individ- och familjeomsorg i Skurups kommun 274 80 Skurup ÖVERKLAGA T BESLUT Myndighetsnämnden för individ-
Läs merSvar på Motion (S) Ta fram en policy mot ensamhet
2016-02-26 Handläggare Anna Spetz Kansli- och utredningsavdelningen 2015VON/0229 Vård- och omsorgsnämnden Svar på Motion (S) Ta fram en policy mot ensamhet Förslag till beslut Motionen avslås. Beslutsnivå
Läs merBUDGET 2014 - tillgänglighet
BUDGET 2014 - tillgänglighet Visstidsanställning av personer med funktionsnedsättning 5 mnkr Alfa: information och vägledning om sysselsättning, studier, praktik och arbete till personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merVärmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10
ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte
Läs merRAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand
RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten
Läs merAnsökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008)
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 25/2008 Monika Hammertjärn 2008-04-09 704-5300-2008 0155-26 41 18 Datum Dnr 1(5) Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar
Läs merSOCIALNÄMNDEN 2016-2018
SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden
Läs merTillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid
Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska
Läs merEn trygg. äldreomsorg
En trygg äldreomsorg E f Läs mer i Vård- och omsorgsplanen. n trygg omsorg ör äldre En trygg äldreomsorg byggd på individuella behov Äldreomsorgen i Skurups kommun drivs som en del av individ- och omsorgsförvaltningen.
Läs merKvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen
Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Inledning Nattpatrullen består i nuläget av 12 anställda. Det åtgår 10,4 årsarbetare för att täcka 50 timmar per natt sju dagar i veckan samt arbetsplatsträff
Läs merRiktlinjer för handläggning av ärenden enligt Socialtjänstlagen, inom äldreomsorgen
Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt Socialtjänstlagen, inom äldreomsorgen Beslutad av Omsorgsnämnden, 2012-11-13, 183 1 1. INLEDNING... 4 1.1 Syfte med riktlinjerna... 4 1.2 Målgrupp... 4 1.3
Läs merHANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN
HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merKORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman
KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn
Läs merHemvård. i Åstorps kommun
Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även
Läs merSigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!
Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merHelsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet
Helsingborgs Stads Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Innehåll Sida Inledning och uppdrag 2 Stadens gemensamma ansvar 2 Definition av begreppet hemlöshet 3 Mål och strategier 5 Samverkan 7
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs mer