Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Transkript

1 Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 En åldrande befolkning 17,3 % > 65 år 5,4 % >80 år SCB 2008

3 Andelen +65 förväntas öka från 17.1% till 30.0% motsvarande miljoner Andeln 80+ förväntas att tredubblas från 21.8 miljoner 2008 till 61.4 miljoner 2060.

4 Det finns en stark relation mellan självupplevd hälsa och ålder. Sannolikheten för att rapportera dålig eller väldigt dålig hälsa i % är 6.17 för dem 75+ jämfört med referensc populationen med 2.41 % år

5 Vad är en äldre människa? Pensionerad 65 Medellivslängd år Äldre omfattar mer än en generatio

6 Åldrandet en individuell process.

7 Utveckling i antal multisjuka äldre definierade som personer 75 år eller äldre, som under de senaste 12 månaderna har varit inneliggande tre gånger eller mer (antal vårdtillfällen) inom slutenvården och med tre eller flera diagnoser i tre eller fler skilda diagnosgrupper enligt klassifikationssystemet ICD % av alla över 75 år Källor: Population projection : Statistiska Centralbyrån, Gurner U, Thorslund M.: Helhetssyn behövs i vården av multisviktande äldre. Läkartidningen 2001;98(21): Socialstyrelsen (rapport): Vård och omsorg om äldre. 2003:40.

8 Hemtjänst ökade med 16% Särskilt boende minskade med 17% Totala kostnaden för äldreomsorgen har minskat med 6% 7% är multisjuka Allt fler sjuka äldre bor i ordinärt boende

9 Sarkopeni

10 The three ages of woman 1905

11 KK-stiftelsens rapport Äldrelivsbranchen - framtidsbranschen

12 Sjukdomsrelaterad Sjukdom är väldigt vanligt bland äldre och sjukdom orsakar sjukdomsrelaterad undernäring Sarkopeni förvärras av inflammation undernäring Sarkopeni orsakar Förlust av självständighet risk för sjukdom risk för död

13 Symtom Etiologi Sjukdom fysisk eller psykisk Funktionshinder Behandling huvudsakligen läkemedel Ätbeteende EI Kliniska tecken Viktsförlust Behov Diagnos Sjukdomsrelaterad undernäring

14 Sjukdomsrelaterd undernäring ring EI EU EE

15 Ätbeteende orsakar undernäring Äter vid alla måltider med för lite Äter bra vid någon eller några måltider men totalt för lite Kan inte äta utan hjälp Ätbeteende som varierar från dag till dag

16 Disease Depression Demens Dysfagi Dentition Drugs Dysgeusi Dysfunktion Disease related malnutrition I vård av kroniskt sjuka äldre är prevalensen (30-70%)

17 Äldre med risk för undernäring Personer över 65 år med risk för undernäring (73%) Övriga (27%) Saletti A. Nutritional status and mealtime experiences in elderly care recipients. Stockholm, 2007.

18 Vad kostar det?

19 Malnutrition among Older People in the Community Policy Recommendationsfor Change Undernäring måst införlivas med folkhälsoarbetet Det drabbar över 10% av befolkningen över 65 år Det kostar mer än 7.3 miljarder per år, och hälften av kostnaden berör dem över 65 år Orsakerna är både sociala och medicinska: underliggande sjukdom, minskad rörlighet, socialisolering Är viktig markör för ojämlikhet när det gäller hälsa, vård boende mellan och inom regioner. European Nutrition for Health Allinance Malnutrition among Older People in the Community Policy Recommendations for Change. London: European Nutrition for Health Alliance, BAPEN, ILC; 2006.

20 Bistånd nutrition - syfte Kvarboedne i den egna bostaden Bibehålla vikt och därmed muskelmassa för att bibehålla funktion och autonomi Ge förutsättningar för rehabilitering Förebygga ofrivillig viktsförlust och fall Livskvalité

21 Bistånd nutrition ätstödjande åtgärder Inköp Matdistribution Värma och servera Laga frukost, ta fram tillbehör Dela maten på tallriken, hälla upp dryck Extra mellanmål / nattfastan Hjälpmedel Sitta med / verbal påstötning Hjälpa till att föra maten till munnen / mata Instrumentella ätstödjande åtgärder Personliga

22 Krav på maten Små portioner Energi och proteinrik Bra konsistens dvs fysiskt lättätet Inte så mycket skinn och ben Husmanskost Gärna dessert God! Något att se fram emot

23 SoS-rapport 2000:11 Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation.

24 Nutritionsbehandling Utredning av individuella problem Ordination av Kost Konsistens Berikning Näringsdrycker Vitamin- och mineraltillskott Ätstödjande åtgärder Nutritionsstöd

25

26 E-kost - måltidsordning När förmågan att äta är begränsad, är det mycket viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Mat bör erbjudas vid minst sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre måltider och tre mellanmål.

27 En vanlig lösning: Ett värstingexempel:

28

29

30

31 Sjukdomsrelaterad undernäring i äldreomsorgen har vi råd?

32 Mycket arbete återstår 3 av 76 anser att kommunen har kommit långt i sitt nutritionsarbete, 54 av 76 anser att kommunen har långt kvar

33 Sammanfattning Endast ett fåtal har kommit långt i arbetet Det behövs riktlinjer för matens kvalitet 9 av 10 kommuner riskerar står utan nutritionskompetens när projektperioden löper ut Kostnaderna för nutritionskompetens är mindre än 1% av vad sjukdomsrelaterad undernäring kostar har vi råd att avstå?

34 Sysselsatta inom vård och omsorg Yrkesgrupp Antal Förändring Sjuksköterskor Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Totalt SKL, Aktuellt på äldreområdet 2007 tabell 20

35 Maten i äldreomsorgen mer än en matlåda Maten i äldreomsorgen måste kvalitetssäkras Ätstödjande åtgärder måste inkluderas i bistandet Alla med problem skall ha rätt till nutritionsbehandling 35