What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh
|
|
- Margareta Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh
2 Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset
3 Vi blir bara fler
4 Och äldre
5 Gerontologi? Gerontologi- Läran om det friska åldrandet En förutsättning för god vård av äldre är goda kunskaper i gerontologi Det normala friska åldrandet förändrar alla förutsättningar för läkemedelsbehandling
6 Kronologisk ålder Biologisk ålder eller funktionell ålder? Vanligen mäts olika parametrar som BT, muskelstyrka, skelettets mineralhalt, reaktionstid, kognition mm.
7 Frailty - skörhet Ingen eller liten reservkapacitet Liten eller ingen adaptionsförmåga Ökad känslighet
8 Frailty - skörhet Homeostatisk svikt av komplexa system I regel ingen enskild orsaksfaktor som förklarar syndromet Klinisk analys, handläggning och vård av äldre bör därför fokusera på en individualiserad, integrerad och koordinerad handläggning
9 Begreppet utvecklats pga den stora variationen i det biologiska åldrandet Syftet är att belysa en enskild persons biologiska ålder Dels för att bedöma närheten till personens funktionella sviktgräns Dels för att prediktera prognos
10 En skillnad mellan geriatrik och andra medicinska kunskapsområden Ett begränsat antal kliniska symtom Symtom som kan orsakas av olika sjukdomar Symtom uppenbarar sig ibland från andra organ än det sjuka
11 Symtomen kan vara atypiska för en sjukdom jämfört med yngre, ex: förstoppning kan orsaka konfusion Ingen smärta vid fraktur eller hjärtinfarkt Försvagad temperaturreaktion och leukocytos vid infektion Ingen hosta vid luftvägsinfektion pga försvagad hostreflex Auskultation av lungor mindre tillförlitlig vid uttalad kyfos, enstaka bilaterala rassel vanligt hos sängliggande
12 Geriatric Giants Konfusion Fall Immobilisering Urininkontinens
13 Huden förändras
14
15 Kroppsformen förändras
16
17
18
19 Åren gör oss inte dummare
20 Hjärnans känslighet för läkemedel ökar med stigande ålder. Kan bero på direkta effekter på hjärnan eller indirekta genom sänkt blodflöde till hjärnan. Minskad mängd av transmittorsubstansen dopamin ökar risken för extrapyramidala biverkningar av läkemedel som är dopaminblockerare. Ex neuroleptika
21 Minskad mängd acetylkolin medför ökad risk att drabbas av antikolinerga biverkningar såsom konfusion av läkemedel med antikolinerg effekt. Ökar risk för biverkningar av antiepileptika. Som tumregel kan man börja med halva rekommenderade dosen och i första hand utvärdera på kliniska symtom. Särskilt svårinställt är Fenytoin.
22 Smärta Smärta ökar i prevalens med ökad ålder. Adekvat smärtbehandling viktig för livskvalitet. OM behov av opioider, måste man beakta äldres, speciellt äldre kvinnors ökade känslighet för dessa läkemedel. Studier visar att ca 30% blir konfusoriska pga att de blir för dåligt smärtlindrade
23 Smärta och demenssjukdom Demenssjukdom förändrar sättet att kommunicera Funktionsförlust signalerar att något är fel Att tolka ett förändrat beteende kräver kunskap om det normala Äldre demenssjuka är känsligare för läkemedel..och smärta
24 Att välja smärtstillande till äldre är inte enkelt Risk Nytta NSAID kan ge blodtryckshöjning, hjärtsvikt, njursvikt, ödem, elektrolytrubbningar, gastrit, ulcus, konfusion mm Svaga opioider som Tramadol innebär risk för konfusion, yrsel, illamående och utsättningssvårigheter Starka opioider, såsom morfin, ketobemidon, fentanyl och oxikodon har kända biverkningar som konfusion, sedering, förstoppning, hallucinationer
25 Sömnstörningar Flertal kroniska sjukdomar ger stelhet, smärtor, nattlig polyuri Ex: hjärtsvikt, KOL, diabetes artros, Parkinsons sjukdom Läkemedel Kortikosteroider, teofyllin, SSRI, neuroleptika, koffein, beta2stimulerare och betablockerare samt sömnmedel Missbruk
26 Mun, svalg och Mage
27 Läkemedel ett av de viktigaste verktygen i sjukvården! Hur väljer man läkemedel? Nytta? Indikation? Verkan? Dos? Risk? Biverkningar?
28 Vid val av läkemedel skall hänsyn tas till ett läkemedels farmakokinetiska- och farmakodynamiska egenskaper doseringsintervall och administrationssätt
29 Farmakodynamik Effekten av läkemedlet beror på koncentrationen vid målorganet, antalet receptorer, cellernas förmåga att effektuera svar och olika reglermekanismer som försöker att upprätthålla det ursprungliga jämviktstillståndet. Generellt har äldre ökad känslighet för många läkemedel.
30 Fakta om äldre och läkemedel Det är i bästa fall klarlagt hur olika preparat interagerar parvis Men man vet mycket lite om vad som händer om ett större antal preparat används samtidigt vilket ofta är fallet hos äldre
31
32 Läkemedel som oftast orsakar biverkningar hos äldre Hjärt-kärlmedel Diabetesmedel NSAID Psykofarmaka
33 Så få som möjligt ska behandlas med: Sömnmedel varje kväll under mer än en månad utan omprövning NSAID under mer än 2 veckor utan omprövning Tarmirriterande medel dagligen i mer än tre veckor, där särskilda skäl för detta saknas (ex obstipationsprofylax vid behandling med opioider)
34 Så få som möjligt skall behandlas med: Protonpumpshämmare utan korrekt indikation ulcussjukdom, ulcusprofylax vid NSAID-beh eller refluxsjukdom med dagliga besvär Digoxin utan aktuell och korrekt indikation (förmaksflimmer, måttlig svår hjärtsvikt) Loopdiuretika utan känd indikation SSRI utan korrekt och aktuell indikation (oftast depression)
35 Så få som möjligt skall behandlas med: Två eller fler läkemedel inom samma ATC-grupp regelbundet Tre eller fler psykofarmaka En eller flera kombinationer av läkemedel som kan ge upphov till D-interaktioner
36 Så få som möjligt skall behandlas med: Haldol >2mg/dygn Risperdal >1.5mg/dygn Sobril >30mg/dygn Heminevrin som sömnmedel>600mg Zopiklon >7.5mg/dygn Citalopram >20 mg/dygn
37 Svårigheter vid utsättning och att skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar Ordinerande läkare vill inte utsätta patienten för eventuella risker Risk att misstolka utsättningsreaktionerna som sjukdomssymtom
38 Utsättningsreaktioner -Besvär som inte är identiska med de sjukdomssymtom som föranledde läkemedelsbehandlingen kallas utsättningsreaktioner. Kan misstolkas som återfall i sjukdomen. Ex: SSRI SSRI-beroende, utsättningssymtom som yrsel, illamående, dimsyn, huvudvärk, krypningar i kroppen och sömnproblem. Andra läkemedel med uttalad utsättningsbesvär är zolpidem, starka opioider, benzodiazepiner, kodein och tramadol.
39 Blandade reaktioner - Blandning av reboundeffekt och utsättnings-reaktioner. Kan uppstå vid kontinuerlig smärtbehandling med stark opioid som inte tillförs vid rätt tidpunkt eller dos.
40 Upphörd interaktionseffekt - Läkemedel som givit interaktion under kliniskt kontrollerade och kompenserade former och som sedan abrupt plockas bort utan tanke på detta kan skapa problem. Ex: Warans metabolism som förstärks av flera läkemedel såsom exempelvis mianserin, karbamazepin, men även naturläkemedlet Johannesört. Avslutas behandlingen med dessa utan kompensatorisk sänkning av warandosen kan risken för blödningskomplikationer uppstå.
41 Fakta om äldre och läkemedel Antalet preparat är den dominerande riskfaktorn för biverkningar hos äldre Patientens följsamhet till ordinationen compliance minskar Följsamheten minskar dramatiskt med antalet förskrivna preparat.
42 Den lilla pojken och den gamle mannen Den lille pojken sade, ibland så tappar jag min sked. Den gamle mannen svarade, Det gör jag också Den lille pojken viskade, Jag kissar på mig. Det gör jag också, skrattade den gamle mannen. Då sade den lille pojken, Jag gråter ofta. Den gamle nickade, Jag också. Men värst av allt, sade den lille pojken, så verkar det som om de vuxna inte bryr sig om mig. Och han kände värmen av en gammal rynkig hand. Jag vet precis vad Du menar, sade den gamle mannen. Tack för visat intresse!
Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012
Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merLäkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merSten Landahl. m r. r e. ta r
Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos
Läs merFAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling
FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merAtt avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset
Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merLäkemedelsgenomgångar på sjukhuset
Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av
Läs merBilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)
Bilaga C (ändring av nationellt godkända läkemedel) BILAGA I VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV VILLKOREN FÖR GODKÄNNANDE(N) FÖR FÖRSÄLJNING Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merHur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs merBEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)
BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) Sammanfattning 10.000 äldre patienter har aktiv epilepsi. Epilepsi är i denna åldersgrupp ofta associerat med stroke, intrakraniell tumör, demens eller
Läs merÄldres läkemedelsbehandling
Äldres läkemedelsbehandling - problemområden och lösningsstrategier Lydia Holmdahl Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren, huvudsakligen på grund av
Läs merLÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE
LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE Den gamla patienten Vårdens största utmaning Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan
Läs merLäkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är få. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning, ökad känslighet
Läs merLäkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet
Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet En säker läkemedelsprocess SÄLMA 1. Identifiering av behov 9. Omprövning 2. Läkemedel el
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Läs merförstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.
Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning
Läs mer2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.
Farmakologi Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 15 7,5 högskolepoäng KOD: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 29 december 2015 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng
Läs merDet geriatriska synsättet
Det geriatriska synsättet Track14.cda Geriatrik? Åldrandet En progressiv försämring av de fysiologiska funktionerna som försämrar en organism förmåga att bibehålla sin homeostas vilket medför en ökad känslighet
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merAtt följa upp läkemedelsbeh.
Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att
Läs merDel VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen
Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen VI.2 VI.2.1 Delar för allmän sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Läkemedlet Dormix 12,5 och 25 mg filmdragerade tabletter är avsett
Läs merVärmebölja/höga temperaturer
SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Integrerad MEQ-fråga DX5 130409 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merLäkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merÅsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet
Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan
Läs merRåd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31
Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5
Läs merRiskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT 2013-04-23 Tobias Carlsson, Marie Elm Läkemedel på äldre dar (SBU) 2009 Frågor och svar. Mål för dagen Vilka läkemedel räknas som särskilt riskfyllda och olämpliga
Läs merRiktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt
Läs merOpioidbehandling vid cancerrelaterad smärta
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid)
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid) Du och din vårdnadshavare bör noga läsa igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta
Läs merLäkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö
Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Följsamhet av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Emil Johansson, ST läkare i allmänmedicin, Hönö vårdcentral. Handledare: Margareta Hellgren
Läs merför erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014
NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 40 p Del II, 12-20, 34 p Del III, 21-24, 19 p Glöm
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merAtt följa upp läkemedelsbeh.
Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merGuide till webbutbildningen Läkemedelsbehandling av äldre. Stöd för handledning och diskussion
Guide till webbutbildningen Läkemedelsbehandling av äldre Stöd för handledning och diskussion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merLäkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).
Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merPronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.
Läs merMultisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
Läs merDin behandling med Nexavar (sorafenib)
Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt
Läs merLäkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008
Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merVård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad
Vård i livets slutskede 190328 Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad Döendet Det skede när individens livsviktiga funktioner sviktar och symtom visar att
Läs merÄldres läkemedelsanvändning. Sten Landahl
Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter tar för farliga läkemedel n Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också innebära risker.
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Läs meräldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland
Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland 80-åringar och äldre använder
Läs merKlinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se
Klinisk farmaci anne.hiselius@lj.se Vårt arbete syftar till att ge stöd i hela läkemedelshanteringskedjan Vi arbetar inom fem huvudområden: Äldre och läkemedel Patientsäkerhet IT-läkemedel Läkemedelsförsörjning
Läs merErfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team
Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling
Läs merBPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merÄldre och läkemedel. Att tänka på vid läkemedelsbehandling.
Äldre och läkemedel. Att tänka på vid läkemedelsbehandling. 1 2 Äldre och läkemedel - att tänka på vid läkemedelsbehandling VARFÖR BEHÖVS EN SÄRSKILD INFORMATIONSBROSCHYR FÖR ÄLDRE OM LÄKEMEDEL? När vi
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade
Läs merMellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa Ett område som under lång tid ansetts vara ett eftersatt område både ur ett äldreperspektiv och ett perspektiv. Det behövs ökad kompetens, tillgång till
Läs merPAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012
PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan En undersökning om de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp pp i lungan.
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 2011-04 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Hur många använder tobak idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen
Läs merSAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan
Läs merG p l lp 7p Sp 14.Sp Sp
~ Omtentamen 2. MC027G ssk-programmet del 1 Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Kursansvarig: Rolf Pettersson Poängfördeini ng: Max poäng: 51.5 Lungsjukdomar Infektionssjukdomar
Läs merSMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN
SMÄRTA hos äldre Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska START LOW GO SLOW Vem är äldre? Äldre än 65 år? YÄ Yngre äldre ÄÄ Äldre Äldre ( >80 år) ÄÄÄÄÄ Ännu äldre än äldre äldre AB 2019 1754
Läs merMedicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%
Läs merPatientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)
Patientinformation (tapentadol) (tapentadol) Beroendeframkallande medel. Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel. Varför ska jag läsa denna information? Denna broschyr är till
Läs merFör dig som behandlas med Tracleer (bosentan)
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...
Läs merGDIST 15h + VDIST 14h samt fristående. Allmän farmakologi 27 p Speciell farmakologi 28 p
Allmänmedicin innefattande allmän- och speciell farmakologi 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Allmän farmakologi Speciell farmakologi 62DA01 GDIST 15h + VDIST 14h samt fristående
Läs merRiktlinje vid värmebölja
Riktlinje 1 (13) Riktlinje vid värmebölja Riktlinje 2 (13) Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1. Syfte med riktlinjen...4 2. Ordinär eller extraordinär händelse?...4 3. SMHI:s varningssystem...4 4. Värmeböljor
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merÄldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs mer