Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF
|
|
- Sebastian Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet
2 Fakta om äldre och läkemedel 1,8 miljoner människor är ålderspensionärer Felmedicinering är enligt flera studier ett utbrett system Det finns fel i upp till 85 % av de läkemedelslistor som studerats
3 Engagera kommunerna i arbetet Små skillnader mellan länen i äldres läkemedelsbehandling Stora skillnader mellan kommuner i samma län. Multimedicinering och olämpliga läkemedel leder till ökad sjuklighet särskilt hos äldre-äldre Ökad sjuklighet = ökat behov av hemtjänst
4 Läkemedelsproblem för äldre 30 % av alla inläggningar av äldre beror på läkemedelsbiverkan. Orsak 1 Kroppen förändras medför ökad känslighet för läkemedel och ger fler biverkningar. 2 Äldre använder många läkemedel polyfarmaci ökar risken för biverkningar och att läkemedlen påverkar varandra
5 Kroppens förändringar Förändringar beror på själva åldrandet sker hos alla oavsett om man är frisk eller sjuk. Ålderförändringar kommer olika fort och utvecklas olika med stigande ålder. Därför är det större individuella skillnader mellan äldre än det är mellan yngre. Svårt att dosera läkemedel rätt för äldre. Mycket viktigt med uppföljning.
6 Två olika åldersförändringar av kroppen 1. Ökad känslighet i organ och organsystem. 2. Förändringar i läkemedelsomsättningen Båda medför förstärkt effekt av läkemedel med risk för biverkan. Läkemedel kan ligga kvar längre tid i kroppen och ge förlängd effekt.
7 Förändringar i kroppen Mängden vatten i kroppen minskar samtidigt som andel kroppsfett ökar. Gör att fettlösliga läkemedel ligger kvar längre tid och har alltså längre verkningstid. Sådana är t.ex. lugnande medel och sömnmedel. Sömnmedel kan finnas kvar i kroppen på dagen påverkar tankeförmåga, ökar risk för fall och ger dagtrötthet.
8 Lever och njurar får försämrad funktion med stigande ålder. Njurfunktionen avtar långsamt från års ålder till c:a hälften när man är 80 år. De flesta läkemedlen lämnar kroppen via njurarna (c:a 90 %). Därför viktigt att mäta njurfunktionen regelbundet när man tar läkemedel under längre tid.
9 Hjärnan blir känsligare för lugnande medel, sömnmedel och smärtstillande medel, s.k. opioider (t. ex kodein, morfin och tramadol). Detta ökar risken för dåsighet, yrsel, oklarhet, förvirring och risk för fall. Vissa läkemedel som t.ex. läkemedel mot urinläckage, depression och Parkinsons sjukdom påverkar nervbanorna så att de ger muntorrhet, förstoppning och svårighet att kissa och kan även ge upphov till förvirring, yrsel och minnestörningar.
10 Läkemedel mot psykoser kan ge hallucinationer och vanföreställningar men kan också påverka muskelrörelser och ge Parkinsonliknande effekt. Äldre personer får mer känslig magsäck. Normalt ett finns skydd i magsäcken - en slemhinna som hindrar maginnehållet från att fräta på magsäcksväggen. Detta skydd minskar och gör att känsligheten för läkemedel som irriterar magsäcken ökar. Dit hör framför allt s.k. antiinflammatoriska läkemedel (ex. Ipren, Voltaren och acetylsalicylsyra).
11 . Antiinflammatoriska medel som ex. Ipren och Voltaren påverkar njurarna så att kroppen inte kan göra sig av med salt och vatten i normal utsträckning. Kan leda till hjärtsvikt. I svårare fall kan njurarnas funktion minska väldigt mycket och t.o.m. upphöra helt (njursvikt)
12 . Man får svårare att reglera blodtrycket när man blir äldre. Gör att man blir känsligare för blodtryckssänkande medicin och hjärtkärlmedel, bl.a. medel mot hjärtsvikt och kärlkramp. Andra läkemedel som kan sänka blodtrycket är medel mot Parkinsons sjukdom, medel mot psykoser och medel mot depression. En del patienter har flera sådana läkemedel och då summeras effekterna och kan ge kraftig blodtryckssänkning.
13 . Risken för muntorrhet ökar när man tar vissa läkemedel. Salivproduktionen minskar normalt när man blir äldre och en del läkemedel förstärker den effekten. Kan vara mycket besvärande och ökar risken för karies. Man kan även få svårare att svälja. Risken för förstoppning ökar när man blir gammal. Beror på att man inte äter rätt, rör sig för lite, dricker för lite vätska och använder läkemedel som ger förstoppning (ex. smärtstillande opioider, vissa hjärtkärlmedel, medel mot magsår och järnpreparat)
14 Polyfarmaci Polyfarmaci är när man använder fem läkemedel eller fler. Hälften av alla personer som är 80 år eller äldre har polyfarmaci. Medför betydande risker för flera olika läkemedelsproblem. Först och främst ökar risken för biverkningar. Antal läkemedel är faktiskt den viktigaste riskfaktorn för biverkningar viktigare än ålder, kön och andra diagnoser.
15 Besök på akutmottagning Patienter med Antal läkemedel Ökat antal besök Antal patienter 1 2 läkemedel läkemedel 2, läkemedel 2, läkemedel 3, eller flera läkemedel 4,
16 Antal patienter med fallskada Patienter med Antal läkemedel ökning antal fallskador Antal patienter 1 2 läkemedel läkemedel 1, läkemedel 1, läkemedel 1, eller flera läkemedel 2,
17 Patienter med Antal patienter med magtarmblödning Antal läkemedel ökning antal fall Antal patienter 1 2 läkemedel läkemedel 1, läkemedel 2, läkemedel 3, eller flera läkemedel 4,
18 Dödlighet Patienter med Antal läkemedel Ökad dödlighet Antal patienter 1 2 läkemedel läkemedel 1, läkemedel 2, läkemedel 3, eller flera läkemedel 6,
19 . Att ha många läkemedel ökar också risken för att läkemedlen ska påverka varandra förstärka eller försvaga varandras effekter (läkemedelsinteraktion). Användning av många läkemedel kan påverka patientens förmåga att följa doktorns ordination (följsamhet). Polyfarmaci ökar risken för olämplig läkemedelsanvändning t. ex. patienten använder äldre olämpliga läkemedel. Förändringar i kroppen påverkar läkemedelomsättningen och läkemedelseffekten ökar risken för biverkningar och risken ökar ju fler läkemedel man använder. Äldre drabbas oftare än yngre av biverkningar.
20 Vanliga biverkningar är kanske inte så allvarliga men kan upplevas besvärliga som t. ex.muntorrhet, förstoppning, nedsatt aptit och yrsel påverkar livskvaliteten. En del biverkningar kan få mer allvarliga konsekvenser och orsaka akut inläggning. Så t.ex. kan blodtryckfall leda till fall och frakturer och vissa läkemedel ger magblödning. 30 % av alla inläggningar av äldre orsakas av läkemedelsbiverkningar. Hjärt-kärlmedel är vanligaste orsaken. NSAID-preparat och blodförtunnande medel orsakar också ofta inläggning. Oftast handlar det om att patienten fått för höga doser och njurfunktionen blivit nedsatt. Ibland är det läkemedelsinteraktioner.
21 Vad ska man göra? För det första identifiera behov av läkemedelsbehandling. Gäller att upptäcka symtom eller ställa rätt diagnos Blir det ett fel blir det fel hela vägen. Stor risk för fel vid vård av äldre. Äldres symtom vaga eller otydliga kanske inte alls upptäcks.
22 Ny forskning visar att äldre bör ha något - förhöjt kolesterolvärde, - förhöjt blodtryck - vara något överviktiga för att leva längre
23 Man behandlar ofta symtom i stället för sjukdom. Svårt att skilja på sjukdom, åldrande och läkemedelsbiverkan. Detta kan ge upphov till felbehandling och ordination av ytterligare läkemedel. Viktigt att tänka på att symtom kan vara signal om läkemedelsbiverkan. Icke farmakologisk behandling kan vara effektiv många gånger vid t.ex. förstoppning, sömnbesvär och smärta osv..
24 När man bestämt sig för läkemedelsbehandling gäller det att: - välja rätt läkemedel, dvs försöka välja läkemedel som i så liten utsträckning som möjligt interagerar med andra läkemedel - försöka undvika olämpliga läkemedel - anpassa dosen till den äldres status och känslighet t.ex. njurfunktion - se till att patienten klarar av läkemedelsformen
25 Socialstyrelsen har gett ut rekommendationer som: beskriver olämpliga läkemedel olämplig längd på läkemedelsbehandling olämplig dosering och läkemedelskombinationer beskriver även läkemedel som bör dosjusteras eller undvikas vid nedsatt njurfunktion och läkemedel som kan orsaka blodtrycksfall och därmed också fallskada beskriver lämpliga och olämpliga läkemedel vid tolv av de vanligaste diagnoserna
26 . Efter ordination är det viktigt att dokumentera förskrivningsorsaken, beskriva målet med läkemedelsbehandlingen, när och hur den ska följas upp provtagning. Detta är viktigt för att undvika att patienten i fortsättningen behandlas med läkemedel som kanske inte längre behövs. Patienten ska informeras om vilka läkemedel som ska användas och varför och förses med en läkemedelslista. Att inte veta varför man ska ta sina läkemedel upplever de äldre som ett av de största problemen med behandlingen.
27 . Viktigt med uppföljning som ska: - utvärdera effekterna, - notera biverkningar, - försäkra sig om att patienten följer ordinationen. Tidpunkt för uppföljning fastställs redan vid ordinationstillfället. Viktigt med Läkemedelsgenomgång. Denna ska ske regelbundet och utvärdera och ompröva hela läkemedelsbehandlingen.
28 Läkemedelsgenomgången ska se efter - Att läkemedelsordinationerna är välgrundade och indikationerna är aktuella. - Att läkemedelsval, doser och preparatkombinationer är riktiga - Att läkemedelsanvändningen följer aktuella rekommendationer Ansvaret för läkemedelsgenomgången vilar på läkaren och görs i samarbete med övriga sjukvården. Den ska göras minst en gång per år för alla som är över 75 år och har fem eller fler läkemedel. Detta är en s.k. enkel läkemedelsgenomgång. Man skiljer mellan enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång. En fördjupad genomgång genomförs med expertis och är mer omfattande.
29 Fördjupad läkemedelsgenomgång S.k. fördjupad läkemedelsgenomgång görs av flera kategorier utöver läkare deltar annan hälso- och sjukvårdspersonal inklusive apotekspersonal med specialutbildning för detta ändamål
30 Som äldre ska man vara observant på tecken på biverkningar: yrsel och dåsighet, fall dagtrötthet minnesstörningar, oklarhet, förvirring muntorrhet förstoppning magbesvär
31 KOLL PÅ LÄKEMEDEL Mål för Koll på läkemedel Koll på läkemedel startades 2010 som ett projekt för bättre läkemedelsbehandling av äldre. Programmet vill uppnå följande mål: 1. Halvera multimedicineringen i åldersgruppen 80+ fram till Den andel av befolkningen 80 år och äldre som under 2010 hade hämtat ut 10 eller fler olika läkemedel på recept skall halveras fram till Halvera användningen av olämpliga läkemedel i åldersgruppen 80+ fram till Den andel av befolkningen 80 år och äldre som under 2010 hade hämtat ut olämpliga läkemedel skall halveras fram till 2017.
32 3. Alla över 75 år med 5 eller fler läkemedel på recept skall erbjudas minst en läkemedelsgenomgång årligen. Den egna läkaren som genomför läkemedelsgenomgången agerar som dirigent och tar ansvar för individens hela läkemedelsbehandling. 4. Högst ett generiskt utbyte skall få ske under ett recepts giltighetstid och för personer 75 år och äldre skall generiskt utbyte inte förekomma. Verka för att reglerna för generiskt utbyte för äldre patienter ändras så att målet uppnås. Tillsammans verkar PRO, SPF och Apoteket AB på nationell, regional och lokal nivå för att äldres läkemedelsbehandling skall förbättras.
33
34
35 Multimedicinering med 10 eller fler läkemedel per patient Socialstyrelsen skriver (Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre): Samtidig användning av tio eller fler preparat hos en patient bör betraktas som en signal om att det kan finnas läkemedel som används utan eller med oklar indikation och/eller risker i läkemedelsbehandlingen. På samma sätt indikerar hög förekomst på gruppnivå att det med stor sannolikhet föreligger brister i läkemedelsbehandlingen.
36
Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på
Läs merÄldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs merGod läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merRiskerar du att falla på grund av dina mediciner?
Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merLäkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?
Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merLäkemedel och fall - stå pall trots piller -
Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merrättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merKallelse Föredragningslista 2015-04-23
Kallelse Föredragningslista 1(1) 2015-04-23 Sammanträde Nämndråd för äldre- och funktionshinderfrågor inom vård och omsorg (SN) Plats och tid Stadshuset, lokal Bäve, kl 09:00-12:00 torsdagen den 07 maj
Läs merGod och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland
God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling
Läs merLäkemedel skall ge patientnytta. Lars Nilsson läkemedelssakkunnig Sveriges pensionärsförbund
Läkemedel skall ge patientnytta Lars Nilsson läkemedelssakkunnig Sveriges pensionärsförbund Läkemedel skall ge patientnytta All medicinsk behandling måste utgå från att den medför genuin patientnytta:
Läs merSmarta råd om läkemedel för äldre
www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merLÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE
LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE Den gamla patienten Vårdens största utmaning Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan
Läs merLÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix
LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix Christina Sjöberg Terapigrupp Äldre och läkemedel Mark Twain Ryktet om min död äldres riskfyllda läkemedelsbehandling är starkt överdrivet 1 Läkemedel är bra - också
Läs mer2. Åldrandet och läkemedel
2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare
Läs merLäkemedelsanvändning hos äldre
Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändningen har kontinuerligt ökat de senaste 20 åren. De mest sjuka äldre har i medeltal 8-10 läkemedel förskrivna. En påtaglig risk för biverkningar och negativa
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merKlinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Läs merATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre
ATT MÅ BRA med läkemedel även när du blir äldre Läkemedlet i den åldrande kroppen Läkemedel kan intas på olika sätt och förs som regel av blodet till de platser där verkan ska ske. Så småningom utsöndras
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel
Den multisjuka äldre och läkemedel 2019.04.02 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad händer vid normalt åldrande??
Läs merKLOKA RÄTTIGHETER KLOKA RÄTTIGHETER. Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling 1 Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Läs merMÅ BRA med läkemedel på äldre dar
MÅ BRA med läkemedel p å ä l d re d a r L A N D S T I N G E T S Ö R M L A ND Läkemedelskommittén Må bra med läkemedel på äldre dar Under 1900-talet har vi fått många läkemedel som vi inte längre skulle
Läs merSTUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel
STUDIEHANDLEDNING TILL Må bra med eller utan läkemedel Allmänt om studiecirkeln En studiecirkel består av deltagare som bestämt sig för att ge sin tid till att fördjupa sina kunskaper och dela med sig
Läs merLäkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merLäkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).
Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merKloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering
Kloka rättigheter som ger dig bättre läkemedelshantering Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Läs merRiskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel
Fråga doktorn om dina läkemedel Här är några tips på frågor som du kan ställa till din läkare om du får en ny medicin. Fråga också om du känner av symtom som yrsel och bristande balans när du tar vissa
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merLäkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport
Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Projektledare: Ruth Lööf, apotekare Projektansvarig: Anders Stjerna, ordförande LMK Projekttid: jan 2003- okt 2004 e-post: ruth.loof@apoteket.se
Läs merLäkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt
Läs merVåga fråga om Dina läkemedel och om din njurfunktion
Våga fråga om Dina läkemedel och om din njurfunktion Den 8/11 var Jönköpingdistriktets samtliga KPR (kommunala pensionärsråd) ombud inbjudna till Jönköping, där distriktsordförande tillika läkaren Kjell
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merMissbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?
Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!? Mikael Hoffmann Stiftelsen NEPI (copyrightskyddade bilder ej friköpta för webpublicering borttagna) 1 Kronologisk ålder Biologisk ålder
Läs merUtbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki
Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Handläggare: Eva Almén-Åström Bakgrund År 2010 genomfördes ett Läkemedelsprojekt
Läs merManual för användning av Safe Medication Assessment SMA
Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med
Läs merRapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Läs merLäkemedel & Äldre 23 februari Apoteket Hägern Din lokala hälsopartner Thomas Engberg - apotekschef
Läkemedel & Äldre 23 februari 2018 Apoteket Hägern Din lokala hälsopartner Thomas Engberg - apotekschef Innehåll Högkostnadsskyddet / förmånssystemet Varför får jag inte alltid det läkemedel som läkaren
Läs merKLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs mer2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:
Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merÄldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel
Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Moderator - Eva Fernvall, Apoteket AB Koll på Läkemedel har som mål att: 1. Halvera multimedicineringen
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)
BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är
Läs merRiskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT 2013-04-23 Tobias Carlsson, Marie Elm Läkemedel på äldre dar (SBU) 2009 Frågor och svar. Mål för dagen Vilka läkemedel räknas som särskilt riskfyllda och olämpliga
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71
Läs merCENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE
BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins
Läs merMANUAL för SMA Safe Medication Assessment
MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merKoll på läkemedel Joakim Erdtman
Koll på läkemedel Joakim Erdtman Koll på läkemedels mål Halvera multimedicineringen i åldersgruppen 80+ fram till 2017. Den andel av befolkningen 80 år och äldre som under 2010 hade hämtat ut 10 eller
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merManual för användning av Safe Medication Assessment SMA
Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv
Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv 2019.03.20 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merBehövs alla dessa läkemedell
Behövs alla dessa läkemedell kemedel? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland Fler äldre behandlas med läkemedel l (DDD/1000 inv >65 år)
Läs merGunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Klokare läkemedelsbehandling gav Guldpillret 2014 Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet
Läs merÄldres läkemedelsbehandling -
Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merLäkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?
Läs merNär är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009
Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merSmärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller
Läs merLäkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande
8 april 2014 Psykiatrin Skåne Sammanställt av:gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR 1. Inledning...
Läs merSmärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merKonsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna
2012-03-23 Dnr 16958/2012 1(9) Avdelningen regler och tillstånd Emil Bergschöld emil.bergschold@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden
Läs mer7-8 MAJ Äldres hälsa
Äldres hälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har äldre och deras hälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det är ett angeläget område eftersom 65 år och äldre
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merläkemedel på äldre dar
läkemedel på äldre dar frågor och svar sbu statens beredning för medicinsk utvärdering den här skriften har tagits fram i ett samarbete mellan sbu, sjukvårdsrådgivningen svr ab och apoteket ab. Skriften
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs mer