Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland"

Britta Eriksson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

2 När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?

3 Den nya ålderstrappan

4 Åldersparadoxen Samtidigt som vi blir allt äldre och är friskare högre upp i åldrarna så ökar vårdbehovet för den ökande gruppen äldre patienter!

5 Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009 Användning av läkemedel är viktig medicinsk åtgärd, för bättre hälsa och livskvalitet även i hög ålder. Men läkemedelsbehandlingen av äldre behöver förbättras Olämpliga läkemedel Fel doser Interaktioner Polyfarmaci Polydoktori bristande kontinuitet

6 SoS definition av de mest sjuka äldre

8 1. Läkemedelsspecifika indikatorer 2. Diagnosspecifika indikatorer 3. Läkemedel och allvarliga biverkningar

9 Hur avsluta läkemedelsbehandling Fas UT Viktigt avsluta läkemedelsbehandling skonsamt Reboundeffekter (betablockare, PPI) Utsättningsreaktioner (SSRI) Blandade reaktioner Upphörd interaktionseffekt (Waran) Risk för händelse vid utsättande Sjukdomen återkommer

10 Rekommendationer i nationella riktlinjer är evidensbaserade och bygger på studier som utvärderar åtgärders effekt. När det gäller de mest sjuka äldre patienterna saknas dock ofta den typen av forskningsunderlag och kunskapsluckorna är stora. En orsak är att studier oftast utförs på yngre personer med en tydlig diagnos och utan allvarlig samsjuklighet. Det gör att resultaten inte alltid går att generalisera till en äldre och mer sjuklig befolkning som ofta har flera sjukdomar samtidigt och komplexa behov. Mest sjuka äldres särskilda förutsättningar ställer därför extra höga krav på klinisk erfarenhet samt individuella bedömningar och uppföljningar hos vårdpersonalen.

Regionala Behandlingsrekommendationer av de mest sjuka äldre Guldpillerbelönad 2014 Lathund Bakgrundsdokumentation Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg

11 Regionala Behandlingsrekommendationer av de mest sjuka äldre Guldpillerbelönad 2014 Lathund Bakgrundsdokumentation Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet för en bättre läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Ett respektingivande samarbetsprojekt som samlat många kompetenser från sju olika landsting med helhjärtat fokus på att ge multisjuka äldre de läkemedel som ger ökad hälsa och livskvalitet, i kombination med att ta bort olämpliga läkemedel."

12 Vår målgrupp Utgått från Socialstyrelsens definition av de mest sjuka äldre, men lagt gränsen vid 75 år och äldre och fokus på kärngruppen. Många av dessa bor på SÄBO eller har massiva omvårdnadsinsatser i ordinärt boende. Alla har stora sjukvårdsbehov och många har kognitiv svikt. I genomsnitt använder denna patientgrupp tio läkemedel per dygn Den kvarstående livslängden överstiger sällan två till tre år.

14 SLL och Skåneupplagor

15 Bakgrund Att tänka på när du träffar en äldre skör patient (Nytt) Undernäring (Nytt) Matsmältningsorgan och ämnesomsättning Syrarelaterade sjukdom/symtom i matstrupe och magsäck Förstoppning Diabetes typ 2 Blod/blodbildande organ (Nytt) Vitaminer (B12 och folsyra)

16 Kloka råd Minska risken för biverkningar genom bla: Indikation Beräkna njurfunktion Skatta symtom, Phase 20 Enkel resp fördjupad läkemedelsgenomgång

Diabetes översyn av nationella riktlinjer 2017 Socialstyrelsen (SoS) publicerade i maj 2017 uppdaterade rekommendationer om glukossänkande läkemedelsbehandling vid typ 2- diabetes samt om

18 Diabetes översyn av nationella riktlinjer 2017 Socialstyrelsen (SoS) publicerade i maj 2017 uppdaterade rekommendationer om glukossänkande läkemedelsbehandling vid typ 2- diabetes samt om viktminskande kirurgi vid fetma. Läkemedelsverket (LMV) publicerade nya rekommendationer avseende läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes. Läkemedelsverket 2017;28(4):29 48

19 Mål

20 Behandlingsalgoritm DIAREG

22 Hjärta och kretslopp Hypertoni Kronisk hjärtsvikt Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär sjukdom Trombocythämmande behandling vid hjärt-/kärlsjukdom Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Hudsjukdomar (Nytt) Gynekologi och urologi Prostatahyperplasi (BPH) Urinvägsinfektion Urininkontinens

24 Hypertoni och förmaksflimmer Strokefallen fortsätter att minska Antalet personer som drabbas av stroke fortsätter att minska

25 Viktigt behandla högt blodtryck även hos äldre Större nytta än yngre Mät alltid både liggande och stående Ortostatism farligt ACE/ARB, Ca-blockare, Tiazider

26 Förmaksflimmer

27 Rörelseapparaten Osteoporos Skeletthälsa Nervsystemet Smärtlindring Epilepsi (Nytt) Depression Oro/Ångest Sömnstörning Parkinsons sjukdom Demens Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD)

28 Fallprevention Underbehandlat FRAX ej aktuellt Bisfosfonater po/inf GFR> 35 ml/min) Prolia vid njurinsuff. Compliance?! Kombínation med Ca + D-vitamin

29 För vår patientgrupp ofta associerat med stroke, intrakraniell tumör, demens eller CNS-trauma Enbart frånvaroattacker kan vara en del av demenssjukdom Behandling rekommenderas efter två oprovocerade ep-anfall Behandlingen påverkar inte långtidsprognosen Nya preparat inte effektivare men har oftare en bättre biverkningsprofil än äldre preparat. Lamotrigin alt levetiracitam EJ karbamazepin

31 Psykisk ohälsa hos äldre Vid 75 åå beräknas % lida av psykisk ohälsa Ofta svårt uppmärksamma symtom på psykisk ohälsa pga äldre ofta har flera samtidiga sjukdomar Äldre har mer diffusa symtom än yngre personer Hos äldre som begår självmord har 70 % sökt sjukvård en månad inom dödsfallet Vid upptäckt, utredning och diagnostik krävs helhetsperspektiv Många påverkande faktorer, biol förändr i hjärnan, psykosocial faktorer, kroppslig sjukdom, läkemedelsbiverkan

32 Psykisk ohälsa hos äldre Depression hos äldre och samsjuklighet Psykiatrisk Hälften av deprimerade har även ett ångestssyndrom Var fjärde med ångestsyndrom har även depression Vid demens: AS:10-20%, VaD:6-45%, LBD:14-50% Kroppslig depression i % vid: cerebrovaskulär sjd kardiovaskulär sjd Parkinsons sjd cancer

33 Depression hos äldre - behandling SBU rapport 2015 Psykologisk behandling - problemlösningsterapi kan minska depressions-symtom hos personer över 65 år med sviktande hälsa. Många äldre har inte tillräcklig hjälp av läkemedel -Duloxetin - vid återkommande depression hos äldre - något bättre effekt än placebo på kort sikt. ECT vid svår depression

34 Depression hos äldre - behandling Rapport SoS 2016 (Läkemedel som kan öka risken för fallskada eller mag-tarmblödning hos äldre. Fokus på antidepressiva läkemedel.) Analyserna visade att antidepressiva var förenade med den högsta risken för fallskada. Risken ökade vid användning av antidepressiva samtidigt med opioider, lugnande medel eller sömnmedel; dessa läkemedelsgrupper var också var för sig förenade med ökad risk för fallskada.

35 Vanligt Samsjuklighet Dubbelriktat Icke farmakologisk behandling har effekt även hos äldre SSRI SNRI Mirtazapin Uppföljning viktig

36 Andningsorgan KOL Vård i livets slutskede

37 Tack för mig!

Relevanta dokument

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder?