Läkemedel skall ge patientnytta. Lars Nilsson läkemedelssakkunnig Sveriges pensionärsförbund

Transkript

1 Läkemedel skall ge patientnytta Lars Nilsson läkemedelssakkunnig Sveriges pensionärsförbund

2 Läkemedel skall ge patientnytta All medicinsk behandling måste utgå från att den medför genuin patientnytta: Längre överlevnad Minskad sjuklighet Minskade komplikationer Minskade symptom

3 KOLL PÅ LÄKEMEDEL Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Samarbete PRO, SPF, Apoteket Farmaci

4

5 VAD VET VI OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING IDAG? HUR KAN VI FÖRBÄTTRA ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING?

6 Sjukdomar Läkemedel Multisjuka Multimedicinerade Ålder

7 ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING Yngre - äldre: Friska med 2-5 läkemedel Äldre - äldre: multisjuka och multimedicinerade

8 Yngre äldre Förebyggande läkemedel vanlig Oföljsamhet till läkemedelsordinationerna Oftast underbehandling

9 Oföljsamhet Följsamheten högst 50 % vid långtidsmedicinering Oföljsamhet leder till stora negativa hälsoeffekter Oföljsamhet leder till höga kostnader Oföljsamhet = Vägen in i multimedicinering? Samsyn mellan patient och vårdgivare ger följsamhet

10 Patientens uppfattning Läkarens uppfattning Förskrivning Oföljsamhet SAMSYN Förskrivning Följsamhet

11

12 ÄLDRE - ÄLDRE Många sjukdomar och symtom De flesta behandlas med läkemedel Multimedicinerade Äldre får lättare problem med läkemedel (de är känsligare) Osäker dosering av läkemedel till äldre. Biverkningar (dokumentationsbrister) Läkemedelsinteraktioner drabbar mest äldre (dokumentationsbrister) Ordinationer från flera olika läkare (otydligt läkaransvar, dirigent saknas) Bristande uppföljning och helhetsbedömning (är det rimligt?) Forskning kring äldres sjukdomar och läkemedelsbehandling har låg prioritet

13 Forskning kring äldres läkemedelsbehandling har låg prioritet Läkemedel som äldre använder måste bli bättre dokumenterade De flesta läkemedel är testade på personer med bara en sjukdom och ett läkemedel, men inte på multisjuka och multimedicinerade

14 Viktigaste problem äldre - äldre Doseringsproblem Kunskapen om läkemedlen måste förbättras och dokumenteras för multisjuka äldre. Multimedicinering

15 Multimedicinering SKL, Öppna jämförelser 2009, indikator 14: Samtidig användning av många läkemedel medför : läkemedelsbiverkningar icke önskvärda och skadliga effekter, olika preparat påverkar varandra på ett olämpligt sätt svårare att veta vad den totala effekten innebär.

16 Multimedicinering* Ålder 75+ Antal olika läkemedel medelvärde Andel (%) med 5 eller fler olika läkemedel Andel (%) med 10 eller fler olika läkemedel Andel (%) med olämpliga läkemedel Kvinnor 6, Män 5, *) Aug okt Källa: Haider SI. Doktorsavhandling, KI, 2008

17 Det finns personer som behöver många läkemedel varje dag. Andelen av 80+ med 10 olika läkemedel borde inte variera mycket mellan län eller kommuner. Vi har sett stora olikheter

18 Andel % med 10 eller fler läkemedel Andel % av befolkningen 80+ med 10 eller fler läkemedel ,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Län

19 Emmaboda Ljusnarsberg Kumla Smedjebacken Örebro Skara Ockelbo Mönsterås Motala Trosa Svalöv Upplands Väsby Bräcke Karlskoga Vallentuna Sjöbo Vingåker Ragunda Valdemarsvik Malung Habo Åmål Mörbylånga Sunne Sala Markaryd Kinda Hedemora Täby Munkedal Avesta Borås Hässleholm Ljungby Tomelilla Östhammar Uppsala Stenungsund Vårgårda Karlsborg Vindeln Lessebo % av befolkningen 80+ med 10 eller fler läkemedel Andel % av befolkningen 80+ per kommun med 10 eller fler läkemedel ,0 60,0 50,0 Riket 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Kommuner

20 Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel 10 högsta 10 lägsta Andel med 10 läkem. Riket 45,5 Norsjö 59,2 Överkalix 59,1 Pajala 57,9 Lessebo 57,3 Öckerö 57,2 Österåker 56,8 Skurup 55,3 Åsele 54,9 Nordmaling 54,2 Kil 54,1 Andel % m. 10 lm Emmaboda 31,6 Ödeshög 33,1 Borgholm 33,6 Ljusnarsberg 34,3 Smedjebacken 34,8 Örkelljunga 34,9 Jokkmokk 35,7 Tordås 36,0 Götene 36,0 Åtvidaberg 36,1 Låg andel indikerar en bättre äldrevård

21 Andel (%) av 80+ med 10 eller fler olika läkemedel 2009, Norra Älvsborg och Bohuslän Riket 45,2% VG-region 48,6 % Norra Älvsborg 47,1% Bohus län 48,6 % Dals Ed 51 Lilla Edet 50,6 Mellerud 50,6 Lerum 49 Åmål 48,9 Vänersborg 48,6 Vårgårda 48,2 Färjelanda 47,1 Ale 46,2 Trollhättan 44,7 Bengtsfors 44,1 Alingsås 44 Herrljumga 39,8 Öckerö 57,2 Stenungsund 52,9 Tjörn 52,1 Lysekil 51,9 Uddevalla 51,2 Orust 50 Kungälv 48 Munkedal 47,4 Sotenäs 46,3 Strömstad 46,2 Tanum 43,3

22 Hur kan vi förbättra äldres läkemedelsbehandling? SPF:s läkemedelsprojekt knutet till Koll på läkemedel

23 Lagar och regler från riksdag och myndigheter Sjukvården Tydliga krav från anhöriga och patienter

24 Övergripande mål Varje äldre patient skall ha en läkare med totalansvar för patientens hela behandling. En dirigent. Kunskapen om läkemedlen måste förbättras och dokumenteras för multisjuka äldre. Läkemedelsgenomgångar behöver användas systematiskt På sikt behövs en lagstiftning som garanterar alla över 75 år en systematiskt genomgång av sin läkemedelsbehandling

25 NÅ MÅLEN GENOM AKTIVA MEDLEMMAR Stärka medlemmarna: Medlemsmöten och studiecirklar i föreningarna Ett månadsmöte per termin om bättre läkemedelsbehandling. En studiecirkel om äldres läkemedelsbehandling per år i varje förening. Lära sig ställa vassa frågor. En dirigent: En läkare med ansvar för patientens hela behandling Begär att allmänläkaren tar detta ansvar. Kunskapen om läkemedelsprodukterna måste förbättras Fråga läkaren om läkemedlen är dokumenterade för äldre Påverka fabrikanter och myndigheter. Läkemedelsgenomgångar behöver användas Begär minst en läkemedelsgenomgång per år för multimedicinerade. Ledamöter i KPR och LPR Vassa frågor som påverkar systemet.

26 Stärka medlemmarna Medlemsmöten Studiecirklar, vassa frågor Nuläge Önskat läge Påverka systemet Ledamöter i KPR, LPR Vassa frågor

27 Stärka medlemmarna: Medlemsmöten Ett månadsmöte per termin om bättre läkemedelsbehandling Ta hjälp av apotek och vårdcentral Samordna PRO och SPF

28 Stärka medlemmarna: Studiecirklar MÅL: Varje förening genomför minst en studiecirkel om äldres läkemedelsbehandling per år Studiecirkelmaterial från Nestor FoU-Center

29 Stärka medlemmarna Studiecirklar, Lära ställa vassa frågor 10 cirkelmöten över 1 år Cirkelmöte 1. Allmän orientering om läkemedelsbehandling Vassa frågor: Hur vet jag att jag har nytta av den här medicinen? Vad händer om jag avstår från medicinen? Är det något särskilt som jag skall tänka på då jag tar den här medicinen? Är det bra att jag har så här många mediciner? Tar du ansvar för helheten? Cirkelmöte 2. Erfarenheter från de vassa frågorna från förra mötet Läkemedelsbehandling vid diabetes Vassa frågor: Hur märker jag om jag får för lågt blodsocker? Hur märker jag om jag har för högt blodsocker. Hur hänger motion, kost, läkemedel och blodsocker samman? Skall du inte kontrollera om medicinerna hjälpt?

30 Påverka systemet Ledamöter i KPR, LPR Vassa frågor Ledamöter i KPR, LPR Exempel på vassa frågor Hur många läkemedelsgenomgångar har gjorts i olika äldreboenden under senaste året? Plan för närmaste halvåret? Uppföljning Statens stimulansmedel för läkemedelsgenomgångar.: Har kommunen sökt medel? Använt medel? Hur mycket? Till vad? Hur många personer i olika äldreboenden har olämpliga läkemedel enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer? Plan för förändring? Uppföljning

31 UTVÄRDERING Det som mäts blir gjort Mäta effekterna hos de som berörs, dvs. hos de äldre. Nyckeltal per kommun: Andelen av befolkningen 80+ med 10 läkemedel Andelen av befolkningen 80+ med olämpliga läkemedel Bestäms före projektet och varje år i fortsättningen

32 Projektet skall pågå i minst 4 år

33 Medlemsmöten om bättre läkemedelsbehandling Ledamöter i KPR, LPR Vassa frågor Samarbete Pro/Apoteket Studiecirklar Vassa frågor SPF:s läkemedelsprojekt Bättre läkemedelsbehandling Läkemedelsansvariga Bättre dokumenterade läkemedel för äldre Webb-plats Nätverk En läkare skall ha totalansvaret för läkemedelsbehandlingen Sjuksköterskor tar ett större ansvar för läkemedelsbehandlingen Läkemedelsgenomgångar