Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport"

Thomas Hansson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Projektledare: Ruth Lööf, apotekare Projektansvarig: Anders Stjerna, ordförande LMK Projekttid: jan okt 2004 e-post: ruth.loof@apoteket.se

2 Uppdraget Projektet har initierats och finansierats av Landstinget Sörmland, förvaltningen för Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet.

3 Läkemedelsgenomgång i samarbete med olika yrkesgrupper Läkare Kontaktperson Apotekare Sjuksköterska

4 Bakgrund Resultat från flera studier och nationella projekt pekar på att behov finns av kvalitetsförbättringar i äldres läkemedelsanvändning att kontinuerligt utvärdera och ompröva läkemedelsanvändningen på ett mer organiserat och strukturerat sätt att vårdgivaren bör utveckla och implementera effektiva metoder för att följa /höja kvaliteten

5 Bakgrund I Sörmland är drygt 5% av invånarna över 80 år ca personer Dessa konsumerar 20 % av försålda läkemedelsdoser motsvarande 16% av totala läkemedelskostnaden ca 98 miljoner kr Pilotundersökning 2002 visade att antalet läkemedel per person i äldreboenden uppgick till 10

6 Mål enligt projektdirektiven Minskad risk för biverkningar Minskad risk för olämpliga läkemedelskombinationer Förbättrad livskvalitet för patienten Minskning av totala mängden läkemedel i särskilda boenden (SÄBO). Minskning med två preparat/ patient i snitt Minskad användning av lugnande medel Sänkt läkemedelskostnad på SÄBO motsv kr (på årsbasis) Förbättrad arbetsmiljö för de anställda

7 Material och metod 2 kommuner deltog 24 äldreboenden 474 vårdtagare analyserade (646 från början) Medelålder 85 år, 70 % kvinnor Teammodell (läkare, sjuksköterska, vårdpersonal, apotekare) Verktyg enligt Apoteket AB och Socialstyrelsen

8 Indikatorer för mätning av kvaliteten i läkemedelsanvändning (Socialstyrelsen) Användning av psykofarmaka med hög biverkningsrisk (1.1) Användning av läkemedel med betydande antikolinerga effekter (1.1) Dubbelanvändning av läkemedel som är riskfylld eller onödig (1.5) Samtidig användning av tre eller fler psykofarmaka (1.5) Potentiella läkemedelsinteraktioner (1.6) Övriga läkemedelsspecifika (1.2, 1.3, 1.4) Diagnosspecifika( )

9 Bilaga 4 Symtomskattningsformulär Inga besvär Små besvär Måttliga besvär Stora besvär Kommentar 1. Yrsel 2. Andfåddhet 3. Hosta 4. Smärta/värk Var?. 5. Frusenhet 6. Dålig aptit 7. Sväljsvårigheter. ett 30-tal frågor Frågeformuläret besvarat av: Personal (ringa in) Vårdtagare (kryssa) anhörig

10 Projektets olika delar Initiera deltagande Planera Förbereda Genomföra Analys Rapport Återrapportering Hur gå vidare?

11 Informerat samtycke

12 Läkemedelsgenomgång - process Förberedelse/ Identifiering av Faktainsamling Analys Åtgärdsplan Utvärdering läkemedelsrelaterade problem Feed-back Teamet: läkare (ansvarig), sjuksköterska, kontaktperson, apotekare

13 Frågeställningar Hur mår patienten - hur kan patienten må De läkemedel patienten har - finns kvarstående indikation Är läkemedelsvalet adekvat utifrån kvalitetsindikatorer, dos, dosregim, interaktioner Är behandlingseffekten utvärderat - finns effekt Underbehandling Hanteras läkemedlen på rätt sätt Annan åtgärd/ annan behandling än läkemedel att tänka på

14 Åtgärdsplan Läkaren fattade besluten Övriga i teamet var rådgivande Dokumentation Läkare och sjuksköterska dokumenterade enligt gällande riktlinjer för patientjournalföring Apotekaren dokumenterade arbetet i projektet

15 Mål: Minska antalet läkemedel Resultat Antalet läkemedel per person minskade från 10,2 till 8,8 Andelen vårdtagare med fler än tio läkemedel minskade från 55% till 39 %

16 Mål: Sänkt läkemedelskostnad Resultat Läkemedelskostnaden minskade med 1780 kr per vårdtagare och år kr för hela projektet

17 MÅL: minskad användning av lugnande medel 70% 60% % av vårdtagare 50% 40% 30% 20% 10% Före Efter 0% Antidepressiva N06A Sömnmedel N05C Lugnande medel N05B Neuroleptika N05A Resultat: en minskning från 30% till 20 %

18 Mål: minskad risk för biverkningar och olämpliga läkemedelskombinationer Genom minskad användning av problemläkemedel och olämpliga kombinationer enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Förbättrad kvalitet och minskad risk för biverkningar Exempel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga medel

19 Kvalitetsanalysen visar 30% % av vårdtagarna 25% 20% 15% 10% 5% Före Efter 0% Dubbleringar Användning av tre eller fler Psykofarmaka Långverkande Benzodiazepiner Antikolinerga Läkemedel Användningen har halverats

20 Mål: ökad livskvalitet för vårdtagaren 1200 vidtagna åtgärder vid identifierade problem har utvärderats t ex utsättning, dosminskning, insättning, byte av läkemedel Resultat 9 av 10 åtgärder ledde till att vårdtagaren mådde oförändrat eller bättre

21 Identifierade läkemedelsrelaterade problem 1154 hos 474 patienter (2,4 per patient) Olämplig läkemedelsform 3% Läkemedel ej på Reklista 3% Avvikande dosering 4% Övrigt 5% Ny indikation 9% Läkemedel utan eller med oklar indikation 42% Möjliga biverkningar 9% Risk-läkemedel 11% Utebliven eller för dålig effekt 14%

22 Vidtagna åtgärder 1213 hos 474 patienter Dosökning 8% Övrigt 5% byte av läkemedel 12% Utsättning 43% Insättning 13% Dosminskning 19%

23 Resultat av vidtagna åtgärder 9 av 10 oförändrat eller bättre Ej utvärderat 4% Sämre 7% Bättre 33% Oförändrat 56%

24 De vanligast förekommande läkemedel hos vårdtagarna i projektet 70% 60% 50% 40% 30% 20% Före Efter 10% 0% Antidepressiva N06A Lätta analgetika N02B Laxantia A06A Loop-diuretika C03C Sömnmedel N05C Vitamin B12 och folat B03B Antikoagulantia B01A Lugnande medel N05B Mjukgörare D02A Opioider N02A % av vårdtagarna Läkemedelsgenomgång innebär inte bara utsättning av läkemedel

25 Vad tyckte deltagarna om arbetsmetoden?

26 Svar: Stort till mycket stort värde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1 ditt arbete 2 vårdtagaren 3 symtomskattn 4 teamdisk 5 apot kunsk 6 totalintr DL SSK ÖVP

27 Förbättrades arbetsmiljön efter läkemedelsgenomgångarna? Resultat 22% av läkarna bedömde att den förbättrades 30% av sjuksköterskorna bedömde att den förbättrades 25% av omvårdnadspersonalen bedömde att den förbättrades

28 Om ja, på vilket sätt? mediciner glöms inte så ofta..piggare vårdtagare, inget dagligt illamående det märks att den boende mår bättre, det blir lättare att bedriva en god omvårdnad jag tycker att man har lyssnat på mina åsikter! man vet mer om mediciner och patienter de boende mår bättre fysiskt och psykiskt personalens kunskaper om läkemedel har ökat, även sjuksköterskans personalen är mer observant vid in- och utsättning av läkemedel - effekt! bieffekt! Omvårdnadspersonalen Förbättrat personalens rapportering & känsla av delaktighet i vården Känner att jag har bättre kontroll över medicineringen. Säker läkemedelskonsumtion känns bra Sjuksköterskor Läkare

29 Sammanfattning Minskat antal läkemedel Minskad användning av psykofarmaka Förbättrad kvaliteten i läkemedelsbehandlingen Bättre arbetsmiljö genom piggare, lugnare, mer välmående vårdtagare ökat lärande i vardagen, ökad delaktighet i vården Arbetssättet emottogs övervägande positivt Mer ändamålsenlig behandling till lägre kostnad 9 av 10 åtgärder ledde till att vårdtagaren mådde oförändrat eller bättre

30 Slutsatser Resultaten bekräftar att systematiska läkemedelsgenomgångar ökar kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer bör användas i den kliniska vardagen Systematisk arbetssätt kräver att resurser avsätts

31 Diskussion Äldre har ofta många vårdkontakter med olika vårdgivare, problem med kvalitetsbrister och polyfarmaci är inte unika för särskilt boende systematiskt arbetssätt bör införas i kliniskt vardag oavsett patientens boendeform en läkare med övergripande vårdansvar bör finnas inom äldrevården. bättre samarbetsformer krävs på såväl förvaltnings- som på verksamhetsnivå

32 Målsättning för fortsatt arbete Använda Socialstyrelsens indikatorer i den kliniska vardagen Läkemedelsgenomgång från projekt till rutin

33 Hur når vi dit? Kontinuerlig utbildning av aktörer i hela vårdkedjan Politiker och förvaltningschefer Läkare ansvariga för Säbo Distriktsläkare Sjukhusspecialister Enhetschefer i Säbo Kommunsköterskor Distriktssköterskor Omvårdnadspersonal Omsorgspersonal och närstående

34 Hur når vi dit? Förstärkning av Läkemedelskommittén i Sörmland med en apotekare som ansvarar för Läkemedel och äldre

35 Att arbeta vidare med Kvalitetsindikatorer som är oberoende av individbaserade data Hitta hanterbar arbetsmodell som fungerar i kvarbo Rekommendationer för att sätta ut läkemedel (FAS ut) Terapirekommendationer för äldre Verktyg som underlättar systematiskt arbete

36 Resurser Engagemang Samarbete Uthållighet Långsiktighet Tidsinvestering Apotekarkompetens i vården Ta ANSVAR

Relevanta dokument

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och Mariefred 23-24 Foto: Jan Toftling Projektrapport Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland.