2. Åldrandet och läkemedel

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Åldrandet och läkemedel"

Transkript

1 2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin ( författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare för läkemedel och när åldersförändringarna påverkar läkemedlen. Den biologiska åldern med sviktande organfunktioner i kroppen inträffar mellan 70 till 75 år och medför risker vid läkemedelsbehandling. Åldrandet När är man gammal? I arbetet med äldre människor kan man dagligen se exempel på unga och gamla äldre. Samma sak ses i omgivningen, hos släkt, grannar, bekanta och arbetskamrater. Här ses även gamla unga. De faktiska antal år en person levt anger inte hur gammal man är. Det finns stora skillnader mellan individerna. Åldrandet är en långsam, oavbruten förändring i kroppen som startar i tjugoårsåldern och fortsätter livet ut. Åldrandet är till stor del beroende av inre faktorer i kroppen som styrs av vårt arvsanlag. Denna del kan inte påverkas. Det kallas det primära åldrandet. Åldrandet är även beroende av yttre faktorer som man delvis själv kan påverka. Dessa är kost, motion, alkohol, droger, miljö (luftföroreningar, lösningsmedel och så vidare), rökning, sjukdomar och skador. Det kallas det sekundära åldrandet. Till sist beror åldrandet även på den psykosociala delen av livet: Hur mycket stress man utsätts för i hemmet, på fritiden och på arbetet. Om man lever tillsammans med andra eller är ensam. Vilken självkänsla man har och vilken betydelse för andra i samhället som man har. Vilken roll spelar jag i samhället, umgängeskretsen, mina intressen, hobby och så vidare. Det kallas det psykosociala åldrandet. Primärt åldrande Sekundärt åldrande Psykosocialt åldrande När man ska ge läkemedel till äldre måste man framför allt ta hänsyn till kroppens åldrande (det biologiska åldrandet) och det varierar inte i så stor utsträckning. Det tillhör främst det primära åldrandet och delvis till det sekundära. Förutom kroppens åldrande är det andra faktorer som spelar roll för att det blir problem med att behandla äldre med läkemedel. Det rör sig dels om att man vet för lite om hur läkemedel verkar hos äldre och dels att äldre har många sjukdomar och krämpor samt får behandling med många läkemedel samtidigt. Läkemedel är sällan utprovade eller studerade på äldre personer eller på personer med flera sjukdomar. Läkemedelsundersökningar är till för att visa vilka effekter läkemedel har, vilka doser som ger effekterna och vilka biverkningar som kan finnas. Detta medför att Läkemedel och åldrandet Läkemedelsundersökningar 6

2 man inte vet vilka doser som är rätt att ge till äldre och inte heller vilka biverkningar man kan förvänta sig. Samma problem finns för behandling av barn. Man får helt enkelt utgå ifrån de resultat som visats på yngre och ofta friskare personer än vad genomsnittspatienter är. Farmakologi allmän del, äldre Farmakologi Förutom att äldre har större risk att drabbas av biverkningar av läkemedel är de även känsligare för preparat med påverkan på hjärnan och får lättare överdoseringssymtom även vid normala doser. Man måste noggrant överväga nyttan och riskerna vid användning av läkemedel till äldre. För vissa läkemedel kommer dessa biverkningar först efter 2-3 veckor och då sätter man det inte i samband med behandling som pågått så länge. Åldrandeprocessen i hjärnan medför en ökad risk för yrsel, trötthet, förvirring, fall och frakturer. Vatten/fettfördelningen i kroppen förskjuts med större andel fett än vätska genom att muskelmassan minskar och fettet ökar. Det leder till att fettlösliga preparat får förlängd och förstärkt effekt. Exempel på sådana läkemedel som trivs i fett är lugnande medel, sömnmedel och morfinliknande preparat. Njurarnas funktion halveras fram till sjuttio års ålder vilket medför att de flesta läkemedel måste anpassas, det vill säga sänkas i doser, då njurarnas utsöndringsförmåga minskar påtagligt. Kroppens olika organ blir känsligare för läkemedel hos äldre. Speciellt vid demenssjukdomar bidrar det till att lugnande medel, sömnmedel, psykosmediciner (neuroleptika), morfinliknande preparat och antikolinergt verkande medel (läkemedel som sänker acetylkolin i hjärnan och perifert) får förstärkt effekt och ger fler biverkningar. Hur läkemedel tas om hand i kroppen hos äldre (farmakokinetiska förändringar) Farmakokinetik Upptag av läkemedel i kroppen (absorption): Det sker för det mesta inte någon större förändring i upptaget av läkemedel från magsäcken eller tarmen om inte personen samtidig har exempelvis magkatarr, magsår eller uttalad förstoppning. Vid dessa tillstånd, som inte är ovanliga hos äldre, utsätts läkemedlet en längre tid för påverkan i magsäcken med konsekvenser för upptaget som antingen ökas eller blir fördröjt. Omvandlingen av läkemedel i kroppen (metabolism): Läkemedel som är beroende av en välfungerande lever (vilket de flesta smärtstillande och psykofarmaka är) kan få påverkan på sin metabolisering. Denna omvandling är för många läkemedel nödvändig för att medicinen ska bli aktiv och få förväntad effekt. Om samtidig behandling sker med många Absorption/Upptag Metabolism/ Omvandling 7

3 läkemedel (polyfarmaci) som konkurrerar om samma leverenzymsystem blir det svårt att förutse vilka effekter eller biverkningar som patienten kan få. Då polyfarmaci är vanligt hos äldre är det ett vanligt förekommande problem. Fördelningen ut i kroppen av läkemedel (distribution): Fördelningen av läkemedel ut till kroppens olika delar och vävnader påverkas av om blodcirkulation fungerar sämre som exempelvis vid hjärtsvikt eller svår åderförkalkning i blodkärlen. Fettlösliga ämnen (de flesta psykofarmaka) har hos äldre en större benägenhet att lagras i den relativt förhöjda andelen fett som äldre har. Detta medför att läkemedlen stannar kvar längre i kroppen och ansamlas med risk för överdoseringssymtom efter några dygn. Utsöndring av läkemedel ur kroppen (elimination): Många läkemedel är beroende av väl fungerande njurar för att utsöndras ur kroppen. Följderna av detta är att effekten av medicinen blir högre och varar längre än vad man förväntar sig. Även här riskerar patienten att får biverkningar och överdoseringssymtom som följd av detta. Symtomen kan bli allvarliga när det rör sig om exempelvis hjärtmedicin (exempelvis digitalis), blodtryckssänkande medel, antibiotika, Waran eller epilepsimedel. Hos personer över 70 år är njurarnas reningsförmåga nedsatt till hälften trots att de har normala kreatininvärden. Det senare beror på att muskelmassan samtidigt minskar vilket ger lägre kreatininvärden hos äldre-äldre (>80 år) och avtacklade patienter. Distribution/ Fördelning Elimination/ Utsöndring Hur kroppen påverkas av läkemedel hos äldre (farmakodynamiska förändringar) Farmakodynamik Äldre har ökad känslighet i hjärnan för lugnande, sömnmedel, morfinpreparat och antikolinerga läkemedel vilka kan medföra trötthet, minnesstörningar, nedsatt andningsförmåga, förvirring, yrsel, illamående och så vidare. Blodtrycksregleringen i kroppen försämras och blir känsligare med hög ålder vilket medför ökad risk för blodtrycksfall med sänkt blodtryck i hjärnan ( det svartnar för ögonen ). Förutom att detta medför svimningar, ökad fallrisk och frakturer ger det även upphov till trötthet. Patienten vill helst ligga ner, blir alltmer inaktiv och muskelstyrkan och balansen blir sämre. En ond cirkel uppstår där patienten helst vill ligga och därmed försämras muskelfunktioner, balansen och blodtrycket som blir ännu lägre. Förändringar i mag-tarmkanalen med bland annat sänkt salivbildning och sämre rörlighet i magsäck och matstrupe Hjärnan Blodtrycksreglering Mag-tarmkanalen 8

4 medför muntorrhet och sväljningssvårigheter. Läkemedel som behöver sväljas hela kanske krossas med alltför snabba, kraftiga och kortvariga effekter som följd. Förstoppning på grund av sämre tarmrörlighet är vanligt hos äldre varför användningen av läkemedel som bidrar till att förvärra förstoppning bör användas med försiktighet och kräver förebyggande åtgärder. Exempel på dessa läkemedel är till exempel morfinpreparat, kalktillskott och vissa blodtryckssänkande läkemedel. Många sjukdomar samtidigt leder till problem vid läkemedelsanvändning Äldre har ofta många sjukdomar samtidigt vilket kan medföra försämring i flertalet funktioner i kroppen förutom åldrandet. Detta medför att vissa preparat som fungerar väl hos många patienter absolut inte skall användas till andra med vissa sjukdomar. Ett exempel är hjärtsvikt där behandling med inflammationsdämpande mediciner (till exempel Ipren, Ibumetin, Diklofenak) förvärrar hjärtåkomman och ger bensvullnad. Ett annat exempel är när patienter med epilepsi skadar sig och får smärtbehandling med läkemedel som ökar risken för kramper, såsom tramadol, morfin med flera. Kombinationen av epilepsi och läkemedel som sänker kramptröskeln ökar kraftigt risken för att ett epilepsianfall skall utlösas. Polyfarmaci (behandling med många läkemedel, över fem stycken samtidigt) är vanligt hos äldre. De behandlas ofta för både sjukdomar, ålderskrämpor (till exempel sömnproblem, stelhet, värk) och biverkningar av läkemedel vilket kan medföra att medicinlistan blir lång. Kombinationer av läkemedel som behöver samma enzymsystem i levern för att aktiveras kan medföra att behandlingen inte fungerar eller blir förstärkt. Drog-sjukdoms- Interaktioner Drog-drog- Interaktioner /Polyfarmaci Olämpliga läkemedel till äldre Bland olämpliga läkemedel till äldre räknas flera preparatgrupper som ofta används inom åldringsvården. De har ofta effekter eller biverkningar på hjärnans funktioner eller påverkar blodtrycket. I hjärnan kan de ge trötthet, avtrubbade känslor och påverka intellektuella funktioner såsom minne och resonemang. Blodtrycket sänks ofta oavsiktligt med mediciner som har blodtryckssänkande effekt som biverkan och inte som huvudeffekt. 9

5 Antikolinerga läkemedel Den första och stora gruppen olämpliga läkemedel kallas för antikolinerga. I hjärnans behövs särskilda ämnen som verkar som signalsubstanser mellan hjärnans olika delar för att förmedla information dem emellan. Ett sådant ämne är acetylkolin och det minskar med minst en tredjedel vid normalt åldrande och ännu mer uttalat hos en person med Alzheimers demens. En behandling som lindrar symtomen vid Alzheimers demens i tidiga stadier är läkemedel som ökar mängden acetylkolin i hjärnan, dessa medel kallas ibland för bromsmediciner. Sedan finns det många andra läkemedel som har motsatt effekt som kallas för antikolinerga och de minskar effekten av acetylkolin i hjärnan. Den antikolinerga effekten är en biverkan som inte alltid märks till att börja med utan den kan komma först två till tre veckor efter behandlingen inletts. De oönskade effekterna av medlen är ökad risk för förvirring, nedsatt minne och förmåga att klara funktioner man kunnat förut samt muntorrhet, förstoppning och dimsyn. Bland dessa läkemedel finns preparat som används vid bland annat urininkontinens, oro, klåda, illamående, smärta och Parkinsons sjukdom. Antikolinerga läkemedel Lista över vanliga läkemedel med betydande antikolinerga effekter, varunamn Urininkontinens: Detrusitol, Ditropan, Vesicare, Toviaz, Emselex, Tolterodin depot Psykosläkemedel, neuroleptika: Nozinan, Stemetil, Esucos, Truxal, Hibernal Vid parkinsonism: Pargitan, Akineton Lugnande medel och sömnmedel: Atarax, Propavan Antidepressiva: Anafranil, Klomipramin, Ludiomil, Saroten med flera Antihistaminer: Desentol, Amosyt, Polaramin, Theralen, Lergigan, Torecan Morfinpreparat i kombination med spasmlösande: Spasmofen, Ketogan (suppositorier) Långverkande lugnande medel och sömnmedel Hit räknas sömnmedlen flunitrazepam, nitrazepam och det lugnande medlet diazepam (Stesolid/diazepam). Dessa medel ger under lång tid, ibland 2-3 dygn, påverkan på vakenheten och ger trötthet, muskelavslappnade effekt med hög risk för fallolyckor samt gör individen emotionellt avtrubbad. Neuroleptika Detta är läkemedel som enbart skall användas för svåra psykiska symtom som obehagliga hallucinationer (alla hallucinationer är inte obehagliga för patienten), vanföreställningar med exempelvis inslag av förföljelsekänslor och svår ångest eller aggressivitet. Nackdelarna med neuroleptika är stora då vanliga biverkningar är stelhet, skakningar (som liknar Parkinsons sjukdom), emotionell avtrubbning, Långverkande lugnande medel och sömnmedel Neuroleptika 10

6 sänkt blodtryck, ökad risk för förvirring, myrkrypningar i benen och risk för bestående ofrivilliga muskelryckningar oftast kring munnen (tardiva dyskinesier). Det är läkemedel som Nozinan, Propavan, Buronil med flera som räknas in i denna grupp. Det finns även preparat i gruppen med lite mindre biverkningar om de används i lägre doser, hit räknas Haldol och Risperdal. Alternativa behandlingsformer Det viktigt att i första hand pröva alternativa behandlingsformer för äldre personer med besvär som inte är sjukdomar. Då avses sömnproblem, värk, oro, förstoppning, stelhet i leder med mera. Exempel på alternativa behandlingsformer är fysisk aktivitet, lågenergiträning, stavgång, undvika kaffe före sänggåendet och andra sömnhygieniska åtgärder, liksom lämpligt anpassad kost och hjälpmedel som underlättar i vardagen. Social stimulans har bäst effekt på de problem som ensamhet kan medföra med oro, sömnsvårigheter och depressivitet. Detta kan inga läkemedel överträffa i effekt och minimering av biverkningar. Alternativa behandlingsformer 11

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Smarta råd om läkemedel för äldre

Smarta råd om läkemedel för äldre www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE Den gamla patienten Vårdens största utmaning Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan

Läs mer

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som

Läs mer

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande

Läs mer

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19

OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19 OLÄMPLIGA listan OM OKLOKA LÄKEMEDEL FÖR ÄLDRE NY KORRIGERAD VERSION 2011-12-19 Olämpliga listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OLÄMPLIGA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

MÅ BRA med läkemedel på äldre dar

MÅ BRA med läkemedel på äldre dar MÅ BRA med läkemedel p å ä l d re d a r L A N D S T I N G E T S Ö R M L A ND Läkemedelskommittén Må bra med läkemedel på äldre dar Under 1900-talet har vi fått många läkemedel som vi inte längre skulle

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Läkemedel och fall - stå pall trots piller - Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Akutbesök hos patienter > 65 år Hembesök för

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Kallelse Föredragningslista 2015-04-23

Kallelse Föredragningslista 2015-04-23 Kallelse Föredragningslista 1(1) 2015-04-23 Sammanträde Nämndråd för äldre- och funktionshinderfrågor inom vård och omsorg (SN) Plats och tid Stadshuset, lokal Bäve, kl 09:00-12:00 torsdagen den 07 maj

Läs mer

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre ATT MÅ BRA med läkemedel även när du blir äldre Läkemedlet i den åldrande kroppen Läkemedel kan intas på olika sätt och förs som regel av blodet till de platser där verkan ska ske. Så småningom utsöndras

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Förbättra äldres läkemedelsbehandling. Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF

Förbättra äldres läkemedelsbehandling. Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF Förbättra äldres läkemedelsbehandling Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Samarbete PRO, SPF, Apoteket AB www.kollpalakemedel.se www.kollpalakemedel.se

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012 What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D Fallrisk Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D Christina Mörk Spec allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

MEDICINER FÖR SENIORER VAD PASSAR?

MEDICINER FÖR SENIORER VAD PASSAR? MEDICINER FÖR SENIORER VAD PASSAR? Karen Westerholm Geriatriker 2.2.2018 VEM ÄR SENIOR/GERIATRISK? 65+ Varför behöver min medicinering justeras? ABSORBTION Rätt lika DISTRIBUTION Vattenhalten sjunker,

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

What day is it? asked Pooh It's today, squeaked Piglet My favorite day, said Pooh What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara

Läs mer

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Handläggare: Eva Almén-Åström Bakgrund År 2010 genomfördes ett Läkemedelsprojekt

Läs mer

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund

Läs mer

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Zopiclone Orion Datum: 16.11.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Sömnlöshet är en vanlig

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade

Läs mer

Läkemedel och äldre 2013

Läkemedel och äldre 2013 Läkemedel och äldre 2013 Utbildningspärm Läkemedel och äldre Våren 2013 (revidering, ursprunglig version från år 2006) FoU-nätverk Läkemedel och äldre Samordnare: Ingrid Ekman CSK 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped

Läs mer

Urologiska spasmolytika. Borlänge

Urologiska spasmolytika. Borlänge Urologiska spasmolytika Borlänge 213-5-16 Antikolinerga spasmolytika Kompetitiv hämning av kolinerg stimulering av muskarinreceptorer (M2 och ffa M3) på glatta muskelcellers yta i urinblåsan. Urologiska

Läs mer

HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET

HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET Anne Ake, farmaceut anne.ake@pharmake.fi www.pharmake.fi 9.4.2014 1 Åldringar och läkemedel 28 % använder opassande läkemedel 19 % utsätts för kliniskt betydande

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid)

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid) BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid) Du och din vårdnadshavare bör noga läsa igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta

Läs mer

Olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel mot psykos = Neuroleptika. Olämpliga läkemedelskombinationer = D-interaktioner

Olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel mot psykos = Neuroleptika. Olämpliga läkemedelskombinationer = D-interaktioner Lathund för att känna igen 1 Olämpliga läkemedel till äldre (enligt överenskommelsen mellan Regeringen och SKL med titeln: Vård och omsorg om de mest sjuka äldre, publicerad 2012-02-22. Den avser personer

Läs mer

God läkemedelsbehandling och omvårdnad till äldre

God läkemedelsbehandling och omvårdnad till äldre Kontaktuppgifter föreläsare Fortbildning för SSK och USK i slutenvård God läkemedelsbehandling och omvårdnad till äldre Föreläsare : Apotekare, Dietist, Sjuksköterska, Tandhygienist, Se kontaktuppgifter

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel Fråga doktorn om dina läkemedel Här är några tips på frågor som du kan ställa till din läkare om du får en ny medicin. Fråga också om du känner av symtom som yrsel och bristande balans när du tar vissa

Läs mer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer www.rfs.se Många har kontaktperson eller kontaktfamilj Antal personer som har insatsen enligt socialtjänstlagen o 21 200 barn

Läs mer

Koll på läkemedel är en satsning som drivs gemensamt av: Koll på läkemedel är ett projekt som drivs gemensamt av:

Koll på läkemedel är en satsning som drivs gemensamt av: Koll på läkemedel är ett projekt som drivs gemensamt av: Koll på läkemedel är en satsning som drivs gemensamt av: Koll på läkemedel är ett projekt som drivs gemensamt av: Program 9.30 Fika 10.00 Hej och välkomna, presentation & information om dagen 10.20 Fler

Läs mer

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 m fl 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 16 juni 2012 Tid: 3½ tim Hjälpmedel:

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 m fl 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tid: 3,5 tim Hjälpmedel:

Läs mer

Läkemedelsbehandling. av äldre. Anne Hallbäck

Läkemedelsbehandling. av äldre. Anne Hallbäck Läkemedelsbehandling av äldre Anne Hallbäck Vårdförlaget HC AB Tivoligatan 23 263 33 Höganäs Telefon 042-300 93 09 E-post info@vardforlaget.se www.vardforlaget.se ISBN 978-91-87345-05-0 2014 Anne Hallbäck

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning

Läs mer

Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar

Bakgrund. Äldrefarmakologi. Farmakokinetiska förändringar Kapitel Bakgrund Den vanligaste behandlingsformen för äldre (65+) är läkemedel. År 2012 var den totala kostnaden för läkemedel i öppenvård i Halland 2,90 miljoner kronor/1 000 invånare. För personer 65

Läs mer

Förbättra äldres läkemedelsbehandling. Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF

Förbättra äldres läkemedelsbehandling. Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF Förbättra äldres läkemedelsbehandling Lars Nilsson Läkemedelssakkunnig SPF Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Samarbete PRO, SPF, Apoteket AB www.kollpalakemedel.se www.kollpalakemedel.se

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Läkemedel och alkohol hos äldre

Läkemedel och alkohol hos äldre Läkemedel och alkohol hos äldre Anna Ekman Klinisk apotekare Uppsala läns landsting Akademiska sjukhuset/primärvård anna.ekman@akademiska.se 2016-10-17 Den våta generationen (Finland) Konsumtion har ökat

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra

Läs mer

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne Testa dina kunskaper om fall, sömn och sömnmedel Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Donepezil Jubilant 5 mg filmdragerade tabletter Donepezil Jubilant 10 mg filmdragerade tabletter

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Donepezil Jubilant 5 mg filmdragerade tabletter Donepezil Jubilant 10 mg filmdragerade tabletter BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Donepezil Jubilant 5 mg filmdragerade tabletter Donepezil Jubilant 10 mg filmdragerade tabletter donepezilhydroklorid Du och din vårdnadshavare bör noga läsa igenom

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 17 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 18 november 2016 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet En säker läkemedelsprocess SÄLMA 1. Identifiering av behov 9. Omprövning 2. Läkemedel el

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer