Behövs alla dessa läkemedell

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Behövs alla dessa läkemedell"

Jan Persson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Behövs alla dessa läkemedell kemedel? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland

2 Fler äldre behandlas med läkemedel l (DDD/1000 inv >65 år) DDD/1000 invånare och dag % av ökningen betingas av hjärtkärlmedel Totalt totalt Hjärta-kärl Psykofarmaka År

3 Läkemedel på recept år >1 gång per år 2007 Folkhälsorapport 2009 Läkemedel

4 Kostnad receptläkemedel per person och år 2007 Folkhälsorapport 2009 Läkemedel

5 Lm-grupper bland >80 år Nitrater ACE-hämmare Magsår Antidepressiva 20 0, Lipidsänkare Lätta smärtstillare Sömnmedel Betareceptorer Blodförtunnande 2005 Män Kvi 1995 sos

6 80-åringar och äldre står r påp (använder?) nder?) i genomsnitt 5-6 läkemedel 15% av dem står på 10 läkemedel l eller fler

7 Ordinationsföljsamhet 1/3 följer f alltid ordinationen 1/3 följer f ibland ordinationen 1/3 följer f aldrig ordinationen Källa: ABLA II rapport, 2001 Inte relaterat till ålder i sig

8 SBU Förbättrad följsamhet kan fås genom En kombination av individuellt anpassade insatser Utbildning, information till patienter Minskat antal läkemedel Förenklad läkemedelslista

9 Förbättrad följsamhet Inga effekter av ökad följsamhet har dokumenterats efter 6 månader Inga effekter på livskvalitet, hälsa, vårdkonsumtion av förbättrad följsamhet

Stor kassation 1128 ton läkemedel l återlämnades 2009 150 402

10 Stor kassation 1128 ton läkemedel l återlämnades förpackningar f läkemedel l från allmänheten till apoteken Apoteket AB 2010

11 Läkemedelsbehandling orsakar ca vårdskador om året i slutenvården i Sverige

13 Hur skall vi använda nda läkemedel l till de äldre?

14 All behandling, även av äldre skall grundas påp de principerna: Respekt för f r autonomi/integritet Att göra g gott/ inte skada Att utöva rättvisa r

15 Göra gott- inte skada Högst andel inom EU, ca 50 % svenskar 85 år r och äldre anser sig ha god hälsa h - i Italien är r andelen lägre l än n 10 %

16 Åldrandet Vi har en god fysisk och psykisk funktionsförm rmåga upp till åtminstone års ålder Om inte sjukdom och handikapp försf rsämrar förutsättningarnattningarna

17 Därför Skall preventiva insatser samt sjukvård och omsorg för f äldre som viktiga mål m l ha att bibehålla sås mycket som möjligt m av kroppens marginaler (bevara funktionsförm rmågan) helhetsbedömning - inte bara organfixering (bedöm m den totala effekten av insatt behandling)

18 Göra gott inte skada Brist påp studier hos de allra äldsta och sjukaste Övre åldersgräns i behandlingsstudier Ofta inte relevant och därfd rför r oetiskt Etiska kommitteer har här h r ett ansvar

19 Göra gott inte skada Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund Stora krav påp samråd, dokumentation och noggrann uppföljning

20 Göra gott inte skada Vid många m samtidiga sjukdomar svårt ta ställning till varje ny behandling Svårt sjuka människor m ibland oförsvarbart att fortsätta tta behandling som inte är r rent lindrande.

21 Göra gott inte skada Anpassa vårdprogram v till äldre sårbara s patienter med många m sjukdomar

22 Vad är r rättvis r vård v för f äldre? Alltid välja v den metod som är r effektivast för f den aktuella sjukdomen? Behandla alla sjukdomar? Alltid göra g allt vi kan medicinskt? Avstå från n behandling?

23 Rättvis vård v är ta hänsyn h till patientens biologiska och mentala tillstånd tillsammans med patient och eventuellt anhöriga bedöma patientens livskvalitet med eller utan behandling En tolkning av rättviseprincipen r är r att resurser skall fördelas f efter patienternas behov (äldre?)(

24 Behandlingsorsak Förebyggande behandling Botande/funktionsförbättrande behandling Symtomlindrande behandling Onödig behandling

25 Behandlingseffekt Dödlighet Sjuklighet Symtomlindring - Livskvalitet Ålder

26 förebyggande behandling lönar det sig?

27 blodtrycksbehandling har visat sig kunna minska insjuknandet i demens (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur ) och stroke och hjärtsvikt men ganska friska studiepersoner

28 Tillgång till effektiva behandlingsmetoder - även till äldre patienter

29 Dödlighet 70-talet-2000-talet fler äldre med kronisk sjukdom Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt Folkhälsorapport 2009

Långvarig sjukdom 65-85+ Folkhälsorapport 2009

30 Långvarig sjukdom Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa Som är r hindrande ULF-undersökningarna

31 Återstående livslängd efter 65 och 80 år Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa 25% 25% Folkhälsorapport lsorapport 2009

32 Äldres återstående livslängd har ökat Effektiva behandlingsmetoder? Män kvi 0 år 50 år 65 år 80 år 90 år (SCB 2006)

33 Onödiga läkemedell Gör r inte nytta - kanske skada Dokumentera Registrera effekten Ompröva indikationen

34 Alltså Ofta gör g r läkemedel l nytta Men

35 Äldre står r ofta påp för r många m olämpliga läkemedel

36 2007=10,5 10 eller fler läkemedel l >80 år =16, % bland dospatienter

37 10 eller fler läkemedel l per person > 80 år 6-10% 14-21% Öppna jämfj mförelser 2009

38 Psykofarmaka på recept Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa

39 3 eller fler psykofarmaka Öppna jämfj mförelser ,5-3,7% 5,5-8% 1/3 >75 år på institution får neuroleptika

40 Rapport

41 SBU:s slutsatser För r många m äldre ordineras olämpliga läkemedel l (20% biverkningar. 1/3 undvikbara) Felaktig ordination, bristfällig uppföljning Brister i medicinsk utredning och diagnostik Ökad kunskap behövs

42 Slutsatser Vissa läkemedel l är r riskläkemedel kemedel Och bör b r undvikas Antikolinerg (inkontinensmedel, psykofarmaka) effekt ökar risken för f r psykiska biverkningar Bensodiazepiner (Stesolid m.m) ökar risken för f r fall och höftfraktur Antiinflammatoriska läkemedel l (Brufen( Brufen,, Voltaren m.fl) ökar risken för f r magblödning och hjärtsvikt

43 Riskläkemedel kemedel Neuroleptika (t.ex. haldol, risperdal) parkinsonsymtom,, blodtrycksfall stroke, psykiska biverkningar Lätta opioider (Tiparol, Tradolan) förvirring, illamående, yrsel

44 SBU:s slutsatser Identifiering av riskläkemedel kemedel till äldre ökar förutsättningarna ttningarna för f r säkrare s läkemedelsbehandling och bättre b livskvalitet

45 Slutsatser Dosdispensering (Apodos( Apodos) Otillräckligt vetenskapligt underlag för f r att bedöma om följsamhet f eller patientsäkerhet förbättras

46 SBU:s slutsatser Rutiner för f r regelbunden avstämning av behandlingseffekt i samråd d med patienten skulle förbättra behandlingen

47 SBU:s slutsatser organisatoriska brister Vårdkedja Samverkan/samsyn informationsöverf verföringring

48 SBU:s slutsatser ingen enskild åtgärd (t.ex( läkemedelsgenomgångar) ngar) är tillräcklig flera samtidiga förändringarf behövs Vårdens organisation och ansvarsfördelning rdelning bör b anpassas och klargöras ras sås att den blir anpassad till äldre patienters behov

49 Hur hantera polyfarmaci? Ta fram handlingsplaner regionalt lokalt

50 Kunskap Vad göra? g Om den sårbara s äldre patienten Om läkemedel l (också riskläkemedel) kemedel) Lättillgängligt förskrivarstf rskrivarstöd Aktuell läkemedelslistal Patientens eget skrivna Behandlande läkares l i samråd d med patienten Läkemedelsförteckningen

51 Vad göra? g Regelbunden läkemedelsavstl kemedelsavstämningmning I konsultationsögonblicket I samråd d med patient eller vid behov företrf reträdare Med eller utan stöd d av annan kompetens Läkemedelsberättelse påp sjukhus Som del i epikrisen Strukturerad Tillgänglig vid utskrivningen Vänta inte påp nya IT-lösningar Även om dessa behövs

52 Kunskap, Dokumentation Samverkan, Samråd

Relevanta dokument

Äldres läkemedelsanvändning

Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter får biverkningar av sina