Äldres läkemedelsanvändning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Äldres läkemedelsanvändning"

Ulrika Åberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland

2 Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter får biverkningar av sina läkemedel

3 Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också innebära risker. Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel.

4 Den gamla människan Är ofta sårbar Små marginaler Funktionsförlust vid påfrestning svikt i flera organsystem vid sjukdom Därför komplex läkemedelsbehandling

5 Behandlingsmål Återställ snarast patientens optimala funktionsförmåga

6 Äldre och Läkemedel Farmakokinetik//farmakodynamik

7 Farmakokinetik Distribution Fett ECW BCM Metabolism Varierande Utsöndring M l / m i n u t Ålder

8 Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras

9 Dynamik - åldrande Fysisk prestation Muskelstyrka Lungfunktion Hjärtminutvolym Cerebralt blodflöde Receptorfunktion

10 Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer <65 år Nästan aldrig studier påp patienter >80 år

11 Äldres läkemedelsbehandlingl Mycket fåf studier påp äldre med många m sjukdomar Samma behandlingsresultat som hos studiepopulationerna?

12 Behandlingseffekt Mortalitet Morbiditet Symtomlindring - Livskvalitet Ålder

13 Äldres återstående livslängd har ökat Effektiva behandlingsmetoder Män kvi 0 år 50 år 65 år 80 år 90 år (SCB 2006)

14 Lönar sig förebyggande behandling? Blodtryck, lipider, osteoporos

15 blodtrycksbehandling har visat sig kunna minska insjuknandet i demens (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur ) och stroke och hjärtsvikt men ganska friska studiepersoner

16 Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens Icke denmenta SBP mm Hg DBP mm Hg Debut av Alzheimer efter 79 år Ålder Ålder Skoog I et al Lancet 1996

av Alzheimer efter 79 år 160 90 150 140 80 70 70 75

17 80-åringar och äldre står r påp (använder?) nder?) i genomsnitt 5-6 läkemedel 15% av dem står på 10 läkemedel l eller fler

18 Lm-grupper bland >80 år Nitrater ACE-hämmare Magsår Antidepressiva 20 0, Lipidsänkare Lätta smärtstillare Sömnmedel Betareceptorer Blodförtunnande 2005 Män Kvi 1995 sos

6 Lipidsänkare 14 25 22 30 Lätta smärtstillare 18 18 26 28 Sömnmedel

19 10 eller fler läkemedel l per person > 80 år 6-10% 14-21% Öppna jämfj mförelser 2009

20 Psykofarmaka på p recept Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa

21 3 eller fler psykofarmaka per person 1,5-3,7% 5,5-8% Öppna jämfj mförelser 2009

22 Ordinationsföljsamhet 1/3 följer f alltid ordinationen 1/3 följer f ibland ordinationen 1/3 följer f aldrig ordinationen Källa: ABLA II rapport, 2001 Inte relaterat till ålder i sig

23 Stor kassation 1128 ton läkemedel l återlämnades förpackningar f läkemedel l från allmänheten till apoteken Apoteket AB 2010

24 Äldre står inte alltid påp för r mångam läkemedel Äldre står r ofta påp för r många m olämpliga läkemedel

25 Riskläkemedel kemedel Bensodiazepiner Trötthet, muskelsvaghet, kognition Neuroleptika extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, sedation,, kognition Lätta opioider konfusion, illamående, yrsel

26 Riskläkemedel kemedel NSAID Hjärtsvikt, njursvikt, blödningar Loopdiuretika Urvätskning tskning, elektrolytrubbningar Waran Ökad blödningsrisk hos äldre

27 Läkemedelsbehandling orsakar ca vårdskador om året i slutenvården i Sverige 5000 i Västra V GötalandG

28 Läkemedel - Äldre Kvaliten i äldres läkemedelsbehandling l kan förbf rbättras

29 Gör r vi nytta med behandlingen?

30 Långvarig sjukdom Som är r hindrande Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa

31 Dödlighet 50-talet talet talet Folkhälsorapport 2009 Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt

32 Återstående ende livslängd efter 65 och 80 år Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa Folkhälsorapport lsorapport 2009

33 Brist påp studier hos de allra äldsta och sjukaste Övre åldersgräns i behandlingsstudier Ofta inte relevant och därfd rför r oetiskt

34 Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund Stora krav påp samråd d och noggrann uppföljning

35 Vad har vi gjort? för r att förbf rbättra behandlingen Patientutbildning Personalutbildning Läroböcker Studiecirklar Temadagar Fasut/Lärut Läkemedelsgenomgångarngar stycken via apoteket 2006

36 Förskrivarstöd Vad har vi gjort? för r att förbf rbättra behandlingen Kloka listan Medicinska riktlinjer Inplastade kort Kvalitetsindikatorer MiniQ och liknande Projekt

37 Vilka resultat ser vi? Färre biverkningar? Förbättrad sjukdomsbild? Förbättrad livskvalitet? Förbättrad funktionsförm rmåga? Färre läkemedel? l Lägre kostnader?

38 Rapport

39 Slutsatser Förbättrad följsamhet f kan fås f s genom En kombination av individuellt anpassade insatser Utbildning, information till patienter Minskat antal läkemedell Förenklad läkemedelslistal

40 Förbättrad följsamhetf Inga effekter av ökad följsamhet f har dokumenterats efter 6 månaderm

41 Riskläkemedel kemedel Evidensstyrka 1 Lm med antikolinerg effekt psykiska störningar Benzodiazepiner fallrisk NSAID magblödningar Evidensstyrka 3 NSAID hjärtsvikt Ökad risk för f r interaktioner

42 Riskläkemedel kemedel Alltför r många m äldre ordineras olämpliga läkemedel ökad utbildning och information till i första hand läkare l leder till minskad förskrivning av olämpliga läkemedell

43 Biverkningar Vanligare hos äldre 20 % av äldre som söker s sjukvård 28-54% är r undvikbara

44 Biverkningar - orsaker Felaktig ordination Uppföljning saknas Polyfarmaci

45 Slutsatser -LRP Minskning av vissa läkemedelsrelaterade l problem kan ske genom Utbildning, information till sjukvårdspersonal Uppföljning och läkemedelsavstl kemedelsavstämning mning med multidiciplinära team eller personal med speciell läkemedelskompetens

46 SBU:s slutsatser Skapa rutiner för f r regelbunden avstämning av behandlingens effekt i samråd d med patienten vid konsultationstillfället llet

47 Dosdispenseringssystem Saknas vetenskapligt underlag förf Om dosexpedition förbättrar följsamheten f eller ger ökad patientsäkerhet

48 Sammanfattning ingen studerad enskild metod eller åtgärd påverkar läkemedelsanvl kemedelsanvändningen ndningen sås att det leder till förbf rbättrad hälsa, h livskvalitet eller kostnadseffektivitet

49 Sammanfattning Begränsade effekter har kunnat visas påp processmått såsom s som förekomst f av olämpliga läkemedel, antal läkemedel, l ökad följsamhet f m m

50 SBU:s slutsatser ingen enskild åtgärd (t.ex( läkemedelsgenomgångar) ngar) är r tillräcklig flera samtidiga förändringarf som informationshantering, rutiner och hjälpmedel för f r förskrivning f och behandlingsuppföljning, ljning, samt utbildningsinsatser

51 Slutsatser Ytterligare forskning behövs Som tar hänsyn h till komplexiteten hos äldre patienter Med fler hälsorelaterade h utfallsmått tt Över dokumentation och uppföljning

52 Äldre och läkemedell Strategi för f r Västra V Götalandsregionen G Hälso- och sjukvårdsutskottet november 2008 Projektledare, Christina Edward

53 Strategi Styrning 1. Äldre är r en prioriterad grupp i sjukvården vilket skall framgå av vårdgivarnas v uppdrag 2. Regionala och lokala vårdprogram och riktlinjer beaktar äldre patienter

54 Strategi Dokumentation 1. Journalsystem innehåller ett välutvecklat v dokumentationssystem 2. Läkemedelsdokumentation som följer patienten genom vårdenv

55 3. Läkemedelsberättelser införs påp regionens sjukhus 4. IT-st stöd d utvecklas för f åtkomst till patientens läkemedelsinformation läkemedelsförteckningen, samordnad vårdplanering, Apodos, en patient en journal. 5. Patientinformationskortet, Vet du varför r du tar dina läkemedel implementeras

57 Strategi Ansvar 1. Patienten erbjuds en fast vårdkontakt 2. Patienten erbjuds en läkare l med samordningsansvar för f r den totala läkemedelsbehandlingen

58 Strategi Kvalitet Varje patients läkemedelsbehandling l utvärderas och ses över regelbundet (läkemedelsavst kemedelsavstämning) mning)

59 Vad är r LäkemedelsavstL kemedelsavstämning? mning?

60 Vad är r LäkemedelsavstL kemedelsavstämning? mning?

61 Strategi Kvalitet Regionen har fastställda kvalitetsindikatorer för f ändamålsenlig läkemedelsbehandlingl

62 ingen enskild åtgärd löser l hela problemet Helhetsgrepp Läkekonst Dokumentation Uppföljning Läkemedelsavstämningmning

63 Äldre patienter har rätt r till rätt r läkemedell Kunskap, Samverkan, Samråd

Relevanta dokument

Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl

Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl Äldres läkemedelsanvl kemedelsanvändningndning Sten Landahl 1 Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter tar för farliga läkemedel 2 Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också