Äldres läkemedelsbehandlingl

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Äldres läkemedelsbehandlingl"

Magnus Martinsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer <65 år Nästan aldrig studier påp patienter över 80 år Samma behandlingsresultat som hos studiepopulationerna?

personer <65 år Nästan aldrig studier påp patienter

2 Den gamla människanm Är r ofta sårbars Små marginaler Minskad social säkerhet s socialt nätverkn

3 Behandlingseffekt Mortalitet Morbiditet Symtomlindring - Livskvalitet Ålder

4 Läkemedelsförbrukning 80-åringar och äldre I genomsnitt cirka 5 läkemedel l per person 14% använder nder 10 eller fler läkemedell

5 DDD/1000 inv >65 år DDD/1000 invånare och dag Totalt Hjärta-kärl Psyk År

Totalt Hjärta-kärl Psyk 0 1980 1982 1984 1986

6 50% 40% Andel PCI/CABG 30% 20% 10% 0% Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Fig 18e. Utvecklingen av PC I/C ABG under sjukhusvård i relation till ålder och kön vid akut hjärtinfarkt

<65 år Män 65-74 år Män >=75 år Fig 18e.

7 Återstående ende livslängd har ökat ( kat (2006) år 50 år 65 år 80 år 90 år Män kvi

8 KV prevention hos äldre För Absolut KV risk ökar påtagligt p med åldern Modern behandling kan vara billig, effektiv och minimera biverkningar Undvika ageism = fördomar f mot äldre. Många M individer önskar själva behandling Emot Risk för f medikalisering, polyfarmaci,, biverkningar Kostnadsdrivande behandlingar existerar, svårt ibland att sluta/utsätta tta Konkurrerande mortalitet, prevention ändrar mönster m från n KV till cancer och demens (?) Mangin D, Sweeney K, Heath I. Preventive health care in elderly people needs rethinking. BMJ 2007;335:285-7.

Många M individer önskar själva behandling Emot Risk för f medikalisering, polyfarmaci,, biverkningar Kostnadsdrivande behandlingar

9 Argument för läkemedels prevention av kardiovaskulär r risk Risken för f r KV komplikationer ökar starkt med åldern, t.ex. stroke Bevis finns för f r nytta av behandling av blodtryck hos äldre (STOP, STOP-2, MRC-Elderly Elderly,, SHEP, HYVET), liksom även för f simvastatin-behandling (HPS), men inte lika tydligt för f pravastatin (PROSPER)

stroke Bevis finns för f r nytta av behandling av blodtryck hos äldre (STOP, STOP-2,

10 Riskfaktorbehandling HYVET studien - 2 års uppföljning placebo aktiv HT-behandling (diuretika) Stroke -30% Totalmortalitet 21% Hjärtsvikt -64% Patienter >80 år

11 Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens Icke denmenta SBP mm Hg DBP mm Hg Debut av Alzheimer efter 79 år Ålder Ålder Skoog I et al Lancet 1996

av Alzheimer efter 79 år 160 90 150 140 80 70 70 75

12 Prevention of Dementia with Calcium Channel Blocker Treatment in ISH- Syst-Eur (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046)

13 Lågutbildade får äldre medicin Äldre med låg utbildning får fler och omodernare läkemedel än jämnåriga med högre utbildning. Nu förbereder Socialstyrelsen en översyn. Forskaren Syed Imran Haider vid Karolinska institutet

14 Farliga mediciner ges till äldre dementa Dagens Samhälle 10 sep 2008 Äldre med demenssjukdomar får tunga antipsykotiska läkemedel för att hålla sig lugna. Personalbrist en orsak.

15 MP KRÄVER ÅTGÄRDER MOT FEL LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Miljöpartiet föreslår att medel avsätts för att tillsätta en Haverikommission för läkemedelssäkerhet.

16 Läkemedelsverket ändrar råd om äldre Arbete med att ta fram de nya rekommendationerna sedan i våras. Skulle presenteras senare i höst men på grund av den uppmärksamhet som äldre och dementa personer fått i media har verket valt att gå ut med dem redan nu. Rekommendationerna gäller behandling och bemötande hos dementa personer med psykiska symptom.

Skulle presenteras senare i höst men på grund av den uppmärksamhet som äldre och dementa

17 Socialstyrelsen tydliggöra att patientens fasta läkarkontakt i primärvården ska ha ett samordningsansvar för patientens läkemedelsanvändning klargöra att det är vårdgivarens ansvar att organisera regelbundna uppföljningar av läkemedelsanvändningen hos äldre inom kommunal vård och omsorg samt hemsjukvård i landstingets regi stärka den nationella uppföljningen av läkemedelsbehandling av äldre

organisera regelbundna uppföljningar av läkemedelsanvändningen hos äldre inom kommunal vård och

18 Vad har vi gjort? för att förbättra behandlingen Patientutbildning Personalutbildning Läroböcker Studiecirklar Temadagar Fasut Lärut Läkemedelsgenomgångar stycken via apoteket 2006

19 Vad har vi gjort? för att förbättra behandlingen Förskrivarstöd Kloka listan Medicinska riktlinjer Inplastade kort Kvalitetsindikatorer MiniQ och liknande Projekt

20 Vilka resultat ser vi? Lägre förekomst av biverkningar? Förbättrad sjukdomsbild? Förbättrad livskvalitet? Förbättrad funktionsförmåga? Lägre kostnader?

21 SBU-rapport Äldres läkemedelsanvl kemedelsanvändningndning Hur kan den förbf rbättras

22 Bakgrund Hög g läkemedelsfl kemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga läkemedel/riskläkemedel Vanligt med läkemedelsrelaterade l problem Bristfälligt kunskapsunderlag för f r behandling av stora sjukdomsgrupper bland äldre (SBU 163/2003)

23 Huvudfrågest geställning - SBU Identifiera evidensbaserade brister i äldres läkemedelsanvl kemedelsanvändning ndning och konsekvenser för f r patienterna Finna evidensbaserade studier över metoder för f r att åtgärda dessa brister Klargöra ra effekter av dessa åtgärder

24 Problem vid läkemedelsanvändningndning Felaktig indikation Felaktigt läkemedelsvall Interaktionsrisker Olämpliga läkemedell Dålig följsamhetf

25 Problem vid läkemedelsanvändningndning Bristfällig information Bristfällig dokumentation Dålig uppföljning Bristande ansvarfördelning rdelning

26 Effektmått tt Morbiditet/mortalitet Vårdkonsumtion Livskvalitet

27 Processmått Antal läkemedell Antal riskläkemedel kemedel Interagerande läkemedell Ändrad följsamhetf Andel med läkemedelsgenomgl kemedelsgenomgångng

28 målsättning vi måste m kunna visa att insatta åtgärder leder till nytta för f patienterna.

29 Biverkningar - förekomst Vanligt förkommande f hos äldre som söker sjukvård (ca 20%) 28-54% undvikbara Okänd prevalens i befolkningen

30 Biverkningar Orsaker: felaktig ordination, bristande uppföljning Polyfarmaci ökar risken för f biverkningar

31 Identifiera riskläkemedel kemedel Antikolinerg effekt ökar risken för f psykiska biverkningar Bensodiazepiner ökar risken för f r fall och höftfraktur Antiinflammatoriska läkemedel l (NSAID) ökar risken för f r magblödning och hjärtsvikt

32 Dosering Mot bakgrund av förändrad f läkemedelstolerans hos sköra äldre patienter Starta med låga l doser och titrera försiktigt f upp till effektiv dos

33 Den äldre patienten Komplex sjukdomsbild Komplex läkemedelsbehandlingl Följaktligen komplex problembild Komplex intervention

34 SBU-rapport - användning ndning Vägledning avseende metoder för f r att öka säkerheten s och kvaliteten i äldres läkemedelanvändningndning Identifiering av områden där d r forskning och utveckling behövs

35 Samlad En säker läkemedelsprocess Ett teamarbete 1. Identifiering av behov Kunskap 9. Omprövning 2. Läkemedel el annan behandling 8. Uppföljning 7. Korrekt information Rätt patient får Rätt läkemedel i Rätt dos på Rätt sätt vid Rätt tid 3. Val av läkemedel 4. administrering 6. Korrekt läkemedelslista 5. Dokumentation

Relevanta dokument

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland 80-åringar och äldre använder