Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie"

Transkript

1 Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009

2 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Projektgrupp Martina Haggren Leg. apotekare Apoteket Farmaci AB Astrid Tunestål Distriktsläkare Primärvården Skåne, område Sydväst Styrgrupp Renée Ekcrona, Malmö Stad, SDF Centrum Carina Gerthel, Malmö Stad, SDF Centrum Marie Olsson, Primärvården Skåne, område Sydväst Ewa Rekman, Apoteket Farmaci AB

3 Läkemedelsgenomgångar i Malmö, särskilt boende, Stadsdel Husie Malmö Stad och Region Skåne, Primärvården Sydväst har sökt statliga stimulansmedel var för sig. Man har sedan slagit ihop det till ett gemensamt projekt. Projektet ska som en del genomföra läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden i samtliga stadsdelar i Malmö Stad. Varje stadsdel kommer att redovisas separat. Detta är slutrapporten för läkemedelsgenomgångarna på särskilt boende inom SDF Husie. I Husie har det genomförts 95 läkemedelsgenomgångar. 12 vårdtagare har avlidit mellan läkemedelsgenomgång och uppföljning. Det är således 83 vårdtagare inkluderade i analysen. Dessa är indelade i två jämförelsegrupper beroende på hur många läkemedel de har. 58 vårdtagare har fler än fem läkemedel i regelbunden dosering, och 25 vårdtagare har fem eller färre regelbundna läkemedel. Vårdtagare med palliativ vård i sent skede samt vårdtagare som vid tillfället för läkemedelsgenomgången har varit inlagda på sjukhus har exkluderats. Medelåldern för vårdtagarna var 87 år och 59 % var kvinnor. Sammanfattning Antalet läkemedel för regelbundet bruk minskade med i snitt 0,5 läkemedel per person, från 7,7 till 7,2 (Fig 1) och läkemedelskostnaden minskade med ca kr per 12 månaders behandling och individ, avseende läkemedel i regelbunden dos. Två målgrupper studerades, uppdelade efter antal läkemedel i regelbunden dos. Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi var en utgångspunkt för läkemedelsgenomgångarna. En förbättring av kvalitetsindikatorerna skedde, t.ex. minskade andelen patienter med tre eller fler psykofarmaka från 33 % till 25 %. Även antikolinerga läkemedel och långverkande bensodiazepiner minskade (Fig 2). Avseende psykofarmaka minskade neuroleptika och sömnmedel markant. I övriga grupper var skillnaderna små. (Fig 3) Teamet identifierade 144 möjliga läkemedelsrelaterade problem (snitt 1,7 per vårdtagare) som ledde till 103 ordinationsändringar. De vanligaste åtgärderna var utsättning av läkemedel respektive dosminskning. I mer än 9 av 10 utvärderade fall bedömdes resultatet som oförändrat eller bättre (Fig 4-6). I målgruppen med fler än fem läkemedel i regelbunden dosering identifierades i genomsnitt 2,2 läkemedelsrelaterade problem per vårdtagare, och i målgruppen med övriga vårdtagare identifierades i genomsnitt 0,5 läkemedelsrelaterade problem per vårdtagare. 3

4 Bakgrund Läkemedelsgenomgångar är en arbetsmetod som innebär att apotekare tillsammans med vården (läkare, ansvarig sjuksköterska och vårdpersonal) går igenom vårdtagarens samtliga läkemedel kopplat till sjukdom och hälsotillstånd för att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Apotekaren ger förslag på åtgärder till ansvarig läkare, som beslutar om vilka åtgärder som ska genomföras. Apotekaren arbetar på vårdens uppdrag. Sedan drygt ett decennium har läkemedelsgenomgångar genomförts på olika ställen i Skåne. I Malmö stad har läkemedelsgenomgångar tidigare genomförts i stadsdelarna Centrum, Rosengård, Södra Innerstaden, Fosie, Oxie och Hyllie inom ramen för det här projektet, samt i mindre omfattning i andra stadsdelar. Genom statliga stimulansbidrag har Malmö stad fått möjlighet att utföra projekt för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen, bl.a. läkemedelsgenomgångar. Primärvården Skåne, område Sydväst och Malmö stad har sökt stimulansmedel var för sig. Man har sedan slagit ihop det till ett gemensamt projekt. Malmö stad finansierar projektledning samt ersättare för sjuksköterskor och omvårdnadspersonal för dagar de deltar i projektet. Primärvården Skåne, område Sydväst finansierar en läkare samt en apotekare från Apoteket Farmaci AB. Dessa utgör själva projektgruppen som utför läkemedelsgenomgångarna. Samtliga stadsdelar ska omfattas av projektet. Den här rapporten avser stadsdel Husie. Syfte och mål Syftet med projektet var att identifiera och åtgärda potentiella läkemedelsrelaterade problem för att ge en ökad livskvalitet för den enskilde vårdtagaren. Mål för projektet har varit Säkrad livskvalitet för vårdtagare genom att anpassa läkemedelsanvändningen enligt Socialstyrelsens kriterier för läkemedelsbehandling av äldre. Ökad kunskap om vilka vårdtagare som har störst behov av läkemedelsgenomgångar. Ökad kunskap om kvaliteten på de särskilda boendenas läkemedelsanvändning. Ökad kunskap hos personal om läkemedel på särskilda boenden. Bättre kunskap inför framtagande av nya samarbetsrutiner mellan Malmö stad och Region Skåne gällande vårdtagares läkemedelsanvändning. Metod och genomförande Berörda läkare och sjuksköterskor har informerats både muntligt och skriftligt (bilaga 1 och 2) inför läkemedelsgenomgången. Innan läkemedelsgenomgången har patientansvarig sjuksköterska på respektive boende och en undersköterska som känner vårdtagarna väl gjort symtomskattningar (se bilaga 3). Om möjligt har patienten själv svarat på frågor kring aktuella symtom. Symtomskattningarna har sedan tillsammans med aktuella läkemedelslistor faxats till apotekaren som gör en kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, samt identifierar potentiella läkemedelsrelaterade problem. Under läkemedelsgenomgången har patientansvarig sjuksköterska, projektets läkare samt apotekare tillsammans diskuterat igenom vårdtagarens läkemedelsanvändning, utifrån uppgifter från den medicinska journalen, sjuksköterskans kännedom om vårdtagaren samt symtomskattning och läkemedelslista. För varje vårdtagare har ett skriftligt åtgärdsförslag utformats, (bilaga 4), som sedan vidareförmedlats av sjuksköterskan till patientansvarig läkare som har tagit ställning till åtgärdsförslagen. Ansvarig sjuksköterska har följt upp och utvärderat genomförda förändringar efter 4 veckor. Utvärderingen har sedan faxats till apotekaren som sammanställt resultaten. Sjuksköterskorna och undersköterskorna har haft ersättare för de dagar som tagits i anspråk för symtomskattningar och läkemedelsgenomgångar. 4

5 När utvärderingarna är klara har en enkät skickats till ansvariga sjuksköterskor och läkare (bilaga 5). Resultatet av enkäten redovisas när hela projektet är avslutat. Som ett led i projektets mål att bidra till kompetensutveckling har de patientansvariga sjuksköterskorna i projektet fått Läkemedelsboken 2007/2008 (Apoteket AB), Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer 2009 (Läkemedelsrådet), Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi samt FAS UT 2 (Claes Lundgren, Västerbottens läns landsting). Medverkande Läkemedelsgenomgångarna har genomförts på särskilda boenden inom Husie SDF i Malmö. Vårdtagarna delades upp i två jämförelsegrupper beroende på antalet regelbundet doserade läkemedel. Målgrupp 1: Vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dosering Målgrupp 2: Övriga vårdtagare De särskilda boenden som ingått i studien är Bellisgården, Husiegård och Blombuketten. 5

6 Resultat Fig 1. Antal läkemedel per person ,7 7,2 Antal läkemedel regelbundet bruk Antal vid behovs läkemedel 6 antal läkemedel , Före läkemedelsgenomgång Efter läkemedelsgenomgång Antalet läkemedel för regelbundet bruk var i genomsnitt 7,7 per person. Som mest hade en person 25 läkemedel (regelbundet + vid behov) före läkemedelsgenomgången. Antalet läkemedel för regelbundet bruk har minskat med 0,5 st per vårdtagare i medeltal, motsvarande en minskad läkemedelskostnad med i genomsnitt kr, motsvarande ca 10 %, per vårdtagare och år (från till kr, avseende regelbundet doserade läkemedel). Målgrupp 1 (vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos, 58 vårdtagare) hade i genomsnitt 9,4 läkemedel i regelbunden dos och 2,5 vid behovsläkemedel före läkemedelsgenomgången. Läkemedelskostnaden var i genomsnitt kr per patient och år. Efter läkemedelsgenomgången hade de i genomsnitt 8,8 läkemedel i regelbunden dos och 2,3 vid behovsläkemedel. Läkemedelskostnaden sjönk med kr till kr per vårdtagare och år. Målgrupp 2, (övriga 25 vårdtagare) hade i genomsnitt 3,7 läkemedel i regelbunden dos och 1,6 vid behovsläkemedel före läkemedelsgenomgången, och kostnaden var i genomsnitt kr per patient och år. Efter läkemedelsgenomgången hade antalet regelbundet doserade läkemedel sjunkit till i genomsnitt 3,6 per vårdtagare, och antalet vid behovsläkemedel till i genomsnitt 1,5. Läkemedelskostnaden sjönk med 521 kr till i genomsnitt kr per vårdtagare och år. 6

7 Kvalitetsanalys enligt Socialstyrelsen Socialstyrelsens indikatorer för kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling är ett verktyg som bl.a. används vid läkemedelsgenomgångar. Kvalitetsindikatorerna uppmärksammar läkemedel eller behandlingsregimer som är olämpliga till äldre, liksom läkemedel som ofta ordineras på felaktiga eller oklara indikationer. Läkemedel som är olämpliga till äldre omfattar t.ex. långverkande bensodiazepiner, p.g.a. risk för ackumulation vid nedsatt njurfunktion, antikolinerga läkemedel eftersom dessa bl.a. kan ge förvirring och påverka minnesfunktioner hos äldre, samt teofyllin i peroral form. NSAID och sömnmedel är exempel på läkemedel vars indikation ska omprövas ofta. Läkemedel som påtagligt ofta förskrivs på felaktiga eller oklara indikationer, eller där behandlingen kvarstår längre än nödvändigt, är t.ex. digoxin, loopdiuretika, protonpumpshämmare, SSRI eller neuroleptika. Det finns även kvalitetsindikatorer som är specifika för olika diagnoser. Flera av kvalitetsindikatorerna berör användningen av psykofarmaka. Användningen av psykofarmaka redovisas här istället på sid 8. I tabellen nedan finns exempel på läkemedel som ger träffar på några av kvalitetsindikatorerna. Alla kvalitetsindikatorer är inte relevanta för den enskilda vårdtagaren, så länge man har tagit hänsyn till risk för biverkningar, lämplig dos och att indikationen är korrekt och aktuell. Ett exempel är C-interaktioner där dosjustering har skett. Kvalitetsindikatorerna är framför allt avsedda som rekommendationer på gruppnivå. För ytterligare beskrivning av kvalitetsindikatorerna, se En revidering av kvalitetsindikatorerna väntas bli klar under Fig. 2 Kvalitetsindikator Före Efter Exempel på läkemedel Långverkande bensodiazepiner 4 % 1 % Stesolid, Flunitrazepam Antikolinergika 8 % 5 % Atarax, Detrusitol 3 eller fler psykofarmaka 33 % 25 % Risperdal, Oxascand, Citalopram, Propavan Korrekt indikation Digoxin 6 % 5 % Digoxin Korrekt indikation loopdiuretika 29 % 28 % Impugan, Lasix retard Korrekt indikation PPI 22 % 20 % Omeprazol, Lanzo 7

8 Användningen av psykofarmaka I diagrammet anges hur många procent av samtliga vårdtagare som har minst ett läkemedel från respektive läkemedelsgrupp (avser fyrställig ATC-kod, både regelbunden och vid behovs-ordination). Samma vårdtagare kan vara ordinerad läkemedel från olika psykofarmakagrupper. Mest minskade användningen av neuroleptika, från 19 % till 11 %. För mer information om ATC-grupperingen, se Generellt sett hade större andel av vårdtagarna i målgrupp 1 (vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos) psykofarmaka än vårdtagare i målgrupp 2 (övriga vårdtagare). Detta gäller dock inte medel vid demenssjukdomar, där det istället är målgrupp 2 som står för den högsta andelen. Fig. 3 Neuroleptika Lugnande Sömnmedel Antidepressiva Demensläkemedel Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Före Efter Målgrupp 1 26 % 14 % 48 % 48 % 52 % 47 % 57 % 57 % 9 % 10 % Målgrupp 2 4 % 4 % 44 % 40 % 40 % 36 % 24 % 28 % 20 % 20 % Samtliga 19 % 11 % 47 % 46 % 48 % 43 % 47 % 48 % 12 % 13 % 8

9 Läkemedelsrelaterade problem Den vanligaste orsaken till ordinationsändring var att läkemedel var ordinerade utan aktuell indikation eller att indikationen var oklar. Observera att indikation kan ha funnits vid insättningen, t.ex. för smärtstillande efter en fraktur, men läkemedlet har sedan stått kvar. Indikation kan också ha funnits för läkemedlet i fråga, men varit tveksam för den aktuella dosen. Läkemedelordinationer som inte följer gällande rekommendationer var näst vanligast, tätt följt av ny eller obehandlad indikation och läkemedel som kan innebära ökade risker till äldre. Avvikande dosering omfattar t.ex. läkemedel som ska dosjusteras vid nedsatt njurfunktion. Teamet identifierade totalt 144 möjliga läkemedelsproblem, i genomsnitt 1,7 per vårdtagare, som ledde till totalt 103 åtgärder. Målgrupp 1 (vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos) hade i genomsnitt 2,2 möjliga läkemedelsproblem per vårdtagare. De 129 problemen ledde till 92 åtgärder. I målgrupp 2 (övriga vårdtagare) identifierades 15 problem, i genomsnitt 0,5 per vårdtagare. Diagrammet visar de 5 vanligast förekommande problemen. Fig 4. Läkemedelsrelaterade problem (5 i topp) Antal Läkemedel med oklar indikation Ej rekommenderade läkemedel Ny/obehandlad indikation Riskläkemedel Avvikande dosering 9

10 Fig. 5 Den vanligaste ordinationsändringen var utsättning av läkemedel, följt av byte av läkemedel och dosminskning. Åtgärderna skiljde sig inte nämnvärt åt mellan målgrupperna. Fig. 6 Resultatet av ordinationsändringarna vid identifierade läkemedelsrelaterade problem redovisas i cirkeldiagrammet nedan som den procentuella fördelningen av resultaten. Majoriteten (97 %) av ordinationsändringarna utvärderades. I mer än 9 av 10 utvärderade fall bedömdes vårdtagarens tillstånd som oförändrat eller bättre. Det innebär alltså att man i många fall kan minska på vårdtagarens läkemedel utan att påverka livskvaliteten. Andelen utvärderade åtgärder och resultatet av utvärderingen skiljde sig inte nämnvärt åt mellan målgrupperna. 10

11 De vanligaste läkemedelsgrupperna Tabellen och diagrammet baseras på de läkemedelsgrupper som stod för de flesta ordinationerna före läkemedelsgenomgången. Den grupp som minskat mest är A11E, Vitamin B-komplex. Markanta minskningar har även skett i grupperna N05B, Sömnmedel, och N02A, Opioider. Fig. 7 Fig 8. Exempel på läkemedel i de vanligaste läkemedelsgrupperna ATC-kod A06A Laxantia N02B Övriga analgetika och antipyretika N05C Sömnmedel och lugnande medel N06A Antidepressiva B01A Antikoagulantia N05B Lugnande medel och ataraktika D02A Hudskyddande och uppmjukande medel C03C Loop-diuretika N02A Opioider A11E Vitamin B-komplex inkl kombinationer Exempel på läkemedel Laktulos, Cilaxoral Alvedon, Panodil Propavan, Zopiklon Citalopram, Mirtazapin Trombyl, Waran Atarax, Sobril Canoderm, Fenuril Impugan, Lasix Retard Morfin, Tramadol Triobe, Malvitona 11

12 Diskussion Antalet regelbundet doserade läkemedel minskade med i genomsnitt 0,5 läkemedel per vårdtagare, från 7,7 till 7,2. Den huvudsakliga minskningen skedde i målgrupp 1, vårdtagare med fler än fem läkemedel i regelbunden dos. Av de tio vanligaste läkemedelsgrupperna var det Vitamin B-komplex inkl kombinationer som minskade mest. Detta beror framför allt på att Triobe ersatts med Behepan och Folacin, ett mer rationellt och kostnadseffektivt alternativ. Även användningen av sömnmedel minskade i samband med läkemedelsgenomgången, liksom opioider. Båda läkemedelsgrupperna kräver extra uppmärksamhet eftersom behandlingen ofta pågår längre tid än nödvändigt. Bland psykofarmaka kan även nämnas en markant minskning av neuroleptika, från 19 % till 11 % av vårdtagarna. Det är positivt eftersom senare studier har visat på bl.a. ökad risk för cerebrovaskulära händelser och ökad dödlighet vid användning av neuroleptika till dementa. 1 I likhet med tidigare redovisade stadsdelar så var det vanligaste läkemedelsrelaterade problemet oklarheter kring indikationen för läkemedelsbehandlingen. Indikationen är ofta både korrekt och aktuell vid insättningen av ett läkemedel, men uppföljning prioriteras inte och efter en längre tids behandling är det oklart om indikationen fortfarande är aktuell. Det kan gälla t.ex. smärtstillande efter en fraktur, blodtryckssänkande medel då senare blodtrycksmätningar visat på lågt blodtryck, eller insomningstabletter till vårdtagare som efter en period med sömnproblem återigen sover gott. I vissa fall har indikation funnits för läkemedlet i fråga, men varit oklar för den aktuella dosen. Frågetecken kring indikation eller effekt kan även vara relaterade till att utvärdering har skett, men inte dokumenterats. Det näst vanligaste läkemedelsrelaterade problemet var läkemedel som kan innebära ökade risker vid behandling av äldre. Det kan t.ex. handla om antikolinerga läkemedel eller långverkande bensodiazepiner. Långverkande bensodiazepiner kan medföra dagtrötthet och ökad fallrisk eftersom den redan långa halveringstiden förlängs ytterligare hos äldre när njurfunktionen försämras. Den vanligaste åtgärden var utsättning av läkemedel, vilket stämmer väl överens med att indikationerna var oklara i många fall. Näst vanligast var byte av läkemedel. Flera kvalitetsindikatorer förbättrades, t.ex. minskade förbrukningen av långverkande bensodiazepiner. Särskilt glädjande är också att andelen patienter med 3 eller fler psykofarmaka minskade från 33 % till 25 %. Ökat antal läkemedel som påverkar psyket ses som en riskfaktor för äldre även om vart och ett av läkemedlen kan ha sin plats. 1 Ballard C, Waite J. The effectiveness of atypical antipsychotics for the treatment of aggression and psychosis in Alzheimer s disease. Cochrane Database Syst Rev 2006; (1):CD

13 Bilagor Bilaga 1 Informationsblad till läkare Bilaga 2 Informationsblad till sjuksköterskor Bilaga 3 Symtomskattning Bilaga 4 Åtgärdsförslag Bilaga 5 Enkät till läkare och sjuksköterskor 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård Mars - april 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum Nov 2007 mars 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Eva Ingor Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 eva.ingor@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie Nov 2008 mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie Sept - nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar- Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö stad 0702-82 81 71 Yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Södra Innerstaden April september 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Ordinärt boende Stadsdel Centrum April nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Serafen 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Beskrivning av

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 26 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbacken 6-12-4 1 Beskrivning av verksamheten på Solbackens

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 1+2 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 1+2 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet plan

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Servicedelen, Demensboendet samt Ålderdomshemmet Hösten 27 - Våren 28 Farsta Stadsdelsförvaltning 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Sten Landahl. m r. r e. ta r Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också

Läs mer

Översyn av dosrecept 2008

Översyn av dosrecept 2008 Översyn av dosrecept 8 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har under 8 en översyn gjorts i samband med förlängning av ordinationer. Översynen förväntas leda till kvalitetsvinster för

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av

Läs mer

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. 1 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har en översyn av dosrecept gjorts i samband med förlängning av ordinationer.

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Följsamhet av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Emil Johansson, ST läkare i allmänmedicin, Hönö vårdcentral. Handledare: Margareta Hellgren

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt. Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte

Läs mer

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Marieberg 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Mariebergs Äldreboende Beskrivning

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,

Läs mer

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne Testa dina kunskaper om fall, sömn och sömnmedel Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland 80-åringar och äldre använder

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

What day is it? asked Pooh It's today, squeaked Piglet My favorite day, said Pooh What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem?

Hur många av individerna hade minst ett läkemedelsrelaterat problem? Uppdragsrapport Bjuregården Bjurholm 0-0-8 (LMG) har utförts på totalt 39 st individer under tidsperioden varav en avled innan uppföljningen. Denna rapport baseras därför på 38 individer. Medelåldern var

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011 Delprojektrapport april 2012 Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 (16)

Läs mer

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare Michael Borg Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare E-post: Michael.Borg@Lthalland.se Tele: 035-134523 eller 076-1410711 Hemsida: www.lthalland.se/lakemedel Dagens meny

Läs mer

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars 2011. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars 2011. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor Läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden för äldre En samverkansgranskning mellan revisorerna i landstinget och kommunerna: Kramfors, Ånge och Örnsköldsvik Kramfors kommun Revisionsrapport

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Delprojektrapport december 2010 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Rapport skriven av: Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning 1 Innehåll 1 Innehåll

Läs mer

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken Eftermiddagen i tanken Verktyg för läkemedelsgenomgångar Praktiska tips vid läkemedelsbehandling hos äldre Terapigruppen Äldre och läkemedel Patientfall

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling

Äldres läkemedelsbehandling Äldres läkemedelsbehandling - problemområden och lösningsstrategier Lydia Holmdahl Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren, huvudsakligen på grund av

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

Till hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci

Till hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci Socialtjänsten HSL Läkemedelsavstämning D.nr: 2013/71/738 Upprättad: 2013-0109 Reviderad: 2014-11-18 Riktlinje för läkemedelsavstämning I samverkan med Närhälsan, Tibro vårdcentral. Mål: en säker och ändamålsenlig

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och Mariefred 23-24 Foto: Jan Toftling Projektrapport Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland.

Läs mer

Klinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se

Klinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se Klinisk farmaci anne.hiselius@lj.se Vårt arbete syftar till att ge stöd i hela läkemedelshanteringskedjan Vi arbetar inom fem huvudområden: Äldre och läkemedel Patientsäkerhet IT-läkemedel Läkemedelsförsörjning

Läs mer

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel AT-läkare, Nyköping 2010-06-02 Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel Äldre och läkemedel Åldersförändringar - ökad känslighet Polyfarmaci många läkemedel

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Integrerad MEQ-fråga DX5 130409 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län Antagen av Vilgotgruppen 2011-02-18 Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre?

Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre? Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre? Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet Hur kan vi förbättra nyttan? Då jag blir sjuk går jag till Min läkare. Vi samspråkar en stund, sen skriver

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar i särskilt boende (SÄBO) och ordinärt boende i Landstinget Västmanland 2008-2010

Läkemedelsgenomgångar i särskilt boende (SÄBO) och ordinärt boende i Landstinget Västmanland 2008-2010 Centrum för klinisk forskning, Västerås Läkemedelsgenomgångar i särskilt boende (SÄBO) och ordinärt boende i Landstinget Västmanland 2008-2010 Cecilia Åslund, med dr, Centrum för klinisk forskning, Västerås

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader

Läkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader originalstudie Läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Läkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre RAPPORT februari 2015 Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre Sammanfattning 2014 är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen

Läs mer

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 asa.c.bondesson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-10-14 Dnr 0802640 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Projektansökan. Projektledare: Ingrid Olsson, leg. sjuksköterska, Beroendekliniken i Linköping Tel: 010-10 35 491, e-mail: ingrid.olsson@lio.

Projektansökan. Projektledare: Ingrid Olsson, leg. sjuksköterska, Beroendekliniken i Linköping Tel: 010-10 35 491, e-mail: ingrid.olsson@lio. 2013-06-03 Dnr 1 (8) Till Linköpings Samordningsförbund Projektansökan Projektbenämning: Sammanhållen vårdkedja för personer med läkemedelsberoende med målsättning arbete och/eller studier som leder till

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum 2012-02-15 Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer