Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare"

Transkript

1 Michael Borg Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare E-post: Tele: eller Hemsida:

2 Dagens meny Dagens meny Läkemedelsgenomgångar Äldrefarmakologi Socialstyrelsens indikatorer FAS-UT Alzheimers sjukdom och BPSD Icke-farmakologisk behandling

3 Läkemedelsgenomgångar Bra sammansättning?

4 Läkemedelsgenomgångar Bättre sammansättning?

5 Läkemedelsgenomgångar Den halländska fyrklövern!

6 Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar Socialstyrelsens definition 2010 Patient och närstående samt läkare, sjuksköterska och omvårdnads- eller omsorgspersonal som känner patienten väl bör vara med vid genomgången. Många anlitar en farmaceut vid läkemedelsgenomgångar, för att öka den farmakologiska kompetensen i gruppen.

7 Läkemedelsgenomgångar Uppdrag granskning 24 september 2008

8 Äldrefarmakologi Vilka effekter ett läkemedel har i den äldre människans kropp.

9 Äldre Äldre Socialstyrelsens definition Äldre: 65 år eller äldre Yngre äldre : år Äldre äldre : 80 år eller äldre

10 Äldrefarmakologi Äldrefarmakologi Nedsatt njurfunktion 1 ml/min/år Figuren återges med tillstånd av Johan Fastbom

11 Äldrefarmakologi Äldrefarmakologi Minskad leverkapacitet Enzymer Leverblodflöde Figuren återges med tillstånd av Johan Fastbom

12 Äldrefarmakologi Minskad leverkapacitet Stesolid t½ vuxna = timmar t½ äldre = timmar Sobril/Oxascand t½ vuxna = 10 timmar t½ äldre = 10 timmar Michael Borg, Landstinget Halland 2010

13 Äldrefarmakologi Magsäckens skyddande slemhinnor försämras NSAID ASA Magsår Magblödningar Michael Borg, Landstinget Halland 2010 Figuren återges med tillstånd av Johan Fastbom

14 Äldrefarmakologi Äldrefarmakologi Magsäckens skyddande slemhinnor försämras NSAID/ASA (se bilaga!) ökad risk för magblödning förlänger blödningstiden minskar genomblödningen i hjärnan - kan leda till förvirring minskar genomblödningen i njurarna

15 Äldrefarmakologi Äldrefarmakologi Minskad peristaltik (tarmrörelser) Förstoppning Figuren återges med tillstånd av Johan Fastbom

16 Pajalagröt 4-6 personer ½ dl linfrö ½ dl russin ½ dl katrinplommon ½ dl torkade aprikoser ½ tsk salt 7 dl vatten 1 dl havrekli 2 dl fiberhavregryn Michael Borg, Landstinget Halland 2010 Lägg allt utom havrekli och fiberhavregryn i blöt i vattnet över natten. Tillsätt kli och gryn och låt blandningen koka i 3-5 minuter under konstant omrörning. Färdig gröt kan förvaras i kylskåp i upp till en vecka och värmas i portioner i mikrovågsugn. Receptet återges med tillstånd av Vera Niemi, Pajala.

17 Äldrefarmakologi Äldrefarmakologi

18 Äldrefarmakologi Rapsolja ml

19 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer

20 Socialstyrelsens indikatorer Riktlinjer för vilka läkemedel som är bra eller obra val till äldre, men läkaren kan i det enskilda fallet bedöma att det går bra ändå!

21 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Läkemedelsspecifika Riktlinjer för alla äldre. Diagnosspecifika Riktlinjer för äldre vid vissa utvalda diagnoser.

22 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Läkemedelsspecifika indikatorer läkemedel som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger läkemedel som kräver en korrekt och aktuell diagnos psykofarmaka olämplig dosering polyfarmaci interaktioner mm

23 Socialstyrelsens indikatrer Socialstyrelsens indikatorer Läkemedel som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger långverkande bensodiazepiner läkemedel med betydande antikolinerga effekter tramadol (Tramadol, Tradolan, Tiparol, Nobligan och Gemadol) Propavan

24 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Långverkande bensodiazepiner diazepam (Stesolid) nitrazepam (Nitrazepam, Apodorm, Mogadon) flunitrazepam (Flunitrazepam, Fluscand)

25 Socialstyrelsens indikatorer Långverkande bensodiazepiner dagtrötthet (hang-over) kognitiva störningar muskelsvaghet fall frakturer yrsel

26 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Läkemedel med betydande antikolinerga effekter Läkemedel som på ett eller annat sätt hämmar kolinerga nervbanor i kroppen. Se bilaga!

27 Socialstyrelsens indikatorer Kolinerga nervsystemet i hjärnan Pharmacology 1999 Rang, Dale & Ritter

28 Socialstyrelsens indikatorer Kolinerga nervsystemet ute i kroppen Uppgifter: Stimulera funktioner som har att göra med uppbyggnad (kroppens vilofas) och fortplantning, till exempel: spottkörtlarnas salivproduktion matspjälkningskörtlarnas sekretion mag/tarmkanalens peristaltik tömning av urinblåsan erektionen Michael Borg, Landstinget Halland 2010

29 Socialstyrelsens indikatorer Antikolinerga biverkningar Centrala Förvirring (konfusion) Kognitiva störningar (minne, orientering till tid och rum, förmåga till abstrakt tänkande o.d.) Perifera Muntorrhet Förstoppning Urinretention

30 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Indikator 1.1 Andelen individer (%) som använder långverkande bensodiazepiner läkemedel med betydande antikolinerga effekter tramadol (Tramadol, Tradolan, Tiparol, Nobligan och Gemadol) Propavan ska vara så låg som möjligt.

31 Modell Halland 20 minuter!

32 Diagnosspecifika indikatorer 11 diagnoser Socialstyrelsens indikatorer hjärtsvikt högt blodtryck sömnsvårigheter smärta diabetes kärlkramp KOL GERD och magsår UVI demens depression

33 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Diagnosspecifika indikatorer bra val till äldre Baserat på välgjorda kliniska studier. onödig Läkemedel med ringa eller ingen effekt, men utgör heller ingen risk. olämpliga val till äldre Läkemedel som medför en stor risk för biverkningar eller annan olägenhet. Michael Borg, Landstinget Halland 2010

34 Socialstyrelsens indikatoer Socialstyrelsens indikatorer Sömnstörningar Varför kan inte patienten sova? svalt rum? lugn och ro? aktiv (sover) dagtid? hungrig? värk? deprimerad eller dement? Obehandlad hjärtsvikt? sömnmedel regelbundet mer än 30 dagar?

35 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Säröbomber

36 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Säröbomber Fruktdrink (1 portion) 1,3 dl mjölk (3%) 1-2 msk majsvällingspulver 1 dl bär eller frukt socker (ev) Mixa. Späd ev med mjölk. Fildrink (1 portion) ½ dl grädde ½ dl fil eller yoghurt 1 msk konc. juice/nektar Smaka av med socker.

37 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Säröbomber Näringsdryck (1 portion) 1 äggula ½ dl grädde ½ dl fil eller yoghurt 3-4 msk konc. juice eller frysta bär socker/florsocker Apelsin/ananasdryck (10 port) 1 L mjölk (3%) 2 dl vispgrädde 5 msk strösocker 3 tsk vaniljsocker 2 dl ananas- eller apelsinjuice Serveras väl kyld!

38 Icke-farmakologisk behandling Säröbomber Sängfösare (10 portioner) 4 dl standard eller mellanmjölk 4 dl mild yoghurt (ev med smak) 1 dl vispgrädde 1 dl rapsolja 1 dl socker eller till lagom sötma 5 dl frysta bär (tillsätts sist, mixas) mixas först!

39 Icke-farmakologisk behandling Säröbomber Milkshake (10 portioner) 4 dl standard eller mellanmjölk 3 dl mild naturell yoghurt 7 dl gräddglass 1 dl vispgrädde 2 dl sylt/mos Bananmilkshake (10 port) 4 dl standard eller mellanmjölk 6 dl gräddglass 2 dl vispgrädde 4 mogna bananer

40 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Säröbomber Shake med juice (10 portioner) 4 dl standard eller mellanmjölk 4 dl filmjölk eller yoghurt 1 dl vispgrädde 1 dl rapsolja 2 dl koncentrerad juice, saft eller måltidsdryck ½ dl socker eller till lagom sötma Kör allt utom juice och socker i mixer till jämn konsistens. Tillsätt juice och mixa. Söta med socker till lagom sötma.

41 Socialstyrelsens indikatoer Socialstyrelsens indikatorer Sömnstörningar Varför kan inte patienten sova? svalt rum? lugn och ro? aktiv (sover) dagtid? hungrig? värk? deprimerad eller dement? Obehandlad hjärtsvikt? sömnmedel regelbundet mer än 30 dagar?

42 Dagens Medicin 14 januari 2008

43 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Rationell behandling zopiklon (Zopiklon, Imovane) Sömnstörningar Lagom halveringstid, varken för kort eller för lång. oxazepam (Oxascand, Sobril) Kort halveringtid, bör ges 1 timme före sänggåendet.

44 Olämplig/riskfylld behandling Sömnstörningar Långverkande bensodiazepiner (flunitrazepam, nitrazepam och diazepam) Kan orsaka dagtrötthet, förvirring, muskelsvaghet, mm hos äldre. triazolam (Halcion) Kan utlösa oro och aggressivitet hos äldre. propiomazin (Propavan) Kan orsaka dagtrötthet och framkalla EPS, som t.ex. restless legs. alimemazin (Theralen) Ett högdosneuroleptikum som kan orsaka EPS, är dessutom antikolinergt. hydroxizin (Atarax) och prometazin (Lergigan) Är antikolinerga. Socialstyrelsens indikatorer Michael Borg, Landstinget Halland 2010

45 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Indikator 2.11 Sömnstörningar Andelen individer (%) som använder långverkande bensodiazepiner triazolam (Halcion) propiomazin (Propavan) alimemazin (Theralen) av alla som behandlas med läkemedel för sömnbesvär hydroxizin (Atarax) prometazin (Lergigan) skall vara så låg som möjligt. Michael Borg, Landstinget Halland 2010

46 FAS-UT FAS-UT Claes Lundgren Överläkare Skellefteå Lasarett

47 FAS-UT FAS-UT Grundkunskap i hur man utvärderar och eventuellt avslutar en läkemedelsbehandling skiljer mellan symtom som beror på läkemedel och symtom på sjukdom

48 FAS-UT Symtom som beror på läkemedel, ej sjukdom! 1. Reboundeffekter Övergående symtomförstärkning (kan pågå i dagar, veckor, månader) Symtomen kan feltolkas som ett återinsjuknande! Risken minskar vid försiktig uttrappning av läkemedlet Sömnmedel, protonpumpshämmare (PPI)

49 FAS-UT FAS-UT Symtom som beror på läkemedel, ej sjukdom! 2. Utsättningssymtom Symtomen kan feltolkas som ett återinsjuknande! Ex: yrsel, illamående, sömnproblem, krypningar i kroppen, ångest, agitation Risken minskar vid försiktig uttrappning av läkemedlet bensodiazepiner, opioider, sömnmedel, SSRI

50 Läkemedel vid AD Läkemedel vid Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom förlopp 30 MMT MCI Markerat område: indikation för kolinesterashämmare 26 Mild AD 18 Måttlig AD 12 Svår AD Autonomi ADL-hjälp Ev annat boende Totalt beroende 2-10 år 1-4 år 2-5 år 1-4 år

51 Läkemedel vid AD Läkemedel vid Alzheimers sjukdom Kolinesterashämmare Ökar (teoretiskt) signalöverföringen i kolinerga nervbanor. Indikation: mild till medelsvår Alzheimers sjukdom (AD). Ej vid vaskulär demens! Ex: donepezil (Aricept) galantamin (Reminyl) Bromsmediciner rivastigmin (Exelon)

52 Läkemedel vid Alzheimers sjukdom Kolinesterashämmare Alla har inte effekt av kolinesterashämmare. De kan vara förknippade med en del biverkningar (yrsel, diarréer, illamående, sömnstörningar). Effekten ska utvärderas efter sex månader med hjälp av bland annat MMT och bedömning av ADL-funktionen.

53 Läkemedel vid AD Läkemedel vid Alzheimers sjukdom Kolinesterashämmare Vid tveksam effekt kan behandlingen med kolinesterashämmare avslutas utan nedtrappning. Om patienten hade nytta av behandlingen försämras i regel denne kraftigt såväl kognitivt som ADL-mässigt inom en vecka. Full effekt återfås om man återinsätter (trappar in) läkemedlet inom fyra veckor.

54 Modell Halland Modell Halland Läkemedel vid demens (LvD) 127 pats beh med LvD utvärderades vid LMG av PAL, apotekare, PAS, all omsorgspersonal och i en del fall även av patienten själv och/eller anhöriga. Beh avslutades för 73 pat (57%). För 84% av dessa kunde ingen försämring av ADL- och/eller kognitiv förmåga eller tillkomst av psykiatriska symtom observeras. 27% av pat mådde t o m bättre. 16% av pat försämrades. I några fall avslutades även annan beh samtidigt, varför det var svårt att avgöra vad som orsakade försämringen. Samtliga återfick ursprungligt hälsoläge (ADL, kognitivt och psykiatriskt) efter återinsatt beh. 51 pat (40%) bedömdes ha fortsatt nytta av beh. Michael Borg, Landstinget Halland 2010

55 BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom

56 BPSD Läkemedelsverket Sammanfattande praktiska rekommendationer 1. Utredning/kartläggning 2. Översyn av farmakologisk behandling 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande 4. Ev. farmakologisk behandling

57 BPSD 1. Utlösande faktorer, exempel: Främmande miljö Smärta Förstoppning Urinretention Fraktur Överträdelse av privat sfär Ångest Hemlängtan

58 BPSD 2. Översyn av farmakologisk behandling. Sätt ut läkemedel med negativ effekt på CNS som till exempel antikolinerga läkemedel och långverkande bensodiazepiner.

59 BPSD 3. Optimera vårdmiljö och bemötande. Tillfredställ basala behov såsom mat, dryck, sömn, trygghet, aktivitet, stimulans samt skötsel Utbildning/information till patient, anhörig samt omvårdnadspersonal Icke-farmakologiska metoder är basbehandling! Michael Borg, Landstinget Halland 2010

60 BPSD 4.Eventuellt farmakologisk behandling SSRI vid depression Vid irritabilitet, agitation och oro kan SSRI prövas. OBS: Ej vid mani!! Ebixa kan ha effekt vid främst aggressivitet. Kan ta några veckor innan effekt. Michael Borg, Landstinget Halland 2010

61 BPSD 4.Eventuellt farmakologisk behandling Vid psykotiska symtom och aggressivitet som orsakar lidande för patienten och/eller fara för patienten eller andra kan Risperdal i låg dos prövas (max 1,5 mg). Skall användas mycket restriktivt med tanke på ökad risk för allvarliga biverkningar såsom stroke och ökad dödlighet. Kort behandlingstid. Utvärdering inom två veckor. Regelbunden utvärdering med ställningstagande till dosminskning eller utsättning. Hög placeboeffekt!

62 BPSD 4.Eventuellt farmakologisk behandling Vid behov av akut sedation kan Sobril/Oxazepam prövas under kort tid. Utvärdering inom två veckor. Regelbunden utvärdering med ställningstagande till dosminskning eller utsättning. Kan ge ökad aggressivitet!

63 BPSD Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av ickefarmakologisk art. Generellt innebär det att de första åtgärderna bör omfatta en anpassning av omgivande miljö och bemötande.

64 Modell Halland Bensträckare 5 minuter!

65 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling

66 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Genombrottsmetoden massor av tips! kan tillämpas på ALLA äldre även icke-dementa! 41 rapporter (KomIKapp)

67 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Hela avdelningen Måltiderna Skapa en så lugn miljö som möjligt via t ex: ingen radio/tv eller diskmaskin påslagen lapp på dörren till avdelningen/matsalen dela medicin innan måltid blå tallrikar/röda underlägg kontraster! personalen sitter ned och äter med patienterna

68 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Hela avdelningen Skapa en miljö så att patienterna hittar det de ska och inte ska, t ex: foto på den boendes dörr rött hjärta på toalettdörren färgad plastfilm bakom toalettstolen kontraster väggar och dörrkarmar i olika färger till de rum dit de skall hitta i samma färg till de rum de inte skall hitta

69 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling

70 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling

71 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling

72 Michael Borg, Landstinget Halland 2010 Övriga metoder som kan minska oro Video med något som intresserar patienten, t ex ett Formel 1-lopp, trav, Allsång på Skansen, sprakande eld taktil massage, taktila djur musik i hörlurar stimulera gamla minnen (föremål, fotografier, musik) minnesbingo bolltäcken/kedjetäcken demensdockor Icke-farmakologisk behandling Utgå från patientens levandshistoria!!

73 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Minnesbingo sport schlager årets dagar djur geografi kändisar Tele:

74 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Bolltäcke

75 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Kedjetäcke Mirja

76 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Demensdockor

77 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Omsorgspersonalen är MYCKET viktigare än läkemedel!

78 Modell Halland Modell Halland

79 Modell Halland Modell Halland

80 Modell Halland Modell Halland Delresultat Röd stapel: före läkemedelsrond 1 Grön stapel: efter läkemedelsrond 1 Gul stapel: ca två månader efter läkemedelsrond 1 Blå stapel: ca sex månader efter läkemedelsrond 1 För mer info hänvisas till metodbeskrivningen Michael Borg, Landstinget Halland 2010

81 Modell Halland -65% Michael Borg, Landstinget Halland äldreboenden i Halland

82 Modell Halland -56% Michael Borg, Landstinget Halland äldreboenden i Halland

83 Modell Halland Modell Halland Hälsa och livskvalitet hos 1160 patienter sex månader efter läkemedelsrond 1 bedömd av patienten själv/anhörig och/eller patientansvarig läkare, sjuksköterska, undersköterska och sjukvårdsbiträde. Michael Borg, Landstinget Halland äldreboenden i Halland

84 Dagens Medicin nr

85 Läkemedelsvärlden nr

86 Allt om läkemedel nr

87 Hemmets Journal nr

88 Dagens Samhälle Nr

Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland

Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland Läkemedel och äldre Läkemedelsgenomgångar i Halland Anna Sandén Apotekare, Region Halland Anna.Sanden@regionhalland.se Tel: 0702-14 64 07, 0300-56 55 22 www.regionhalland.se/modellhalland Socialstyrelsens

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne Testa dina kunskaper om fall, sömn och sömnmedel Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel

OklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som

Läs mer

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-

Läs mer

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Uppföljning Neuroleptikabehandling RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras

Läs mer

Modell Halland - delresultat

Modell Halland - delresultat - delresultat I det följande presenteras delar av de resultat som uppnåtts med läkemedelsgenomgångar enligt. I Läkartidningen nr 11 2011 finns en artikel som beskriver mer ingående. Det finns även mer

Läs mer

Modell Halland - delresultat

Modell Halland - delresultat - delresultat I det följande presenteras delar av de resultat som uppnåtts med läkemedelsgenomgångar enligt. Resultaten kommer kontinuerligt att uppdateras då ett stort antal rapporter håller på att sammanställas.

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Smarta råd om läkemedel för äldre

Smarta råd om läkemedel för äldre www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Icke-farmakologiska tips. icke-farmakologiska tips

Icke-farmakologiska tips. icke-farmakologiska tips Icke-farmakologiska tips icke-farmakologiska tips Icke-farmakologiska tips I projektet En bättre demensvård har vårdpersonal med små medel och små förändringar uppnått stora förbättringar för sina pensionärer.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS HSL-pärmen, avsnitt Vårdprogram 0 Innehåll BAKGRUND... 2 BERÖRD VERKSAMHET...

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Monica Bergqvist leg. Sjuksköterska, med.dr Monica.e.bergqvist@sll.se Sömnstörningar Sömnen påverkar upplevelsen av smärta immunförsvaret, humöret, kognitionen

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Äldre och läkemedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 februari 2016 Gäller: t.o.m. 11 februari 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor

Läs mer

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du. Livsstilsboken En liten bok om det viktigaste som finns. du. Det här är jag. namn: klass: ålder: familj: mina intressen: mina favoriträtter: dagens datum: 2 JAG ÄR EN PERSON SOM...(sätt ett kryss för ja

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient

Läs mer

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL cpetzell Sidan 1 Sidan 1 2014-02-14cpetzell 2014-02-14 Sidan 1 2014-02-14cpetzell FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).

Läs mer

Abstinensbehandling vid alkoholberoende

Abstinensbehandling vid alkoholberoende Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

RECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre

RECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre Ur kursen Mat och hälsa för äldre Från Mat vid sjukdom/magbesvär/förstoppning Molinogröt (1 portion) 2 1/2 dl vatten 2 st katrinplommon 10 st russin 1 1/2 msk linfrö 1 msk vetekli 3 msk grahamsmjöl Blötlägg

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar att göra hemma Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de bra rent näringsmässigt, och några tycker att

Läs mer

Energirika mellanmålsdrinkar

Energirika mellanmålsdrinkar Energirika mellanmålsdrinkar Samtliga recept är för 1 portion om inte annat anges. Dietistmottagningen Gävle sjukhus Chokladdrink (ca 1 dl) Innehåll: ca 150kcal och 10g protein 1 msk Resource proteinberikning

Läs mer

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar- Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö stad 0702-82 81 71 Yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Sten Landahl. m r. r e. ta r Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Demenssjukdomarnas ABC:

Demenssjukdomarnas ABC: Behandling av oro hos personer med demenssjukdom - mer än bara piller! 130129 Lena Kilander docent, överläkare Geriatrikens Minnesmottagning Akademiska sjukhuset, Uppsala Demenssjukdomarnas ABC: ADL-förlust

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling

Äldres läkemedelsbehandling Äldres läkemedelsbehandling - problemområden och lösningsstrategier Lydia Holmdahl Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren, huvudsakligen på grund av

Läs mer

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Sömn Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015 RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN LOKAL RUTIN Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård 1 20150512 Vv 206/2015 Processägare Processledare / ansvarig för revidering

Läs mer

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR på praktiken i praktiken Eftermiddagen i tanken Verktyg för läkemedelsgenomgångar Praktiska tips vid läkemedelsbehandling hos äldre Terapigruppen Äldre och läkemedel Patientfall

Läs mer

Recept och tips. med Fresubin Protein Powder

Recept och tips. med Fresubin Protein Powder Recept och tips med Fresubin Protein Powder Proteinberika den vanliga maten eller inspireras av nya recept! Fresubin Protein Powder är ett proteinpulver som är enkelt att tillsätta i vanlig mat, det löser

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Guide till webbutbildningen Läkemedelsbehandling av äldre. Stöd för handledning och diskussion

Guide till webbutbildningen Läkemedelsbehandling av äldre. Stöd för handledning och diskussion Guide till webbutbildningen Läkemedelsbehandling av äldre Stöd för handledning och diskussion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre RAPPORT februari 2015 Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre Sammanfattning 2014 är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Följsamhet av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Emil Johansson, ST läkare i allmänmedicin, Hönö vårdcentral. Handledare: Margareta Hellgren

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,

Läs mer

Demensbehandling - mer än bara piller

Demensbehandling - mer än bara piller Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

Akut psykiatri 2014-05-26 INTAGNINGSAVDELNINGEN INNAN DU TRÄFFAR PATIENTEN LÄS PÅ! ALKOHOLABSTINENS ALKOHOLABSTINENS. Kolla inskrivningsorsak/diagnos

Akut psykiatri 2014-05-26 INTAGNINGSAVDELNINGEN INNAN DU TRÄFFAR PATIENTEN LÄS PÅ! ALKOHOLABSTINENS ALKOHOLABSTINENS. Kolla inskrivningsorsak/diagnos INTAGNINGSAVDELNINGEN Kolla inskrivningsorsak/diagnos Akut psykiatri Johan Bengtsson johan.bengtsson@neuro.uu.se Underläkare Psykiatriska Akutmottagningen Akademiska sjukhuset Fokusera på 3 saker: 1) Vilka

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,

Läs mer