Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Transkript

1 Michael Borg Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare E-post: Tele: eller Hemsida:

2 Dagens meny Dagens meny Läkemedelsgenomgångar Äldrefarmakologi Socialstyrelsens indikatorer FAS-UT Alzheimers sjukdom och BPSD Icke-farmakologisk behandling

3 Läkemedelsgenomgångar Bra sammansättning?

4 Läkemedelsgenomgångar Bättre sammansättning?

5 Läkemedelsgenomgångar Den halländska fyrklövern!

6 Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar Socialstyrelsens definition 2010 Patient och närstående samt läkare, sjuksköterska och omvårdnads- eller omsorgspersonal som känner patienten väl bör vara med vid genomgången. Många anlitar en farmaceut vid läkemedelsgenomgångar, för att öka den farmakologiska kompetensen i gruppen.

7 Läkemedelsgenomgångar Uppdrag granskning 24 september 2008

8 Äldrefarmakologi Vilka effekter ett läkemedel har i den äldre människans kropp.

9 Äldre Äldre Socialstyrelsens definition Äldre: 65 år eller äldre Yngre äldre : år Äldre äldre : 80 år eller äldre

10 Äldrefarmakologi Äldrefarmakologi Nedsatt njurfunktion 1 ml/min/år Figuren återges med tillstånd av Johan Fastbom

11 Äldrefarmakologi Äldrefarmakologi Minskad leverkapacitet Enzymer Leverblodflöde Figuren återges med tillstånd av Johan Fastbom

12 Äldrefarmakologi Minskad leverkapacitet Stesolid t½ vuxna = timmar t½ äldre = timmar Sobril/Oxascand t½ vuxna = 10 timmar t½ äldre = 10 timmar Michael Borg, Landstinget Halland 2010

13 Äldrefarmakologi Magsäckens skyddande slemhinnor försämras NSAID ASA Magsår Magblödningar Michael Borg, Landstinget Halland 2010 Figuren återges med tillstånd av Johan Fastbom

14 Äldrefarmakologi Äldrefarmakologi Magsäckens skyddande slemhinnor försämras NSAID/ASA (se bilaga!) ökad risk för magblödning förlänger blödningstiden minskar genomblödningen i hjärnan - kan leda till förvirring minskar genomblödningen i njurarna

15 Äldrefarmakologi Äldrefarmakologi Minskad peristaltik (tarmrörelser) Förstoppning Figuren återges med tillstånd av Johan Fastbom

16 Pajalagröt 4-6 personer ½ dl linfrö ½ dl russin ½ dl katrinplommon ½ dl torkade aprikoser ½ tsk salt 7 dl vatten 1 dl havrekli 2 dl fiberhavregryn Michael Borg, Landstinget Halland 2010 Lägg allt utom havrekli och fiberhavregryn i blöt i vattnet över natten. Tillsätt kli och gryn och låt blandningen koka i 3-5 minuter under konstant omrörning. Färdig gröt kan förvaras i kylskåp i upp till en vecka och värmas i portioner i mikrovågsugn. Receptet återges med tillstånd av Vera Niemi, Pajala.

17 Äldrefarmakologi Äldrefarmakologi

18 Äldrefarmakologi Rapsolja ml

19 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer

20 Socialstyrelsens indikatorer Riktlinjer för vilka läkemedel som är bra eller obra val till äldre, men läkaren kan i det enskilda fallet bedöma att det går bra ändå!

21 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Läkemedelsspecifika Riktlinjer för alla äldre. Diagnosspecifika Riktlinjer för äldre vid vissa utvalda diagnoser.

22 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Läkemedelsspecifika indikatorer läkemedel som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger läkemedel som kräver en korrekt och aktuell diagnos psykofarmaka olämplig dosering polyfarmaci interaktioner mm

23 Socialstyrelsens indikatrer Socialstyrelsens indikatorer Läkemedel som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger långverkande bensodiazepiner läkemedel med betydande antikolinerga effekter tramadol (Tramadol, Tradolan, Tiparol, Nobligan och Gemadol) Propavan

24 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Långverkande bensodiazepiner diazepam (Stesolid) nitrazepam (Nitrazepam, Apodorm, Mogadon) flunitrazepam (Flunitrazepam, Fluscand)

25 Socialstyrelsens indikatorer Långverkande bensodiazepiner dagtrötthet (hang-over) kognitiva störningar muskelsvaghet fall frakturer yrsel

26 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Läkemedel med betydande antikolinerga effekter Läkemedel som på ett eller annat sätt hämmar kolinerga nervbanor i kroppen. Se bilaga!

27 Socialstyrelsens indikatorer Kolinerga nervsystemet i hjärnan Pharmacology 1999 Rang, Dale & Ritter

28 Socialstyrelsens indikatorer Kolinerga nervsystemet ute i kroppen Uppgifter: Stimulera funktioner som har att göra med uppbyggnad (kroppens vilofas) och fortplantning, till exempel: spottkörtlarnas salivproduktion matspjälkningskörtlarnas sekretion mag/tarmkanalens peristaltik tömning av urinblåsan erektionen Michael Borg, Landstinget Halland 2010

29 Socialstyrelsens indikatorer Antikolinerga biverkningar Centrala Förvirring (konfusion) Kognitiva störningar (minne, orientering till tid och rum, förmåga till abstrakt tänkande o.d.) Perifera Muntorrhet Förstoppning Urinretention

30 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Indikator 1.1 Andelen individer (%) som använder långverkande bensodiazepiner läkemedel med betydande antikolinerga effekter tramadol (Tramadol, Tradolan, Tiparol, Nobligan och Gemadol) Propavan ska vara så låg som möjligt.

31 Modell Halland 20 minuter!

32 Diagnosspecifika indikatorer 11 diagnoser Socialstyrelsens indikatorer hjärtsvikt högt blodtryck sömnsvårigheter smärta diabetes kärlkramp KOL GERD och magsår UVI demens depression

33 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Diagnosspecifika indikatorer bra val till äldre Baserat på välgjorda kliniska studier. onödig Läkemedel med ringa eller ingen effekt, men utgör heller ingen risk. olämpliga val till äldre Läkemedel som medför en stor risk för biverkningar eller annan olägenhet. Michael Borg, Landstinget Halland 2010

34 Socialstyrelsens indikatoer Socialstyrelsens indikatorer Sömnstörningar Varför kan inte patienten sova? svalt rum? lugn och ro? aktiv (sover) dagtid? hungrig? värk? deprimerad eller dement? Obehandlad hjärtsvikt? sömnmedel regelbundet mer än 30 dagar?

35 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Säröbomber

36 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Säröbomber Fruktdrink (1 portion) 1,3 dl mjölk (3%) 1-2 msk majsvällingspulver 1 dl bär eller frukt socker (ev) Mixa. Späd ev med mjölk. Fildrink (1 portion) ½ dl grädde ½ dl fil eller yoghurt 1 msk konc. juice/nektar Smaka av med socker.

37 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Säröbomber Näringsdryck (1 portion) 1 äggula ½ dl grädde ½ dl fil eller yoghurt 3-4 msk konc. juice eller frysta bär socker/florsocker Apelsin/ananasdryck (10 port) 1 L mjölk (3%) 2 dl vispgrädde 5 msk strösocker 3 tsk vaniljsocker 2 dl ananas- eller apelsinjuice Serveras väl kyld!

38 Icke-farmakologisk behandling Säröbomber Sängfösare (10 portioner) 4 dl standard eller mellanmjölk 4 dl mild yoghurt (ev med smak) 1 dl vispgrädde 1 dl rapsolja 1 dl socker eller till lagom sötma 5 dl frysta bär (tillsätts sist, mixas) mixas först!

39 Icke-farmakologisk behandling Säröbomber Milkshake (10 portioner) 4 dl standard eller mellanmjölk 3 dl mild naturell yoghurt 7 dl gräddglass 1 dl vispgrädde 2 dl sylt/mos Bananmilkshake (10 port) 4 dl standard eller mellanmjölk 6 dl gräddglass 2 dl vispgrädde 4 mogna bananer

40 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Säröbomber Shake med juice (10 portioner) 4 dl standard eller mellanmjölk 4 dl filmjölk eller yoghurt 1 dl vispgrädde 1 dl rapsolja 2 dl koncentrerad juice, saft eller måltidsdryck ½ dl socker eller till lagom sötma Kör allt utom juice och socker i mixer till jämn konsistens. Tillsätt juice och mixa. Söta med socker till lagom sötma.

41 Socialstyrelsens indikatoer Socialstyrelsens indikatorer Sömnstörningar Varför kan inte patienten sova? svalt rum? lugn och ro? aktiv (sover) dagtid? hungrig? värk? deprimerad eller dement? Obehandlad hjärtsvikt? sömnmedel regelbundet mer än 30 dagar?

42 Dagens Medicin 14 januari 2008

43 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Rationell behandling zopiklon (Zopiklon, Imovane) Sömnstörningar Lagom halveringstid, varken för kort eller för lång. oxazepam (Oxascand, Sobril) Kort halveringtid, bör ges 1 timme före sänggåendet.

44 Olämplig/riskfylld behandling Sömnstörningar Långverkande bensodiazepiner (flunitrazepam, nitrazepam och diazepam) Kan orsaka dagtrötthet, förvirring, muskelsvaghet, mm hos äldre. triazolam (Halcion) Kan utlösa oro och aggressivitet hos äldre. propiomazin (Propavan) Kan orsaka dagtrötthet och framkalla EPS, som t.ex. restless legs. alimemazin (Theralen) Ett högdosneuroleptikum som kan orsaka EPS, är dessutom antikolinergt. hydroxizin (Atarax) och prometazin (Lergigan) Är antikolinerga. Socialstyrelsens indikatorer Michael Borg, Landstinget Halland 2010

45 Socialstyrelsens indikatorer Socialstyrelsens indikatorer Indikator 2.11 Sömnstörningar Andelen individer (%) som använder långverkande bensodiazepiner triazolam (Halcion) propiomazin (Propavan) alimemazin (Theralen) av alla som behandlas med läkemedel för sömnbesvär hydroxizin (Atarax) prometazin (Lergigan) skall vara så låg som möjligt. Michael Borg, Landstinget Halland 2010

46 FAS-UT FAS-UT Claes Lundgren Överläkare Skellefteå Lasarett

47 FAS-UT FAS-UT Grundkunskap i hur man utvärderar och eventuellt avslutar en läkemedelsbehandling skiljer mellan symtom som beror på läkemedel och symtom på sjukdom

48 FAS-UT Symtom som beror på läkemedel, ej sjukdom! 1. Reboundeffekter Övergående symtomförstärkning (kan pågå i dagar, veckor, månader) Symtomen kan feltolkas som ett återinsjuknande! Risken minskar vid försiktig uttrappning av läkemedlet Sömnmedel, protonpumpshämmare (PPI)

49 FAS-UT FAS-UT Symtom som beror på läkemedel, ej sjukdom! 2. Utsättningssymtom Symtomen kan feltolkas som ett återinsjuknande! Ex: yrsel, illamående, sömnproblem, krypningar i kroppen, ångest, agitation Risken minskar vid försiktig uttrappning av läkemedlet bensodiazepiner, opioider, sömnmedel, SSRI

50 Läkemedel vid AD Läkemedel vid Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom förlopp 30 MMT MCI Markerat område: indikation för kolinesterashämmare 26 Mild AD 18 Måttlig AD 12 Svår AD Autonomi ADL-hjälp Ev annat boende Totalt beroende 2-10 år 1-4 år 2-5 år 1-4 år

51 Läkemedel vid AD Läkemedel vid Alzheimers sjukdom Kolinesterashämmare Ökar (teoretiskt) signalöverföringen i kolinerga nervbanor. Indikation: mild till medelsvår Alzheimers sjukdom (AD). Ej vid vaskulär demens! Ex: donepezil (Aricept) galantamin (Reminyl) Bromsmediciner rivastigmin (Exelon)

52 Läkemedel vid Alzheimers sjukdom Kolinesterashämmare Alla har inte effekt av kolinesterashämmare. De kan vara förknippade med en del biverkningar (yrsel, diarréer, illamående, sömnstörningar). Effekten ska utvärderas efter sex månader med hjälp av bland annat MMT och bedömning av ADL-funktionen.

53 Läkemedel vid AD Läkemedel vid Alzheimers sjukdom Kolinesterashämmare Vid tveksam effekt kan behandlingen med kolinesterashämmare avslutas utan nedtrappning. Om patienten hade nytta av behandlingen försämras i regel denne kraftigt såväl kognitivt som ADL-mässigt inom en vecka. Full effekt återfås om man återinsätter (trappar in) läkemedlet inom fyra veckor.

54 Modell Halland Modell Halland Läkemedel vid demens (LvD) 127 pats beh med LvD utvärderades vid LMG av PAL, apotekare, PAS, all omsorgspersonal och i en del fall även av patienten själv och/eller anhöriga. Beh avslutades för 73 pat (57%). För 84% av dessa kunde ingen försämring av ADL- och/eller kognitiv förmåga eller tillkomst av psykiatriska symtom observeras. 27% av pat mådde t o m bättre. 16% av pat försämrades. I några fall avslutades även annan beh samtidigt, varför det var svårt att avgöra vad som orsakade försämringen. Samtliga återfick ursprungligt hälsoläge (ADL, kognitivt och psykiatriskt) efter återinsatt beh. 51 pat (40%) bedömdes ha fortsatt nytta av beh. Michael Borg, Landstinget Halland 2010

55 BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom

56 BPSD Läkemedelsverket Sammanfattande praktiska rekommendationer 1. Utredning/kartläggning 2. Översyn av farmakologisk behandling 3. Optimerad vårdmiljö och bemötande 4. Ev. farmakologisk behandling

57 BPSD 1. Utlösande faktorer, exempel: Främmande miljö Smärta Förstoppning Urinretention Fraktur Överträdelse av privat sfär Ångest Hemlängtan

58 BPSD 2. Översyn av farmakologisk behandling. Sätt ut läkemedel med negativ effekt på CNS som till exempel antikolinerga läkemedel och långverkande bensodiazepiner.

59 BPSD 3. Optimera vårdmiljö och bemötande. Tillfredställ basala behov såsom mat, dryck, sömn, trygghet, aktivitet, stimulans samt skötsel Utbildning/information till patient, anhörig samt omvårdnadspersonal Icke-farmakologiska metoder är basbehandling! Michael Borg, Landstinget Halland 2010

60 BPSD 4.Eventuellt farmakologisk behandling SSRI vid depression Vid irritabilitet, agitation och oro kan SSRI prövas. OBS: Ej vid mani!! Ebixa kan ha effekt vid främst aggressivitet. Kan ta några veckor innan effekt. Michael Borg, Landstinget Halland 2010

61 BPSD 4.Eventuellt farmakologisk behandling Vid psykotiska symtom och aggressivitet som orsakar lidande för patienten och/eller fara för patienten eller andra kan Risperdal i låg dos prövas (max 1,5 mg). Skall användas mycket restriktivt med tanke på ökad risk för allvarliga biverkningar såsom stroke och ökad dödlighet. Kort behandlingstid. Utvärdering inom två veckor. Regelbunden utvärdering med ställningstagande till dosminskning eller utsättning. Hög placeboeffekt!

62 BPSD 4.Eventuellt farmakologisk behandling Vid behov av akut sedation kan Sobril/Oxazepam prövas under kort tid. Utvärdering inom två veckor. Regelbunden utvärdering med ställningstagande till dosminskning eller utsättning. Kan ge ökad aggressivitet!

63 BPSD Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av ickefarmakologisk art. Generellt innebär det att de första åtgärderna bör omfatta en anpassning av omgivande miljö och bemötande.

64 Modell Halland Bensträckare 5 minuter!

65 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling

66 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Genombrottsmetoden massor av tips! kan tillämpas på ALLA äldre även icke-dementa! 41 rapporter (KomIKapp)

67 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Hela avdelningen Måltiderna Skapa en så lugn miljö som möjligt via t ex: ingen radio/tv eller diskmaskin påslagen lapp på dörren till avdelningen/matsalen dela medicin innan måltid blå tallrikar/röda underlägg kontraster! personalen sitter ned och äter med patienterna

68 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Hela avdelningen Skapa en miljö så att patienterna hittar det de ska och inte ska, t ex: foto på den boendes dörr rött hjärta på toalettdörren färgad plastfilm bakom toalettstolen kontraster väggar och dörrkarmar i olika färger till de rum dit de skall hitta i samma färg till de rum de inte skall hitta

72 Michael Borg, Landstinget Halland 2010 Övriga metoder som kan minska oro Video med något som intresserar patienten, t ex ett Formel 1-lopp, trav, Allsång på Skansen, sprakande eld taktil massage, taktila djur musik i hörlurar stimulera gamla minnen (föremål, fotografier, musik) minnesbingo bolltäcken/kedjetäcken demensdockor Icke-farmakologisk behandling Utgå från patientens levandshistoria!!

73 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Minnesbingo sport schlager årets dagar djur geografi kändisar Tele:

74 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Bolltäcke

75 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Kedjetäcke Mirja

76 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Demensdockor

77 Icke-farmakologisk behandling Icke-farmakologisk behandling Omsorgspersonalen är MYCKET viktigare än läkemedel!

78 Modell Halland Modell Halland

79 Modell Halland Modell Halland

80 Modell Halland Modell Halland Delresultat Röd stapel: före läkemedelsrond 1 Grön stapel: efter läkemedelsrond 1 Gul stapel: ca två månader efter läkemedelsrond 1 Blå stapel: ca sex månader efter läkemedelsrond 1 För mer info hänvisas till metodbeskrivningen Michael Borg, Landstinget Halland 2010

81 Modell Halland -65% Michael Borg, Landstinget Halland äldreboenden i Halland

82 Modell Halland -56% Michael Borg, Landstinget Halland äldreboenden i Halland

83 Modell Halland Modell Halland Hälsa och livskvalitet hos 1160 patienter sex månader efter läkemedelsrond 1 bedömd av patienten själv/anhörig och/eller patientansvarig läkare, sjuksköterska, undersköterska och sjukvårdsbiträde. Michael Borg, Landstinget Halland äldreboenden i Halland

84 Dagens Medicin nr

85 Läkemedelsvärlden nr

86 Allt om läkemedel nr

87 Hemmets Journal nr

88 Dagens Samhälle Nr