Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö"

Transkript

1 Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö Följsamhet av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Emil Johansson, ST läkare i allmänmedicin, Hönö vårdcentral. Handledare: Margareta Hellgren

2 Innehåll sid Bakgrund 3 Syfte 7 Material och metod 7 Resultat 8 Diskussion 11 Referenser 15

3 Bakgrund Förskrivningen av läkemedel till äldre har under senare år ökat. (1) I särskilda boenden använder de boende i genomsnitt 10 olika läkemedel för regelbundet bruk. Bland övriga äldre räknar man med drygt 5 olika läkemedel per person. (2) Orsaken till ökningen har flera förklaringar och allmänt betraktas ökningen som ett problem. I det så kallade Kungsholmsprojektet sågs till exempel en ökning av användningen av psykofarmaka från 56 till 71 procent mellan slutet av 80 talet och mitten av 90 talet. Huvudsakligen var detta till följd av en dubblerad användning av lugnande medel och en tiofaldig ökning av antidepressiva. (3) Nationella (SÄLMA) och regionala (KÄLLA) projekt har under senare år haft som mål att göra läkemedelsanvändningen till äldre säkrare och mer rationell. (4) Den ökade förskrivningen av läkemedel till äldre är inte enbart av ondo. Många nya läkemedel lindrar lidande och ökar livskvaliteten högt upp i åren, t ex ACE hämmare vid hjärtsvikt och SSRI vid depression. (1) Den ökade läkemedelsanvändningen ökar påtagligt risken för biverkningar och interaktioner. Biverkningar är en vanlig orsak till att äldre läggs in på sjukhus. (5) Siffror på mellan 10 och 30 procent förekommer i beräkningar av hur många besök på medicinska akutmottagningar som direkt orsakas av läkemedelsbiverkningar. Förutom lidande för patienterna kostar detta stora summor för samhället. Inte sällan beror ökningen av antalet läkemedel på brister i läkarkontinuitet och rutiner för uppföljning och omprövning av läkemedelsbehandlingen. Flera granskningar av läkemedelsanvändningen i äldrevården pekar på betydande utrymme för förbättring av kvalitet och patientsäkerhet. (6) Fysiologiska förändringar med stigande ålder Det normala åldrandet innebär fysiologiska förändringar och njurar, lever, blodkärl, slemhinnor, fettdistribution och cellulära receptorsystem genomgår förändringar som alla kräver uppmärksamhet vid läkemedelsbehandling. En 80 årings njurfunktion ligger vanligen på hälften av vad den var i medelåldern. Det innebär ökad känslighet för läkemedel som utsöndras via njurarna och innebär att doserna för läkemedel som utsöndras via njurarna måste reduceras eller dosintervallen förlängas. Njurarna blir också mer känsliga för till exempel non steroidal anti inflammatory drugs (NSAID) vilket kan leda till vätskeretention och sviktande njurfunktion. Det finns således flera skäl att kontrollera njurfunktionen hos äldre innan en ny läkemedelsterapi inleds. Serumkreatinin är ett dålig mått på njurfunktionen hos äldre. Bättre är att beräkna kreatininclearance.

4 Försämrad leverfunktion innebär minskad förmåga att metabolisera fettlösliga läkemedel. Detta kan således leda till förhöjda serumkoncentrationer av fettlösliga läkemedel. Ökad andel kroppsfett i förhållande till kroppsvatten ökar också den relativa effekten av fettlösliga läkemedel. Många psykofarmaka är fettlösliga och deras relativa effekter blir alltså större hos äldre än hos yngre. Äldre har försämrade baroreceptorer vilket ökar känsligheten för lägesförändringar. Detta kan leda till ortostatism, yrsel och balansstörningar och bör beaktas vid behandling med läkemedel mot t ex högt blodtryck, kärlkramp och Parkinsons sjukdom. I magslemhinnan försämras de normala skyddsmekanismerna vilket gör att vissa läkemedel kan irritera slemhinnan och orsaka magsår gäller t ex vid användning av NSAID. På cellulär nivå ökar känsligheten för vissa läkemedel vilket kan öka effekten av lugnande medel, morfinbesläktade medel och sömnmedel. Bland annat har äldre känsligare kolinreceptorer vilket ökar känsligheten för läkemedel med antikolinerg verkan. Dessa medel kan bland annat orsaka konfusion och urinretention. Neuroleptika, inkontinensläkemedel och tricykliska antidepressiva är kända för sina antikolinerga egenskaper. För ovanstående se referenser 1, 7, 8 och 9. Polyfarmaci Förr rekommenderades till äldre högst tre läkemedel åt gången. Socialstyrelsen definierar polyfarmaci som fem eller fler läkemedel eller regelbunden användning av två eller fler läkemedel inom samma terapeutiska ATC grupp. ATC klassificeringen är en av WHO utformad klassificering av läkemedel Anatomical Therapeutic Chemical Classification och är en internationellt vedertagen klassificering av läkemedel. Vissa läkemedelskombinationer är befogade då används inte begreppet polyfarmaci, till exempel flera olika insuliner, parkinsonläkemedel och kombinationer av antidepressiva. Behandling med tre eller fler psykofarmaka bör dock undvikas. (1, 2) Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Socialstyrelsen gav 2004 ut ett förslag på indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. Syftet var att skapa verktyg för utvärdering och kvalitetssäkring av läkemedelsterapin hos äldre. Indikatorerna är utformade så att förekomsten/förskrivningen av en viss typ av läkemedel rekommenderas vara så låg som möjligt. Någon fastställd nivå på god läkemedelsterapi anges inte. Indikatorerna delas in i läkemedelsspecifika och diagnosspecifika indikatorer. De diagnosspecifika indikatorerna tar sin utgång i hur en rationell och adekvat

5 behandling av 11 olika vanliga kroniska diagnoser bör se ut. De diagnosspecifika indikatorerna tas inte upp i detta arbete. De läkemedelsspecifika indikatorerna utgörs av: 1. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Till denna grupp räknas läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre, d v s bensodiazepiner med lång halveringstid (diazepam, nitrazepam och flunitrazepam) läkemedel med betydande antikolinerga effekter (främst centralt verkande medel som neuroleptika av högdostyp, tri och tetracykliska antidepressiva, vissa medel mot inkontinens och vissa antiarytmika) teofyllin i peroral form cimetidin kinin Dessa preparat bör bara användas om det finns särskilda skäl för det. Det ska finnas en välgrundad och aktuell indikation och ordinatören ska ha bedömt att den förväntade nyttan med läkemedlet står i rimlig proportion till riskerna. Slutligen bör behandlingen följas upp och omprövas med regelbundna och täta intervall. 2. Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell indikation I denna grupp finner man bland annat NSAID, opioider, neuroleptika, protonpumpshämmare, digoxin, loop diuretika och SSRI. Detta är läkemedel som är vanligt använda av äldre och vars användning innebär en risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner eller andra bekymmer för patienten. Det är också medel som riskerar att ordineras på ibland svaga grunder och som tenderar att stå kvar i ordinationslistan trots att indikationen för behandlingen inte längre är aktuell. 3. Olämplig regim Denna indikator omfattar regimer av grupper av läkemedel som ofta ordineras på fel sätt till äldre och medför risk för biverkningar eller en verkningslös behandling. Hit räknas sömnmedel varje kväll under mer än en månad utan omprövning NSAID dagligen under mer än tre månader utan omprövning tarmirriterande laxermedel dagligen under mer än tre veckor Undantaget från tarmirriterande laxermedel dagligen är patienter som behandlas med starka opioider samt vissa patienter med Parkinsons sjukdom, stroke och andra neurologiska sjukdomar.

6 4. Olämplig dosering Denna indikator begränsar sig till psykofarmaka. Urvalet av preparat grundar sig på att de är vanligt förekommande hos äldre. Indikatorerna baseras på antagandet att doser som överskrider angiven nivå innebär stor risk för biverkningar som inte står i proportion till behandlingsvinsten. Även om doserna anger den övre gräns som inte bör överskridas är målet alltid at t använda så låg dos som möjligt. haloperidol > 2 mg risperidon > 1,5 mg oxazepam > 30 mg klometiazol (som sömnmedel) > 600 mg zopiklon > 7,5 mg citalopram > 40 mg sertralin > 100 mg 5. Polyfarmaci I förslaget till kvalitetsindikatorer definieras polyfarmaci som samtidig regelbunden användning av två eller flera läkemedel inom samma terapeutiska ATC grupp eller inom/mellan ATCgrupper där kombinationen är onödig eller förenad med ökad risk för biverkningar. Förutom detta räknas till polyfarmaci samtidig behandling med tre eller fler psykofarmaka från samma eller olika terapeutiska ATC grupper (till exempel ett neuroleptikum, ett lugnande medel och ett antidepressivum) regelbundet eller vid behov. 6. Läkemedelskombinationer som kan leda till interaktioner av klinisk betydelse Interaktioner mellan läkemedel är vanligt och kräver uppmärksamhet vid användning av flera olika läkemedel. Interaktioner med klinisk betydelse delas upp i C och D interaktioner. C interaktion innebär enligt FASS att interaktionen kan leda till ändrad effekt eller biverkningar men kan bemästras med individuell dosering och/eller plasmakoncentrationsbestämning av läkemedlet. C interaktioner bör beaktas vid in och utsättning eller dosändring av endera preparaten. D interaktioner innebär att interaktionen kan leda till allvarliga kliniska konsekvenser i form av svåra biverkningar, utebliven effekt eller är i övrigt svår att bemästra med individuell dosering. Kombinationer som leder till D interaktion bör därför undvikas. Enligt kvalitetsindikatorerna bör andelen individer som har en eller flera kombinationer av läkemedel som kan ge upphov till D interaktioner ska vara så låg som möjligt. (1)

7 Syfte Att studera i vilken utsträckning läkemedelsordinationerna till de boende med Apodos på Solhöjdens äldreboende skiljer sig från Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsterapi avseende: 1. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger 2. Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell indikation 3. Olämplig regim 4. Olämplig dosering 5. Polyfarmaci Material och metod Solhöjden är ett så kallat särskilt boende och det största i Öckerö kommun. Förutom lägenheter för permanent boende finns även korttidsplatser och trygghetsplatser. Det finns personal dygnet runt. Samtliga boende på Solhöjdens äldreboende med läkemedel förskrivna via Apodos inkluderades i studien. De boendes ordinationskort, d v s sammanställning av läkemedelsordinationerna via Apodos, skrevs ut den 1 september De avidentifierades och gavs nya sifferbeteckningar. Figur 1. Exempel på dosrecept/ordinationskort

8 Ordinationskorten inventerades avseende preparat och dosering. Ordinationerna under rubrikerna Stående, dispenserade läkemedel och Stående, originalförpackning noterades och summerades. Därefter studerades antal läkemedel ur varje läkemedelsgrupp som varje boende var ordinerad. På grund av osäkerheten när det gäller användningen av vid behovs medicin noterades dessa ordinationer inte. Med utgångspunkt från Socialstyrelsens läkemedelsspecifika kvalitetsindikatorer (se ovan) valdes de relevanta ordinationerna ut för analys. Resultat Det ingick 67 doseringskort från 43 kvinnor (64 %) och 24 män (36 %). Medelåldern för hela gruppen var 84,9 år, för kvinnorna 86,3 år och för männen 82,2 år. Medianåldern var 86 år. Den yngsta personen var 65 år och den äldsta 100 år. I genomsnitt var varje boende ordinerad 9,2 läkemedel per dag, kvinnorna i genomsnitt 9,3 och männen i genomsnitt 9,1. Antal regelbundna ordinationer varierade mellan 1 och 18 dagligen. Figur 1. Antal stående läkemedelsordinationer per individ.

9 Läkemedlen som förekom i materialet ordnades efter sina ATC koder i bokstavsordning och fördelade sig enligt tabell 1. Tabell 1. Antal ordinationer för hela gruppen ur respektive ATC grupp Indikator 1. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skä l föreligger Det förekom två ordinationer med långverkande bensodiazepiner i form av flunitrazepam. Andelen av populationen som stod på långverkande bensodiazepiner var 3 %.

10 Totalt 8 personer (12 %) var ordinerade medel med uttalat antikolinerga effekter. De utgjordes av 4 ordinationer av tolterodin (Detrusitol ), 1 ordination av biperiden (Akineton ) och 3 ordinationer av hydroxizin (Atarax ). Ordinationer av teofyllin i peroral form, cimetidin och kinin förekom inte. Indikator 2. Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell indikation Andelen personer som stod på regelbunden behandling med NSAID, opioider, neuroleptika, protonpumpshämmare, digoxin, loop diuretika och SSRI framgår i figur 3. Figur 2. Andel (%) individer som står på regelbunden behandling med preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell indikation. Indikator 3. Olämplig regim 37 personer (55 %) hade stående ordinationer ur gruppen sömnmedel och lugnande medel. Av dessa var 3 personer ordinerade fler än ett medel ur samma ATC grupp, det vill säga det förekom 40 ordinationer ur gruppen. 5 personer (7,4 %) var ordinerade NSAID och 2 personer (2,9 %) var ordinerade regelbunden behandling med tarmirriterande medel utan samtidig opioidbehandling.

11 Figur 3. Fördelning av preparat ur gruppen NO5, sömnmedel och lugnande medel Indikator 4. Olämplig dosering Olämplig regim avseende dosering förekom i fall (1,5 %), Zopiklon 5+7,5 mg per dygn. Indikator 5. Polyfarmaci I 19 fall (28 %) förekom att en patient behandlades med två eller flera läkemedel ur samma terapeutiska ATC grupp. Diskussion I genomsnitt var de boende på Solhöjden ordinerade 9,2 läkemedel varje dag vilket är i nivå med antal i andra liknande studier. (1) I tillägg till detta var de allra flesta ordinerade ett eller flera läkemedel att ta vid behov. I rapporter om läkemedelsanvändning hos äldre redovisas oftast inte regelbunden medicinering och vid behovs behandling separat. I denna studie har endast de preparat som är ordinerade för regelbunden användning räknats. Antalet regelbundna ordinationer varierade mellan 1 och 18 dagligen. Personen med en stående ordination var ordinerad 6 vid behovs läkemedel. En av ordinationerna i detta fall var Panodil 500 mg 1 2 tabletter max 4 ggr dagligen mot värk och feber. Personen med 18 stående ordinationer var ordinerad 8 vid behovs läkemedel. Vi har alltså ingen komplett bild av vilka substanser de boende får i sig dagligen. 18 olika typer av preparat som intas regelbundet kan låta mycket. Kvalitetsindikatorerna tar ingen absolut ställning till detta och det är omöjligt att ge någon generell rekommendation kring hur många läkemedel som är för många. Ambitionerna i kvalitetsindikatorerna är överlag att antalet läkemedel ska vara så lågt som möjligt.

12 Indikator 1. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Det finns en uppfattning om att det i Öckerö kommun förskrivs mycket bensodiazepiner, mer än i landet i övrigt. Därmed var förekomsten av endast två ordinationer av långverkande bensodiazepiner glädjande låg. Kortverkande bensodiazepiner var ordinerade till 17 personer men om detta säger inte kvalitetsindikatorerna något. I tillägg till detta är det ganska vanligt med bensodiazepiner som vid behovs medicin. Indikator 2. Preparat vars användning kräver en korrekt oc h aktuell indi kation I detta arbete är inga behandlingsindikationer angivna. För detta hade krävts en journalgenomgång för varje person i studien varvid arbetet genast hade vuxit betydligt. Det hade inte räckt att läsa indikationerna på doskortet eftersom det inte går att säga om det är en korrekt indikation. Således kan kvalitetsindikator 2 inte värderas helt korrekt. En viss analys går ändå att göra. Smärta är ett mycket vanligt symtom hos äldre och det avspeglas möjligen i att 64 % av de boende hade någon form av smärtbehandling (analgetika och/eller NSAID) i sin regelbundna medicinering. Till detta kommer en hel del vid behovs medicinering. Vid behandling med opioider rekommenderas större försiktighet vid behandlingsstart och upptitrering hos äldre jämfört med yngre personer. Men om initiering och uppföljning av behandlingen sköts omsorgsfullt är detta en väl så bra behandling som NSAID trots att NSAID traditionellt kommer före opioider i behandlingstrappan vid smärtbehandling. Således verkar det adekvat att fler personer i studien stod på opioider än på NSAID. 12 % av de boende behandlades regelbundet med någon form av neuroleptika. Neuroleptika finns med som en naturlig punkt bland kvalitetsindikatorerna men läser man indikationerna i FASS är det säkerligen ganska få av de äldre på Solhöjden som har en korrekt ordination och således är 12 % sannolikt en för hög siffra. Äldre är ofta biverkningskänsliga och tolererar endast mycket små doser. Risken för ortostatisk hypotension är stor vid framför allt behandling med Risperdal. Neuroleptika kan förvärra demenssymtomatologi. Enligt en SBU rapport från 1997 sker 30 % av neuroleptikaordinationerna på felaktiga indikationer. Särskilt äldre med demens överbehandlas med neuroleptika. Behandling med neuroleptika bör förbehållas patienter med svår psykos. (10) Det är osannolikt att så många som 39 % verkligen behöver kontinuerlig PPI behandling. PPI har visat sig minska absorptionen av järn och vitamin B12. (11, 12) Loop diuretika ska främst ges vid akuta situationer och i ovanliga fall vid hypertonibehandling. Således är det sannolikt inte adekvat att 48 % av personerna på Solhöjdens äldreboende har kontinuerlig behandling med loop diuretika. Vid hjärtsvikt riskerar långvarig loop

13 diuretikabehandling förvärra hjärtsvikten (på grund av RAAS stimulering) om man inte samtidigt behandlar med ACE hämmare. (2) Dessutom ökar risken för hypokalemi, natremi och magnesemi samt hyperurikemi. Mer än hälften (54 %) av de boende var ordinerade SSRI, antingen i monoterapi eller i kombination med något annat antidepressivt medel. Inkluderas även övriga psykoanaleptika visade det sig att två av tre (66 %) stod på någon form av antidepressiv behandling. Detta är möjligen en hög siffra men ungefär densamma som i andra liknande studier. (4) Med tanke på dominansen av psykofarmaka i ordinationerna (85 %) kan man fråga sig om de äldres mentala hälsa är sämre än deras fysiska hälsa relaterat till övriga befolkningen. Är detta adekvat? Skulle de äldres vardag kunna påverkas i positiv riktning så att behovet av psykofarmaka skulle kunna minska? Indikator 3. Olämplig regim I detta material finns inga angivelser av i vilken utsträckning behandling omprövats eller ej. Således går det inte att bedöma hur ordinationerna förhåller sig till kvalitetsindikatorn Olämplig regim. Erfarenhetsmässigt är sannolikheten stor att de flesta av ordinationerna inte omprövats efter rekommenderad tid och ordinationerna av sömnmedel hade sannolikt kunnat minskas om man vågade sätta ut behandlingen under perioder. Sina många fördelar till trots medför enkelheten med vilken man kan förnya en hel ordinationslista i Apodos med ett enda knapptryck en risk att ordinationer förlängs utan adekvat omprövning. Sömnmedel har en benägenhet att tas för givet som en grundbehandling till äldre personer. Indikator 4. Olämplig dosering Det enda exemplet på olämplig dosering var Zopiklon 5+7,5 mg per dygn till en person. Enligt Socialstyrelsen medför en högre dos än 7,5 mg Zopiklon betydande risk för biverkningar. Varför denna person står på den dosen är oklart. Om man utgår från att patienten är välkontrollerad finns å andra sidan inget absolut hinder mot den höga dosen även om den generellt inte rekommenderas. Indikator 5. Polyfarmaci Polyfarmaci förekom i 28 % av apodoslistorna. Polyfarmaci är ett relativt begrepp och definieras lite olika i olika sammanhang. Interaktioner mellan läkemedel ökar exponentiellt med antalet samtidigt använda läkemedel. Kombinationen av 18 olika läkemedel torde ge interaktioner som är svåra att utvärdera. Inte ens vid behandling med ett enda preparat kan vi vara helt säkra på hur den enskilda individen reagerar. Sannolikt skulle förekomsten av polyfarmaci kunna minskas med mer fokus på problemet.

14 Avslutande reflektioner Bättre struktur i våra journaler avseende läkemedelsordinationer samt tillgång till journalerna över internet hade sannolikt gjort det lättare att värdera behovet av fortsatt behandling eller styrka ett försök till utsättning. Apodos är ett nationellt och välfungerande system. Varför skulle man inte kunna ha ett liknande datajournalsystem? E dos (apodosordination via internet) varnar för t ex interaktioner mellan ordinerade läkemedel. Ett journalsystem med integrerad läkemedelsmodul typ e dos hade kunnat varna för att en viss patient har högt krea eller njurartärstenos vid insättning av NSAID eller ACE hämmare. (13) Det är svårt att säga om resultaten i studien är bra eller inte, kvalitetsindikatorerna ger inga exakta mål. Det vore intressant att följa resultaten över tid och även jämföra med andra äldreboenden. Det är lätt att man tänker att ju mindre läkemedel desto bättre. Men vi har ju läkemedel för att vi tror att de kan användas till något gott. Vi får ju inte hamna i en situation där vi underbehandlar våra patienter i vår strävan efter att ordinera så lite läkemedel som möjligt. Den risken kanske än så länge är för låg för att oroa sig över.

15 Referenser 1. Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldre läkemedelsterapi. Socialstyrelsens förslag, Läkemedelsboken 2004/ Galina Passare. Drug Use and Side Effects in the Elderly. Findings from the Kungsholmen Project. Thesis. Stockholm Kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. KÄLLA projektet. Socialstyrelsen. Artikelnr Bretherton A, Day L, Lewis G. Polypharmacy and older people. Nurs Times Apr 29 May5;99(17): FAS UT2. Claes Lundgren. Läkemedelskommittén i Västerbotten FASS 8. Geriatrik, sid O Dehlin, Å Rundgren. Studentlitteratur Äldres läkemedelsbehandling orsaker och risker vid multimedicinering, sid Annika Kragh (red.). Studentlitteratur SBU Rapportnr 133/1, 133/2 11. Stewart CA, Termanini B, Gibril F, Sweber HC, Jensen RT. Prospective study of the effect of long term gastric antisecretory treatment on vitamin B12 levels in patients with Zollinger Ellison syndrome. Gastroenterology 1995;108:A226 (Abstract) 12. Jacobs A, Rhodes J, Peters DK, Campbell H, Eakins JD. Gastric acidity and iron absorption. Br J Haematol 1966;12: Läkemedelsvärlden. 2010; 2; 16 21

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland 80-åringar och äldre använder

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbiverkningar Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt. Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rapport Läkemedelsgenomgångar Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners

Läs mer

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Sten Landahl. m r. r e. ta r Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också

Läs mer

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) Sammanfattning 10.000 äldre patienter har aktiv epilepsi. Epilepsi är i denna åldersgrupp ofta associerat med stroke, intrakraniell tumör, demens eller

Läs mer

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008 Bjurholms kommun 09-01-03 1 09-01-03 2 09-01-03 3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Inledning 4 Uppdrag 4 Metod och genomförande 4 Medverkande 4 Sammanfattning. 5

Läs mer

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

What day is it? asked Pooh It's today, squeaked Piglet My favorite day, said Pooh What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh Läkemedelsbehandling av äldre Hjälpa eller stjälpa? Marie Ackelman Geriatriker Kullbergska sjukhuset Vi blir bara

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling

Äldres läkemedelsbehandling Äldres läkemedelsbehandling - problemområden och lösningsstrategier Lydia Holmdahl Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren, huvudsakligen på grund av

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén

Äldre och läkemedel. AT-läkare, Nyköping 2010-06-02. Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel AT-läkare, Nyköping 2010-06-02 Christine Fransson Leg. Apotekare Läkemedelskommittén Äldre och läkemedel Äldre och läkemedel Åldersförändringar - ökad känslighet Polyfarmaci många läkemedel

Läs mer

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Terminologi...

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,

Läs mer

Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen

Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen VI.2 VI.2.1 Delar för allmän sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Läkemedlet Dormix 12,5 och 25 mg filmdragerade tabletter är avsett

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo Mars okt 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader

Läkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader originalstudie Läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Läkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Guide till webbutbildningen Läkemedelsbehandling av äldre. Stöd för handledning och diskussion

Guide till webbutbildningen Läkemedelsbehandling av äldre. Stöd för handledning och diskussion Guide till webbutbildningen Läkemedelsbehandling av äldre Stöd för handledning och diskussion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Abstinensbehandling vid alkoholberoende

Abstinensbehandling vid alkoholberoende Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid

Läs mer

Äldre och Läkemedel. Lars Edvinsson, L Stavenow MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET

Äldre och Läkemedel. Lars Edvinsson, L Stavenow MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET Äldre och Läkemedel Akuten och IME; T6 Lars Edvinsson, L Stavenow MEDICINSKA FAKULTETEN LUNDS UNIVERSITET Hur är upplägget? Hur ser doktorn på behandling av de äldre med vanliga sjukdomarna inom vår verksamhet?

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av

Läs mer

Översyn av dosrecept 2008

Översyn av dosrecept 2008 Översyn av dosrecept 8 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har under 8 en översyn gjorts i samband med förlängning av ordinationer. Översynen förväntas leda till kvalitetsvinster för

Läs mer

Att följa upp läkemedelsbeh.

Att följa upp läkemedelsbeh. Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars 2011. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars 2011. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor Läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden för äldre En samverkansgranskning mellan revisorerna i landstinget och kommunerna: Kramfors, Ånge och Örnsköldsvik Kramfors kommun Revisionsrapport

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Olmestad Comp 20 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter Olmestad Comp 20 mg/25 mg filmdragerade tabletter 17.12.2015, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

En vanlig behandling i en annorlunda form

En vanlig behandling i en annorlunda form LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska

Läs mer

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar- Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö stad 0702-82 81 71 Yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Kvaliteten på läkemedelsanvändningen hos äldre

Kvaliteten på läkemedelsanvändningen hos äldre Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:8 Kvaliteten på läkemedelsanvändningen hos äldre En analys av resultaten från den nationella kartläggningen av äldre i öppenvård 1 ISBN 91-7201-490-3 ISSN

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel.

2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. 2010-06-29 1 (6) Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre

Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre 1 (5) Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre Bakgrund Syftet med rapporterna är att visa hur vanligt det är att äldre behandlas med av Socialstyrelsen definierade olämpliga läkemedel och att det

Läs mer

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län Antagen av Vilgotgruppen 2011-02-18 Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter

Läs mer

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Isosorbidmononitrat Mylan 10 mg tablett Isosorbidmononitrat Mylan 20 mg tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: Isosorbid-5-mononitrat

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-80006 Fastställandedatum: 2014-10-03 Giltigt t.o.m.: 2016-10-03 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Stefan Back shantering - ordination

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Läkemedelsgenomgång enligt distansmodellen i Timrå Kommuns Särskilda boenden 2006 2007 Författare: Maria Nyberg & Madeleine Blusi Rapport: nr 2008:01 ISSN 1653-2414 ISBN 978-91-85613-23-6

Läs mer

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne Testa dina kunskaper om fall, sömn och sömnmedel Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Äldre och läkemedel. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Äldre och läkemedel Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 februari 2016 Gäller: t.o.m. 11 februari 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare

Michael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare Michael Borg Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare E-post: Michael.Borg@Lthalland.se Tele: 035-134523 eller 076-1410711 Hemsida: www.lthalland.se/lakemedel Dagens meny

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 111129 Totalpoäng: 59p Poängfördelning: Skrivtid:

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer