Sten Landahl. m r. r e. ta r

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sten Landahl. m r. r e. ta r"

Ulrika Nyström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel

2 Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också innebära risker. Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel. Den gamla människan Är ofta sårbar Små marginaler Funktionsförlust vid påfrestning svikt i flera organsystem vid sjukdom Därför komplex läkemedelsbehandling

Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel.

3 Fysisk prestationsförmåga Vo2 l/min 2,5 Sjukdom Läkemedel rökning 1,3 0,9 Normal daglig aktivitet år Behandlingsmål Återställ snarast patientens optimala funktionsförmåga

daglig aktivitet 20 80 år Behandlingsmål

4 Äldre och Läkemedel Farmakokinetik//farmakodynamik Farmakokinetik Distribution Fett ECW BCM Metabolism Varierande Utsöndring M l / m i n u t Ålder

5 Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras Dynamik - åldrande Fysisk prestation Muskelstyrka Lungfunktion Hjärtminutvolym Cerebralt blodflöde Receptorfunktion

bredd som utsöndras via njurarna ordineras Dynamik - åldrande Fysisk

6 Äldres läkemedelsbehandling Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från studier på personer <65 år Nästan aldrig studier på patienter >80 år Brist på studier hos de allra äldsta och sjukaste Övre åldersgräns i behandlingsstudier Ofta inte relevant och därför oetiskt

patienter >80 år Brist på studier hos de allra äldsta och sjukaste

7 Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund Stora krav på samråd och noggrann uppföljning Behandlingseffekt Mortalitet Morbiditet Symtomlindring - Livskvalitet Ålder

8 Äldres återstående livslängd har ökat Optimal livskvalitet resten av livet Män kvi 0 år 50 år 65 år 80 år 90 år (SCB 2006) Behandlingsorsak Förebyggande behandling Botande/funktionsförbättrande behandling Symtomlindrande behandling Onödig behandling

år (SCB 2006) Behandlingsorsak Förebyggande behandling

9 Onödiga läkemedel Gör varken nytta eller skada Försök registrera effekten Anteckna gärna Fyra hörnpelare för ett gott åldrande social gemenskap delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd fysisk aktivitet bra matvanor.

10 Effekter av fysisk aktivitet Kognitiv/mental funktion Muskelstyrka, Muskelhastighet Fysisk prestationsförmåga Aktivitetsnivå Metabol aktivitet Effekter av fysisk aktivitet Hjärtkärlsjukdom Förekomst, symtom Stroke Demens Osteoporos övervikt

Aktivitetsnivå Metabol aktivitet Effekter av fysisk

11 Lönar sig förebyggande behandling? Blodtryck, lipider, osteoporos blodtrycksbehandling har visat sig kunna minska insjuknandet i demens (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur ) och stroke och hjärtsvikt men ganska friska studiepersoner

sig kunna minska insjuknandet i demens (Forette et al, Arch Int

12 Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens SBP mm Hg DBP mm Hg Icke dementa Debut av Alzheimer efter 79 år Ålder Ålder Skoog I et al Lancet 1996 Prevention of Dementia with Calcium Channel Blocker Treatment in ISH- Syst-Eur (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046)

70 75 80 85 Ålder Skoog I et al Lancet 1996 Prevention of Dementia with Calcium

13 80-åringar och äldre står r påp (använder?) nder?) i genomsnitt 5-6 läkemedel 15% av dem står på 10 läkemedel l eller fler

14 Läkemedelsanvändningen hos äldre Alla äldre preparat/person preparat/person SÄBO, multisjuka preparat/person preparat/person Lm-grupper bland >80 år Kvi Män Blodförtunnande Betareceptorer Sömnmedel Lätta smärtstillare Lipidsänkare ,7 20 Antidepressiva Magsår ACE-hämmare , sos

1995 2005 Blodförtunnande 20 40 24 50 Betareceptorer 9 34 7 36 Sömnmedel 28 26 18 18 Lätta

15 10 eller fler läkemedel l per person > 80 år 6-10% 14-21% Öppna jämfj mförelser 2009

16 3 eller fler psykofarmaka per person 1,5-3,7% 5,5-8% Öppna jämfj mförelser 2009 Psykofarmaka påp recept Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa

17 Sömnmedel Ingen bevisad effekt på sömnen längre tid än 4 veckor Biverkningar under längre tid Tillvänjning under längre tid Ordinationsföljsamhet 1/3 följer alltid ordinationen 1/3 följer ibland ordinationen 1/3 följer aldrig ordinationen Inte relaterat till ålder i sig Källa: ABLA II rapport, 2001

Ordinationsföljsamhet 1/3 följer alltid ordinationen 1/3 följer ibland

18 Stor kassation 1128 ton läkemedel återlämnades förpackningar läkemedel från allmänheten till apoteken Apoteket AB 2010 Äldre står ofta på för många olämpliga läkemedel

19 Riskläkemedel Bensodiazepiner Trötthet, muskelsvaghet, kognition Neuroleptika (Buronil, Haldol, Risperdal) extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, sedation, kognition Lätta opioider (Tramadol, Tiparol) konfusion, illamående, yrsel Riskläkemedel NSAID Hjärtsvikt, njursvikt, blödningar Loopdiuretika Urvätskning, elektrolytrubbningar Waran Ökad blödningsrisk hos äldre

opioider (Tramadol, Tiparol) konfusion, illamående, yrsel Riskläkemedel NSAID Hjärtsvikt,

20 Antal anmälningar i Sverige per år ca till Socialstyrelsen enligt Lex Maria ca till HSAN ca till landstingens patientnämnder ca om läkemedelsbiverkningar ca till patientförsäkringen ca om fallolyckor inom särskilda boenden Läkemedelsbehandling orsakar ca vårdskador om året i slutenvården i Sverige 5000 i Västra Götaland

9 000 till patientförsäkringen ca 2 600 om fallolyckor inom särskilda boenden

21 Läkemedel - Äldre Kvaliten i äldres läkemedelsbehandling kan förbättras Gör r vi nytta med behandlingen?

22 Långvarig sjukdom Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa Som är r hindrande Dödlighet 50-talet talet-2000-talet Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt Folkhälsorapport 2009

23 Återstående ende livslängd efter 65 och 80 år Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa Folkhälsorapport lsorapport 2009 Blir äldre friskare? Compression of morbidity Kortare sjukdomstid Postponement of morbidity Uppskjuten sjuklighet Prolongation of morbidity Förlängd sjukdomstid

24 Rapport Metod Systematisk litteratursökning av all relevant litteratur t.o.m 2007 (pat>65 år) Randomiserade kontrollerade studier och observationella studier har inkluderats

25 Slutsatser Förbättrad följsamhet kan fås genom En kombination av individuellt anpassade insatser Utbildning, information till patienter Minskat antal läkemedel Förenklad läkemedelslista Förbättrad följsamhet Inga effekter av ökad följsamhet har dokumenterats efter 6 månader

26 Riskläkemedel Evidensstyrka 1 Lm med antikolinerg effekt psykiska störningar Benzodiazepiner fallrisk NSAID magblödningar Evidensstyrka 3 NSAID hjärtsvikt Ökad risk för interaktioner Riskläkemedel Alltför många äldre ordineras olämpliga läkemedel ökad utbildning och information till i första hand läkare leder till minskad förskrivning av olämpliga läkemedel

27 Biverkningar Vanligare hos äldre 20 % av äldre som söker sjukvård 28-54% är undvikbara Biverkningar - orsaker Felaktig ordination Uppföljning saknas Polyfarmaci

28 Slutsatser -LRP Minskning av vissa läkemedelsrelaterade problem kan ske genom Utbildning, information till sjukvårdspersonal Uppföljning och läkemedelsavstämning med multidiciplinära team eller personal med speciell läkemedelskompetens SBU:s slutsatser Skapa rutiner för regelbunden avstämning av behandlingens effekt i samråd med patienten vid konsultationstillfället

29 Dosdispenseringssystem Saknas vetenskapligt underlag för Om dosexpedition förbättrar följsamheten eller ger ökad patientsäkerhet En uppföljning av läkemedelsbehandlingen före och efter övergång till Dos dospatienter i VGR Fler läkemedel totalt och per diagnos Färre dosförändringar Sämre utfall för kvalitetsindikatorer Rapport till LV Wallerstedt m.fl sept 2012

30 Sammanfattning ingen studerad enskild metod eller åtgärd påverkar läkemedelsanvändningen så att det leder till förbättrad hälsa, livskvalitet eller kostnadseffektivitet Sammanfattning Begränsade effekter har kunnat visas på processmått såsom förekomst av olämpliga läkemedel, antal läkemedel, ökad följsamhet m m

31 SBU:s slutsatser vårdens organisationer (regioner, landsting, kommuner, läkemedelssakkunniga,yrkes-organisationer, patientorganisationer) bör skyndsamt få ett gemensamt uppdrag som tar ett helhetsgrepp med många samtidiga insatser på olika nivåer. Slutsatser Ytterligare forskning behövs Som tar hänsyn till komplexiteten hos äldre patienter Med fler hälsorelaterade utfallsmått Över dokumentation och uppföljning

32 En säker läkemedelsprocess Ett teamarbete 1. Identifiering av behov Rätt patient får 9. Omprövning 2. Läkemedel el annan behandling Rätt läkemedel i 8. Uppföljning 3. Val av läkemedel 7. Korrekt information 6. Korrekt läkemedelslista 5. Dokumentation 4. administrering Rätt dos på Rätt sätt vid Rätt tid Äldre och läkemedell Strategi för f r Västra V Götalandsregionen G Hälso- och sjukvårdsutskottet november 2008 Projektledare, Christina Edward

33 Strategi Dokumentation 1. Journalsystem innehåller ett välutvecklat v dokumentationssystem 2. Läkemedelsdokumentation som följer patienten genom vårdenv 3. Läkemedelsberättelser införs påp regionens sjukhus 4. IT-st stöd d utvecklas för f åtkomst till patientens läkemedelsinformation läkemedelsförteckningen, samordnad vårdplanering, v Apodos, en patient en journal. 5. Patientinformationskortet, Vet du varför r du tar dina läkemedel implementeras

34 Strategi Ansvar 1. Patienten erbjuds en fast vårdkontaktv 2. Patienten erbjuds en läkare l med samordningsansvar för f r den totala läkemedelsbehandlingen

35 Strategi Kvalitet Varje patients läkemedelsbehandling l utvärderas och ses över regelbundet (läkemedelsavst kemedelsavstämning) mning) Vad är r LäkemedelsavstL kemedelsavstämning? mning?

36 Vad är r LäkemedelsavstL kemedelsavstämning? mning? Strategi Kvalitet Regionen har fastställda kvalitetsindikatorer för f ändamålsenlig läkemedelsbehandlingl

37 ingen enskild åtgärd löser l hela problemet Helhetsgrepp Läkekonst Dokumentation Uppföljning Läkemedelsavstämningmning

Relevanta dokument

Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl

Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl Äldres läkemedelsanvl kemedelsanvändningndning Sten Landahl 1 Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter tar för farliga läkemedel 2 Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också