PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin"

Ida Martinsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och få kliniskt relevanta interaktioner. Vid otillräcklig effekt av SSRIpreparat i fulldos och tillräcklig behandlingstid kan generiskt mirtazapin i dosen 0-0 mg/ dygn nyttjas som monoterapi eller som tillägg i dosen 0 mg/dygn. Mirtazapin kan vara särskilt lämpligt vid sömnstörning och samtidig depression, beakta dock risk för viktökning. Ytterligare alternativ vid terapisvikt kan vara venlafaxin i depotform eller escitalopram. Venlafaxin prioriteras pga. väsentligt lägre pris. Vid behandlingssvikt eller utebliven effekt överväg koncentrationsbestämning. Vid graviditet eller önskan om graviditet utgör sertralin inget hinder och även vid amning kan sertralin användas. LÅNGVARIG ÅNGEST Paniksyndrom klomipramin Social fobi REKLISTAN 0 GAD (generaliserat ångestsyndrom) För ytterligare information om läkemedel vid graviditet och amning se Se även Medicinska Riktlinjer Depression. 0 Fluoxetin är förstahandsmedel för barn och ungdomar. I denna grupp är det särskilt viktigt att effekter och biverkningar följs. Läkemedelsterapi bör här kombineras med någon väldokumenterad psykoterapi. Beakta somatiska orsaker och substansmissbruk som orsak till depression. Se även Medicinska Riktlinjer Depression hos vuxna. Bipolär sjukdom En stor andel av patienter med depression kan ha en depressiv fas i en bipolär sjukdom där antidepressiva utan samtidig stabiliserande behandling kan vara olämpliga. Utvärdera behandlingen noggrant på grund av risk för fasväxlingar. Se även Medicinska Riktlinjer Bipolär sjukdom. 0

Vid otillräcklig effekt av SSRIpreparat i fulldos och tillräcklig behandlingstid kan generiskt mirtazapin i dosen 0-0 mg/ dygn nyttjas som monoterapi eller som tillägg i dosen 0 mg/dygn.

2 REKLISTAN 0 PSYKIATRI OCD (tvångssyndrom) Posttraumatiskt stressyndrom Bulimia nervosa fluoxetin KORTVARIG ORO/ ÅNGESTPROBLEMATIK oxazepam SÖMNstörning zopiklon propiomazin Propavan Icke-farmakologisk behandling är förstahandsval Propavan rekommenderas ej till äldre LÅNGVARIG ÅNGEST Långvarig ångest skall i första hand behandlas med ett serotoninaktivt antidepressivt medel. Eftersom detta är en långtidsbehandling är individens svar och biverkningar avgörande för terapival. Förstahandsmedel är sertralin. Doseringstabell finns på terapigruppens hemsida under utvidgade. Klomipramin kan användas vid svåra paniksyndrom, men beakta risk för biverkningar. Vid generaliserat ångestsyndrom är venlafaxin andrahandsmedel och maxdosen är mg/dygn. Tvångssyndrom Effekt kan komma efter - månader och ofta fordras hög dos. För dosering se tabell på terapigruppens hemsida. KORTVARIG ORO/ ÅNGESTPROBLEMATIK Behandlingstid med bensodiazepin bör inte överstiga tre veckor vid regelbundet intag pga. risk för tillvänjning. Andrahandsalternativ är hydroxizin (Atarax), som dock ska undvikas till äldre pga. risk för biverkningar. SÖMNstörning Sömnstörning skall utredas noggrant med tanke på att sömnstörning kan vara sekundär till annan sjukdom. Icke-farmakologiska åtgärder är grunden i behandlingen. Effekten av sömnläkemedel är begränsad. Behandlingstiden bör vara kortvarig (högst veckor) och intermittent behandling är att föredra. Propiomazin (Propavan) till äldre är olämpligt på grund av dess antikolinerga biverkningar. Andrahandsmedel är zolpidem. Bensodiazepiner skall ej användas vid ren sömnstörning. Se Medicinska Riktlinjer Sömnstörning.

Icke-farmakologisk behandling är förstahandsval Propavan rekommenderas ej till äldre LÅNGVARIG ÅNGEST Långvarig ångest skall i första hand behandlas med ett serotoninaktivt antidepressivt medel.

3 REKLISTAN 0 PSYKOTISKA SYNDROM olanzapin Nyinsättning bör ske inom specialistpsykiatrin PSYKOTISKA SYNDROM Det enskilt viktigaste är följsamheten till given terapi. Olanzapin är förstahandsmedel. Andrahandsval avgörs av effekt och biverkning ar hos den enskilda patienten. Vid fortsatt terapisvikt är klozapin ett alternativ. För läkemedelsval se tabell på terapigruppens hemsida. Observera risken för metabolt syndrom vid behandling med antipsykotika. Vid behandling med olanzapin ska blodsocker och vikt kontrolleras regelbundet. Ökar vikten mer än kg per vecka under de första veckorna ska preparatbyte genomföras om det går. DEMENSSJUKDOMAR donepezil Donepezil rekommenderas vid mild till måttlig memantin Ebixa Ebixa är rekommenderat vid måttlig till svår DEMENSSJUKDOMAR Donepezil är förstahandsmedel. Innan insättningen skall en värdering och mätning av patientens färdigheter genomföras. Utvärdering av medicineringen skall ske på ett strukturerat vis efter - månader. Information från patient och anhöriga är viktig i utvärderingen. Behandlingen bör pågå så länge patienten bedöms ha nytta av den. Så länge patienten kan interagera och/eller har någon kvarvarande ADL-förmåga bör behandlingen därför kvarstå. Vid tveksamhet rörande behandlingseffekt kan utsättningsförsök göras. Vid biverkningar av ett läkemedel kan någon av de andra kolinesterashämmarna eller annan beredningsform provas. Se även Medicinska riktlinjer Demens. 0

Observera risken för metabolt syndrom vid behandling med antipsykotika. Vid behandling med olanzapin ska blodsocker och vikt kontrolleras regelbundet.

4 REKLISTAN 0 PSYKIATRI Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Förstahandsåtgärd är omvårdnad Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Förstahandsåtgärd är omvårdnadsåtgärder enligt checklista på terapigruppens hemsida och Medicinska Riktlinjer. I andra hand kan läkemedel prövas som kortidsmedicinering om omsorgsåtgärderna inte har tillräcklig effekt. Dokumentationen för läkemedelsbehandling är generellt sett svag och ska därför kontinuerligt utvärderas. SSRI kan prövas vid aggresivitet och depressiva symtom. Memantin (Ebixa) kan prövas vid aggresivitet. Risperidon (endast korttidsmedicinering) kan användas under den akuta fasen vid psykotiska symtom i mycket låg dos, initialt 0, mg, maximal dos oftast ca mg. Utvärdering bör ske frekvent för att bedöma om behovet kvarstår. Om läkemedelsbehandling är nödvändig vid kortvarig oro/ångest kan kortverkande bensodiazepiner eller klometiazol användas. Vid behandling med klometiazol kan kraftiga blodtrycksfall förekomma. Alkohol och tobak För rekommenderade läkemedel och se kapitel Alkohol och tobak.

är omvårdnadsåtgärder enligt checklista på terapigruppens hemsida och Medicinska Riktlinjer. I andra hand kan läkemedel prövas som kortidsmedicinering om omsorgsåtgärderna inte har tillräcklig effekt.

5 REKLISTAN 0 Rekommenderad Fysisk träning vid psykiska tillstånd/sjukdomar DEPRESSION Vid depressiva symtom bör patienter stödjas till fysisk träning i form av regelbundna anpassade fysiska aktiviteter. Socialstyrelsens riktlinjer från 0 anger att fysisk träning hos vuxna med depressiva symtom kan minska risken att utveckla egentlig depressionsepisod. Medel- till högintensiv fysisk träning gånger per vecka under sammanlagt 0 minuter, gärna kombinerat med styrketräning repetitioner om set gånger per vecka, gärna i form av uthållighetsträning. Förskriv träning för minst veckor. Vid egentlig depression bör fysisk träning rekommenderas som komplement till annan behandling, särskilt med hänsyn till förhöjd risk att utveckla följdsjukdom såsom hjärt-kärlsjukdom. ÅNGEST Viss vetenskaplig evidens finns för att fysisk aktivitet hos vuxna med lindriga ångestsymtom minskar risken att utveckla ångestsyndrom Vid lindrigt ångestsyndrom bör patienter således erbjudas råd om egenvård i form av fysisk träning. Fysisk träning är även viktig i denna patientgrupp som komplement till annan behandling pga. förhöjd risk att utveckla följdsjukdom såsom hjärt-kärlsjukdom. Depression är vanligt förekommande hos patienter med ångest och fysisk träning bör därför också rekommenderas som en del i behandlingen. SCHIZOFRENI OCH BIPOLÄR SJUKDOM Regelbunden fysisk träning förbättrar och vidmakthåller en god allmän kondition och förbättrad muskelfunktion samt ger positiva effekter på allmäntillståndet. Långvarig medicinering med läkemedel samt mer ohälsosamma levnadsvanor med ökad stillasittande påverkar vikten och ökar risken för metabola sjukdomar såsom övervikt, diabetes och lipidrubbningar samt hypertoni hos dessa patientgrupper. Se kliniska riktlinjer avseende metabol risk på Terapigrupp Fysisk aktivitet. Källor: FYSS 00 och Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Se även REKlistan kapitel. 0

Medel- till högintensiv fysisk träning gånger per vecka under sammanlagt 0 minuter, gärna kombinerat med styrketräning repetitioner om set gånger per vecka, gärna i form av uthållighetsträning.

Relevanta dokument

16 PSYKIATRI. Unipolär depression. Paniksyndrom. Social fobi. GAD (generaliserat ångestsyndrom) Målsättningen är full symtomfrihet.

16 PSYKIATRI. Unipolär depression. Paniksyndrom. Social fobi. GAD (generaliserat ångestsyndrom) Målsättningen är full symtomfrihet. PSYKIATRI R REKLISTAN AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar R fluoxetin LÅNGVARIG ÅNGEST Paniksyndrom R klomipramin Social fobi GAD (generaliserat ångestsyndrom) AFFEKTIVA SYNDROM