Farmaka i Fokus. Tema psykiatri. Koncentrationsbestämingar. Psykiatriska sjukdomar sjätte vanligaste diagnosgruppen i primärvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Farmaka i Fokus. Tema psykiatri. Koncentrationsbestämingar. Psykiatriska sjukdomar sjätte vanligaste diagnosgruppen i primärvården"

Transkript

1 Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 4 oktober/november 2009 Tema psykiatri ADHD-läkemedel förskrivs till allt fler vuxna SIDAN 3 FiF Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Farmaka i Fokus Psykiatriska sjukdomar sjätte vanligaste diagnosgruppen i primärvården SIDAN 2 Koncentrationsbestämingar av psykofarmaka en pusselbit SIDAN 6 SIDAN 5 Foto:INGRAM

2 EMEA godkänner inte Lyrica för behandling av fib Den europiska läkemedelsmyndigheten, EMEA, har avslagit en ansökan från Pfizer om att få preparatet Lyrica godkänt på indikationen behandling av fibromyalgi. Pregabalin (Lyrica) är en analog till transmittorsubstansen GABA och har tre godkända indikationer: epilepsi, neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom. Företaget hade ansökt om att även få indikationen fibromyalgi godkänt, men fick alltså avslag. Pfizer hade inkommit med fem studier på sammanlagt 3000 fibromyalgipatienter. De flesta studierna var gjorda på patienter utanför EU. Fyra studier värderade effekten mot placebo under 8 14 veckor. En studie med 566 patienter pågick i sex månader. EMEA anser att företaget inte har visat några fördelar med Lyrica vid fibromyalgi. Det finns ingen tydlig eller relevant minskning av smärta eller andra symtom i korttidsstudierna. Inte heller är det visat att effekten är bestående efter sex månader i långtidsstudien. EMEA var också oroat av att säkerhet och effekt inte hade visats på patienter från EU. EMEA:s sammanfattande bedömning är därför att fördelarna med Lyrica inte överväger riskerna vid behandling av fibromyalgi. En likartad slutsats kom EMEA till även vid deras bedömning av den antidepressiva substansen duloxetin (Cymbalta) 2008, som också fick avslag på sin ansökan om godkänd indikation för fibromyalgi. Amitriptylin (Tryptizol) förstahandsval vid fibromyalgi enligt Läksak Läksaks expertgrupp för analgetika och reumatologiska sjukdomar rekommenderar lågdos amitriptylin (Tryptizol) som förstahandsmedel vid fibromyalgi. Rekommendationen får stöd i en färsk metaanalys av antidepressivas effekter vid fibromyalgi där lågdos tricykliska förefaller ha bäst effekt. Amitriptylin var här den bäst dokumenterade substansen sju randomiserade kontrollerade studier identifierades i metaanalysen. Samtliga var dock små. Inget företag har dock ansökt om att få fibromyalgi som godkänd indikation för tricykliska antidepressiva i EU och någon formell indikation finns därför inte. Neuropatisk smärta Lyrica inget förstahandsval, däremot Tryptizol Vid neuropatisk smärta rekommenderar expertgruppen också amitriptylin. Rekommendationen är i allt väsentligt i linje med Läkemedelsverkets rekommendationer från Här rekommenderas amitriptylin eller gabapentin som förstahandsmedel vid perifer neuropatisk smärta som polyneuropati eller postherpetisk neuralgi. Vid central neuropatisk smärta efter stroke rekommenderas också amitriptylin i första hand. Foto:BRUCE LAURANCE GETTYIMAGES Generaliserat ångestsyndrom sertralin/ citalopram förstahandsval Expertgruppen för psykiatriska sjukdomar rekommenderar sertralin och citalopram i första hand vid ångestsyndrom. Detta ansluter väl till Läkemedelsforts... Klokt Råd 2009 Använd i första hand amitriptylin vid farmakologisk behandling av generaliserade smärttillstånd som fibromyalgi 2

3 romyalgi Antal receptposter jan-06 mar-06 forts... verkets rekommendationer från 2006 där KBT, SSRI och SNRI rekommenderas som förstahandsval utan att man anger rangordning eller specifika substanser. Det ansluter också väl till de preliminära nationella riktlinjerna för depression och ångest från Socialstyrelsen från Här rekommenderas att i första hand välja psykologisk behandling med KBT och i andra hand välja läkemedelsbehandling med SSRI (sertralin, paroxetin, escitalopram) vid generaliserat ångestsyndrom. Sammanfattningsvis är dokumentationen för pregabalin vid fibromyalgi så svag att EMEA inte godkänt indikationen. Substansen kan vara ett andra eller tredjehandsval vid neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom. t e x t: c h r i s t e r n o r m a n Ref. Lyrica_Q&A_ en.pdf Häuser W et.al. Treatment of Fibromyalgia Syndrome With Antidepressants: A Meta-analysis JAMA. 2009;301(2): Pregabalin - N03AX16 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08 mar-08 maj-08 jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 Antal expedierade recept per månad från alla vårdformer (slutenvård, primärvård m fl) i Sydvästra läkemedelskommitténs område. Förskrivningen av pregabalin (Lyrica) har ökat stadigt i sydvästra Stockholm de senaste åren. Enligt Läksaks expertgrupper bör pregabalin, oavsett indikation, ses som ett tredje-fjärdehandsalternativ. jul-09 Källa: Läkemedelsstatistik Även vuxna kan ha nytta av läkemedelsbehandling vid ADHD Från och med december 2008 har läkare med specialistkompetens inom samtliga psykiatriska specialiteter rätt att förskriva centralstimulerande läkemedel för behandling av ADHD. De läkemedel som omfattas innehåller metylfenidat som finns i beredningsformer med varierande duration. Anledningen till utvidgningen av förskrivningsrätten, från att tidigare bara gällt specialister inom barn- och ungdomspsykiatri, var att Läkemedelsverket bedömde att även vuxna kan ha nytta av läkemedelsbehandling vid ADHD. Metylfenidat (Concerta, Ritalin med flera) och atomoxetin (Strattera) är de läkemedel som i Sverige finns godkända för behandling av ADHD hos barn och ungdomar men i praktiken sker en betydande förskrivning också till vuxna. Sedan 2006 har antalet expedierade recept av metylfenidat till personer över 18 år ökat 3,5 gånger i sydvästra Stockholm. Även förskrivningen av atomoxetin (Strattera) ökar (bild nästa sida). För vuxna, såväl som för barn, ska läkemedelsbehandling vid ADHD ses som en del av ett behandlingsprogram som kan omfatta psykoedukation, kognitiv beteendeterapi enskilt eller i grupp, färdighetsträning med mera. Metylfenidat centralstimulerande förstahandsval Psykiatri För korttidsbehandling av okomplicerad ADHD finns mest Sömnstörningar erfarenhet av metylfenidat, som betraktas som förstahandspreparat. Kort behandlingstid bör eftersträvas. I USA, där Intermittent metylfenidat behandling minskar är risken för toleransutveckling. Läkemedelsbehandling är ett komplement till även sömnträning. för vuxna, anges i produktinforma- godkänt tionen att den totala dygnsdosen inte bör överstiga zopiklon Zopiklon Merck NM/Mylan, Imovane, 72 mg per dag, men Zopiklon enstaka patienter kan behöva högre doser. I studier har doser på mg/dag Vid beroenderisk propiomazin Propavan Olämpligt vid behandling av äldre p g a risk för kognitiva störningar forts. sid 4 Kloka och konfusion. Listan 2009 Specialiserad vård ADHD hos barn och ungdom Läkemedelsbehandling av ADHD ska ses som en del i ett behandlingsprogram, där även andra åtgärder ingår. Preparaten har olika effektduration vilket underlättar individanpassning. Patienter med komplicerande samsjuklighet, till exempel pågående missbruk, bipolär sjukdom, utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd bör behandlas av läkare med särskild erfarenhet av denna patientgrupp. Endast läkare med specialistkompetens inom psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri samt barn- och ungdomsneurologi med habilitering har förskrivningsrätt för narkotikaklassade läkemedel för behandling av ADHD. Läkemedelsbehandling av ADHD; Långverkande metylfenidat Medellångverkande metylfenidat Kortverkande metylfenidat Concerta Ritalin kapsel Ritalin tablett 3 Kan bli föremål för generisk substitution... Generika från olika företag 81

4 forts. från sid 3 använts. Metylfenidat finns i beredningsformer med varierande duration vilket möjliggör individanpassad dosering. Börja med en låg ingångsdos och trappa upp successivt till effektiv dos. Centralstimulantia har bland annat visats kunna öka ADHD-patientens förmåga att planera och organisera sin tillvaro, öka impulskontrollen och öka förmågan att slutföra en uppgift. De vanligaste biverkningarna är minskad aptit, sömnsvårigheter, huvudvärk, buksmärtor, muntorrhet och humörsvängningar. Blodtryck och puls ökar i genomsnitt med 3 4 mmhg respektive 6 slag/minut. Iaktta därför försiktighet hos patienter med hypertoni, och kontrollera blodtryck och puls regelbundet. På grund av metylfenidats påverkan på dopamin (återupptagshämmare) måste risken för missbruk värderas före och under behandling. Läkemedlet ges med försiktighet till patienter med missbruk av alkohol eller narkotika i anamnesen. Det är värt att notera att publicerade studier av behandling med metylfenidat för vuxna med missbruksproblem inte har påvisat något ökat missbruk under behandlingstiden, även om fler studier behövs för att säkerställa nytta och risker med sådan behandling för denna patientgrupp. Få studier på vuxna med atomoxetin Atomoxetin är en selektiv noradrenalinåterupptagshämmare som vid korttidsbehandling visats ge signifikant effekt på ADHD-symtom. Antalet studier där atomoxetin prövats på vuxna är få. Några direkta jämförande studier mellan atomoxetin och metylfenidat finns inte, men effekten tycks vara mindre uttalad för atomoxetin även om några säkra slutsatser inte kan dras från indirekta jämförelser. I den amerikanska produktresumén är måldosen för vuxna 80 mg per dag. I studierna gavs doser upp till 120 mg/dag. Dosen trappas upp successivt under ett par veckor. I analogi med andra serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare dröjer det 6 8 veckor tills full effekt kan utvärderas. De vanligaste biverkningarna av atomoxetin hos vuxna är illamående, huvudvärk, muntorrhet, sexuella biverkningar, förstoppning, insomningssvårigheter och miktionsbesvär. Liksom metylfenidat ökar atomoxetin blodtryck och puls varför motsvarande försiktighet hos patienter med hypertoni eller känd kardiovaskulär sjukdom ska iakttas. Atomoxetin metaboliseras via CYP2D6, som är ett enzym som uppvisar genetisk variation. Hos så kallade långsamma metaboliserare kan därför en lägre startdos och en långsammare upptitrering av dosen övervägas. Långtidsdata saknas, utvärdera och registrera i kvalitetsregister Det saknas långtidsstudier om ADHD-behandling för vuxna. Effekt- och säkerhetsdata är därför mindre övertygande och regelbunden utvärdering av läkemedelsbehandlingens effekter och eventuella biverkningar för den enskilda patienten är viktigt. Läkemedelsverket uppmanar behandlande läkare att registrera alla behandlingsinsatser i det nationella kvalitetsregistret BUSA (BehandlingsUppföljning av Säkerställd AD/HD), se Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer vid ADHD återfinns i sin helhet på Läkemedelsverkets hemsida, t e x t: e m m a s v e n s s o n fa k t a g r a n s k a t av j o h a n f r a nc k, d o c e n t, ö l, o r d f ö r a n d e f ö r l ä k s a k s expertgrupp psykiatri Förskrivning av ADHD-läkemedel till personer 18 år och äldre Antal recept/1000 inv SVLK Metylfenidat (Concerta, Ritalin) SLL Metylfenidat (Concerta, Ritalin) SVLK Atomoxetin (Strattera) SLL Atomoxetin (Strattera) Källa: Xplain/Apoteket AB, SCB Förskrivningen av ADHD-läkemedel till personer över 18 år och äldre ökar kraftigt. Antalet expedierade recept per 1000 invånare 18 år var 2008 cirka 16 procent högre i landstinget som helhet jämfört med sydvästra Stockholm (alla vårdformer inkluderade). 4

5 Koncentrationsbestämningar av psykofarmaka ska inte övertolkas men kan ge värdefull kunskap om avvikande exponering i det enskilda fallet Foto:NICOLE HILL GETTYIMAGES För flertalet psykofarmaka finns det metoder för att mäta koncentrationen i plasma. En viktig orsak till att det kan behövas är att exponeringen inte enkelt går att förutsäga utifrån given dos. Det finns betydande variation mellan olika individer med avseende på vilken plasmanivå och klinisk effekt som erhålls vid samma dos, även vid fullgod compliance. Detta beror till stor del på varierande aktivitet i de enzymer som omsätter läkemedlen. Många psykofarmaka metaboliseras av leverenzymet CYP2D6, som har en betydande genetisk variation i aktivitet. Ett annat enzym som påverkar många läkemedel är CYP3A, som kan variera 10-faldigt mellan individer. Oftast kan dosen justeras utifrån det kliniska svaret, men i vissa fall får patienter misstänkta koncentrationsberoende biverkningar redan vid låga doser medan andra patienter inte svarar trots höga doser. Koncentrationsbestämningar kan då ge vägledning som underlättar dosjusteringar. Exempel på läkemedel som kan koncentrationsbestämmas Pris per analys Ungefärligt koncentrationsspann som kan förväntas vid viss dos Citalopram 530 (403) kr nm Sertralin 515 (433) kr nm Klomipramin 530 (403) kr nm (summa) Venlafaxin 515 (486) kr nm (summa) Risperidon 515 (403) kr nm (summa) Perfenazin 600 (559) kr 2-18 nm Klozapin 390 (370) kr nm Zuklopentixol 515 (486) kr 7-30 nm Vid misstanke om genetiskt orsakad avvikande metabolism kan även genotypning av polymorfa cytokrom 450 (CYP)-enzymer göras. Detta bör i regel föregås av koncentrationsbestämning. Användning av andra läkemedel kan också påverka exponeringen för psykofarmaka, genom att störa omsättningen eller distributionen i kroppen. För många psykofarmaka saknas ett strikt terapeutiskt målområde för plasmakoncentrationen, men ofta finns det klarlagt vilket koncentrationsspann som ungefär kan förväntas på en viss dos (se tabell). Neuroleptika har generellt sett bättre dokumenterade koncentrations-effekt-samband än antidepressiva läkemedel. En koncentrationsmätning är dock alltid att betrakta som en pusselbit bland andra och varje patient måste bedömas utifrån den kliniska bilden. En del patienter har en ökad känslighet för biverkningar. Till exempel hade en äldre kvinna med epilepsi som drabbades av pseudodemens på grund av valproatbehandling uppmätta koncentrationer inom det vanligen terapeutiska området. En faktor som kan ha stor betydelse är om graden av proteinbindning är påverkad och det finns möjlighet att mäta den fria, aktiva, fraktionen av flera antiepileptika. Proverna bedöms av en labläkare, som kommenterar det uppmätta värdet. Akutbeställningar är sällan motiverade, men kan vara aktuellt till exempel vid intoxikationsfrågeställningar. Labläkaren kan nås på telefon dagtid ( ) och vanligen bör denne kontaktas för en diskussion innan en akut analys av psykofarmaka beställs. t e x t: e r i k s pa r v e o c h e r i k e l i a s s on, k l i n i s k f a r m a k o l o g i, k a rol i nsk a u n i v e r s i t e t s s j u k h u s e t Tabell Priser för externa beställare av icke-akuta analyser. Priser inom parantes är interna för Karolinska sjukhuset. Akutprover kostar dubbelt så mycket. Prover tas vanligen efter uppnådd jämvikt och strax före ny dos. Betydelsen av de olika koncentrationsintervallen skiljer sig mellan analyserna, tolkning medföljer svaret. I de fall en aktiv metabolit utgör en väsentlig del av effekten anges en summakoncentration. Provtagningsanvisningar finns på 5

6 Vård och behandling av patienter med psykiska be kvalitetsdata från 24 vårdcentraler Psykiska besvär och sjukdomar (depression, ångestsjukdom, sömnstörning och stressreaktion) är relativt vanliga kontaktorsaker i sydvästra Stockholms primärvårdsområde. Enligt journaldata från 24 vårdcentraler i sydvästra Stockholm får i stort sett de flesta patienter medicinsk behandling som stämmer överens med rekommendationer, men de låga prevalenssiffrorna för depression och ångest kan indikera en viss underdiagnostik. Här följer en sammanställning av vad vi kan få fram för data ur våra kvalitetsregister över den vård och behandling som patienter med psykiska besvär möter i sydvästra Stockholm. De flesta patienter med psykiska besvär (depression, ångesttillstånd, sömnstörning, stressreaktion etc.) söker sig i första hand till primärvården. År 2008 ställdes någon diagnos ur gruppen psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F-gruppen enligt ICD-10) vid drygt sex procent av alla läkarbesök, motsvarande fem procent av listade patienter i sydvästra Stockholms primärvårdsområde. Det gör att psykiska sjukdomar var den sjätte vanligaste diagnosgruppen i primärvården i sydvästra Stockholm. Närmare sextio procent av besöken gjordes av kvinnor och fyrtio procent av män. Det saknas säkra uppgifter om hur många patienter som vårdas för ångest eller depression [1]. Ett flertal studier, bland annat nyligen gjorda PARTstudien i Stockholm, har bekräftat underdiagnostik och underbehandling av både depression och ångestsjukdomar. Enligt Socialstyrelsens senaste rapport om vård av patienter med depression och ångest var andelen personer som diagnostiserats med nedstämdhet och/eller oro i Region Skåne 3,3 procent, 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Depressiv episod 38% Ångesttillstånd 22% Sömnstörning 16% 16% Stressreaktion Skadligt bruk av tobak 3% 2% 1% 1% 0% 0% Demens Recidiverande depression Utmattningssyndrom Förstämningssyndrom Alkoholberoende i Norrbottens län (Kalix) 2,7 procent och i Östergötlands län 2,2 procent [1]. År 2008 hade cirka 1,7 procent av listade patienter på 24 vårdcentraler i sydvästra Stockholm diagnosen depression (F32-, F33-, F-39-P) och 1,1 procent ångestsjukdom (F419P, F410) enligt ICD-10 P. Storvretens vårdcentral i södra Botkyrka är en av vårdcentralerna med högst andel diagnossatta läkarbesök ur F-gruppen. Denna andel har flerfaldigats under de senaste åren och stigit från knappt 2 procent (1996) till drygt 10 procent (2005). Andel diagnossatta läkarbesök ur F-gruppen är olika på enskilda vårdcentraler och varierar mellan 3 10 procent. Denna variation följer i viss mån de socioekonomiska skillnaderna i området. De fyra största diagnoserna inom gruppen psykiska sjukdomar i sydvästra Stockholm är depression, ångesttillstånd, sömnstörning och stressreaktion vilka tillsammans står för nittiotvå procent av alla diagnossatta läkarbesök inom F-gruppen (figur 1). De flesta patienter med depression- och ångestsjukdom får farmakologisk behandling [1]. Vid sammanställning av apoteksdata för uthämtade läkemedel, förskrivna år 2008 på 24 vårdcentraler i sydvästra Stockholm, står citalopram och sertralin, båda SSRI-läkemedel, som första och andra vanligaste läkemedel inom gruppen psykoanaleptika (figur 2) citalopram sertralin mirtazapin amitriptylin venlafaxin donepezil paroxetin fluoxetin escitalopr duloxetin galantamin klomipramin rivastigmin memantin mianserin Öppenvårdsförskrivning Primärvård SVLK (24 VC). Period Antal recept Figur 1 Depression är den vanligaste diagnosen inom gruppen psykiatriska diagnoser (ICD-10 F). Ravedata från datajournaler på 24 vårdcentraler i sydvästra Stockholm, Figur 2 De 15 vanligast förskrivna läkemedlen i gruppen Psykoan Antal recept uthämtade från apotek, förskrivna från 24 vårdcent 6

7 svär i sydvästra Stockholm FAKTA Snabbfakta från 24 vårdcentraler med Rave i sydvästra Stockholm 2008 Detta stämmer väl med rekommendationer vid behandling av lätta och medelsvåra depressioner samt många ångestsjukdomar vid vilka SSRI-läkemedel är förstahandsvalet. Observera att dessa apoteksdata över uthämtade läkemedel saknar koppling till diagnos. Man måste därför vara försiktig vid tolkning av data. Mirtazapin (alfa2-agonist), och venlafaxin (SNRI) som enligt rekommendationer [2,3] ska användas vid svårare depressiva tillstånd och ångestsjukdomar kommer på tredje och femte plats. Förskrivningen av läkemedel inom gruppen neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel, mätt i antal uthämtade läkemedel, följer i stort sett rekommendationerna. Listan leds av zopiklon med drygt uthämtade recept år 2008 följt av zolpidem (figur 3). Från och med 2008 rekommenderas inte zolpidem på Kloka Listan på grund av kort halveringstid och rapporterade fall av psykiska biverkningar, till exempel amnesi. Tillsammans med propiomazin stod sömnmedel år 2008 för drygt receptposter och volymen har stadigt ökat sedan flera år tillbaka. Oxazepam på tredje plats i listan är den vanligaste ångestdämpande läkemedel före hydroxizin (används ganska brett vid många olika indikationer) och diazepam. Vid 6 % av läkarbesöken ställdes någon diagnos ur F-gruppen (psykiska sjukdomar). Psykiska sjukdomar var den sjätte vanligaste diagnosgruppen. 1,7 procent av listade patienter hade diagnosen depression och 1,1 procent ångestsjukdom. Citalopram, sertralin och mirtazepin var de tre vanligast uthämtade läkemedlen i gruppen psykoanaleptika. De är alla preparat på Kloka Listan Bland neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel toppade zopiklon, zolpidem och oxazepam förskrivningsstatistiken. Zolpidem (Stilnoct) är inte med på Kloka Listan Referenser: 1. Vård av patienter med depression och ångest en nulägesrapport, socialstyrelsen Artikelkatalog/Attachments/17724/ pdf 2. Farmakoterapi vid unipolär depression hos vuxna och äldre, Läkemedelsverket, Tryckt version: 2004:(15)5. lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/depressionvuxna.pdf 3. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar. ISBN , Artikelnr ,Publicerad februari 2009, Attachments/8509/ _ pdf t e x t: r a m i n z a r r i n k o u b Urval N06 (psykoanaleptika) Öppenvårdsförskrivning 30-i-topp Primärvård SVLK (24 VC). Period Urval N05 (neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel) 7933 zopiklon zolpidem oxazepam propiomazin hydroxizin 9648 Grön = på Kloka Listan 2009 Röd = ej på Kloka Listan 2009 Källa: Xplain/Apoteket AB diazepam 5556 risperidon 4679 nitrazepam alprazolam levomepromazin flunitrazepam haloperidol klometiazol olanzapin zaleplon 809 Grön = på Kloka Listan Röd = ej på Kloka Listan 2009 melperon Källa: Xplain/Apoteket AB Antal recept aleptika (N06). raler i sydvästra Stockholm Figur 3 De 15 vanligast förskrivna neuroleptika, lugnande eller sömnmedel (N05). Antal recept uthämtade från apotek, förskrivna från 24 vårdcentraler i sydvästra Stockholm

8 Returadress vid okänd adressat, internpost: Läkemedelscentrum, Magnus Ladulåsgatan 63A Postadress: Box 17533, Stockholm Adresskälla: Stockholms läns landsting Läkemedelsverket rekommenderar levodopa vid lindrig RLS Diagnosen Restless Legs Syndrome (RLS) har uppmärksammats allt mer på senare år. RLS kännetecknas av obehagskänsla/smärta ( myrkrypningar ) i benen (ibland även i armar) som lindras av rörelse. Besvären är kraftigare till natten och påverkar därmed sömnen negativt procent av den vuxna befolkningen i Sverige uppges lida av besvär, vanligare i högre åldrar och bland kvinnor. Läkemedelsverket har nyligen publicerat behandlingsrekommendationer för RLS. Först och främst åtgärdas/behandlas eventuella bakomliggande orsaker till sekundär RLS. RLS-symtom kan orsakas/förvärras av till exempel järnbrist med eller utan anemi, B12-brist, alkohol, rökning och koffein. Exempel på läkemedel som kan påverka symtomen negativt är neuroleptika, antidepressiva, antihistaminer och sömnmedlet propiomazin (Propavan). Om läkemedelsbehandling bedöms som nödvändig kan i första hand levodopa mg vid behov, någon till några kvällar i veckan, provas. Observera risken för augmentation (förstärkning av symtomen) vid högre doser eller kontinuerlig behandling. Vid måttlig svår RLS (>10 poäng på en bedömningsskala) är Läkemedelsverkets rekommendation någon av dopaminagonisterna pramipexol (Sifrol), ropinirol (Requip) eller rotigotin (Neupro depotplåster). Effekten av långvarig användning är svårbedömd på grund av korta observationstider i studierna. I andra och tredje hand nämns vissa antiepileptika och opioider, men där är det vetenskapliga underlaget relativt svagt. På Läkemedelsverkets hemsida finns rekommendationerna att läsa i sin helhet. t e x t: e m m a s v e n s s o n Ansvarig utgivare: Jan Hasselström, ordförande i Sydvästra läkemedelskommittén. Redaktionskommitté: Ordförande Jan Hasselström, distriktsläkare Christer Norman, distriktsläkare Ramin Zarrinkoub, vetenskaplig sekreterare Erik Sparve, avdelning för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, apotekare/informatör Emma Svensson. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Redigering/Layout: Anna-Lena Forssén Sydvästra läkemedelskommittén Alfred Nobels allé 8, plan Huddinge Telefon: E-post: Du kan även läsa Farmaka i Fokus som pdf på: 8

9 Kurser och aktiviteter i Sydvästra läkemedelskommitténs regi: Update om läkemedel på Karolinska Huddinge Varje tisdag kl Restaurang 61:an 3/11 Subventionerade läkemedel på vems ansvar? 10/11 Orphan drugs vad, varför och hur? 17/11 Infektionskontrollprogrammet och prevalensstudien Karolinska Läkemedelsinformation utan reklam på Södertälje sjukhus Onsdagar kl Restaurang Kringelgumman 4/11 Läkemedelsbehandling vid status epilepticus 18/11 Behandling med systemiska antimykotika 2/12 Små piller kan ge STORA problem Fredagsutbildningar* En fredag i månaden kl Huddinge Folkets Hus 13/11 Neurologi 18/12 Diabetes/endokrinologi Fortbildning för sjuksköterskor* Södertälje sjukhus och geriatrik 5/11 Fall hos äldre ibland ett läkemedelsrelaterat problem! Om läkemedel vid psykisk sjukdom* Psykiatricentrum Södertälje 24/11 Aktuell och evidensbaserad läkemedelsbehandling vid ångest Allergirond Onsdag eller torsdag en gång i månaden kl Inbjudan till ronderna skickas ut till vårdcentralerna via e-post. Se även Allergicentrum Stockholms hemsida, Önskas besök på vårdcentral, kontakta informationsläkare Christer Norman, tel , eller apotekare Emma Svensson, tel , Med reservation för ändringar i programmet! Se även *Föranmälan sker via Sök på Sydvästra läkemedelskommittén i fältet Arrangör

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Datum 2014-09-09. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning.

Datum 2014-09-09. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning. BESLUT 1 (6) Datum 2014-09-09 Vår beteckning FÖRETAG Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-12-12

BESLUT. Datum 2012-12-12 BESLUT 1 (5) Datum 2012-12-12 Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB P.O. Box 516 169 29 Solna SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

BESLUT. Datum 2008-06-25

BESLUT. Datum 2008-06-25 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-12-19

BESLUT. Datum 2011-12-19 BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-19 Vår beteckning FÖRETAG Pfizer AB Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Kod-ID: Tentamen

Kod-ID: Tentamen Kod-ID: Enheten för farmakokinetik och läkemedelsmetabolism Sektionen farmakologi Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Program: Apotekarprogrammet Kurs: Farmakoterapi 7,5 p Tid: 5 timmar Godkända

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-12-18

BESLUT. Datum 2013-12-18 BESLUT 1 (6) Datum 2013-12-18 Vår beteckning SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 33 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsförändringar Upptas escitalopram Depression bupropion Nikotinberoende vareniklin Nikotinberoende Specialiserad

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

SFBUP:s Riktlinje för depression

SFBUP:s Riktlinje för depression SVENSKA FÖRENINGEN FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SFBUP:s Riktlinje för depression Remissversion1 enbart farmakadelen Arbetsgrupp: prof em Anne Liis von Knorring, Uppsala;psykolog Maria Zetterqvist, Linköping;öl

Läs mer

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD En bra start på dagen Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD ADHD kärnsymtom Överaktiv Ouppmärksam Impulsiv Kärnsymtom förenar men konsekvenserna varierar mellan olika individer och

Läs mer

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) Sammanfattning 10.000 äldre patienter har aktiv epilepsi. Epilepsi är i denna åldersgrupp ofta associerat med stroke, intrakraniell tumör, demens eller

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt. Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Patentutgångar - Lyrica och Cymbalta. Klassning av läkemedel

Läs mer

PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION

PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION Ylva Stewénius, HT 13 TYPER AV PSYKOFARMAKA 1. Antipsykotika (neuroleptika) 2. Antidepressiva (tymoleptika) 3. Centralstimulerare 4. Stämningsstabiliserare 5. Ångestdämpande

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-23 1977/2005

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-23 1977/2005 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

VÄLKOMMEN! EN PRESENTATION AV PSYKIATRILISTAN 2012

VÄLKOMMEN! EN PRESENTATION AV PSYKIATRILISTAN 2012 VÄLKOMMEN! EN PRESENTATION AV PSYKIATRILISTAN 2012 REKMÄSSAN 7-8 MARS 2012 Lars Schultz Ordförande Expertgrupp Psykiatri Läkemedelsrådet Region Skåne Överläkare Beroendecentrum Malmö Verksamhetsområde

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA VAD ÄR ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och

Läs mer

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL Dokumentbeteckning: Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 Datum: 2015-06-10 Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0 Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Går patienten fortfarande i skola? (Besvaras endast för patienter som är 16 år och äldre)

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och

Läs mer

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Prissänkning på depressionsläkemedel berör många stockholmare

Prissänkning på depressionsläkemedel berör många stockholmare 2008-12-17 Prissänkning på depressions berör många stockholmare Under 2007 tog drygt 134 000 stockholmare ut antidepressiva till ett värde av 187,1 miljoner, varav staten subventionerade 133,3 miljoner

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel

Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel Observera: Dessa ändringar ska införas i gällande produktresumé, märkning och bipacksedel enligt de slutliga versioner som blev resultatet av koordinationsgruppens

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Att följa upp läkemedelsbeh.

Att följa upp läkemedelsbeh. Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för psykosvård PsykosR för bättre psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård, PsykosR www.psykiatriregister.se Registerhållare Inga-Marie

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Per-Erik Lygner, öl Neurologimottagn Frölunda Specialistsjukhus Varför? Restless Legs Syndrom (RLS) prevalens 5-15% i vuxna befolkningen Liten andel med svåra,

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Farmakologisk rådgivning inför och i samband med graviditet

Farmakologisk rådgivning inför och i samband med graviditet Farmakologisk rådgivning inför och i samband med graviditet Rapport från Kompetenscentrum för Schizofreni, Psykiatri Psykos Nr 2/14 Delia Slottte, ST-läkare INFÖR GRAVIDITET... 3 ALLMÄNNA RÅD... 3 PREVENTIVMEDEL...

Läs mer

vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)

vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) Jämförelse av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och serotoninnoradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) Ann-Sophie Jakobson Examensarbete

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat)

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) EMA/743948/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) VI.2 Sektionerna av den offentliga sammanfattningen Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Cerdelga,

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga 1. Ange

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen

Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen VI.2 VI.2.1 Delar för allmän sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Läkemedlet Dormix 12,5 och 25 mg filmdragerade tabletter är avsett

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.

Läs mer

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL 1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det

Läs mer

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri ADHD hos barn Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri Hur många har egentligen ADHD? Ja Hur mycket är mycket? ADHD-karaktäristika följer en normalfördelningskurva 5 % ADHD-ish? 25 %

Läs mer