Årsrapport Huvudman Landstinget i Uppsala län UPPSALA. 2 Årsrapport 2011
|
|
- Anita Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Årsrapport 2011
2 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre Psykosvård och PsykosR Stora Gråmunkegränd STOCKHOLM rickard.fardig@neuro.uu.se Registerhållare Ing- Marie Wieselgren Överläkare Psykosvård och Rättspsykiatrisk vård Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset UPPSALA Eva Juselius Baghdassarian Överläkare Psykosvård och Rättspsykiatrisk vård Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset UPPSALA Huvudman Landstinget i Uppsala län UPPSALA
3 Årsrapport Data i PsykosR Täckningsgrad och datakvalitet PsykosR startade sin datainsamling Registreringarna tog fart 2009 och framåt. Följande rapport visar därför data för perioden Blekinge, Dalarna och Gävelborgs län finns inte representerade. Täckningsgraden är skiftande i landet (Tabell 2). Fler än 2200 patienter finns totalt i nyregistreringsdatabasen och fler än 1900 uppföljningsregistreringar är gjorda. Majoriteten av patienterna är uppföljningsregistrerade en gång men några har så många som 5-7 uppföljningsregistreringar (se Tabell 1). Figur&1.&Antal#nyregistreringar#och#uppföljningsAregistreringar#i# PsykosR#2004A2011& Antal# 3000# PsykosR startade År 2009 började registret ta fart och både nyregistreringar och uppföljningar började öka. Antalet nyregistreringar och upp- följningar gjord mellan 2004 och 2011 presenteras i Figur 1 ovan. I föreliggande rapport redovisas data på nationell nivå från och med 2009 och framåt. Utveckling av olika process- och resultatmått redovisas. Tabell&1.&Antal&uppföljda&individer&i&hela®istret.& Antal&pa-enter& Uppföljning&1& 1152& Uppföljning&2& 534& Uppföljning&3& 161& Uppföljning&4& 54& Uppföljning&5& 24& Uppföljning&6& 13& Uppföljning&7& 6& 2500# 2000# 1500# 1000# 500# 0# 2254# 1937# 1533# 918# 929# 488# 101# 401# 113# 2004# 2005# 2006# 2007# 2008# 2009# 2010# 2011# Nyregistreringar# Uppföljningar# De flesta patienter i PsykosR har en uppföljnings- registrering i registret, men många har två eller tre uppföljningar. Enstaka individer har så många som sju uppföljningar. PsykosR utgör idag med sin volym en betydande källa på nationell nivå till utvärdering av behandlingseffekter över tid. Kontinuerligt utökad täckningsgrad kommer att ge möjlighet att genomföra öppna jämförelser på regional och lokal nivå.
4 4 Årsrapport 2011 Tabell(2.(Antal)registreringar)och)totalt)antal)unika)paLenter)per)landsLng( 2009( 2010( 2011( Totalt(antal( unika( pa?enter(i( hela(registret( Stockholm) 26) 46) 28) 29) 39) 35) 203) Uppsala) 60) 32) 144) 64) 69) 206) 310) Södermanland) 5) 0) 0) 0) 0) 0) 10) Östergötland) 14) 6) 12) 22) 31) 19) 74) Jönköping) 20) 4) 18) 26) 8) 16) 51) Kronoberg) 2) 9) 24) 10) 0) 33) 35) Kalmar) 29) 1) 6) 19) 1) 24) 36) Gotland) 6) 3) 39) 11) 7) 48) 60) Blekinge( 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0( Skåne) 61) 14) 43) 35) 36) 49) 157) Halland) 1) 2) 0) 7) 1) 7) 9) Västra)Götaland) 39) 48) 168) 62) 171) 248) 502) Värmland) 5) 7) 2) 11) 3) 8) 18) Örebro) 17) 53) 10) 55) 14) 37) 99) Västmanland) 22) 4) 48) 26) 117) 72) 193) Dalarna( 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0( Gävleborg( 0) 0) 0) 0) 0) 0) 0( Västernorrland) 43) 20) 52) 57) 116) 95) 233) Jämtland) 3) 1) 2) 3) 3) 4) 10) VästerboHen) 1) 0) 0) 0) 0) 0) 2) NorrboHen) 76) 38) 19) 91) 105) 107) 247) Totalt( 430( 288( 615( 528( 721( 1008( 2249(
5 Årsrapport Tabell&3.&Antal&och&andel&pa-enter,&medelålder&samt&könsfördelning& Patientgrupp i registret I PsykosR ingår patienter med en diagnostiserad psykossjukdom som den registrerande enheten har för avsikt att behandla. De diagnoskoder som registreras är F20- F20.9, F22, F23, F , F29. Nedan presenteras patientgruppens sammansättning i registret. Paranoid schizofreni (F20.0) är den största undergruppen bland nyregistrerade. Odifferentierad schizofreni (F20.3), Ospecificerad schizofreni (F20.9), Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat (F259) samt Psykotiskt syndrom UNS (F29) är förhållandevis stora undergrupper. 2009& & Pa-enter&(antal)& 916& 1531& 2252& Medelålder& 44,42& 45,75& 46,92& Kvinnor&()& 364&(38)& 635&(41)& 966&(43)& Trots att förstagångsinsjuknandet ofta sker i tidiga 20- årsåldern är medelåldern i registret förhållandevis hög, runt 45 år. Den ökar dock något över tid vilket kan tyda på att färre unga individer registreras i registret. Generellt registreras fler män än kvinnor. Tabell&4.&Antal&och&andel&pa-enter&per&subdiagnos&fördelade&på&kön&vid&nyregistrering& Subdiagnos& Total& Andel&av&total& Kvinnor& Män& F20.Paranoid&schizofreni& & 25& 22 39& 351& 61& F20.1&Desorganiserad&s.&(Hebefreni)& & 2& 19& 39& 3 61& F20.2&Kataton&schizofreni& & 1& 4& 21& 15& 79& F20.3&Odifferen-erad&schizofreni& & 8& 53& 29& 131& 71& F20.5&Residualschizofreni& & 3& 19& 28& 5 72& F20.6&Simplex& 19& 1& 4& 21& 15& 79& F20.8&Schizofreniformt&syndrom& & 1& 14& 5 14& 5 F20.9&Ospecificerad&schizofreni& 375& 17& 133& 35& 242& 65& F22.Vanföreställningssyndrom&297.1& 189& 8& 104& 55& 85& 45& F23.9&Kortvarig&psykos&298.8& 73& 3& 39& 53& 34& 47& F25Schizoaffek-vt&syndrom,&manisk&typ& 37& 2& 24& 65& 13& 35& F251&Schizoaffek-vt&syndrom,&depressiv&typ& 45& 2& 24& 53& 21& 47& F252&Schizoaffek-vt&syndrom,&blandad&typ& 78& 3& 46& 59& 32& 41& F258&Annat&spec.&schizoaffek-vt&syndrom& 8& 0,5& 4& 5 4& 5 F259&Schizoaffek-vt&syndrom,&ospecificerat& & 59& 95& 41& F29&Psyko-skt&syndrom&UNS&298.9& 277& 12& 124& 45& 153& 55&
6 6 Årsrapport 2011 Samsjuklighet I PsykosR registreras både psykiatrisk och somatisk samsjuklighet. Nedan följer analyser av dessa variabler för män och kvinnor över tid. Data är hämtade ur ny- registreringsdatabasen. Cirka en fjärdedel av männen och cirka en femtedel av kvinnorna har psykiatrisk samsjuklighet (Figur 2). För somatisk samsjuklighet med uppenbar betydelse för aktuell behandling, är förhållandet det omvända, d v s, cirka en fjärdedel av kvinnorna och cirka en femtedel av männen har någon typ av somatisk sjukdom (Figur 3). Av hela registrets 2254 individer är någon form av somatisk samsjuklighet registrerad för 684 individer (27). Enligt rankingtabell (Tabell 4) är somatisk samsjuklighet i form av endokrina sjukdomstillstånd vanligast förekommande, följt av somatisk samsjuklighet i form av cirkulationsorganens sjukdomar. På tredjeplats kommer andningsorganens sjukdomar följt av Annat sjukdomstillstånd på fjärde plats. På femte plats återfinns hudens och underhudens sjukdomar. Övriga somatiska sjukdomstillstånd representeras sammanlagt av cirka 5 av hela registrets individer. Tabell&5.&De#fem#vanligaste#soma/ska#samsjuklighets/llstånden#vid# nyregistrering& Soma,skt&,llstånd& Endokrina#sjukdomar,#nutri/onsrubbningar#och# ämnesomsä=ningssjukdomar# Antal&()& 217#(10)# Cirkula/onsorganens#sjukdomar# 156#(7)# Andningsorganens#sjukdomar# 90#(4)# Annat#/llstånd#som#ej#kan#hänföras#/ll#någon#av#de#övriga# grupperna# 59#(3)# Hudens#och#underhudens#sjukdomar# 51#(2)# Övrigt& 111#(5)# Ingen#samsjuklighet# 1570#(70)# Figur&4.&Medelvärde(för(antal(självrapporterade(slutenvårdsdagar(de(senaste(12( månaderna(för(kvinnor(respek:ve(män.(uppföljningsregistreringar(gjorda(2010( respek:ve(2011.( Medelvärde( 60( 50( 40( 30( 20( 40( 53( 42( 41( 41( 46( Figur&2.&Andel&kvinnor&och&män&med&psykiatrisk& samsjuklighet&vid&nyregistrering& ,7 21,6 27,7 24,6 23,7 20,7 10( 0( Kvinna( Man( Totalt( Medelvärde(2010( Medelvärde(2011( Självrapporterade slutenvårdsdagar varierar både mellan män och kvinnor samt mellan åren 2010 och Kvinnor rapporterar 25 fler slutenvårdsdagar 2011 jämfört med 2010 vilket drar upp det totala medelvärdet för både kvinnor och män & & Figur&3.&Andel&kvinnor&och&män&med&soma>sk& samsjuklighet&vid&nyregistrering& ,9 28,2 34,9 32,1 2 23,8 24, & &
7 Årsrapport Läkemedelsbehandling Nedan presenteras statistik ur registret över läkemedels- behandling. Statistiken presenteras på nationell nivå, över tid fördelad på kvinnor och män. Antidepressiva preparat Figur&6.&Andelkvinnorochmänsombehandlasmed an@depressivaläkemedelvidnyregistrering& Antipsykotiska preparat Figur&5.&Andel&kvinnor&och&män&som&behandlas&med& an?psyko?ska&läkemedel&vid&nyregistrering& ,30 37,80 35,80 32,50 31,40 29, ,2 96,6 95,9 93,9 93,4 96,4 0 Kvinna Man & & Tabell&9.&De#fem#vanligaste#an.depressiva#preparaten#vid#nyregistrering.& Plats& Preparat& Antal&pa0enter& med&preparatet& Antal&pa0enter&med&något& an0depressivt&preparat& 1& Citalopram# 246# 766# 2& Sertralin# 162# 3& Mirtazapin# 101# Tabell&6.&De#fem#vanligaste#an.psyko.ska#preparaten#vid#nyregistrering.& Plats& Preparat& Antal&pa0enter& med&preparatet& Antal&pa0enter&med&något& an0psyko0skt&preparat& 1& Olanzapin# 536# 2162# 2& Klozapin# 443# 3& Risperidon# 380# 4& Aripiprazol# 273# 5& Zuklopen.zol# 243# En majoritet av individer i registret har en antipsykotisk läkemedelsbehandling (Figur 4). Skillnaden mellan könen är relativt liten och varierar över tid. 4& Escitalopram# 71# 5& Klomipramin# 39# Cirka en tredjedel av registrets individer har en antidepressiv läkemedelsbehandling. Kvinnor har dock oftare en antidepressiv läkemedelsbehandling än män något som står sig över tid (Figur 5). Av registrets totalt 2254 registrerade individer har 766 individer behandling med antidepressiva preparat (Tabell 8). Vanligaste preparaten är Citalopram (32), Sertralin (21), Mirtazapin (13), Escitalopram (9) och Klomipramin (5). Enligt rankingtabell är fyra av fem av de vanligaste preparaten så kallade atypiska antipsykotiska preparat (Tabell 5). Vanligast är Olanzapin (25), därefter Klozapin (20), Risperidon (18) och Aripiprazol (13). På femte plats kommer Zuklopentixol (11) som tillhör de så kallade typiska antipsykotiska preparaten. Tabell&7.&Andel&kvinnor&respek.ve&män&som&behandlas&med&typiska& an.psyko.ska&preparat&vid&nyregistrering&(n=2254)& Ja& Nej& 366&(38)& 602&(62)& 433&(34)& 853&(66)& Tabell&8.&Andel&kvinnor&respek.ve&män&som&behandlas&med&atypiska& an.psyko.ska&preparat&vid&nyregistrering&(n=2254)& Ja& Nej& 662&(68)& 302&(32)& 951&(74)& 335&(26)& Fördelningen av typiska och atypiska antipsykotiska preparat skiljer sig något mellan kvinnor och män (Tabell 7 och 8). Skillnaden är systematisk och statistiskt signifikant.
8 8 Årsrapport 2011 Stämningsstabiliserande preparat Figur&7.&Andel&kvinnor&och&män&som&behandlas&med& stämningsstabiliserande&läkemedel&vid&nyregistrering& Ångestdämpande preparat Figur&8.&Andel&kvinnor&och&män&som&behandlas&med&ångestdämpande& läkemedel&vid&nyregistrering& ,3 14,8 15,6 13,2 17,1 14, ,7 51,3 49,2 44,3 47,2 44,6 2009& & 2009& & Tabell&10.&De#fem#vanligaste#stämningsstabiliserande#preparaten#vid# nyregistrering.& Tabell&11.&De#fem#vanligaste#ångestdämpande#preparaten#vid#nyregistrering.& Plats& Preparat& Antal&pa1enter& med&preparatet& Antal&pa1enter&med&något& stämningsstabiliserande& preparat& 1& Li6um# 127# 338# 2& Valproat# 83# 3& Lamotrigin# 42# 4& Karbamazepin# 40# 5& Klonazepam# 39# Plats& Preparat& Antal&pa0enter& med&preparatet& Antal&pa0enter&med&något& ångestdämpande&preparat& 1& Zopiklon# 355# 1013# 2& Diazepam# 298# 3& Oxazepam# 219# 4& Propiomazin# 100# 5& Alprazolam# 90# En knapp femtedel av registrets individer har en stämningsstabiliserande läkemedelsbehandling (Figur 6). Det finns en skillnad mellan könen som tycks stå sig över tid. Av registrets totalt 2254 registrerade individer har 338 individer behandling med stämningsstabiliserande preparat (Tabell 9). Vanligaste preparaten är Litium (38), Valporat (26), Lamotrigin (12), Karbamazepin (12) samt Klonazepam (12). Cirka hälften av registrets individer har en ångest- dämpande läkemedelsbehandling (Figur 7). Det finns en skillnad mellan män och kvinnor vilken tycks stå sig över tid. Av registrets 2254 registrerade individer har 1013 en behandling med ångestdämpande preparat (Tabell 10). Vanligast är Zopiklon (33), Diazepam (29), Oxazepam (22), Propiomazin (10) samt Alprazolam (9). Zopiklon och Propiomazin saluförs i Sverige som sömnmedel och används således inte i ångestdämpande syfte. Preparaten registreras i PsykosR under kategorin bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande preparat och redovisas därför tillsammans med ångestdämpande preparat. Zopiklon är tillskillnad från Propiomazin narkotikaklassad.
9 Årsrapport PsykosRs rekommenderade förbättringsområden - Kvalitetsindikatorer Nedan presenteras statistik ur registret över PsykosRs rekommenderade förbättringsområden och kvalitetsindikatorer. Statistiken presenteras på nationell nivå, över tid fördelad på kvinnor och män. Drog- och alkoholvanor Figur&9.&Andelkvinnorochmänsomvidnyregistrering AllfrågatsomsinadrogDochalkoholvanor ,90 97,00 91,90 91,30 90,00 93, Kvinna Man Fler än 90 av registrets individer har tillfrågats om sina drog- och alkoholvanor vid både nyregistrering och uppföljningsregistrering. Målnivån för andelen tillfrågade patienter är 100. Figur&10.&Andelkvinnorochmänsom>llfrågatsomsina drogcochalkoholvanorviduppföljning1& BMI Body Mass Index Figur&11.&Andel&kvinnor&och&män&som&har&BMI& &3 kg/m 2& vid&nyregistrering&& ,2 65,2 66,3 61,5 62,6 60,7 2009& & Målnivå&andel&pa8enter& med&bmi& &3kg/m 2 & Andelen kvinnor och män som vid nyregistrering har BMI 30 ligger på strax över 60 för både kvinnor och män. Något fler män har BMI 60. Målnivån för samtliga individer är att 80 ska ha BMI 60. Figur&12.&Andel&kvinnor&och&män&som&har&BMI& &3 kg/m 2& vid&uppföljning&1& , ,70 95,70 98,70 97,20 Kvinna Man ,3 63,9 67,5 57,3 63,7 58,6 2009& & Målnivå&andel&pa8enter& med&bmi& &3kg/m 2 & Vid uppföljningsregistrering har andelen kvinnor med BMI 60 sjunkit något.
10 10 Årsrapport 2011 GAF symtomskattning GAF (Global Assessment of Functioning) är en numerisk skala, från 0 till 100 (där 0 innebär att uppgift saknas), som används av kliniker för att subjektivt skatta social-, yrkesrelaterad- och psykologisk funktionsförmåga hos vuxna, det vill säga hur väl man anpassar sig till och hanterar olika problem i det dagliga livet. Skalan presenteras och beskrivs i DSM- IV- TR. Nedan presenteras GAF- skattningar i kategorier; <50 (svåra problem/symtom), (medelsvåra problem/symtom) samt >70 (inga eller milda problem/symtom). Även andel av kvinnor och män som når över 60 poäng på skalan presenteras. Figur&13.&Andel#kvinnor#respek>ve#män#i#olika#kategorier#av#GAF#funk>onsskaGningar# (nyregistrering)& 100# 80# 60# 40# 20# 0# 13# 50# 57# 36# 38# 6# 11# 8# 8# 5# 48# 48# 49# 55# 40# Kvinna# Man# Kvinna# Man# Kvinna# Man# En relativt stor andel i registret har GAF- symtom- skattningar under 50, det vill säga svåra problem eller symtom. GAF- symtomskattningarna är relativt jämt fördelat mellan könen men det finns en tendens till att män oftare har GAF < 50 och mer sällan GAF > 70 jämfört med kvinnor. 45# 36# 2009# 2010# 2011# <50# 50370# >70# Figur&14.&Andelkvinnorrespek7vemänsomvid nyregistreringhargaffsymtomskagning # Figur&15.&Andel&kvinnor&respek.ve&män&i&olika&kategorier&av&GAF&symtomska7ningar& (Uppföljning&1)& & 48& 7& 5& 9& 8& 8& 53& 57& 5 47& 44& 39& 4 38& 41& <5 50K7 >7 Även vid första uppföljningsregistreringen har en relativt stor andel GAF- symtomskattning under 50 och denna andel ser ut att ha ökat mellan 2010 och Mellan könen är fördelningen jämn. Vid första uppföljningsregistrering är andelen individer med GAF- symtomskattning 60 högre för både kvinnor och män relativt GAF- symtomskattning vid ny- registrering. En sjunkande trend verkar finnas för båda könen. Vid nyregistrering saknas GAF- symtomskattning för 54 (3 ) individer (GAF = 0). Motsvarande siffra för Uppföljningsregistrering 1 är 101 (9,5 ) individer. 45& 2009& & Figur&16.&Andel&kvinnor&respek7ve&män&har&GAFD symtomskafning& &6som&vid&Uppföljning&1& ,1 35,9 33,35& 29,35& 29,15& 26,2 2009& & Målnivå&andel&pa7enter& med&gaf& &6 49& ,70 26,20 25, ,20 21,20 21, Kvinna Man Målnivåandelpa7enter medgaf 60 Drygt en fjärdedel av kvinnorna och cirka en femtedel av männen har GAF 60 vid nyregistrering. Mellan 2010 och 2011 sker små förändringar. I det kliniska förbättrings- arbetet eftersträvas GAF 60 som målnivå för 50 av nyregistrerade patienter.
11 GAF funktionsskattning Figur&17.&Andel#kvinnor#respek>ve#män#i#olika#kategorier#av#GAF#funk>onsskaGningar# (nyregistrering)& 100# 80# 60# 40# 20# 0# 13# 50# 57# 36# 38# 6# 11# 8# 8# 5# 48# 48# 49# 55# En relativt stor andel i registret har GAF- funktions- skattning under 50, det vill säga svåra problem eller funktionsnedsättningar. GAF- funktionsskattning följer i stort samma trend som GAF- symtomskattning fördelningen mellan könen är relativt jämn men män tenderar att i större utsträckning ha lägre skattningar än kvinnor. Figur&18.&Andel&kvinnor&respek7ve&män&som&vid& nyregistrering&har&gafffunk7onsskaining& & Drygt en fjärdedel av kvinnorna och en femtedel av männen har GAF- funktionsskattning 60 vid nyregistrering. 40# Kvinna# Man# Kvinna# Man# Kvinna# Man# 45# 36# 2009# 2010# 2011# <50# 50370# >70# 34,7 26,0 26,7 20,9 25,55& 21,25& 2009& & Målnivå&andel&pa7enter& med&gaf& &6 Figur&19.&Andel&kvinnor&respek.ve&män&i&olika&kategorier&av&GAF&funk.onsska8ningar& (Uppföljning&1)& & 5& 5& 7& 9& 9& 53& 52& 51& 47& 45& 41& 4 42& 42& 46& 46& 48# 5 Figur&20.&Andel$kvinnor$respek8ve$män$som$har$ GAFEfunk8onsskaHning$ $60$vid$Uppföljning$1$ 70$ 60$ 50$ 40$ 30$ 20$ 10$ 0$ 33,35$ 27,60$ 26,20$ Årsrapport ,80$ 29,15$ 29,85$ 2009$ 2010$ 2011$ Kvinna$ Man$ Målnivå$andel$pa8enter$ med$gaf$ $60$ I jämförelse med nyregistrering har en något större andel av både kvinnor och män GAF- funktionsskattning 60. Remissionsskattning RS- S (Remissionskala vid Schizofreni Symtom) är en numerisk skala som används av kliniker för att subjektivt skatta svårighetsgrad och frekvens av 8 kärnsymtom vid schizofreni. Motsvarande 8 symtom finns även för PANSS (Positive and Negative Syndrome Scale). Symtomen skattas från 1 till 7 där 1 = fullständig frånvaro av symtom, och 7 = så svårast tänkbara symtom. En individ bedöms vara i remission om hon eller han skattas 3 (milda symtom) på samtliga åtta symtom och att denna nivå bibehålls i mer än 6 månader. Figur&21.&Andel&kvinnor&respek<ve&män&i&remission&vid&Uppföljning&1& ,7 50,75& 57,7 51,3 55,25& 42,4 2009& & Målnivå&andel&pa<enter& i&remission& Vid uppföljningsregistrering uppnår 50 av de registrerade individerna remission enligt skattning på PANSS eller RS- S. För män finns dock en påtaglig nedåtgående trend mellan 2010 och Vid uppföljningsregistrering 1 finns endast PANSS/RS- S- skattning för 22 av de registrerade individerna. 2009& & <5 50K7 >7 Även vid uppföljningsregistrering har en relativt stor andel av registrerade individer GAF under 50.
12 12 Årsrapport 2011 Meningsfull sysselsättning Nedan presenteras total andel individer med någon sysselsättning på öppen marknad eller i skyddad verksamhet. Figur&22.&Andel&kvinnor&och&män&som&har&meningsfull& sysselsäbning&vid&nyregistrering& ,95& 30,5 35,45& 35,2 33,45& 30,5 2009& & Målnivå&andel&paFenter& med&meningsfull&sysselg säbning& Relativt få nyregistrerade individer i registret har sysselsättning på öppen marknad eller i skyddad verksamhet. En skillnad mellan kvinnor och män 2009 jämnas ut under 2010 och En något nedåtgående trend kan skönjas över tid. barn förändras marginellt mellan nyregistrering och uppföljningsregistrering. För män verkar andelen däremot minska något. Figur&25.&Andel&kvinnor&och&män&med&egna&barn&eller&sammanboende&med& barn&vilka&har&erbjudits&stöd,&vid&uppföljning&1&& ,9 14,4 43,7 21,2 Psykologisk behandling 51,5 2009& & Figur&26.&Andelkvinnorochmänsomfå@systemaCskpsykologisk behandlingsenaste12månaderna(nyregistrering)& ,35& Figur&23.&Andel&kvinnor&och&män&som&har&meningsfull& sysselsäbning&vid&uppföljning&1& ,80 21,80 28,50 27,20 15,85 16, En något högre andel individer i registret har någon sysselsättning på öppen marknad eller i skyddad verksamhet vid uppföljningsregistrering. Mellan 2010 och 2011 finns en nedåtgående trend för både män och kvinnor. Barn ,85& 32,65& 46,65& 40,35& 39,35& 31,95& 2009& & Målnivå&andel&paHenter& med&meningsfull&sysselj säbning& Figur&24.&Andel&kvinnor&och&män&med&egna&barn&eller&sammanboende&med& barn&vilka&har&erbjudits&stöd,&vid&nyregistrering&& 0 Kvinna Man En relativt liten andel av registrerade individer har under 12 månader före nyregistrering fått systematisk psykologisk behandling. Andelen varierar något mellan kvinnor och män och mellan registreringsåren Figur&27.&Andelkvinnorochmänsomfå@systemaCskpsykologisk behandlingsenaste12månaderna(uppföljning1)& ,00 40,20 39,10 38,95 Kvinna 44,65 44, Man Vid uppföljningsregistrering har andelen kvinnor och män som 12 månader före registrering fått systematisk psykologisk behandling ökat markant ,25& 50,0 43,75& 20,0 23,15& 23,25& 2009& & Dubbelt så många kvinnor som män har egna barn eller lever tillsammans med barn vid nyregistrering. Andelen kvinnor som har egna barn eller lever tillsammans med
13 Familjeutbildning/psykoedukation senaste12månaderna(nyregistrering)& Kvinna 14,55 11,95 Cirka 1 av 10 registrerade individer har anhöriga som fått familjeutbildning eller psykoedukation 12 månader före nyregistrering. 40$ 30$ 20$ 10$ 0$ Kvinna$ Vid uppföljningsregistrering har en ännu mindre andel av anhöriga till registrets individer fått familjeutbildning eller psykoedukation 12 månader före registrering. Övriga process- och resultat mått Nedan presenteras process- och resultat mått som inte ingår i PsykosRs rekommenderade förbättringsområden eller kvalitetsindikatorer. Analyser omfattar kvinnor och män över tid. Boendeform 12,95 13,15 12,95 11, ,00$ 8,35$ Man Figur&29.&Andel$kvinnor$och$män$vars$anhöriga$fåB$familjeutbildning$ senaste$12$månaderna$(uppföljning$1)& 5,40$ 4,70$ 7,25$ 5,50$ 2009$ 2010$ 2011$ Man$ Figur&30.&Fördelning*av*boendeform*för*kvinnor*respek4ve*män*(nyregistrering)& 100* 80* 60* 40* 10* 14* 12* 13* 15* 14* 12* 16* 15* 17* 1* 17* 17* 77* 1* 1* 72* 1* 1* 69* 69* 68* 68* Årsrapport En majoritet av registrets individer har ordinärt boende utan stödinsatser vid nyregistrering. Andelen varierar något över tid och mellan kvinnor och män. En knapp femtedel har ordinärt boende med stödinsatser och cirka 1 av 10 bor i någon form av stödboende. Cirka 1 av registrets individer saknar bostad. Figur&31.&Fördelning*av*boendeform*för*kvinnor*respek4ve*män*(Uppföljning*1)& 100* 80* 60* 40* 20* 0* 19* 22* 59* Fördelningen av boendeform skiljer sig marginellt mellan nyregistrering och uppföljningsregistrering. Sysselsättningsgrad 11* 12* 13* 15* 12* 17* 19* 14* 15* 18* 72* 1* 1* 1* 68* 71* 68* 70* Man* Kvinna* Man* Kvinna* Man* Kvinnor* 2009* 2010* 2011*! Stödboende*! Ordinärt*boende*med*stöd*! Saknar*bostad*! Ordinärt*boende* Figur&32.&Fördelning*av*sysselsä0ningsgrad*för*kvinnor*respek5ve*män*(nyregistrering)& 100* 80* 60* 40* 20* 0* 46* 54* 33* 67* 47* 53* Något fler än hälften av de individer som har meningsfull sysselsättning (se figur 22) arbetar mindre än 50. Det finns en variation mellan kvinnor och män samt för registreringsåren * 57* 38* 40* 62* 60* Man* Kvinna* Man* Kvinna* Man* Kvinna* 2009* 2010* 2011* <*eller*lika*med*50* >*50* Figur&33.&Fördelning*av*sysselsä0ningsgrad*för*kvinnor*respek5ve*män*(Uppföljning*1)& 100* 80* 60* 40* 20* 43* 57* 35* 65* 46* 54* 37* 63* 50* 50* 42* 58* 20* 0* Man* Kvinna* Man* Kvinna* Man* Kvinnor* 2009* 2010* 2011*! Stödboende*! Ordinärt*boende*med*stöd*! Saknar*bostad*! Ordinärt*boende* 0* Man* Kvinna* Man* Kvinna* Man* Kvinna* 2009* 2010* 2011* <*eller*lika*med*50* >*50* Fördelningen av sysselsättningsgrad skiljer sig marginellt mellan nyregistrering och uppföljningsregistrering. För 2011 verkar dock något fler kvinnor och män arbeta mer än 50.
14 14 Årsrapport 2011 PANSS och RS- S Figur&34.&Andel&kvinnor&och&män&med®istrerad&PANSS&eller&remissionsska7ning& Ja& 79& 77& 21& 23& En relativt liten andel individer i registret har registrerad PANSS eller RS- S (remissionsskattning). Vid uppföljningsregistrering har utvärdering med PANSS eller RS- S ökat något. Behovsskattning Cirka en femtedel av registrets individer har registrerad behovsskattning med CAN (Camberwell Assessment of Need). Denna andel sjunker till en knapp tjugondel för året Läkemedelsbiverkan 67& 65& 33& 35& Nej& Nyregistrering& Uppföljning&1& Figur&35.&Andel&kvinnor&och&män&med®istrerad&behovsska5ning&(CAN)& vid&nyregistrering& ,2 19,5 19,2 16,25& 5,65& 5,75& 2009& & Figur&36.&Andel&kvinnor&och&män&som&vid&Uppföljning&1&rapporterar& läkemedelsbiverkan& Självskadebeteende/suicid Figur&37.&Andel&kvinnor&respek.ve&män&som&genomfört&självskadande& handling/suicidförsök&senaste&12&månaderna&(nyregistrering)& ,85& 9,25& 13,1 6,05& Betydligt fler kvinnor än män har genomfört själv- skadande handling eller suicidförsök 12 månader före nyregistrering. Andelen individer med som genomfört självskadande handling eller suicidförsök sjunker markant vid uppföljningsregistrering. Kognitiv funktionsnedsättning 15,7 11,3 2009& & Figur&38.&Andel&kvinnor&respek.ve&män&som&genomfört&självskadande& handling/suicidförsök&senaste&12&månaderna&(uppföljning&1)& ,1 6,55& 1,75& 1,5 1,65& 1,2 2009& & Figur&39.&Andelkvinnorochmänmedverifieradkogni?v funk?onsnedsäcning(uppföljning1)& ,15 23,80 14, ,5 37,5 44,75& 38,5 35,2 29,25& 2009& & Något fler kvinnor än män har rapporterad läkemedels- biverkan. Mellan 2010 och 2011 sjunker andelen individer med rapporterad läkemedelsbiverkan men cirka Kvinna 8,90 14,60 12, Man En relativt liten andel av registrerande individer har vid uppföljningsregistrering verifierade kognitiv funktionsnedsättning.
PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport 2013. Nationellt kvalitetsregister för psykosvård
PsykosR för bättre psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård, PsykosR www.psykiatriregister.se Registerhållare Inga-Marie
Läs merKvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0
Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Går patienten fortfarande i skola? (Besvaras endast för patienter som är 16 år och äldre)
Läs merKvalitetsregister BipoläR. Årsrapport 2013. Nationella kvalitetsregistret för bipolär affektiv sjukdom
Kvalitetsregister BipoläR Årsrapport 213 Nationella kvalitetsregistret för bipolär affektiv sjukdom Årsrapport 213 Kvalitetsregister BipoläR Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Registerhållare Mikael
Läs merRättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................
Läs merKvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Nyregistrering version 2.0
Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Nyregistrering version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Patienten är incidensregistrerad Patienten har informerats om och givit samtycke till
Läs merKvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0
Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Patienten är incidensregistrerad Patienten har informerats om och givit samtycke till
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merHur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga 1. Ange
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merKvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms)
Namn på personal som fyllt i blanketten: *1. Personnummer/reservnummer 2. Datum för ifylld blankett *3. Sjukhus 4. Indikation för rtms enligt ICD-10 Lindrig depressiv episod F320 Medelsvår depressiv episod,
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merPsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport 2014. Nationellt kvalitetsregister för psykosvård
PsykosR för bättre psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård, PsykosR www.psykiatriregister.se Registerhållare Ing-Marie Wieselgren
Läs merBipoläR. Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom. Årsrapport 2011 års resultat
BipoläR Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom Årsrapport 211 års resultat Årsrapport 211 Nationella Kvalitetsregistret för bipolär affektiv sjukdom (BipoläR) www.kcp.se Författare Ulrika
Läs merKvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Uppföljning version 2.0
Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Uppföljning version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Går patienten fortfarande i skola? (Besvaras endast för patienter som är 20 år och yngre)
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga 1. Ange
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga 1. Ange
Läs merBlekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?
Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg
Läs merNybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
Läs merRättspsyK. Årsrapport för verksamhetsåret 2010. Stora Årsrapporten. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Årsrapport för verksamhetsåret 2010 Stora Årsrapporten september, 2011 Innehåll 1 Inledning I 2 Bakgrund I 3 Registrets syfte I 4 Registrets styrgrupp
Läs merUnderhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015
HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror
Läs merRättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.
RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret
Läs merRättspsyK. Årsrapport 2014. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister
RättspsyK Årsrapport 14 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Årsrapport 14 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister, RättspsyK www.psykiatriregister.se www.incanet.se Registerhållare Camilla
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merBlekinge län Rapport från Företagarna 2011
Blekinge län Rapport från Företagarna 2011 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merMajoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar
Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före år Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1() 7 procent av dem som inte redan gått i pension uppger att de vill gå i pension före års ålder. 0
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Läs merSchizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen
Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merSödermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013
Södermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling...
Läs merArbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009
Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga 1. Ange
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Läs merNy- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02. Psykiatriska diagnos-/er enligt ICD10. Ange patientens aktuella psykosdiagnos*
Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02 Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs mer1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?
Faktablad frukt och grönt undersökning 2012 TNS SIFO har på uppdrag av ICA genomfört en undersökning bland 3819 föräldrar med barn under 18 år i samtliga 21 län. Respondenterna var mellan 18 och 65 år
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merPsykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507
Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Läs merNationell utveckling. Sammanfattning i korthet
Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets
Läs merVärmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013
Värmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling...
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merNationell utveckling. Sammanfattning i korthet
Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Eskilstuna kommun... 5 Trosa kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande
Läs merBlekinge Län Oktober 2008
Blekinge Län Oktober 2008 I nledning Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året.
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merNationell utveckling. Sammanfattning i korthet
Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Växjö kommun... 5 Ljungby kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets
Läs merBUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merRapport Oktober 2013 SKÅNE
Rapport Oktober 2013 SKÅNE Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7 Lomma
Läs merLiv & Hälsa tand. December 2009
Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen
Läs merLäkemedelsgenomgångar för äldre
Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra
Läs merVårdresultat för patienter
Datum: 2017-08-16 Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) Innehåll Vad är elbehandling... 3 Antal behandlade patienter... 3 Behandlingstid och antal behandlingar... 3 Kön- och åldersfördelning hos
Läs merDet Svenska Hjärt-lungräddningsregistret
NÅGRA AV DE VIKTIGASTE FYNDEN FRÅN srapport 2014 srapport 2014 års resultat Svenska Hjärt- lungräddningsregistret srapport 2014 Författare, registerhållare och ansvarig utgivare Johan Herlitz Professor
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merBUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka
Läs merRapport Oktober 2013 VÄSTMANLAND
Rapport Oktober 2013 VÄSTMANLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs merTema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till
Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.
Läs merUppföljning vid psykossjukdom
Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg
Läs merSocialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7)
Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohmangsocialstyrelsen Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapportför
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
Specifik uppföljning 1 Uppföljning LS 1112-166 HSN 122-252 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för
Läs merFASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport
FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O3:2014 SVERIGES SMÅHUS:
Läs merOmvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011
Nr 3:211 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Illavarslande utveckling Inbromsningen i den svenska ekonomin märks allt
Läs merSIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund
SIFO Research International TYA Arbetskraftsbehov 2006 Rapport Dok.nr 1514788 Stockholm 2006-06-17 SIFO Research International Ingemar Boklund 0. UNDERSÖKNINGEN I KORTHET Sifo har genomfört en enkätundersökning
Läs merRSV-rapport för vecka 7, 2015
RSV-rapport för vecka 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 7 (9 15/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus
Läs merVem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter
Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merÄldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten
Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1
Läs merLIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merSex av tio anställda i Blekinge är överviktiga
Pressmeddelande 30 oktober Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Sex av tio anställda i Blekinge, 60 procent, är överviktiga. Bland anställda över 50 år har hela 68 procent ett BMI över 25, medan
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merVÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013
VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...
Läs merStatistik 2014 - Förmedlingsprocenten
Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Förmedlingsprocenten 2008 gjordes för första gången en enkel jämförelse mellan hur många brott
Läs merStockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet
Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen
Läs merUngdomars synpunkter på sexualundervisningen
2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg
Läs merLÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004
LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &
Läs merArbetsmarknadsinformation april 2007
Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan
Läs mer