PsykosR. för bättre psykosvård. Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

Transkript

1 PsykosR för bättre psykosvård Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

2 Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för psykosvård, PsykosR Registerhållare Ing-Marie Wieselgren Med. Dr., Överläkare Psykosvård och psykiatrisk rehabilitering, Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset 71 8 Författare av årsrapport Rickard Färdig Fil. Dr. Statistikansvarig PsykosR Ing-Marie Wieselgren Med. Dr., Överläkare Psykosvård och psykiatrisk rehabilitering Projektledare Kristina Lindwall Sundel Registercentrum Göteborg kristina.lindwallsundel@registercentrum.se Utgivare Ing-Marie Wieselgren Huvudman Landstinget i län 73 9 Statistiker Catherine Rochez Registercentrum Göteborg catherine.rochez@registercentrum.se Sektionschef statistik Peter Gidlund Registercentrum Göteborg peter.gidlund@registercentrum.se ISSN 1-93X Tryckår 1 Formgivning och produktion: Ibiz reklambyrå Tryck: Litorapid, Hisings Kärra Foto: Per Hagström

3 Innehåll PsykosR... Sammanfattning... Aktiviteter... 7 ViP... 7 Metodstöd på ipad för Illness Management and Recovery (IMR)... 7 Läkemedelsuppföljning och hälsofrämjande insatser... 7 Datalager... 8 Patientgrupp... Könsfördelning... Diagnosfördelning... Sjukdomsduration... Samsjuklighet... Åldersfördelning... 1 Boende... Sysselsättning... Barn... Läkemedelsbehandling och läkemedelsgenomgång... Läkemedelsbehandling... Antipsykotisk läkemedelsbehandling De vanligaste preparaten... Läkemedelsgenomgång... 3 Läkemedelsbiverkan Hälsa Body Mass Index BMI Alkohol- och droganvändning... 3 GAF Hälsofrämjande insatser... Blodtryck Suicid Vård och behandling... Vårdplan... Slutenvård... 1 Symtomskattning... Psykosociala insatser... 7 Slutsatser och utmaningar... 9

4 Årsrapport PsykosR Kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete och de är en nödvändig ingrediens i ett modernt hälso- och sjukvårdssystem. Sveriges Kommuner och Landsting ( PsykosR-uppföljning och behandling av psykossjukdomar Psykossjukdomar och framför allt schizofreni orsakar ofta stort lidande för både patienter och närstående. Sjukdomarna står för en betydande del av våra sjukvårdskostnader i och med att insjuknandet ofta sker i tidig ålder och att många får ett kroniskt förlopp. En stor andel av dem som insjuknar har också nedsatt funktionsförmåga och behöver därför ofta stöd och hjälp, exempelvis med försörjning. Samtidigt finns en betydande grupp som har en positiv utveckling och som med eller utan behandling kan leva ett gott liv samt har arbetsförmåga och funktionsnivå som gör att de kan fylla de roller i livet de önskar. Syftet med det nationella kvalitetsregistret PsykosR är att få ett statistiskt underlag som speglar svenska förhållanden och möjliggör utvärdering och förbättring av hälso- och sjukvården. Genom jämförelser kan framgångsrika strategier identifieras och spridas samtidigt som sämre metoder kan mönstras ut. Nedan följer en översikt över hur PsykosR är organiserat och vilka funktioner som finns att tillgå i registerarbetet. Registerhållare, styrgrupp, expertgrupp och referensgrupp Registerhållaren är huvudansvarig för registrets utveckling och drift. Styrgruppen ska ha geografisk och kompetensmässig spridning och ska tillsammans med deltagande kliniker utforma registrets innehåll och design. Styrgruppen ska även arbeta med implementering av kvalitetsregister och stötta deltagande kliniker med analys och förbättringsarbete. Kungälv; Rickard Färdig, legitimerad psykolog, filosofie doktor, universitet; Per Hagström, legitimerad sjuksköterska, handläggare, Akademiska sjukhuset, ; Karin Linderson, legitimerad psykolog, biträdande avdelningschef, Akademiska sjukhuset, ; Christina Lagerbäck, sektionschef, Norra s psykiatri; Lennart Lundin, legitimerad psykolog, verksamhetssamordnare, ; Marcus Lundmark, projektsamordnare, Mölndals stad; Maria Mattson, legitimerad sjuksköterska, medicine doktor, s läns landsting; Pontus Strålin, specialist psykiatri, medicine doktor, s läns landsting; Stefan Tungström, psykiatrisamordnare, verksamhetschef, Landstinget i. I expertgruppen ingår Lars Erdner, legitimerad psykolog, vårdutvecklare, s läns landsting; Christina Hultman, professor, Karolinska institutet; Eva Lindström, överläkare, docent, Akademiska sjuk huset, ; Leif Lindström, överläkare, professor, Akademiska sjukhuset, ; Pia Rydell, chefsöver läkare och verksamhetschef,. I referensgruppen ingår Elisabeth Argentzell, representant, Förbundet Sveriges arbetsterapeuter; Ingrid Borin, ordförande, Svenska psykiatriföreningen för skötare; Åsa Hagen, representant, Psykologförbundet; Lena Hedlund, representant, Sjukgymnasters riksförbund; Jonna Järvsén, styrelseledamot, Psykiatriska Riksföreningen för sjuk sköterskor; Fredrik Åberg, representant, Svensk Psykiatrisk förening. Registerhållare för PsykosR är Ing-Marie Wieselgren, överläkare vid Akademiska sjukhuset,, och psykiatrisamordnare för Sveriges Kommuner och Landsting. Biträdande registerhållare är Eva Baghdassarian, överläkare vid Akademiska sjukhuset,. I styrgruppen ingår Nisse Berglund, socionom och verksamhetsutvecklare, ; Göran Eiman, legitimerad sjuksköterska, biträdande verksamhetschef,

5 Årsrapport Sammanfattning Psykossjukdomar och framför allt schizofreni är tillstånd som kan orsaka stort lidande och påverka såväl personen själv som omgivningen. Sjukdomen är ofta kronisk och påverkar människans hela livssituation. Psykossjukdomar är kostsamma sjukdomar både mänskligt och samhällsekonomiskt. Samtidigt vet vi att ett stort antal människor kan leva ett bra liv trots sin sjukdom och att en del även efter lång sjukdomsperiod återhämtar sig. Men vi tror att det är fler som skulle kunna ha det bra och många som skulle kunna ha det bättre om vi verkligen använder all den kunskap om behandling och rehabilitering som finns. Kvalitetsregister, jämförelser av resultat, utbyte av goda exempel och systematiskt förbättrings arbete kan vara ett sätt att förbättra samhällets insatser. För att få jämförbara data och resultat som det går att dra slutsatser från måste en stor del av de aktuella patientgrupperna finnas med i registret. et registreringar har ökat stadigt men det är inte alls i nivå för att vi ska kunna jämföra olika enheter med varandra. Endast jämförelser på länsnivå kan göras i årets årsrapport. Mellan och minskade antalet nyregistrerade patienter med drygt tusen individer. Samtidigt ökade antalet uppföljningsregistrerade patienter med drygt två tusen individer. En utmaning för kommande år är att kraftigt öka antalet registreringar. Försök med att hämta uppgifterna från journalsystemen pågår och fungerar idag tekniskt men kräver att alla uppgifter finns i journalerna. Vi har i år redovisat antalet frågor där registrerad information saknas eller där svarsalternativet uppgift saknas har använts. Andelen obesvarade frågor varierar mellan länen ( procent). På nationell nivå är andelen procent. Andelen obesvarade frågor påverkar vilka slutsatser man kan dra av insamlad data och hänger således samman med datalagrets kvalitet. Det är i nuläget oklart hur andelen obesvarade frågor inverkar på datalagrets kvalitet. PsykosR kommer under året att arbeta för att höja medvetenheten om bristfällig eller ofullständig registrering av patientinformation i registret. Från finns möjlighet att ange om patienten har en kortare eller längre sjukdomsduration än år. Detta ger möjlighet att jämföra patienter med längre och kortare sjukdomsduration på nästan alla variabler i registret. Det är exempelvis vanligare med samsjuklig depression och cannabisbruk bland individer med kortare sjukdomsduration emedan somatisk samsjuklighet är nästan tre gånger högre vid en längre sjukdomsduration.

6 6 Årsrapport Att ha ett arbete är en viktig faktor för delaktighet i samhället. Andelen som har arbete eller sysselsättning kan både ses som ett mått på samhällets insatser och ett mått på hur framgångsrik behandling och rehabilitering varit. Det är därför oroande att den totala andelen personer utan sysselsättning har ökat något sedan och nu är 8 procent för kvinnor och 6 procent för män. Andelen individer med sysselsättning på öppna marknaden omfattande mer än procent av heltid ligger stadigt kring 7 8 procent och med dem som arbetar mindre än halvtid blir det cirka 1 procent. Kroppslig hälsa är ett viktigt område då vi vet att medellivslängden för personer med schizofreni är 1 år kortare än för befolkningen i stort. Viktuppgång är en riskfaktor och vi ser att en stor andel har ett BMI som är över 3. Processmåttet hälsofrämjande insatser blir ett viktigt mått för att öka fokus på att den kunskap som finns om hälsofrämjande livsstil kommer gruppen till godo. Somatisk samsjuklighet är en annan viktig faktor och där första målsättningen är att kroppslig ohälsa ska identifieras tidigt och personer med schizofreni få bästa behandling i samma utsträckning som övriga befolkningen. Läkemedelsbehandlingen är en viktig faktor för att undvika återfall. En optimal behandling med så god effekt som möjligt med så lite biverkningar som möjligt är målet som måste eftersträvas. Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för läkemedelsbehandling vilket innebär att det finns mål att jämföra registrets resultat med. 9 procent av patienterna behandlas med antipsykotiska läkemedel vilket innebär att målsättningen att alla ska erbjudas en kontinuerlig läkemedelsbehandling verkar följas. 68 procent behandlas bara med ett antipsykotiskt läkemedel. Vilka läkemedel som används och hur de används verkar variera mellan länen. En tolkning är att det förekommer olika behandlingstraditioner i olika delar av landet men det går inte säkert att säga då vi inte vet om det är samma population som registrerats i de olika länen. Ett förvånande resultat är att endast 31 procent kvinnor och procent män rapporterar biverkningar vid nyregistrering respektive 29 procent kvinnor och procent män vid uppföljning. Här behövs fördjupade analyser för att se om det stämmer eller om det handlar om underrapportering. Följsamhet till de Nationella riktlinjerna och uppföljning om det påverkar resultaten kommer vara ett arbetsområde för registret många år framöver. En resultatindikator för PsykosR är att så stor andel som möjligt ska ha GAF (mått på symtom och funktion) över 6. Strax under procent av männen och strax över procent av kvinnorna har ett GAF över 6 vid uppföljningen. Det är en nivå som vi utmanar alla enheter att försöka öka. Ungefär hälften, något fler kvinnor än män, bor i ordinärt boende utan stöd och ytterligare en fjärdedel bor i ordinärt boende med stöd.

7 Årsrapport 7 Aktiviteter ViP Värdebaserad implementering psykosociala riktlinjer Under gavs Registercentrum i uppdrag att undersöka vilka möjligheter PsykosR har att följa upp och utvärdera psykosociala insatser som omfattas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer från. Projektet omfattade en sammanställning av frågor som fångar data relaterade till psykosociala insatser, en beskrivning av registrets juridiska ramar, en kvalitativ kartläggning av verksamheters behov vad gäller uppföljning, samkörning med andra register samt en kartläggning av pågående nationella och regionala projekt med potential att påverka hur PsykosR kan komma till användning i framtiden. Resultatet från ViP visar att PsykosRs nuvarande fråge batteri fångar åtta centrala insatser samt att dessa förekommer i mycket varierande omfattning i landet. Vid intervjuer med utvalda behandlingsenheter framkommer bland annat att personal önskar följa i vilken utsträckning man ger evidensbaserad vård samt att kunna jämföra utfall mot resten av landet något som är i linje med registrets ambitioner. Projektet har utvecklat en preliminär modell för ranking och jämförelse på enhetsnivå vad gäller förekomst och omfattning av psykosociala insatser. Projektet har bidragit med värdefull information vad gäller framtida registerutveckling, exempelvis hur frågebatteriet kan utvecklas för att bättre fånga psykosociala insatser samt mäta effekter av dessa. Projektets slutrapport återfinns i sin helhet på webben: Metodstöd på ipad för Illness Management and Recovery (IMR) IMR-programmet, en rekommenderad psykosocial insats i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för schizofreni, är ett manualbaserat behandlingsprogram för personer med svår psykisk sjukdom. Programmet, som kan bedrivas av i stort sett alla personalkategorier, hjälper patienten att stegvis utarbeta återhämtningsstrategier för att: Öka sin delaktighet i behandling Använda sin läkemedelsbehandling effektivt Minska återfall och behov av slutenvård Utveckla eller stärka sina färdigheter att hantera symtom och stress Sedan har PsykosR stöttat ett projekt som syftar till att utveckla ett metodstöd på läsplatta (ipad) för personal som arbetar med IMR-programmet. Appen innehåller samtliga manualer och arbetsmaterial för IMR tillsammans med funktionalitet som hjälper personal att arbeta programtroget. Under slutfördes projektet och för 1 planerades i samarbete med SKL en utbildningsserie för IMR med metodstöd via ipad. Läkemedelsuppföljning och hälsofrämjande insatser Två av registrets frågor har under funnits med i den statliga satsningen PRIO med stimulansmedel till landstingen för utveckling av den psykiatriska vården. Prestationskraven för var att 7 procent av de patienter som fanns registrerade i PsykosR skulle fått en läkemedelsgenomgång och att 7 procent skulle fått någon hälsofrämjande insats ( Alla landsting klarade det målet under och detta krav ökade sannolikt fokus på läkemedelsuppföljning av läkare. Till registret kom många förfrågningar kring hur läkemedelsuppföljning ska genomföras och en checklista till stöd för behandlarna har tagits fram. På samma sätt har behovet av stödmaterial aktualiserats kring hälsofrämjande insatser och kring årliga läkarundersökningar för kroppslig hälsa. Mer information och material finns på

8 8 Årsrapport Datalager Nedan presenteras datalager för. Med datalager avses de uppgifter (data) som matats in i registret under den aktuella tidsperioden (nyregistreringar och uppföljningsregistreringar). I årsrapporten för baseras datalagret för 6 på data från de gamla IT-plattformarna (Atero och ReQua). Datalagret för års data hämtas från IT-plattformen INCA. Historiska data för åren 6 redovisas för utvalda variabler. registreringar Under gjordes totalt 3 1 nyregistreringar och 89 uppföljningsregistreringar. et nyregistreringar och uppföljningsregisteringar för åren 6 till redovisas i Figur 1. Det ackumulerade antalet registreringar för respektive år presenteras i Figur 2. et registreringar per län för redovisas i Figur 3. I Årsrapporten baseras regionala jämförelser på län med fler än registreringar för respektive kön och variabel, det vill säga, minst registrerade kvinnor och minst registrerade män per variabel. Län som exkluderats på grund av färre än dessa registreringar framgår av respektive jämförelse. Under har antalet nyregistreringar minskat med knappt tusen individer jämfört med. Mindre än hälften av registrets unika individer följdes upp. Figur 1. ny- och uppföljningsregistreringar i PsykosR, Nyregistreringar Uppföljningar Årtal Figur 2. Ackumulerat antal ny- och uppföljningsregistreringar i PsykosR, Nyregistreringar Uppföljningar 8 Figur 3. ny-och uppföljningsregistreringar per län i PsykosR, Årtal Nyregistreringar Uppföljningar

9 Årsrapport 9 Datakvalitet Data i PsykosR är användargenererad vilket innebär att kvaliteten på data bestäms av den information användarna registrerar i registret. Ett sätt att mäta och analysera datakvalitet är att undersöka andelen obesvarade frågor för en variabel. En fråga kan anses vara obesvarad om den helt saknar data eller om svarsalternativet Uppgift saknas har angivits. Informationen för en specifik variabel för en patient är således okänd. Andelen okänd information i ett register påverkar vilka slutsatser man kan dra av insamlad data. En stor andel okänd information kan leda till att hela dataunderlaget för en viss variabel blir oanvändbart. På samma sätt ger en låg andel okänd information data av hög tillförlitlighet. Det är naturligtvis svårt att helt och hållet undvika okänd information i ett så pass stort datalager som PsykosR men det är viktigt att tänka på att ofullständiga registreringar får konsekvenser som påverkar hela materialet. Det är även svårt att ange en exakt gräns för vilken andel okänd information som är acceptabel; detta kan enbart bestämmas genom statistisk bearbetning av data för den enskilda variabeln. Datakvalitet bestäms även av frågornas utformning och formulering. I Figur visas genomsnittlig andel obesvarade frågor för utvalda variabler per län. För sammanställningen har data från 27 variabler analyserats avseende obesvarade frågor. Den genomsnittliga andelen obesvarade frågor har därefter sammanställts för respektive län. Figur. Genomsnittlig andel obesvarade frågor för utvalda variabler i PsykosR per län, På nationell nivå varierar den genomsnittliga andelen obesvarade frågor. Det är framförallt frågor som rör blodtryck, diastoliskt ( procent) och systoliskt ( procent), och symtomskattning med PANSS/RS-S (88 procent) som har många registreringar med ofullständiga svar. Även frågan om patienter med hemmavarande barn har erhållit föräldrastöd har en stor andel ofullständiga svar ( procent). Huruvida patienten har genomfört AUDIT-C, patientens boendeform, samt användning av antidepressiva och antipsykotiska läkemedel har däremot låga andelar obesvarade frågor (mindre än 1 procent). har den högsta andelen obesvarade frågor. Detta kan delvis förklaras av att en viss del av den totala datamängden från har levererats via ett journalintegrationsprojekt. Projektet kan i nuläget inte leverera data som fullständigt täcker PsykosRs frågebatteri. Variabler där mer än 1 procent av svaren saknas är för s data: CGI-S ( procent), Aktuellt diastoliskt blodtryck ( procent), Patienten har erbjudits någon form av föräldrastöd (om patienten bor med minderåriga barn; procent). har den näst högsta andelen obesvarade frågor. Variabler där mer än 1 procent av svaren saknas är för : Längd eller Vikt (vilket ger BMI; 1 procent), Patienten har besvarat DUDIT ( procent), CGI-S ( procent), Aktuellt diastoliskt blodtryck ( procent), Aktuell dokumenterad vårdplan ( procent), Patienten har erbjudits någon form av föräldrastöd (om patienten bor med minderåriga barn; procent), Patienten har erhållit familjeinterventioner (22 procent), Patienten har erhållit någon/några hälsofrämjande insatser ( procent), Patienten har erhållit psykopedagogisk behandling ( procent), Aktuellt systoliskt blodtryck ( procent), Psykossymtomens svårighetsgrad har bedömts med PANSS/RS-S (81 procent), och Aktuell somatisk samsjuklighet ( procent). Motsvarande andelar för är Längd eller Vikt (vilket ger BMI; 66 procent), Aktuellt diastoliskt blodtryck (66 procent), Patienten har erbjudits någon form av föräldrastöd (om patienten bor med minderåriga barn; 29 procent), Aktuellt systoliskt blodtryck (66 procent), samt huruvida Psykossymtomens svårighetsgrad har bedömts med PANSS/RS-S (9 procent).

10 Årsrapport Lägst andel obesvarade frågor har. Den enda variabeln där mer än 1 procent av svaren saknas är Psykossymtomens svårighetsgrad har bedömts med PANSS/RS-S ( procent). Errata för Årsrapport Under arbetet med den aktuella årsrapporten upptäcktes att fyra figurer i årsrapporten innehåller felaktiga data. Dessa är Figur 1, Figur 2, Figur a och Figur b. Korrekta data återfinns i den aktuella årsrapportens Figur 1, Figur 2, Figur 6 och Figur 7. Det är troligt att dessa fel uppstod när databaserna för ReQua och Atero slogs samman. Datalagret har därefter uppdaterats och korrigerats. Patientgrupp Könsfördelning Av de som nyregistrerats i PsykosR under (totalt 31) var procent kvinnor och 7 procent män. Vid nyregistrering är det i de flesta landsting något fler män som registreras (se Figur ). och uppvisar dock fler kvinnor vid nyregistrering. Figur 6 och 7 visar antal nyregistrerade kvinnor och män samt antal uppföljningsregistrerade kvinnor och män. Figur 6. nyregistreringar per kön i PsykosR, Figur. Andel män och kvinnor bland nyregistrerade i PsykosR per län.* < <, Riket Kvinnor Män Kvinnor 7 8 Män 9 3 Figur 7. uppföljningsregistreringar per kön i PsykosR, Kvinnor Män *Resultat för län med färre än observationer redovisas ej.

11 Årsrapport Diagnosfördelning Nedan presenteras psykosdiagnoser som registreras i PsykosR. Diagnoser och diagnoskoder (ICD-) i PsykosR ICD kod F F1 F2 F3 F F6 F8 F9 F2 F9 F1 F2 F8 F9 F299 Diagnos Paranoid schizofreni Hebefren schizofreni Kataton schizofreni Odifferentierad schizofreni Schizofrent resttillstånd Schizofreni, simplex Annan specificerad schizofreni Schizofreni, ospecificerad Vanföreställningssyndrom Akut och övergående psykos, ospecificerad Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ Schizoaffektivt syndrom, blandad typ Annat specificerat schizoaffektivt syndrom Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat Ospecificerad ickeorganisk psykos I Figur 8 redovisas diagnosgrupp fördelad på kön för Schizofreni (F F9), Schizoaffektiva syndrom (F1 9), Vanföreställningssyndrom (F2), Akuta psykotiska syndrom (F9) och Ospecificerade psykotiska syndrom (F299). Det finns en skillnad mellan könen vad gäller diagnosfördelning. Figur 8. Diagnoser vid ny- och uppföljningsregistrering i PsykosR för män och kvinnor,. Schizofreni Schizoaffektivt syndrom Ospecificerat psykotiskt syndrom Vanföreställningssyndrom Akut psykotiskt syndrom Övrigt,,,3, 7,,3 2,7,6,9, 7,2 6,3 Av den totala andelen registrerade hade 7,2 pro cent kvinnor och 6,3 procent män schizofrenidiagnos (F F9). För de schizoaffektiva syndromen (F1 F9) var motsvarande fördelning, procent för kvinnor och, procent för män. Även för vanföreställningssyndrom (F2), akuta psykotiska syndrom (F9) och ospecificerade psykotiska syndrom (F299) finns en skillnad mellan könen som representeras av en något större andel kvinnor. Den könsfördelning med totalt sett fler män än kvinnor stämmer med den fördelning som oftast ses i den kliniska vardagen. Även mönstret med fler män med schizofrenidiagnos och fler kvinnor med schizoaffektiv psykos känns igen. Patienter med schizoaffektiv psykos kan registreras i BipoläR och så är nog fallet för många med en övervägande affektiv bild. Sjukdomsduration Från finns möjlighet att ange om patienten har en kortare eller längre sjukdomsduration än år. Vi har gått ifrån den tidigare modellen med exakt antal år då det är uppgifter som kan vara svåra att hitta och där vår bedömning är att för de som varit sjuka en längre tid spelar inte exakt antal år någon roll. I Figur 9 och Figur presenteras andelen kvinnor och män med sjukdomsduration år och 6 år eller längre. På nationell nivå har 9 procent av registrerade kvinnor och procent av registrerade män en sjukdomsduration som är år eller kortare. För kvinnor har och störst andel kvinnor med kortare sjukdomsduration (1 procent) medan har lägst andel kvinnor med sjukdomsduration år (3 procent). För män har störst andel ( procent) och lägst (2 procent). Det finns ingen nationell statistik att jämföra med men eftersom det är ett relativt litet antal patienter som insjuknar varje år och en stor andel som har sjukdomen under lång tid är det rimligt att det är en mindre andel som har sjukdomsduration år. I registret finns en uttalad önskan att prioritera nyinsjuknade för att på sikt få en god täckning av hela sjukdomsförloppet. Variationer mellan länen speglar troligen skillnader i vilka patienter som tagits med i registret snarare än en verklig skillnad i förekomst. 6 8 Kvinnor (n = 36) Män (n = 73)

12 Årsrapport Figur 9. Andel kvinnor med sjukdomsduration år och 6 år eller längre fördelat per län, år 6 år eller längre Figur. Andel män med sjukdomsduration år och 6 år eller längre fördelat per län, år 6 år eller längre Samsjuklighet Psykiatrisk samsjuklighet för individer med sjukdomsduration år och 6 år eller längre presenteras i Figur. För patienter med sjukdomsduration år är depression (8,6 procent) vanligaste form av samsjuklighet följt av substansmissbruk/-beroende (,7 procent), annan samsjuklighet (, procent) och autismspektrumstörning (,1 procent). Även för patienter med sjukdomsduration 6 år eller längre är depression vanligt (, procent) men substansmissbruk/beroende är lite vanligare med, procent. Figur. Andel patienter med psykiatrisk samsjuklighet; sjukdomsduration år, 6 år eller längre samt totalt,.* år n=79 6 år eller längre n=7 3 Total n=7 872,3,,8,8,1,8,,1,1,9,8,6,8,3,3,6 1,,8,,1,2,6,8,3,3, 1, 1, 2,6 2, 2,2 2,8 2,3 2, 2, 3, 3,6,,6, 3, Agorafobi (F.) Antisocial personlighetsstörning (F6.2) Autismspektrumstörning Depression Emotionellt instabil/borderline personlighetsstörning (F6.3) Generaliserat ångestsyndrom (F1.1) Organiska psykossyndrom Paniksyndrom (F1.) Social fobi (F.1) Substansmissbruk/-beroende Tvångssyndrom (F., F.1, F.2) Uppmärksamhetsstörning Utvecklingsavvikelser Övriga psykotiska syndrom Annat,1,7, 8,6

13 Årsrapport Värt att notera är den stora skillnaden mellan andelen patienter med samsjuklig depression och andelen patienter med antidepressiv läkemedelsbehandling (se Figur 31 och Figur 32) vilket kan indikera olika diagnostiseringsmönster i landet, där vissa patienter kan ha en antidepressiv läkemedelsbehandling utan depressionsdiagnos och vice versa. Figur visar att somatisk samsjuklighet är tre gånger vanligare bland patienter med sjukdomsduration 6 år eller längre ( procent) än bland patienter med sjukdomsduration år (8 procent). Av 39 registrerade patienter med somatisk samsjuklighet har 83 diabetessjukdom (8 procent); hjärt- och kärlsjukdom (39 procent); 1 thyroideasjukdom (7 procent); 89 cancer ( procent); 62 njursjukdom ( procent). Därutöver finns 7 graviditet (, procent); och 2 amning (,1 procent) som båda är tillstånd av betydelse för planering och genomförande av behandling. Observera att en person kan ha olika typer av somatisk samsjuklighet, vilket innebär att summan av de olika andelarna överstiger procent. En ökad förekomst av somatiska besvär i gruppen med längre sjukdomsduration är förväntad. Med tanke på den ökade dödlighet vi ser i patientgruppen kunde man förvänta sig högre förekomst av samsjuklighet, Även i jämförelse med Bipolärregistret med en samsjuklighet på 3 procent är förekomsten låg. Om siffrorna för PsykosR är representativa för psykosgruppen skulle detta kunna tyda på att det finns en underrapportering eller underdiagnostik av somatiska sjukdomar. Figur. Andel patienter med somatisk samsjuklighet; sjukdomsduration år, 6 år eller längre samt totalt,.* 1 8 år 6 år eller längre Total n=79 n=73 n=7 872 I Figur presenteras andelen patienter med substansmissbruk/-beroende fördelat på kön och län. På riksnivå är det dubbelt så vanligt att män har substansmissbruk/- beroende (6 procent) jämfört med kvinnor (3 procent). I, och noteras dock en större andel kvinnor med substansmissbruk/- beroende. I Figur presenteras andelen patienter med sjukdomsduration år och 6 år eller längre i olika kategorier av droger. För patienter med sjukdomsduration år är cannabis den vanligaste drogen (3,3 procent) emedan det för patienter med sjukdomsduration 6 år eller längre är vanligast med alkohol (2, procent). De stora skillnaderna mellan länen speglar troligen främst skillnader i uppmärksamhet på missbruk snarare än faktiska skillnader i populationen. Det är förmodligen en generell underrapportering av missbruk. Att cannabis är den vanligaste drogen för gruppen med kort sjukdomsduration stämmer med de kliniska iakttagelserna att det är vanligt att patienter med psykos rapporterar att de använt cannabis. Figur. Andel patienter med substansmissbruk/ -beroende fördelat på kön per län,.* Kvinnor Män

14 Årsrapport Figur. Andel patienter med substansmissbruk/- beroende; sjukdomsduration år, 6 år eller längre samt totalt,.* år n=79,,,1,3,1,1,3,8 1,2 2, 3,3 6 år eller längre n=7 3,8,,1,6,,,3,6 1,1,1 2, Total n=7 872,1,1,6,,,3,,1 1, 1,1 2, Alkohol Cannabis Hallucinogener Kokain Kombination Lösningsmedel Stimulantia inklusive koffein Tobak Opiater Sedativa Uppgift saknas

15 Årsrapport 1 Åldersfördelning Medelåldern i PsykosR är relativt hög och åldersfördelningen relativt jämn. I Figur 1 presenteras åldersfördelning för nyregistreringar på nationell nivå under. För uppföljningsregistreringar som presenteras i Figur redovisas en liknande åldersfördelning. Eftersom vi har en strävan att få med så stor andel av de nyinsjuknade som möjligt borde vi ha en ökad andel i -årsåldern. Det gör oss uppmärksamma på att öka insatserna för att få med personer så tidigt som möjligt i processen. Figur 1. Åldersfördelning () vid nyregistrering,. n = 3 1, 3, 3, 2, 2, 1, 1,,, Ålder Figur. Åldersfördelning () vid uppföljningsregistrering,. n = 836, 3, 3, 2, 2, 1, 1,,, Ålder

16 Årsrapport Boende Fördelning av nyregistrerade och uppföljningsregistrerade kvinnors och mäns huvudsakliga boendeform för presenteras i Figur och Figur. Län med färre än registreringar redovisas ej. Motsvarande fördelning för 9 presenteras i Figur till 22. Ungefär hälften, något fler kvinnor än män bor i ordinärt boende utan stöd och ytterligare en fjärdedel bor i ordinärt boende med stöd. Cirka procent bor i någon form av stödboende. Dessa siffror överensstämmer ganska väl med de resultat som presenterats från kommunernas inventeringar av personer med psykiska funktionhinder där procent rapporteras bo i ordinärt boende utan stöd och procent i ordinärt boende med stöd. ( Även i den rapporten finns skillnader mellan kommunerna där vissa har betydligt större andel som bor i stödboende. En förklaring kan vara att det finns skillnader mellan hur kommunerna valt att organisera sitt stöd till personer med funktionsnedsättning. En annan förklaring kan vara att det är skillnader i vilka personer som tagits med i inventeringen. Samma orsaker kan troligen även förklara de stora variationer som syns här mellan länen. Variabeln boende är intressant både som en bakgrundsvariabel som ger en fingervisning om vilka patienter som är med i kvalitetsregistret men också som en resultatvariabel där boendesituationen vid uppföljning kan vara ett mått på hur väl behandlingsinsatserna fungerat. Om personerna mår så bra att de kan klara eget boende betyder det att de i varje fall har en viss funktionsförmåga. Figur. Boendeform vid nyregistrering för män per län,.* Riket Ordinärt boende Ordinärt boende med stöd 3 1 Figur. Boendeform vid nyregistrering för kvinnor per län,.* Riket Ordinärt boende Ordinärt boende med stöd , Stödboende Saknar bostad/annan/uppgift saknas Stödboende Saknar bostad/annan/uppgift saknas

17 Årsrapport Figur. Fördelning av boendeform vid nyregistrering för män, 9.* Figur. Fördelning av boendeform vid nyregistrering för kvinnor, 9.* n=2 n=3 n=9 n=9 n= n= n= n=271 n=33 27 n= 2 n=2 6 2 n=1 Ordinärt boende Stödboende Ordinärt boende med stöd Saknar bostad/annan/uppgift saknas Ordinärt boende Stödboende Ordinärt boende med stöd Saknar bostad/annan/uppgift saknas Figur. Fördelning av boendeform vid uppföljning för män, 9.* Figur 22. Fördelning av boendeform vid uppföljning för kvinnor, 9.* n=1 n=32 n=9 n=89 n=9 n= n= n=2 n= n=6 n= n=2 Ordinärt boende Stödboende Ordinärt boende med stöd Saknar bostad/annan/uppgift saknas Ordinärt boende Stödboende Ordinärt boende med stöd Saknar bostad/annan/uppgift saknas

18 Årsrapport Sysselsättning Möjlighet till arbete och meningsfull sysselsättning poängteras i vårt samhälle. Personer med psykossjukdomar står långt ifrån arbetsmarknaden och är en grupp som behöver mycket stöd för att komma i arbete. Ett första steg för att öka och bibehålla sin funktionsförmåga är att ha tillgång till meningsfull sysselsättning. Sysselsättning är en variabel som både beskriver gruppen och i stor utsträckning är en resultatvariabel eftersom den går att påverka med behandling och rehabilitering. I Figur och Figur presenteras kategorier av sysselsättning för nyregistrerade kvinnor och män för 9. Andelen arbete eller studier på öppna marknaden med en sysselsättningsgrad motsvarande procent eller mer, arbete eller studier på öppna arbetsmarknaden med en sysselsättningsgrad motsvarande procent eller mindre, arbetslöshet eller arbetsmarknadsåtgärd, skyddad verksamhet med en sysselsättningsgrad motsvarande procent eller mer, skyddad verksamhet med en sysselsättningsgrad motsvarande procent eller mindre, sysselsättning motsvarande Socialtjänstlagens definition, ingen sysselsättning samt uppgift saknas presenteras. Variabeln är flervalsfråga varför summan kan vara mer än procent. Figur. Sysselsättning vid nyregistrering för män, 9.* 7 6 Figur. Sysselsättning vid nyregistrering för kvinnor, 9.* n=2 n=271 n=33 n= Arbete/studier på öppna marknaden mer än procent Arbete/studier på öppna marknaden procent eller mindre Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Skyddad verksamhet mer än procent Skyddad verksamhet procent eller mindre Anpassad studieform (mål vidare studier/arbete) Arbetsrehabilitering Sysselsättning motsvarande SOL:s definition Ingen sysselsättning Uppgift saknas n=2 6 n=1 *För saknas data från journalintegrationsprojekt. För hade 6 procent respektive 8 procent av kvinnor och män ingen sysselsättning vid nyregistrering. Andelen personer utan sysselsättning vid nyregistrering har därmed ökat något sedan. Andelen individer med en sysselsättning motsvarande procent eller mer på öppna marknaden var 9 procent för både kvinnor och män. I Figur och Figur 26 presenteras kategorier av sysselsättning för uppföljningsregistrerade kvinnor och män. 3 9 n=2 n=3 n=9 n=9 Arbete/studier på öppna marknaden mer än procent Arbete/studier på öppna marknaden procent eller mindre Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Skyddad verksamhet mer än procent Skyddad verksamhet procent eller mindre Anpassad studieform (mål vidare studier/arbete) Arbetsrehabilitering Sysselsättning motsvarande SOL:s definition Ingen sysselsättning Uppgift saknas n=2 62 n=1 87 *För saknas data från journalintegrationsprojekt. För hade 62 procent respektive 8 procent av kvinnor och män ingen sysselsättning vid uppföljningsregistrering. Andelen personer utan sysselsättning har därmed ökat något även vid uppföljning sedan. Andelen individer med en sysselsättning motsvarande procent eller mer på öppna marknaden var vid uppföljningsregistrering 6 procent för kvinnor och 8 procent för män. Att cirka 6 procent av individerna helt saknar sysselsättning är en alarmerande siffra då vi vet att meningsfull sysselsättning är en viktig faktor för ett gott liv och för möjlighet att känna delaktighet i samhället. En jämförelse med inventeringsdata från kommunerna visar liknande siffror för hela gruppen med personer med psykiska funktionshinder. Där rapporteras att procent helt saknar sysselsättning och 1 procent har arbete i någon grad på öppna marknaden. Motsvarande siffra för registret är ca 1 procent för andelen

19 Årsrapport arbete eller studier på öppna marknaden med en sysselsättningsgrad motsvarande mer eller mindre än procent. Det är en viktig utmaning att både minska antalet personer som helt saknar sysselsättning och att öka antalet som har arbete på öppna marknaden. Det behövs arbetsrehabiliterande insatser som flyttar alla sysselsättningsaktiviteterna mot mer aktiva och arbetsmarknadsnära aktiviteter. I Figur 27 och Figur presenteras andelar kvinnor och män utan sysselsättning fördelade på län. Det är stora variationer mellan länen som kan bero på vilka patientgrupper som tagits med i registret men också på hur arbetsmarknaden ser ut, hur välutvecklade kommunens insatser är och också på innehållet i vård och rehabilitering från landstingen. Figur. Sysselsättning vid uppföljningsregistrering för män, 9.* n=1 n=32 n=9 n=89 Arbete/studier på öppna marknaden mer än procent Arbete/studier på öppna marknaden procent eller mindre Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Skyddad verksamhet mer än procent Skyddad verksamhet procent eller mindre Anpassad studieform (mål vidare studier/arbete) Arbetsrehabilitering Sysselsättning motsvarande SOL:s definition Ingen sysselsättning Uppgift saknas n=1 9 n=2 83 *För saknas data från journalintegrationsprojekt. Figur 26. Sysselsättning vid uppföljningsregistrering för kvinnor, 9.* Figur 27. Andel patienter vid nyregistrering som är arbetslös/saknar sysselsättning per län,.* Kvinnor Män 9 n= n=2 n= n=6 n=1 7 n=2 Arbete/studier på öppna marknaden mer än procent Arbete/studier på öppna marknaden procent eller mindre Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Skyddad verksamhet mer än procent Skyddad verksamhet procent eller mindre Anpassad studieform (mål vidare studier/arbete) Arbetsrehabilitering Sysselsättning motsvarande SOL:s definition Ingen sysselsättning Uppgift saknas *För saknas data från journalintegrationsprojekt.

20 Årsrapport Figur. Andel patienter vid uppföljning som är arbetslös/saknar sysselsättning per län,.* Kvinnor Män Barn Andelen registrerade individer som bor i hushåll med barn oavsett vårdnadsförhållanden presenteras i Figur 29 och Figur 3. Av figurerna framgår att en något större andel kvinnor bor med barn vid både nyregistrering och uppföljningsregistrering. Under levde procent av kvinnor och 2 procent av män vid nyregistrering i hushåll med minderåriga barn. Samma år levde procent av kvinnor och 2 procent av män med uppföljningsregistrering i hushåll med barn. Jämförande siffror från kommunernas inventeringar är att cirka procent lever tillsammans med barn under år. Det är betydligt högre andel än här vilket skulle kunna förklaras med att psykossjukdomar och speciellt schizofreni är en sjukdom som drabbar i unga år och som kraftigt påverkar det sociala samspelet. Vi kan inte heller utesluta en underrapportering. Figur 29. Andel nyregistrerade patienter som bor med barn, 9.* Kvinnor n=2 Män n= Kvinnor n=271 Män n=3 Kvinnor n=33 Män n=9 7 7 Kvinnor n= Män n=9 Kvinnor n=2 6 Män n= Kvinnor n= Män n=7 Kvinnor Män *För saknas data från journalintegrationsprojekt. Figur 3. Andel uppföljda patienter som bor med barn, 9.* Kvinnor n= Män n=1 6 6 Kvinnor n=2 Män n=32 Kvinnor n= Män n=9 8 Kvinnor n=6 Män n=89 3 Kvinnor n=27 Män n=9 2 Kvinnor n=2 Män n=2 83 Kvinnor Män *För saknas data från journalintegrationsprojekt.

21 Årsrapport Läkemedelsbehandling och läkemedelsgenomgång I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd rekommenderas att hälso- och sjukvården bör erbjuda kontinuerlig behandling med antipsykotiska preparat (S--6). Val av preparat ska ta hänsyn till hur allvarlig sjukdomen är samt individuella riskfaktorer, exempelvis suicidalt beteende eller metabola förändringar. Socialstyrelsen poängterar att information till patienten om förväntade behandlingseffekter och potentiella biverkningar samt patientens delaktighet i valet av läkemedel ökar följsamhet till behandling. Vid svårbehandlad sjukdom och/eller kvarvarande symtom och funktionsnedsättning är det viktigt att läkemedelsbehandlingen kompletteras med individuellt anpassade psykosociala insatser (se Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ). Socialstyrelsen rekommenderar även att hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med Klozapin till personer med schizofreni med kvarvarande symtom trots adekvat dos och behandlingstid med andra antipsykotiska läkemedel. Läkemedelsbehandling Andelen kvinnor och män som vid nyregistrering under åren 9 hade läkemedelsbehandling presenteras i Figur 31 och Figur 32. Behandling med antipsykotiska preparat, antidepressiva preparat, stämningsstabiliserande preparat och ångestdämpande preparat redovisas. Figur 31. Läkemedelsbehandling vid nyregistrering för män, Figur 32. Läkemedelsbehandling vid nyregistrering för kvinnor, n=2 Antipsykotiska 1 n=271 Stämningsstabiliserare n= n= Antidepressiva 88 n=2 3 Ångestdämpande n=6 Andelen kvinnor med antipsykotisk läkemedelsbehandling var vid nyregistrering 9 procent och motsvarande andel var för män 9 procent. Att nästan alla patienter behandlas med antipsykotiska läkemedel vid nyregistreringen och att denna höga andel även finns vid uppföljningsregistreringarna visar en god följsamhet till Socialstyrelsens riktlinjer att alla bör erbjudas kontinuerlig behandling. För behandling med antidepressiva preparat vid nyregistrering är motsvarande andelar procent för kvinnor och 33 procent för män. För stämningsstabiliserande läkemedelsbehandling var andelen procent av kvinnor och 1 procent av män vid nyregistrering. Andelen kvinnor med ångestdämpande läkemedelsbehandling var vid nyregistrering, 9 procent för kvinnor och procent för män. En trend kan skönjas för en generell könsskillnad. Andelen män med antipsykotisk läkemedelsbehandling är något större än andelen kvinnor och andelen kvinnor är något större vad gäller antidepressiva preparat, stämningsstabiliserande preparat och ångestdämpande preparat. Detta överensstämmer med den könsskillnad i diagnoser som redovisas i Figur n=2 n=3 n=9 n=9 n=2 6 1 n=1 989 Antipsykotiska Antidepressiva Stämningsstabiliserare Ångestdämpande

22 22 Årsrapport Antipsykotisk läkemedelsbehandling Fördelning av antalet antipsykotiska preparat för nyregistrerade individer presenteras per landsting och kön i Figur 33 (kvinnor) och Figur 3 (män). Det finns stora skillnader mellan landstingen vad gäller antalet antipsykotiska läkemedel som patienterna behandlas med. På riksnivå har 7 procent av kvinnorna och procent av männen behandling utan antipsykotiska läkemedel vid nyregistrering. De stora skillnaderna mellan länen i andel patienter som inte behandlas med antipsykotiska läkemedel ( procent) kan bero på när i insjuknandeförloppet registreringen görs eller att det är olika patientgrupper som har registrerats. Det kan också spegla olika behandlingstraditioner vilket är intressant att fördjupa kunskapen kring. De stora variationerna mellan länen kring vilka läkemedel som används (redovisas i kommande avsnitt) kan tyda på att det finns stora skillnader i behandlingstradition. Av samtliga antipsykotiska läkemedelsbehandlingar är,6 procent depåpreparat. Mer än tre fjärdedelar av läkemedelsbehandlingen sker alltså med tablettbehandling. Kvinnor och män som har behandling med enbart ett antipsykotiskt preparat är 72 procent respektive 68 procent och färre än 1 procent av kvinnor och män behandlas med preparat. Bland kvinnor och män behandlas cirka en femtedel ( procent kvinnor och 22 procent män) med två preparat och för behandling med tre preparat är motsvarande andel cirka procent för både kvinnor och män. Figur 33. antipsykotiska preparat för nyregistrerade kvinnor per län, Inga preparat 1 preparat 2 preparat 27 7 Figur 3. antipsykotiska preparat för nyregistrerade män per län, Inga preparat 1 preparat 2 preparat 3 preparat preparat 3 preparat preparat preparat

23 Årsrapport De vanligaste preparaten Antipsykotiska preparat I Tabell 1 (kvinnor) och Tabell 2 (män) presenteras de fem vanligaste antipsykotiska preparaten för nyregistrerade kvinnor och män per län år. Län med färre än registreringar för kvinnor eller män redovisas ej. På riksnivå är det vanligaste antipsykotiska preparatet Olanzapin för både nyregistrerade kvinnor (,3 procent) och nyregistrerade män (29,6 procent). Det näst vanligaste antipsykotiska preparatet för kvinnor och män är Risperidon (kvinnor,2 procent och män,2 procent). Aripiprazol är det tredje vanligaste preparatet för både kvinnor (,7 procent) och män (,2 procent). Zuklopentixol är det fjärde vanligaste preparatet för kvinnor (,2 procent) emedan Klozapin är det fjärde vanligaste preparatet för män (,6 procent). Klozapin (,7 procent) är det femte vanligaste preparatet för nyregistrerade kvinnor på riksnivå. För nyregistrerade män kommer Zuklopentixol (, procent) på femte plats. Tabell 1. Vanligaste antipsykotiska preparaten vid nyregistrering för kvinnor per län, **. 1:a vanligaste 2:a vanligaste 3:e vanligaste :e vanligaste :e vanligaste Län Preparat Preparat Preparat Preparat Preparat unika patienter Klozapin 33,3 Risperidon 33,3 Zuklopentixol,3 Aripiprazol 6,7 Flupentixol 6,7* 1 Quetiapin 32, Klozapin, Zuklopentixol, Olanzapin,7 Paliperidon,9 3 Risperidon, Olanzapin,3 Aripiprazol, Haloperidol,8 Klozapin 8,* 7 Aripiprazol 32,8 Olanzapin, Klozapin,9 Zuklopentixol, Haloperidol, Zuklopentixol 3, Flupentixol, Haloperidol, Klozapin, Olanzapin,* Olanzapin,3 Risperidon,3 Zuklopentixol,9 Klozapin,6 Aripiprazol 9,2* 87 Olanzapin,3 Risperidon,8 Aripiprazol,9 Zuklopentixol,6 Klozapin 9, 3 Olanzapin, Aripiprazol, Perfenazin,9 Zuklopentixol,2 Haloperidol,9 329 Olanzapin 36,8 Risperidon 26,3 Perfenazin 1,8 Klozapin,2 Haloperidol, Olanzapin, Haloperidol, Aripiprazol, Paliperidon, Quetiapin, Haloperidol,8 Olanzapin,8 Zuklopentixol,8 Perfenazin 1,6 Klozapin,3* Olanzapin 3, Klozapin, Risperidon 1, Zuklopentixol 1, Aripiprazol, Olanzapin 3,6 Flupentixol,1 Levomepromazin,1 Quetiapin 8,3 Risperidon 8,3* 36 Olanzapin,3 Risperidon,9 Quetiapin,6 Haloperidol,6 Zuklopentixol,6 Olanzapin, Aripiprazol,2 Zuklopentixol,7 Risperidon,3 Klozapin,8 278 Olanzapin, Zuklopentixol, Aripiprazol,7 Perfenazin,7 Risperidon,7 Olanzapin,2 Aripiprazol,3 Risperidon,9 Perfenazin 9,3 Zuklopentixol 9,3 Olanzapin,3 Risperidon,2 Aripiprazol,7 Zuklopentixol,2 Klozapin, *Preparatet är lika vanligt som annat preparat som ej listats i tabellen,**för saknas data från journalintegrationsprojekt.

24 Årsrapport Tabell 2. Vanligaste antipsykotiska preparaten vid nyregistrering för män per län, **. 1:a vanligaste 2:a vanligaste 3:e vanligaste :e vanligaste :e vanligaste Län Preparat Preparat Preparat Preparat Preparat unika patienter Risperidon,6 Klozapin,7 Olanzapin, Aripiprazol,1 Haloperidol, 61 Olanzapin 3,3 Risperidon,8 Zuklopentixol, Klozapin 9, Aripiprazol 7,9* 89 Olanzapin 31,6 Klozapin 1,8 Perfenazin 1,8 Haloperidol, Paliperidon,* Olanzapin 33,3 Aripiprazol,1 Zuklopentixol,1 Risperidon, Quetiapin,3 78 Klozapin 3,8 Olanzapin,1 Paliperidon,1 Haloperidol 1, Annat 7,7* Olanzapin 31,3 Risperidon,9 Zuklopentixol,1 Aripiprazol 1,7 Perfenazin, Olanzapin, Flupentixol,1 Haloperidol,1 Litium,1 Risperidon,1* Olanzapin 31,2 Aripiprazol,3 Klozapin,9 Risperidon, Zuklopentixol, 9 Olanzapin,2 Risperidon,2 Aripiprazol, Klozapin,3 Zuklopentixol,6 Olanzapin,6 Klozapin, Risperidon, Alimemazin,2 Quetiapin,2 9 Olanzapin 32,1 Klozapin, Aripiprazol,9 Quetiapin,3 Risperidon,3* Risperidon 22,7 Perfenazin, Olanzapin,2 Klozapin 1,9 Haloperidol,6 Olanzapin,8 Klozapin,9 Levomepromazin,2 Quetiapin, Risperidon,* Olanzapin,9 Risperidon,9 Zuklopentixol,2 Levomepromazin,8 Perfenazin,8 Olanzapin 39,6 Risperidon 22,9 Aripiprazol,7 Klozapin,7 Quetiapin 8,3* 8 Olanzapin 29, Aripiprazol,1 Klozapin,1 Zuklopentixol,1 Risperidon,3 33 Olanzapin 3, Risperidon,1 Aripiprazol, Zuklopentixol, Quetiapin,1 79 Olanzapin 31,3 Risperidon, Klozapin,3 Aripiprazol, Haloperidol 7,8* 6 Olanzapin 29,6 Risperidon,2 Aripiprazol,2 Klozapin,6 Zuklopentixol, 89 *Preparatet är lika vanligt som annat preparat som ej listats i tabellen,**för saknas data från journalintegrationsprojekt. I Figur 3 presenteras de fem vanligaste preparaten för både kvinnor och män fördelade per län. Landsting med färre än registrerade kvinnor eller män redovisas ej.

25 Årsrapport Olanzapin I Figur 3 och Figur 36 redovisas fördelningen av nyregistrerade och uppföljningsregistrerade kvinnor och män () per län för det antipsykotiska preparatet Olanzapin. Figur 3. Andel patienter som vid nyregistrering använder Olanzapin, per län, Kvinnor Män Figur 36. Andel patienter som vid uppföljningsregistrering använder Olanzapin, per län, Kvinnor Män Vid nyregistrering har procent av kvinnorna och 3 procent av männen en antipsykotisk läkemedelsbehandling med Olanzapin. För samma år har procent av uppföljningsregistrerade kvinnor och procent av uppföljningsregistrerade män läkemedelsbehandling med Olanzapin. Det finns stora variationer mellan både län och kön. Den högre andelen vid nyregistrering skulle kunna förklaras av att nyregistreringen gjorts närmare ett psykosskov och att Olanzapin ofta används i akuta lägen och att det sker ett byte till annat läkemedel i lugnare fas.