RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010"

Transkript

1 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011

2 Innehåll 1 Inledning Täckningsgrad Bortfall Andel nejtack och utplåning Enheter med få uppföljningar Genusperspektiv Analysgrupp Självskattningar Självskattning - hälsa Självskattning - livskvalitet Självskattning - risk för återfall i brott GAF Symtombildens svårighetsgrad BMI Återfall i brottslig gärning Läkemedelsanvändning

3 Tabeller 1 Läkemedelsanvändning Figurer 1 Medelvärde av patienternas skattningar av sin hälsa vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Medelvärde av patienternas skattningar av sin livskvalitet vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Medelvärde av patienternas skattningar av sin risk för återfall i brott vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Medelvärde av GAF-skattningarna vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Fördelningen av symtombildens svårighetsgrad vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Medelvärde av patienternas BMI vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Andel patienter som återfallit i brottslig gärning vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Fördelningen av mediciner för ADHD, första- respektive andra generationens antipsykotika vid uppföljning 2009 respektive uppföljning

4 1 Inledning Årsrapporten för 2010 består av två delar. En ser ut som förra årets rapport och kallas stora årsrapporten. Denna rapport består av ett urval indikatorer och kallas lilla årsrapporten. Indikatorerna har valts ut av en analysgrupp inom RättspsyK med tanke på att kunna beskriva en jämförelse i valda indikatorer mellan 2009 och Önskvärt hade varit att ha längre tidsintervall, men eftersom registret funnits sedan 2008 är detta det bästa som kan åstadkommas i nuläget. Urvalet av indikatorer har gjorts utifrån att det är patient- och kliniknära indikatorer som visar förändringar hos patienten över tid och därmed kan stimulera till förbättringsarbete. De indikatorer som ingår i rapporten är patientens skattning av sin hälsa, livskvalitet, risk för återfall i brott, GAF (Global Assessment of Functioning Scale), symtombildens svårighetsgrad, BMI (Body Mass Index), återfall i brottslig gärning samt läkemedelsanvändning. Om denna uppställning blir uppskattad kan modellen vidareutvecklas kommande år. Syftet är att rapporten ska underlätta för respektive klinik att få en bild av hur utvecklingen för patientgruppen ser ut, jämföra med andra kliniker i landet och kunna inleda förbättringsarbete. 2 Täckningsgrad Antal uppföljda patienter var (2009 års siffror inom parentes) 1271 (1047). Av dessa var 1070 (909) män och 201 (138) kvinnor. Fördelningen mellan män och kvinnor var 84% (87%) män och 16% (13%) kvinnor. Täckningsgraden på enhetsnivå är 27 av 28 möjliga enheter vilket utgör 96% samt på patientnivå 1395 av 1463 patienter vilket ger en täckningsgrad på 95%. Totalt fanns det i registret 1561 patienter den 31 december Andel nejtack och utplåning 3 Bortfall Totalt har 61 patienter tackat nej eller begärt utplåning ur registret under Av dessa var 87% män att jämföra med 84% män som det gjorts uppföljande registreringar på under året. Alltså en liten övervikt män som tackat nej eller begärt utplåning jämfört med andelen som ingår i registret. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 1

5 3.2 Enheter med få uppföljningar Enheter med < 5 uppföljda patienter ingår inte i redovisningen. 4 Genusperspektiv När det gäller genusperspektiv finns det belyst i den stora årsrapporten. Däremot blir det inte meningsfullt i denna rapport, som är på kliniknivå, eftersom det i patientgruppen totalt endast finns ca 16% kvinnor. 5 Analysgrupp Analysgruppen som gjort urvalet till denna rapport och även den analyserande texten har bestått av: Alessio Degl Innocenti, docent, leg psykolog, enhetschef, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Bengt Persson, leg psykolog, Rättspsykiatri, Skåne Benjamin Wasniowski, leg sjuksköterska, LRV-enheten, Gävle sjukhus Hans Andersson, leg sjuksköterska, kvalitetssamordnare, registerhållare RättspsyK, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Inger Turtell, forskningssjuksköterska/doktorand, Rättspsykiatriska kliniken Säter, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm Kaj Forslund, Verksamhetschef, Rättspsykiatri Vård Stockholm Malin Lotterberg, kvalitetsansvarig Regionsjukhuset Karsudden och doktorand, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm Marianne Ander, psykiatrisjuksköterska, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Nina Möller, leg psykolog, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Peter Karlberg, IT-samordnare, Rättspsykiatriska regionkliniken, Vadstena Frances Hagelbäck Hanson Registerhållare, verksamhetschef, chöl Hans Andersson Registerhållare, kvalitetssamordnare Epost: Epost: Tel: Tel: Adress: Rättspsykiatriska vårdkedjan, Lillhagsparken 3, Hisings Backa Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 2

6 6 Självskattningar Patienten ombeds att göra tre stycken självskattningar där den aktuella livssituationen bedöms. Detta syftar till att ge en global bild av hur individen själv upplever sin aktuella situation i tre olika hänseenden; hälsa, livskvalitet samt risk för återfall i brott. Ingen annan information vägs in än den som individen själv lämnar. Vårdpersonalen gör ej någon bedömning av den skattning individen gör. Skattningarna mäts med Visuell Analog Skala (VAS-skala). På skalorna för hälsa och livskvalitet betyder 0 mycket dåligt och 100 mycket bra. När det gäller skattningen risk för återfall i brott betyder 0 obefintlig risk och 100 mycket hög risk. Självskattningarna för 2010 visar att patienternas egen upplevelse av sin hälsa samt sin livskvalitet är god både för kvinnor och män. Den egna skattningen av sin risk för återfall i brott under pågående vårdepisod har både kvinnor och män skattat som mycket låg och i vissa fall obefintlig. Cirka 36% av kvinnorna och drygt 33% av männen har inte gjort någon självskattning. Vid en jämförelse av medianvärdena av skattningarna för de tre variablerna mellan åren 2009 och 2010 kan endast små förändringar ses. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 3

7 7 Självskattning - hälsa Regionsjukhuset Karsudden RPV Jönköping Rättspsykiatri Västmanland RPV Falköping RP S:t Görans sjukhus LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri RPE Uppsala RPR Vadstena RPV Göteborg RP Ytterö Riket RPK Sundsvall RPK Säter RPV Halland RPK Landstinget Kronoberg Rättspsykiatrin i Skåne RPV Vänersborg RP Löwenströmska sjukhuset RPK Örebro 5 73 RPV Stockholm RPA Västervik Umeå Rättspsykiatri Hälsa 2009 Hälsa RPV Borås RPV Jönköping RPK Örebro LRV enheten Gävleborg RPV Halland RPV Stockholm RPK Sundsvall RPK Säter RP S:t Görans sjukhus RPA Västervik RPV Vänersborg RP Ytterö Riket RPV Falköping Regionsjukhuset Karsudden Rättspsykiatri Västmanland RPK Landstinget Kronoberg Piteå Rättspsykiatri RPR Vadstena Rättspsykiatrin i Skåne RPE Uppsala Umeå Rättspsykiatri RPV Göteborg RP Löwenströmska sjukhuset RPE Kristinehamn Hälsa 2010 Hälsa Figur 1: Medelvärde av patienternas skattningar av sin hälsa vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 4

8 8 Självskattning - livskvalitet RPK Örebro 5 49 RP S:t Görans sjukhus Rättspsykiatri Västmanland RPR Vadstena Regionsjukhuset Karsudden RPV Falköping RPK Säter RPK Sundsvall RPV Halland Piteå Rättspsykiatri Riket RPV Göteborg RPV Stockholm Rättspsykiatrin i Skåne LRV enheten Gävleborg RPV Vänersborg RPV Jönköping RP Löwenströmska sjukhuset RP Ytterö 5 70 RPK Landstinget Kronoberg RPE Uppsala RPA Västervik Umeå Rättspsykiatri Livskvalitet 2009 Livskvalitet RPV Borås RP S:t Görans sjukhus RPK Örebro RPV Stockholm RPK Sundsvall RPK Landstinget Kronoberg Regionsjukhuset Karsudden RPR Vadstena RPK Säter RPV Falköping Rättspsykiatri Västmanland Riket Rättspsykiatrin i Skåne LRV enheten Gävleborg RPE Kristinehamn RP Ytterö RPA Västervik Piteå Rättspsykiatri RPV Vänersborg RPV Göteborg RPV Halland RPE Uppsala RP Löwenströmska sjukhuset RPV Jönköping Umeå Rättspsykiatri Livskvalitet 2010 Livskvalitet Figur 2: Medelvärde av patienternas skattningar av sin livskvalitet vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 5

9 9 Självskattning - risk för återfall i brott Umeå Rättspsykiatri 14 0 Rättspsykiatrin i Skåne RPV Halland 20 4 Regionsjukhuset Karsudden Rättspsykiatri Västmanland 33 7 RP Löwenströmska sjukhuset RPV Falköping RPV Stockholm RPV Göteborg RPV Vänersborg 71 9 RP S:t Görans sjukhus 24 9 Riket RPR Vadstena Piteå Rättspsykiatri RPV Jönköping RPK Sundsvall LRV enheten Gävleborg RPK Örebro 5 15 RPK Landstinget Kronoberg RPE Uppsala RPK Säter RPA Västervik RP Ytterö Risk för återfall i brott 2009 Risk för återfall RPV Falköping RPE Kristinehamn 10 1 RP Ytterö RPV Halland Piteå Rättspsykiatri RPV Vänersborg RPV Göteborg RPE Uppsala 36 7 Rättspsykiatri Västmanland LRV enheten Gävleborg RPK Säter Riket Umeå Rättspsykiatri RPK Sundsvall Rättspsykiatrin i Skåne RPA Västervik RPV Stockholm RPV Jönköping RP Löwenströmska sjukhuset RPR Vadstena RPK Örebro Regionsjukhuset Karsudden RPV Borås RPK Landstinget Kronoberg RP S:t Görans sjukhus Risk för återfall i brott 2010 Risk för återfall Figur 3: Medelvärde av patienternas skattningar av sin risk för återfall i brott vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 6

10 10 GAF RPR Vadstena Piteå Rättspsykiatri RP S:t Görans sjukhus RPK Sundsvall RPV Vänersborg Rättspsykiatrin i Skåne RPV Falköping RPK Örebro Rättspsykiatri Västmanland Riket RPV Göteborg RPV Halland RPV Stockholm RPE Uppsala LRV enheten Gävleborg RPK Landstinget Kronoberg RP Ytterö RP Löwenströmska sjukhuset RPV Jönköping GAF GAF-skattning vid uppföljning 2009 RPR Vadstena RPK Landstinget Kronoberg Piteå Rättspsykiatri RPV Vänersborg RPK Örebro RPA Västervik RPV Borås RP S:t Görans sjukhus RPV Falköping Riket RPE Kristinehamn RPV Göteborg RPK Sundsvall Rättspsykiatrin i Skåne RPV Stockholm Rättspsykiatri Västmanland LRV enheten Gävleborg RP Löwenströmska sjukhuset RPV Halland RPV Jönköping RPE Uppsala RP Ytterö GAF GAF-skattning vid uppföljning 2010 Figur 4: Medelvärde av GAF-skattningarna vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Den diagnostiska taxonomin DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, version IV) belyser psykisk problematik utifrån fem dimensioner, s k axlar. Den femte axeln avser att ge ett numeriskt värde på den psykosociala funktionsförmågan, ett GAF-värde (Global Assessment of Functioning). Skalans värden ligger på en poängskala mellan ett och hundra (1 100) där värdet 100 anger bäst fungerande. Bedömaren har möjlighet att ange noll (0) då en skattning av olika anledningar inte går att genomföra. Den psykosociala funktionsnivån belyses ur två aspekter: psykiatriska symtom (t ex nervositet, depressiva besvär, vanföreställningar, hallucinationer) och social funktionsförmåga (t ex arbetsförmåga, socialt kontaktnät, ADL-funktioner). Ibland görs en gradering av var och en av dessa aspekter, ibland görs en sammanvägd gradering. Om gradering görs av båda aspekterna ska det lägsta värdet gälla som indikator på psykosocial funktionsförmåga. Gradering av psykosocial funktionsförmåga utförs på de flesta rättspsykiatriska vårdenheter. Vem som utför graderingen och i vilka sammanhang kan skifta mellan enheterna och också inom en enhet. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 7

11 Vid den rättspsykiatriska undersökningen kommer GAF-värdet, då den undersökte bedöms ha ett vårdbehov och rekommenderas att bli överlämnad till rättspsykiatrisk vård, i de flesta fall att ligga omkring eller under 40. Medelvärdet för hela landet ligger på strax över 40, men man kan notera en betydande spridning (RPR Vadstena uppvisar 29,0 i medelvärde och RPV Jönköping 57,3). Vid årsuppföljningen ett år senare är GAF-värde för riket som helhet detsamma som ett år tidigare (drygt 40). Även vid årsuppföljningen är dock spridningen stor (27,6 vid RPR Vadstena och 54,0 vid RP Ytterö). Utvecklingen mellan åren 2009 och 2010 visar på några anmärkningsvärda differenser. I allmänhet är GAF-värdet ungefär det samma vid båda tidpunkterna (inom 5 GAFenheter). På några enheter (RPV Halland och RPE Uppsala) kan man emellertid notera en tydlig förbättring i patienternas tillstånd (närmare 10 GAF-poäng). Än mer påtaglig är dock den försämring i patienternas tillstånd som RPK Landstinget Kronoberg (Växjö) uppvisar (närmare 15 GAF-poäng). Såväl minskat som ökat GAF-värde skulle kunna vara rimligt med tanke på att en patient som vårdas enligt LRV per definition har en allvarlig psykisk störning och att man inledningsvis på en rättspsykiatrisk vårdenhet för en tid kan må sämre av psykologiska skäl såsom ökad insikt om såväl psykisk problematik som brott. Adekvat medicinering skulle å andra sidan kunna betyda att plågsamma psykossymtom försvinner eller mildras, vilket skulle kunna förklara en förbättrad psykosocial funktionsförmåga (= högre GAF-poäng). Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 8

12 11 Symtombildens svårighetsgrad Inrapporterande enhet LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri Regionsjukhuset Karsudden RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RP Ytterö RPA Västervik RPE Uppsala RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPK Säter RPK Örebro RPR Vadstena RPV Falköping RPV Göteborg RPV Halland RPV Jönköping RPV Stockholm RPV Vänersborg Rättspsykiatri Västmanland Rättspsykiatrin i Skåne Umeå Rättspsykiatri Riket Antal Inga mycket milda Milda måttliga Påtagliga mycket svåra Fördelning av symptombildens svårighetsgrad (%) Fördelningen av symtombildens svårighetsgrad vid uppföljning 2009 Inrapporterande enhet LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri Regionsjukhuset Karsudden RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RP Ytterö RPA Västervik RPE Kristinehamn RPE Uppsala RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPK Säter RPK Örebro RPR Vadstena RPV Borås RPV Falköping RPV Göteborg RPV Halland RPV Jönköping RPV Stockholm RPV Vänersborg Rättspsykiatri Västmanland Rättspsykiatrin i Skåne Umeå Rättspsykiatri Riket Antal Inga mycket milda Milda måttliga Påtagliga mycket svåra Fördelning av symtombildens svårighetsgrad (%) Fördelningen av symtombildens svårighetsgrad vid uppföljning 2010 Figur 5: Fördelningen av symtombildens svårighetsgrad vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Vid registrering i RättspsyK har kliniskt verksam personal till uppgift att göra en skattning av svårighetsgraden av de psykiatriska symtom som patienterna uppvisar. Skattningen är subjektiv men bygger sannolikt i de allra flesta fall på en gedigen utbildning och erfarenhet. Skalan som används är av ordinalskaletyp med följande värden: inga, mycket milda, milda, måttliga, påtagliga, svåra och mycket svåra. För att underlätta redovisningen har symtomens allvarlighetsgrad grupperats i tre nivåer där den första nivån (nivå 1) utgörs av inga och mycket milda symtom, den andra nivån (nivå 2) utgörs av milda och måttliga symtom och slutligen den tredje nivån (nivå 3) utgörs av påtagliga, svåra och mycket svåra symtom. Patienterna uppvisar generellt sett i betydande omfattning psykiatriska symtom på nivå 3, vilket knappast är överraskande med tanke på att de blivit överlämnade till Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 9

13 rättspsykiatrisk vård på grund av de bedöms lida av en allvarlig psykisk störning. På riksplanet bedöms mer än 60% av patienterna ha symtom på nivå 3. Trots detta finns på flera enheter några patienter som inte uppvisar några symtom alls eller enbart mycket milda symtom. Det kan finnas skäl att misstänka att den rättspsykiatriska vården i dessa fall varit framgångsrik men att förvaltningsrätten av samhällsskyddsskäl vill att vården ska fortsätta. En alternativ förklaring skulle kunna vara att patienten blivit felaktigt bedömd vid den rättspsykiatriska undersökningen. I riket som helhet kan man notera att en något mindre andel av patienterna uppvisar symtom på nivå jämfört med 2009, men skillnaden är marginell. Även i fråga om de mindre allvarliga nivåerna är den sammantagna bilden på riksnivå i stort sett oförändrad. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 10

14 12 BMI BMI, Body Mass Index, anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen kroppsvikt (kg) dividerat med kroppslängden i kvadrat (m 2 ). Det existerar gränsvärden för vad som ska kallas övervikt. World Health Organisation (WHO) har definierat övervikt vid BMI > 25, fetma grad 1 vid , fetma grad 2 vid och obesitas vid BMI > 40. Undervikt definieras som BMI < RPA Västervik RPR Vadstena RPV Stockholm RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RPE Uppsala RPV Vänersborg RPV Göteborg Riket Rättspsykiatrin i Skåne RPK Landstinget Kronoberg RPV Halland Piteå Rättspsykiatri RPK Säter Regionsjukhuset Karsudden RPV Jönköping RPK Sundsvall Rättspsykiatri Västmanland LRV enheten Gävleborg RPK Örebro RPV Falköping Umeå Rättspsykiatri BMI vid uppföljning Figuren visar en spridning i BMI från 24.3 till Enligt WHOs definitioner har samtliga kliniker, med två undantag, patienter som genomsnittligt är överviktiga. BMI Umeå Rättspsykiatri RPA Västervik RPE Kristinehamn RP Ytterö RP S:t Görans sjukhus RPV Vänersborg RPV Stockholm RPV Göteborg RPK Landstinget Kronoberg RPV Halland RPE Uppsala RPK Örebro RP Löwenströmska sjukhuset Riket Rättspsykiatrin i Skåne RPR Vadstena Regionsjukhuset Karsudden Piteå Rättspsykiatri RPK Säter Rättspsykiatri Västmanland RPK Sundsvall RPV Falköping RPV Jönköping LRV enheten Gävleborg BMI vid uppföljning Figuren visar en spridning i BMI från 26.2 till Enligt WHOs definitioner har samtliga kliniker, med två undantag, patienter som genomsnittligt är överviktiga. BMI Figur 6: Medelvärde av patienternas BMI vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 11

15 13 Återfall i brottslig gärning Inrapporterande enhet n andel Umeå Rättspsykiatri 14 0 RP Ytterö 5 0 Regionsjukhuset Karsudden RPV Stockholm RPV Halland LRV enheten Gävleborg Rättspsykiatrin i Skåne RPV Falköping RPK Örebro 5 20 RP Löwenströmska sjukhuset Riket Piteå Rättspsykiatri Rättspsykiatri Västmanland RP S:t Görans sjukhus RPE Uppsala RPV Göteborg RPK Sundsvall RPV Jönköping RPV Vänersborg RPK Säter RPR Vadstena RPK Landstinget Kronoberg RPA Västervik Andel patienter som återfallit i brottslig gärning (%) Andel patienter som återfallit i brottslig gärning vid uppföljning Ungefär hälften av enheterna har större andel återfall i brottslig gärning jämfört med riket i genomsnitt. Trots att vissa enheter inte har några registrerade återfall förekommer enheter med hög andel återfall; upptill 87.5 % återfall. Inrapporterande enhet n andel Umeå Rättspsykiatri 13 0 RP Ytterö RPV Stockholm LRV enheten Gävleborg Regionsjukhuset Karsudden RPV Halland RPK Säter RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RPV Falköping RPE Uppsala Riket Rättspsykiatrin i Skåne Rättspsykiatri Västmanland Piteå Rättspsykiatri RPK Örebro RPV Borås RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPV Göteborg RPE Kristinehamn RPR Vadstena RPV Jönköping RPV Vänersborg RPA Västervik Andel patienter som återfallit i brottslig gärning (%) Andel patienter som återfallit i brottslig gärning vid uppföljning Färre enheter registrerar inga återfall i brottslig gärning. Spridningen är mindre i jämförelse med året innan. Andelen återfall är ganska stabilt i jämförelse med året innan. Figur 7: Andel patienter som återfallit i brottslig gärning vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Då vårdgivaren inte har tillgång till belastningsregistret registreras endast återfall som vårdgivaren fått kännedom om, dvs: ˆ fall där patienten själv berättar för sin vårdgivare att en ny brottslig gärning begåtts ˆ ny brottslighet som vårdgivaren fått kännedom om på annan väg ˆ fall som vårdgivaren själv polisanmäler, eller ˆ fall där grund för polisanmälan förelegat och detta dokumenterats i patientens journal Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 12

16 14 Läkemedelsanvändning Inrapporterande enhet LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri Regionsjukhuset Karsudden RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RP Ytterö RPA Västervik RPE Uppsala RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPK Säter RPK Örebro RPR Vadstena RPV Falköping RPV Göteborg RPV Halland RPV Jönköping RPV Stockholm RPV Vänersborg Rättspsykiatri Västmanland Rättspsykiatrin i Skåne Umeå Rättspsykiatri Riket Antal ADHD Första generationen Andra generationen Inrapporterande enhet LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri Regionsjukhuset Karsudden RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RP Ytterö RPA Västervik RPE Kristinehamn RPE Uppsala RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPK Säter RPK Örebro RPR Vadstena RPV Borås RPV Falköping RPV Göteborg RPV Halland RPV Jönköping RPV Stockholm RPV Vänersborg Rättspsykiatri Västmanland Rättspsykiatrin i Skåne Umeå Rättspsykiatri Riket Antal ADHD Första generationen Andra generationen Fördelning av medicinanvändning (%) Fördelning av medicinanvändning (%) Figur 8: Fördelningen av mediciner för ADHD, första- respektive andra generationens antipsykotika vid uppföljning 2009 respektive uppföljning När det gäller antipsykotikaanvändningen och fördelningen mellan första generationens antipsykotika och de nyare andra generationens antipsykotika ses inga skillnader från Användningen av de äldre läkemedlen är fortfarande (anmärkningsvärt) hög; 43% men variationerna är stora. Regionalt kan vi se att Stockholmsklinikerna ligger högt medan Norrland och Västra Götaland ligger betydligt lägre. Farmakologisk ADHD-behandling har ökat något från 5,9% 2009 till 6,6% Beaktande patientgruppen kan detta möjligtvis visa på en underbehandling och en potential för ökning. I allmänpsykiatriska material brukar ju andelen patienter med ADHD uppskattas till ca 20% och vid komplicerande missbruk upp till 30%. Även här kan vi se stora regionala variationer med Norrland i topp. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 13

17 Tabell 1: Läkemedelsanvändning. Antal (%) ADHD Första generationen Andra generationen 2009 LRV-enheten Gävleborg 1(4) 12(48) 12(48) Piteå Rättspsykiatri 5(11.9) 10(23.8) 27(64.3) Regionsjukhuset Karsudden 15(7.7) 96(49) 85(43.4) RP Löwenströmska sjukhuset 3(2.6) 71(60.7) 43(36.8) RP S:t Görans sjukhus 1(3.4) 17(58.6) 11(37.9) RP Ytterö 0(0) 5(100) 0(0) RPA Västervik 1(9.1) 4(36.4) 6(54.5) RPE Uppsala 2(7.4) 13(48.1) 12(44.4) RPK Landstinget Kronoberg 1(2.3) 17(39.5) 25(58.1) RPK Sundsvall 12(14.6) 24(29.3) 46(56.1) RPK Säter 3(3.2) 50(53.8) 40(43) RPK Örebro 0(0) 3(42.9) 4(57.1) RPR Vadstena 2(6.5) 14(45.2) 15(48.4) RPV Falköping 3(8.3) 6(16.7) 27(75) RPV Göteborg 14(5.2) 71(26.4) 184(68.4) RPV Halland 0(0) 8(38.1) 13(61.9) RPV Jönköping 3(13) 12(52.2) 8(34.8) RPV Stockholm 2(2.2) 70(75.3) 21(22.6) RPV Vänersborg 3(4.2) 35(49.3) 33(46.5) Rättspsykiatri Västmanland 4(9.3) 18(41.9) 21(48.8) Rättspsykiatrin i Skåne 2(2.8) 24(33.3) 46(63.9) Umeå Rättspsykiatri 3(16.7) 8(44.4) 7(38.9) Riket 80(5.9) 589(43.5) 686(50.6) 2010 LRV-enheten Gävleborg 1(3.1) 17(53.1) 14(43.8) Piteå Rättspsykiatri 12(13.5) 32(36) 45(50.6) Regionsjukhuset Karsudden 18(9) 108(54) 74(37) RP Löwenströmska sjukhuset 3(3.3) 53(57.6) 36(39.1) RP S:t Görans sjukhus 0(0) 38(60.3) 25(39.7) RP Ytterö 1(4.8) 13(61.9) 7(33.3) RPA Västervik 7(15.2) 13(28.3) 26(56.5) RPE Kristinehamn 1(7.7) 6(46.2) 6(46.2) RPE Uppsala 2(6.2) 15(46.9) 15(46.9) RPK Landstinget Kronoberg 4(6.2) 28(43.1) 33(50.8) RPK Sundsvall 9(9.8) 37(40.2) 46(50) RPK Säter 6(3.9) 78(51.3) 68(44.7) RPK Örebro 7(12.5) 22(39.3) 27(48.2) RPR Vadstena 4(6.2) 23(35.9) 37(57.8) RPV Borås 1(7.7) 5(38.5) 7(53.8) RPV Falköping 2(5.4) 6(16.2) 29(78.4) RPV Göteborg 18(6.4) 69(24.5) 195(69.1) RPV Halland 0(0) 11(40.7) 16(59.3) RPV Jönköping 3(15) 12(60) 5(25) RPV Stockholm 4(4.4) 64(70.3) 23(25.3) RPV Vänersborg 5(5.9) 45(52.9) 35(41.2) Rättspsykiatri Västmanland 4(7.8) 14(27.5) 33(64.7) Rättspsykiatrin i Skåne 1(1.1) 34(37.4) 56(61.5) Umeå Rättspsykiatri 2(11.1) 7(38.9) 9(50) Riket 115(6.6) 750(43.3) 869(50.1)

RättspsyK. Årsrapport för verksamhetsåret 2010. Stora Årsrapporten. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister

RättspsyK. Årsrapport för verksamhetsåret 2010. Stora Årsrapporten. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Årsrapport för verksamhetsåret 2010 Stora Årsrapporten september, 2011 Innehåll 1 Inledning I 2 Bakgrund I 3 Registrets syfte I 4 Registrets styrgrupp

Läs mer

Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 Självskattning - hälsa Regionsjukhuset Karsudden 166 60.6 RPV Jönköping 18 60.7 Rättspsykiatri Västmanland 33 61.6 RPV Falköping 22 62.2 RP S:t Görans sjukhus 24 63 LRV enheten Gävleborg 21 63.1 Piteå

Läs mer

RättspsyK. Årsrapport 2014. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister

RättspsyK. Årsrapport 2014. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister RättspsyK Årsrapport 14 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Årsrapport 14 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister, RättspsyK www.psykiatriregister.se www.incanet.se Registerhållare Camilla

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

RättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL

RättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL RättspsyK Årsrapport 2015 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL Tabell 15 a. Fördelning av skattad svårighetsgrad av symtom (andel anges inom parentes). År Kön Inga Mycket milda

Läs mer

Rättspsykiatriskt kvalitetsregister

Rättspsykiatriskt kvalitetsregister Rättspsykiatriskt kvalitetsregister, FAR14-101 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Rättspsykiatriskt kvalitetsregister Registrets

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

RättspsyK. Årsrapport 2013. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister

RättspsyK. Årsrapport 2013. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister RättspsyK Årsrapport 23 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Årsrapport 23 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister, RättspsyK www.psykiatriregister.se www.incanet.se Registerhållare (t.o.m.

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Årsrapport för verksamhetsåret 2008

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Årsrapport för verksamhetsåret 2008 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Årsrapport för verksamhetsåret 2008 september, 2009 Frances Hagelbäck Hanson Registerhållare, verksamhetschef Hans Andersson Registerhållare, kvalitetssamordnare

Läs mer

Har du svårt att sova?

Har du svårt att sova? Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

SKL Enkät vårdplatser 2014 Teknisk rapport SKL_5184 Version 1 Datum: 2016-04-20

SKL Enkät vårdplatser 2014 Teknisk rapport SKL_5184 Version 1 Datum: 2016-04-20 SKL Enkät vårdplatser 2014 Teknisk rapport SKL_5184 Version 1 Datum: 2016-04-20 Statisticon AB Östra Ågatan 31, SE-753 22 Uppsala Klara Södra Kyrkogata 1, Box 837, SE-101 36 Stockholm +46 (0)10 130 80

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Till Socialdepartementet Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Psykiatrin och lagen- tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Majoriteten av de medlemmar

Läs mer

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Nyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri

Nyckeltal 2015. Rapport Vuxenpsykiatri Nyckeltal 215 Rapport Vuxenpsykiatri April 216 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Vuxenpsykiatri...4 3. Befolkning och jämförelsedata...5 4. Nyckeltalsgrafer...6 5. Fördjupning 215: Beroendevårdens

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Enheten för preventiv näringslära på Karolinska sjukhuset är en institution som inriktar sig på kost och motion.

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten

Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Förmedlingsprocenten 2008 gjordes för första gången en enkel jämförelse mellan hur många brott

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 5 Landstingsprofiler Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8 Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning

Läs mer

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD VAD ÄR BUSA? 2004 påbörjade BUSA sin datainsamling. ca130 enheter som är anslutna till registret. BUSA innefattar behandlingsuppföljning

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 mars 2007 B 4592-06 KLAGANDE SRLJ Ombud: SL och DL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt bedrägeri m.m. ÖVERKLAGADE

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014. Del 1. God kvalitet i verksamheten resultat, metod och indikatorer

Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014. Del 1. God kvalitet i verksamheten resultat, metod och indikatorer Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014 Del 1. God kvalitet i verksamheten resultat, metod och indikatorer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Liv & Hälsa tand. December 2009

Liv & Hälsa tand. December 2009 Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Pressmeddelande 30 oktober Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Sex av tio anställda i Blekinge, 60 procent, är överviktiga. Bland anställda över 50 år har hela 68 procent ett BMI över 25, medan

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

Tvångsvårdade patienters erfarenhet av stödperson

Tvångsvårdade patienters erfarenhet av stödperson Förvaltningsnamn Tvångsvårdade patienters erfarenhet av stödperson Undersökning i samarbete mellan psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov och Patientnämnden i Landstinget i Jönköpings län. En droppe

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-12-18

BESLUT. Datum 2013-12-18 BESLUT 1 (6) Datum 2013-12-18 Vår beteckning SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 33 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland

Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland Nyckeltal beträffande antal besök, insatser och ansvarfördelning, september 214 Bo Davidsson Elisabeth Viman FoU Centrum för Vård, Omsorg och

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Extra övningssamling i undersökningsmetodik HT10 till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Författad av Karin Dahmström 1. Utgå från en population bestående av 5 personer med följande

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

2012-04-17. Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess 2012-04-17 Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess Sveriges läkarförbund 2012-04-17 Arbetsliv och juridik Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

ljaij:jau Hälso- och sjukvård

ljaij:jau Hälso- och sjukvård ~ LANDSTINGET SÖRMLAND ljaij:jau Hälso- och sjukvård Sven Nordlund TJÄNSTEUTLATANDE DATUM P:ARfP.NR 2012-09-12 LSN-HSFI2-165 Förutsättningar för att Regionsjukhuset Karsudden ska ingå i Division Psykiatri

Läs mer

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM)

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning (PPM) 2012-01-09 1 (7) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning (PPM) Vecka 10, 2012 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70

Läs mer