RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

Transkript

1 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011

2 Innehåll 1 Inledning Täckningsgrad Bortfall Andel nejtack och utplåning Enheter med få uppföljningar Genusperspektiv Analysgrupp Självskattningar Självskattning - hälsa Självskattning - livskvalitet Självskattning - risk för återfall i brott GAF Symtombildens svårighetsgrad BMI Återfall i brottslig gärning Läkemedelsanvändning

3 Tabeller 1 Läkemedelsanvändning Figurer 1 Medelvärde av patienternas skattningar av sin hälsa vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Medelvärde av patienternas skattningar av sin livskvalitet vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Medelvärde av patienternas skattningar av sin risk för återfall i brott vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Medelvärde av GAF-skattningarna vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Fördelningen av symtombildens svårighetsgrad vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Medelvärde av patienternas BMI vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Andel patienter som återfallit i brottslig gärning vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Fördelningen av mediciner för ADHD, första- respektive andra generationens antipsykotika vid uppföljning 2009 respektive uppföljning

4 1 Inledning Årsrapporten för 2010 består av två delar. En ser ut som förra årets rapport och kallas stora årsrapporten. Denna rapport består av ett urval indikatorer och kallas lilla årsrapporten. Indikatorerna har valts ut av en analysgrupp inom RättspsyK med tanke på att kunna beskriva en jämförelse i valda indikatorer mellan 2009 och Önskvärt hade varit att ha längre tidsintervall, men eftersom registret funnits sedan 2008 är detta det bästa som kan åstadkommas i nuläget. Urvalet av indikatorer har gjorts utifrån att det är patient- och kliniknära indikatorer som visar förändringar hos patienten över tid och därmed kan stimulera till förbättringsarbete. De indikatorer som ingår i rapporten är patientens skattning av sin hälsa, livskvalitet, risk för återfall i brott, GAF (Global Assessment of Functioning Scale), symtombildens svårighetsgrad, BMI (Body Mass Index), återfall i brottslig gärning samt läkemedelsanvändning. Om denna uppställning blir uppskattad kan modellen vidareutvecklas kommande år. Syftet är att rapporten ska underlätta för respektive klinik att få en bild av hur utvecklingen för patientgruppen ser ut, jämföra med andra kliniker i landet och kunna inleda förbättringsarbete. 2 Täckningsgrad Antal uppföljda patienter var (2009 års siffror inom parentes) 1271 (1047). Av dessa var 1070 (909) män och 201 (138) kvinnor. Fördelningen mellan män och kvinnor var 84% (87%) män och 16% (13%) kvinnor. Täckningsgraden på enhetsnivå är 27 av 28 möjliga enheter vilket utgör 96% samt på patientnivå 1395 av 1463 patienter vilket ger en täckningsgrad på 95%. Totalt fanns det i registret 1561 patienter den 31 december Andel nejtack och utplåning 3 Bortfall Totalt har 61 patienter tackat nej eller begärt utplåning ur registret under Av dessa var 87% män att jämföra med 84% män som det gjorts uppföljande registreringar på under året. Alltså en liten övervikt män som tackat nej eller begärt utplåning jämfört med andelen som ingår i registret. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 1

5 3.2 Enheter med få uppföljningar Enheter med < 5 uppföljda patienter ingår inte i redovisningen. 4 Genusperspektiv När det gäller genusperspektiv finns det belyst i den stora årsrapporten. Däremot blir det inte meningsfullt i denna rapport, som är på kliniknivå, eftersom det i patientgruppen totalt endast finns ca 16% kvinnor. 5 Analysgrupp Analysgruppen som gjort urvalet till denna rapport och även den analyserande texten har bestått av: Alessio Degl Innocenti, docent, leg psykolog, enhetschef, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Bengt Persson, leg psykolog, Rättspsykiatri, Skåne Benjamin Wasniowski, leg sjuksköterska, LRV-enheten, Gävle sjukhus Hans Andersson, leg sjuksköterska, kvalitetssamordnare, registerhållare RättspsyK, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Inger Turtell, forskningssjuksköterska/doktorand, Rättspsykiatriska kliniken Säter, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm Kaj Forslund, Verksamhetschef, Rättspsykiatri Vård Stockholm Malin Lotterberg, kvalitetsansvarig Regionsjukhuset Karsudden och doktorand, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm Marianne Ander, psykiatrisjuksköterska, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Nina Möller, leg psykolog, Rättspsykiatriska vårdkedjan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Peter Karlberg, IT-samordnare, Rättspsykiatriska regionkliniken, Vadstena Frances Hagelbäck Hanson Registerhållare, verksamhetschef, chöl Hans Andersson Registerhållare, kvalitetssamordnare Epost: frances.hagelback-hansson@vgregion.se Epost: hans.b.andersson@vgregion.se Tel: Tel: Adress: Rättspsykiatriska vårdkedjan, Lillhagsparken 3, Hisings Backa Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 2

6 6 Självskattningar Patienten ombeds att göra tre stycken självskattningar där den aktuella livssituationen bedöms. Detta syftar till att ge en global bild av hur individen själv upplever sin aktuella situation i tre olika hänseenden; hälsa, livskvalitet samt risk för återfall i brott. Ingen annan information vägs in än den som individen själv lämnar. Vårdpersonalen gör ej någon bedömning av den skattning individen gör. Skattningarna mäts med Visuell Analog Skala (VAS-skala). På skalorna för hälsa och livskvalitet betyder 0 mycket dåligt och 100 mycket bra. När det gäller skattningen risk för återfall i brott betyder 0 obefintlig risk och 100 mycket hög risk. Självskattningarna för 2010 visar att patienternas egen upplevelse av sin hälsa samt sin livskvalitet är god både för kvinnor och män. Den egna skattningen av sin risk för återfall i brott under pågående vårdepisod har både kvinnor och män skattat som mycket låg och i vissa fall obefintlig. Cirka 36% av kvinnorna och drygt 33% av männen har inte gjort någon självskattning. Vid en jämförelse av medianvärdena av skattningarna för de tre variablerna mellan åren 2009 och 2010 kan endast små förändringar ses. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 3

7 7 Självskattning - hälsa Regionsjukhuset Karsudden RPV Jönköping Rättspsykiatri Västmanland RPV Falköping RP S:t Görans sjukhus LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri RPE Uppsala RPR Vadstena RPV Göteborg RP Ytterö Riket RPK Sundsvall RPK Säter RPV Halland RPK Landstinget Kronoberg Rättspsykiatrin i Skåne RPV Vänersborg RP Löwenströmska sjukhuset RPK Örebro 5 73 RPV Stockholm RPA Västervik Umeå Rättspsykiatri Hälsa 2009 Hälsa RPV Borås RPV Jönköping RPK Örebro LRV enheten Gävleborg RPV Halland RPV Stockholm RPK Sundsvall RPK Säter RP S:t Görans sjukhus RPA Västervik RPV Vänersborg RP Ytterö Riket RPV Falköping Regionsjukhuset Karsudden Rättspsykiatri Västmanland RPK Landstinget Kronoberg Piteå Rättspsykiatri RPR Vadstena Rättspsykiatrin i Skåne RPE Uppsala Umeå Rättspsykiatri RPV Göteborg RP Löwenströmska sjukhuset RPE Kristinehamn Hälsa 2010 Hälsa Figur 1: Medelvärde av patienternas skattningar av sin hälsa vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 4

8 8 Självskattning - livskvalitet RPK Örebro 5 49 RP S:t Görans sjukhus Rättspsykiatri Västmanland RPR Vadstena Regionsjukhuset Karsudden RPV Falköping RPK Säter RPK Sundsvall RPV Halland Piteå Rättspsykiatri Riket RPV Göteborg RPV Stockholm Rättspsykiatrin i Skåne LRV enheten Gävleborg RPV Vänersborg RPV Jönköping RP Löwenströmska sjukhuset RP Ytterö 5 70 RPK Landstinget Kronoberg RPE Uppsala RPA Västervik Umeå Rättspsykiatri Livskvalitet 2009 Livskvalitet RPV Borås RP S:t Görans sjukhus RPK Örebro RPV Stockholm RPK Sundsvall RPK Landstinget Kronoberg Regionsjukhuset Karsudden RPR Vadstena RPK Säter RPV Falköping Rättspsykiatri Västmanland Riket Rättspsykiatrin i Skåne LRV enheten Gävleborg RPE Kristinehamn RP Ytterö RPA Västervik Piteå Rättspsykiatri RPV Vänersborg RPV Göteborg RPV Halland RPE Uppsala RP Löwenströmska sjukhuset RPV Jönköping Umeå Rättspsykiatri Livskvalitet 2010 Livskvalitet Figur 2: Medelvärde av patienternas skattningar av sin livskvalitet vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 5

9 9 Självskattning - risk för återfall i brott Umeå Rättspsykiatri 14 0 Rättspsykiatrin i Skåne RPV Halland 20 4 Regionsjukhuset Karsudden Rättspsykiatri Västmanland 33 7 RP Löwenströmska sjukhuset RPV Falköping RPV Stockholm RPV Göteborg RPV Vänersborg 71 9 RP S:t Görans sjukhus 24 9 Riket RPR Vadstena Piteå Rättspsykiatri RPV Jönköping RPK Sundsvall LRV enheten Gävleborg RPK Örebro 5 15 RPK Landstinget Kronoberg RPE Uppsala RPK Säter RPA Västervik RP Ytterö Risk för återfall i brott 2009 Risk för återfall RPV Falköping RPE Kristinehamn 10 1 RP Ytterö RPV Halland Piteå Rättspsykiatri RPV Vänersborg RPV Göteborg RPE Uppsala 36 7 Rättspsykiatri Västmanland LRV enheten Gävleborg RPK Säter Riket Umeå Rättspsykiatri RPK Sundsvall Rättspsykiatrin i Skåne RPA Västervik RPV Stockholm RPV Jönköping RP Löwenströmska sjukhuset RPR Vadstena RPK Örebro Regionsjukhuset Karsudden RPV Borås RPK Landstinget Kronoberg RP S:t Görans sjukhus Risk för återfall i brott 2010 Risk för återfall Figur 3: Medelvärde av patienternas skattningar av sin risk för återfall i brott vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 6

10 10 GAF RPR Vadstena Piteå Rättspsykiatri RP S:t Görans sjukhus RPK Sundsvall RPV Vänersborg Rättspsykiatrin i Skåne RPV Falköping RPK Örebro Rättspsykiatri Västmanland Riket RPV Göteborg RPV Halland RPV Stockholm RPE Uppsala LRV enheten Gävleborg RPK Landstinget Kronoberg RP Ytterö RP Löwenströmska sjukhuset RPV Jönköping GAF GAF-skattning vid uppföljning 2009 RPR Vadstena RPK Landstinget Kronoberg Piteå Rättspsykiatri RPV Vänersborg RPK Örebro RPA Västervik RPV Borås RP S:t Görans sjukhus RPV Falköping Riket RPE Kristinehamn RPV Göteborg RPK Sundsvall Rättspsykiatrin i Skåne RPV Stockholm Rättspsykiatri Västmanland LRV enheten Gävleborg RP Löwenströmska sjukhuset RPV Halland RPV Jönköping RPE Uppsala RP Ytterö GAF GAF-skattning vid uppföljning 2010 Figur 4: Medelvärde av GAF-skattningarna vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Den diagnostiska taxonomin DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, version IV) belyser psykisk problematik utifrån fem dimensioner, s k axlar. Den femte axeln avser att ge ett numeriskt värde på den psykosociala funktionsförmågan, ett GAF-värde (Global Assessment of Functioning). Skalans värden ligger på en poängskala mellan ett och hundra (1 100) där värdet 100 anger bäst fungerande. Bedömaren har möjlighet att ange noll (0) då en skattning av olika anledningar inte går att genomföra. Den psykosociala funktionsnivån belyses ur två aspekter: psykiatriska symtom (t ex nervositet, depressiva besvär, vanföreställningar, hallucinationer) och social funktionsförmåga (t ex arbetsförmåga, socialt kontaktnät, ADL-funktioner). Ibland görs en gradering av var och en av dessa aspekter, ibland görs en sammanvägd gradering. Om gradering görs av båda aspekterna ska det lägsta värdet gälla som indikator på psykosocial funktionsförmåga. Gradering av psykosocial funktionsförmåga utförs på de flesta rättspsykiatriska vårdenheter. Vem som utför graderingen och i vilka sammanhang kan skifta mellan enheterna och också inom en enhet. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 7

11 Vid den rättspsykiatriska undersökningen kommer GAF-värdet, då den undersökte bedöms ha ett vårdbehov och rekommenderas att bli överlämnad till rättspsykiatrisk vård, i de flesta fall att ligga omkring eller under 40. Medelvärdet för hela landet ligger på strax över 40, men man kan notera en betydande spridning (RPR Vadstena uppvisar 29,0 i medelvärde och RPV Jönköping 57,3). Vid årsuppföljningen ett år senare är GAF-värde för riket som helhet detsamma som ett år tidigare (drygt 40). Även vid årsuppföljningen är dock spridningen stor (27,6 vid RPR Vadstena och 54,0 vid RP Ytterö). Utvecklingen mellan åren 2009 och 2010 visar på några anmärkningsvärda differenser. I allmänhet är GAF-värdet ungefär det samma vid båda tidpunkterna (inom 5 GAFenheter). På några enheter (RPV Halland och RPE Uppsala) kan man emellertid notera en tydlig förbättring i patienternas tillstånd (närmare 10 GAF-poäng). Än mer påtaglig är dock den försämring i patienternas tillstånd som RPK Landstinget Kronoberg (Växjö) uppvisar (närmare 15 GAF-poäng). Såväl minskat som ökat GAF-värde skulle kunna vara rimligt med tanke på att en patient som vårdas enligt LRV per definition har en allvarlig psykisk störning och att man inledningsvis på en rättspsykiatrisk vårdenhet för en tid kan må sämre av psykologiska skäl såsom ökad insikt om såväl psykisk problematik som brott. Adekvat medicinering skulle å andra sidan kunna betyda att plågsamma psykossymtom försvinner eller mildras, vilket skulle kunna förklara en förbättrad psykosocial funktionsförmåga (= högre GAF-poäng). Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 8

12 11 Symtombildens svårighetsgrad Inrapporterande enhet LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri Regionsjukhuset Karsudden RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RP Ytterö RPA Västervik RPE Uppsala RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPK Säter RPK Örebro RPR Vadstena RPV Falköping RPV Göteborg RPV Halland RPV Jönköping RPV Stockholm RPV Vänersborg Rättspsykiatri Västmanland Rättspsykiatrin i Skåne Umeå Rättspsykiatri Riket Antal Inga mycket milda Milda måttliga Påtagliga mycket svåra Fördelning av symptombildens svårighetsgrad (%) Fördelningen av symtombildens svårighetsgrad vid uppföljning 2009 Inrapporterande enhet LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri Regionsjukhuset Karsudden RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RP Ytterö RPA Västervik RPE Kristinehamn RPE Uppsala RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPK Säter RPK Örebro RPR Vadstena RPV Borås RPV Falköping RPV Göteborg RPV Halland RPV Jönköping RPV Stockholm RPV Vänersborg Rättspsykiatri Västmanland Rättspsykiatrin i Skåne Umeå Rättspsykiatri Riket Antal Inga mycket milda Milda måttliga Påtagliga mycket svåra Fördelning av symtombildens svårighetsgrad (%) Fördelningen av symtombildens svårighetsgrad vid uppföljning 2010 Figur 5: Fördelningen av symtombildens svårighetsgrad vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Vid registrering i RättspsyK har kliniskt verksam personal till uppgift att göra en skattning av svårighetsgraden av de psykiatriska symtom som patienterna uppvisar. Skattningen är subjektiv men bygger sannolikt i de allra flesta fall på en gedigen utbildning och erfarenhet. Skalan som används är av ordinalskaletyp med följande värden: inga, mycket milda, milda, måttliga, påtagliga, svåra och mycket svåra. För att underlätta redovisningen har symtomens allvarlighetsgrad grupperats i tre nivåer där den första nivån (nivå 1) utgörs av inga och mycket milda symtom, den andra nivån (nivå 2) utgörs av milda och måttliga symtom och slutligen den tredje nivån (nivå 3) utgörs av påtagliga, svåra och mycket svåra symtom. Patienterna uppvisar generellt sett i betydande omfattning psykiatriska symtom på nivå 3, vilket knappast är överraskande med tanke på att de blivit överlämnade till Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 9

13 rättspsykiatrisk vård på grund av de bedöms lida av en allvarlig psykisk störning. På riksplanet bedöms mer än 60% av patienterna ha symtom på nivå 3. Trots detta finns på flera enheter några patienter som inte uppvisar några symtom alls eller enbart mycket milda symtom. Det kan finnas skäl att misstänka att den rättspsykiatriska vården i dessa fall varit framgångsrik men att förvaltningsrätten av samhällsskyddsskäl vill att vården ska fortsätta. En alternativ förklaring skulle kunna vara att patienten blivit felaktigt bedömd vid den rättspsykiatriska undersökningen. I riket som helhet kan man notera att en något mindre andel av patienterna uppvisar symtom på nivå jämfört med 2009, men skillnaden är marginell. Även i fråga om de mindre allvarliga nivåerna är den sammantagna bilden på riksnivå i stort sett oförändrad. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 10

14 12 BMI BMI, Body Mass Index, anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen kroppsvikt (kg) dividerat med kroppslängden i kvadrat (m 2 ). Det existerar gränsvärden för vad som ska kallas övervikt. World Health Organisation (WHO) har definierat övervikt vid BMI > 25, fetma grad 1 vid , fetma grad 2 vid och obesitas vid BMI > 40. Undervikt definieras som BMI < RPA Västervik RPR Vadstena RPV Stockholm RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RPE Uppsala RPV Vänersborg RPV Göteborg Riket Rättspsykiatrin i Skåne RPK Landstinget Kronoberg RPV Halland Piteå Rättspsykiatri RPK Säter Regionsjukhuset Karsudden RPV Jönköping RPK Sundsvall Rättspsykiatri Västmanland LRV enheten Gävleborg RPK Örebro RPV Falköping Umeå Rättspsykiatri BMI vid uppföljning Figuren visar en spridning i BMI från 24.3 till Enligt WHOs definitioner har samtliga kliniker, med två undantag, patienter som genomsnittligt är överviktiga. BMI Umeå Rättspsykiatri RPA Västervik RPE Kristinehamn RP Ytterö RP S:t Görans sjukhus RPV Vänersborg RPV Stockholm RPV Göteborg RPK Landstinget Kronoberg RPV Halland RPE Uppsala RPK Örebro RP Löwenströmska sjukhuset Riket Rättspsykiatrin i Skåne RPR Vadstena Regionsjukhuset Karsudden Piteå Rättspsykiatri RPK Säter Rättspsykiatri Västmanland RPK Sundsvall RPV Falköping RPV Jönköping LRV enheten Gävleborg BMI vid uppföljning Figuren visar en spridning i BMI från 26.2 till Enligt WHOs definitioner har samtliga kliniker, med två undantag, patienter som genomsnittligt är överviktiga. BMI Figur 6: Medelvärde av patienternas BMI vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 11

15 13 Återfall i brottslig gärning Inrapporterande enhet n andel Umeå Rättspsykiatri 14 0 RP Ytterö 5 0 Regionsjukhuset Karsudden RPV Stockholm RPV Halland LRV enheten Gävleborg Rättspsykiatrin i Skåne RPV Falköping RPK Örebro 5 20 RP Löwenströmska sjukhuset Riket Piteå Rättspsykiatri Rättspsykiatri Västmanland RP S:t Görans sjukhus RPE Uppsala RPV Göteborg RPK Sundsvall RPV Jönköping RPV Vänersborg RPK Säter RPR Vadstena RPK Landstinget Kronoberg RPA Västervik Andel patienter som återfallit i brottslig gärning (%) Andel patienter som återfallit i brottslig gärning vid uppföljning Ungefär hälften av enheterna har större andel återfall i brottslig gärning jämfört med riket i genomsnitt. Trots att vissa enheter inte har några registrerade återfall förekommer enheter med hög andel återfall; upptill 87.5 % återfall. Inrapporterande enhet n andel Umeå Rättspsykiatri 13 0 RP Ytterö RPV Stockholm LRV enheten Gävleborg Regionsjukhuset Karsudden RPV Halland RPK Säter RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RPV Falköping RPE Uppsala Riket Rättspsykiatrin i Skåne Rättspsykiatri Västmanland Piteå Rättspsykiatri RPK Örebro RPV Borås RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPV Göteborg RPE Kristinehamn RPR Vadstena RPV Jönköping RPV Vänersborg RPA Västervik Andel patienter som återfallit i brottslig gärning (%) Andel patienter som återfallit i brottslig gärning vid uppföljning Färre enheter registrerar inga återfall i brottslig gärning. Spridningen är mindre i jämförelse med året innan. Andelen återfall är ganska stabilt i jämförelse med året innan. Figur 7: Andel patienter som återfallit i brottslig gärning vid uppföljning 2009 respektive uppföljning Då vårdgivaren inte har tillgång till belastningsregistret registreras endast återfall som vårdgivaren fått kännedom om, dvs: ˆ fall där patienten själv berättar för sin vårdgivare att en ny brottslig gärning begåtts ˆ ny brottslighet som vårdgivaren fått kännedom om på annan väg ˆ fall som vårdgivaren själv polisanmäler, eller ˆ fall där grund för polisanmälan förelegat och detta dokumenterats i patientens journal Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 12

16 14 Läkemedelsanvändning Inrapporterande enhet LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri Regionsjukhuset Karsudden RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RP Ytterö RPA Västervik RPE Uppsala RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPK Säter RPK Örebro RPR Vadstena RPV Falköping RPV Göteborg RPV Halland RPV Jönköping RPV Stockholm RPV Vänersborg Rättspsykiatri Västmanland Rättspsykiatrin i Skåne Umeå Rättspsykiatri Riket Antal ADHD Första generationen Andra generationen Inrapporterande enhet LRV enheten Gävleborg Piteå Rättspsykiatri Regionsjukhuset Karsudden RP Löwenströmska sjukhuset RP S:t Görans sjukhus RP Ytterö RPA Västervik RPE Kristinehamn RPE Uppsala RPK Landstinget Kronoberg RPK Sundsvall RPK Säter RPK Örebro RPR Vadstena RPV Borås RPV Falköping RPV Göteborg RPV Halland RPV Jönköping RPV Stockholm RPV Vänersborg Rättspsykiatri Västmanland Rättspsykiatrin i Skåne Umeå Rättspsykiatri Riket Antal ADHD Första generationen Andra generationen Fördelning av medicinanvändning (%) Fördelning av medicinanvändning (%) Figur 8: Fördelningen av mediciner för ADHD, första- respektive andra generationens antipsykotika vid uppföljning 2009 respektive uppföljning När det gäller antipsykotikaanvändningen och fördelningen mellan första generationens antipsykotika och de nyare andra generationens antipsykotika ses inga skillnader från Användningen av de äldre läkemedlen är fortfarande (anmärkningsvärt) hög; 43% men variationerna är stora. Regionalt kan vi se att Stockholmsklinikerna ligger högt medan Norrland och Västra Götaland ligger betydligt lägre. Farmakologisk ADHD-behandling har ökat något från 5,9% 2009 till 6,6% Beaktande patientgruppen kan detta möjligtvis visa på en underbehandling och en potential för ökning. I allmänpsykiatriska material brukar ju andelen patienter med ADHD uppskattas till ca 20% och vid komplicerande missbruk upp till 30%. Även här kan vi se stora regionala variationer med Norrland i topp. Källa: RättspsyK (Nationellt Rättspsykiatriskt kvalitetsregister). 13

17 Tabell 1: Läkemedelsanvändning. Antal (%) ADHD Första generationen Andra generationen 2009 LRV-enheten Gävleborg 1(4) 12(48) 12(48) Piteå Rättspsykiatri 5(11.9) 10(23.8) 27(64.3) Regionsjukhuset Karsudden 15(7.7) 96(49) 85(43.4) RP Löwenströmska sjukhuset 3(2.6) 71(60.7) 43(36.8) RP S:t Görans sjukhus 1(3.4) 17(58.6) 11(37.9) RP Ytterö 0(0) 5(100) 0(0) RPA Västervik 1(9.1) 4(36.4) 6(54.5) RPE Uppsala 2(7.4) 13(48.1) 12(44.4) RPK Landstinget Kronoberg 1(2.3) 17(39.5) 25(58.1) RPK Sundsvall 12(14.6) 24(29.3) 46(56.1) RPK Säter 3(3.2) 50(53.8) 40(43) RPK Örebro 0(0) 3(42.9) 4(57.1) RPR Vadstena 2(6.5) 14(45.2) 15(48.4) RPV Falköping 3(8.3) 6(16.7) 27(75) RPV Göteborg 14(5.2) 71(26.4) 184(68.4) RPV Halland 0(0) 8(38.1) 13(61.9) RPV Jönköping 3(13) 12(52.2) 8(34.8) RPV Stockholm 2(2.2) 70(75.3) 21(22.6) RPV Vänersborg 3(4.2) 35(49.3) 33(46.5) Rättspsykiatri Västmanland 4(9.3) 18(41.9) 21(48.8) Rättspsykiatrin i Skåne 2(2.8) 24(33.3) 46(63.9) Umeå Rättspsykiatri 3(16.7) 8(44.4) 7(38.9) Riket 80(5.9) 589(43.5) 686(50.6) 2010 LRV-enheten Gävleborg 1(3.1) 17(53.1) 14(43.8) Piteå Rättspsykiatri 12(13.5) 32(36) 45(50.6) Regionsjukhuset Karsudden 18(9) 108(54) 74(37) RP Löwenströmska sjukhuset 3(3.3) 53(57.6) 36(39.1) RP S:t Görans sjukhus 0(0) 38(60.3) 25(39.7) RP Ytterö 1(4.8) 13(61.9) 7(33.3) RPA Västervik 7(15.2) 13(28.3) 26(56.5) RPE Kristinehamn 1(7.7) 6(46.2) 6(46.2) RPE Uppsala 2(6.2) 15(46.9) 15(46.9) RPK Landstinget Kronoberg 4(6.2) 28(43.1) 33(50.8) RPK Sundsvall 9(9.8) 37(40.2) 46(50) RPK Säter 6(3.9) 78(51.3) 68(44.7) RPK Örebro 7(12.5) 22(39.3) 27(48.2) RPR Vadstena 4(6.2) 23(35.9) 37(57.8) RPV Borås 1(7.7) 5(38.5) 7(53.8) RPV Falköping 2(5.4) 6(16.2) 29(78.4) RPV Göteborg 18(6.4) 69(24.5) 195(69.1) RPV Halland 0(0) 11(40.7) 16(59.3) RPV Jönköping 3(15) 12(60) 5(25) RPV Stockholm 4(4.4) 64(70.3) 23(25.3) RPV Vänersborg 5(5.9) 45(52.9) 35(41.2) Rättspsykiatri Västmanland 4(7.8) 14(27.5) 33(64.7) Rättspsykiatrin i Skåne 1(1.1) 34(37.4) 56(61.5) Umeå Rättspsykiatri 2(11.1) 7(38.9) 9(50) Riket 115(6.6) 750(43.3) 869(50.1)