METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem
|
|
- Oskar Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra 1
2 INFORMATION OM METTS-PSY Kort redovisning om METTS-PSY:s bakgrund/införandeprocess 2. Presentation av akutjournal/metts-psy version 1:8 Uppbyggnad Generell information om akutjournalens viktigaste delar: - Farlighetsbedömning vid ankomst - Kontaktorsak/aktuellt - Suicidriskunderlag - Interimjournal/Remiss 3. Presentation/information gällande METTS-PSY algoritmer - Generell information/genomgång av METTS-PSY algoritmer Genomgång av algoritmernas uppbyggnad, utformning - Redovisning utifrån EN algoritm och dess innehåll 4. Hur fungerar METTS-PSY/triage vid psykakuten Östra - Läkarnas och omvårdnadspersonalens erfarenhet - Arbetssätt (akutjournal, triageprocess, Elvis odyl) - Underlag för statistik, vårdtyngd 5. Framtiden 2
3 Införandeprocessen METTS-PSY 17 januari 2005 METTS-A SU/S startar våren/sommaren 2008 beslut fattas om psykiatrisk triage vid psykakuten SU/S sep 2008 triageprojekt startar jan + feb 2009 utbildning av personal 1 sep 2009 METTS-PSY SU/S startar 5 Maj 2010 EN psykakut inom SU Okt 2010 nationellt METTS-möte aug 2008 Triagegrupp utses Sep/okt 2008 beslut att METTS skall vara enda triagesystemet inom hela SU mars 2009 akutjournal samt algoritmer börjar användas i praktiken för inlärning 27 jan 2010 METTS-PSY presenteras utanför SU vid konferens i Stockholm 1 Okt 2010 METTS-PSY uppdatering Okt/Nov 2010 METTS-PSY finns på SU:s hemsida Dec 2010 METTS-PSY folder i fickformat Hösten 2011 nytt nationellt METTS-möte Tidsaxel Vintern/våren 2010/2011 fler mottagningar börjar använda sig av METTS-PSY?! 3
4 Presentation av akutjournal/metts-psy version 1:8 4
5 Presentation av akutjournal/metts-psy version 1:8 5
6 Akutjournal/METTS-PSY:s uppbyggnad/funktion METTS-PSY akutjournal är uppbyggd utifrån 8 delar 1. Ankomst till akutmottagningen 2. Farlighetsbedömning vid ankomst/triage 3. Triage» Vitalparametrar» Allmänna uppgifter» ESS» Autonomibrister» Kontaktorsak/aktuellt 4. Kontroller 5. Suicidriskunderlag 6. Omvårdnadsbedömning/åtgärd 7. Läkarordination 8. Meddelande till avdelning/remiss RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ 6
7 7
8 8
9 9
10 10
11 11
12 12
13 13
14 14
15 15
16 KONTAKTORSAKER METTS-PSY ( ) 80 - Nedstämdhet R Mani/Hypomani F Ångest F Sömnstörning G Störd verklighetsuppfattning F Missbruk/Beroende F10 F Självskadebeteende F Ätstörning F Akut stress/krisreaktion F Psykisk ohälsa/sjukdom UNS F Demens UNS F03 90 Ej akut problematik 16
17 17
18 METTS-PSY algoritmernas uppbyggnad/struktur - Innehåller 5 sorteringsnivåer/prioritetsgrader/priofärger - Algoritmer som är avstämda (att förekomst av vissa specifika symtom/tillstånd medför samma priograd/priofärg) - Strukturerat uppbyggd utifrån DSM-IV - Innehåller Triageåtgärder (standardisering av direkta kontroller, åtgärder) - Innehåller Processåtgärder (standardisering av omkontroller dvs reevaluering tills läkare tagit vid och ny ordination eventuellt blir aktuell) - Innehåller Bakgrund (Beskrivning, förtydligande av algoritmens innehåll. Tydligt informations- som undervisningsverktyg) 18
19 METTS-PSY algoritmerna är avstämda så att förekomst av vissa symtom medför samma priograd Utifrån suicidriskunderlag och farlighetsbedömning -Uttalade suicidala avsikter eller planer -Aktuell allvarlig suicidhandling -Stor fara för sig själv/andra -Förekomst av suicidplaner -Uttalade suicidtankar -Suicidimpulser -Aktuell mindre allvarlig suicidhandling -Måttlig fara för sig själv/andra -Förekomst av suicidtankar, dödstankar, dödsönskan 19
20 METTS-PSY är strukturerat uppbyggt utifrån DSM-IV:s multiaxiala bedömningssystem Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) DSM-IV är ett amerikanskt klassifikationssystem tillika handbok för psykiatrin som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd DSM-IV används i Sverige som ett komplement till ICD-10 DSM systemet görs utifrån en multiaxial bedömning vilket betyder att man ser till flera områden i patientens liv som kan vara relevanta DSM systemets fem axlar: Axel I: Kliniska syndrom, exempelvis depressioner och psykos Axel II:Personlighetsstörningar och utvecklingsstörningar Axel III: Somatiska sjukdomar eller skador Axel IV: Psykosociala problem och övriga problem relaterade till livsomständigheter Axel V: Global skattning av funktionsförmågan enligt GAF-skalan 20
21 KONTAKTORSAKER METTS-PSY ( ) 80 - Nedstämdhet R Mani/Hypomani F Ångest F Sömnstörning G Störd verklighetsuppfattning F Missbruk/Beroende F10 F Självskadebeteende F Ätstörning F Akut stress/krisreaktion F Psykisk ohälsa/sjukdom UNS F Demens UNS F03 90 Ej akut problematik OBS: Öppna METTS-PSY algoritmer
22 Underlättar bland annat: -förståelse av patientkategorin -Introduktion av ny personal Ett informations- som utbildningsverktyg för såväl erfarna- som icke erfarna kollegor/ studenter/utomstående (ambulans, somatik m.fl) Direkt stöd vid prioritering Rätt använt medföljer en ökad patientsäkerhet Ger en fingervisning hur VI sorterar, prioriterar och omhändertar vår patientgrupp Kontaktorsaker/ESS-algoritmer (Emergency Symtoms and Signs) Tydliggör beslutsstöd = vilka triage- som processåtgärder som skall utföras SYFTET: Att använda evidensbaserad kunskap inkl. väl beprövad erfarenhet Visar hur VI ser på den problematik/akuticitet som våra patienter har Rätt använt minskas utrymmet för subjektiva bedömningar och åtgärder 22
23 Personals upplevelser av triage/metts-psy 1. Hur fungerar triage/metts-psy vid psykakuten Östra OCH 2. Vår erfarenhet av problemområden relaterat till triage/metts-psy Utifrån: - Läkarnas och omvårdnadspersonalens erfarenhet - Arbetssätt (akutjournal, triageprocess, Elvis odyl) - Underlag för statistik, vårdtyngd 23
24 Personals upplevelser av triage/metts-psy Medfört tydligare riktlinjer/rutiner gällande omhändertagande, uppföljning Ger tydligare stöd för de beslut/åtgärder teamet fattar Bättre överblick av akutsökande (ELVIS = administrativt system ingår här också) Förtydligar omvårdnadspersonalens patientarbete under hela vårdprocessen Väl utformad akutjournal som algoritmer. Stor enighet bland personal att enbart använda akutjournalen vid dokumentering liksom medicinintagen gör. Tydligt ställningstagande kommer snart Användning av ELVIS på liknande sätt som medicinintagen. Vi har precis börjat och ser fram emot det underlag som detta arbetssätt/statistik kommer att ge Underlättar arbetet för jourläkarna. Ger dem mer tydlig patientinformation 24
25 Förankring/förutsättningar för bra triagearbete 1. För att ett instrument ska fungera optimalt måste man veta HUR DET FUNGERAR och verkligen tro på att det fungerar (eget ansvar) 2. Kräver TYDLIGHET inom egna organisationen, dvs ALLA (inklusive läkarna och vikarier) SKA KÄNNA TILL GRUNDPRINCIPERNA för triagearbete och innehållet information/utbildning väldigt viktigt för att uppnå detta (Verksamhetschef/arbetsledaransvar) 3. Systematiskt, ORGANISERAT, arbetssätt (allas ansvar) 4. RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR för genomförande KRÄVS inom organisationen vem/var/hur måste vara känt av alla (Verksamhetschefens ansvar) 25
26 Personals upplevelser av triage/metts-psy Viss ovana initialt att utgå från algoritmer bl.a svårighet att välja rätt algoritm, ge patienten rätt priograd/färg Akutjournalen inte alltid där patienten befinner sig Begränsade utbildningsinsatser/bristfällig uppföljning vid införande. Vikarier och nya läkare är allt för ofta inte välinformerade/utbildade kring triagearbete eller hur akutjournalen är uppbyggd/fungerar Otillräcklig rutinuppföljning sviktande förankring Ännu ingen tydlighet/riktlinje Uppifrån organisationen gällande ledtid till läkare 26
27 FRAMTIDEN FÖR METTS-PSY Fler mottagningar ansluter sig/metts-psy vidareutvecklas FORSKNING: METTS-PSY evidensbaseras utifrån bl.a: - Suicidriskunderlag - Farlighetsbedömning - Beslutsunderlag - Sortering/Prioritering ESS-algoritmer - Triageåtgärder - Processåtgärder - Omvårdnad/autonomibrister - Bedömning - Patientrisker/hur minska risker - Omvårdnadsåtgärder Informations- och utbildningsmaterial - Algoritmer och akutjournal görs tillgängligt på SU:s hemsida - METTS-PSY handbok i fickformat - Sökorden i ESS-algoritmerna tydliggörs genom beskrivning Studiebesök psykakuten Östra? Till nästa styrgruppsmöte 27
28 Intresserade av METTS-PSY RÖD Ni är alltid välkomna att kontakta oss för mer information ORANGE GUL Denada Kodra ST-läkare, METTS-PSY koordinator/utvecklare Psykiatri Sahlgrenska SU/Sahlgrenska Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra tel: GRÖN BLÅ Stefan Lund Vårdenhetschef Psykiatriska akutmottagningen SU/Östra tel:
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merImplementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige
Fagkonferense om helsetjensten till asylsøkkere Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige Sofie Bäärnhielm, MD, PhD Upplägg av presentation Kort information om KFI Bakgrund
Läs merMinnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star
Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star Den 24 april 2013 kl 09.30 16.00 Dagordning och minnesanteckning Intro Månadsbrev uppföljning, finns på hemsidan. Förskjöts en månad framåt.
Läs merÖppet spår alla vinner i långa loppet
Öppet spår alla vinner i långa loppet Ett samordningsprojekt mellan Ambulans och Prehospital Akutsjukvård vid SU och Primärvårdsområde Hisingen, Göteborg Jörgen Thorn, Verksamhetschef, Vårdcentralen Biskopsgården
Läs mer2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Läs mer2013-05-20. GENOMBROTTSPROJEKTET Bättre vård Mindre tvång PIVA - Halmstad
GENOMBROTTSPROJEKTET Bättre vård Mindre tvång PIVA - Halmstad 2013 1 Verksamhetens innehåll: Upptagningsområde. Södra Halland. Vuxna från 18 år, män och kvinnor 10 Vårdplatser Olika diagnoser HSL LPT VARFÖR
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs merWhitepaper sekundärtriage Region Skåne
Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merRättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................
Läs merBilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv
Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merPrehospital psykiatri
Poul Kongstad Chefläkare och verksamhetschef Region Skånes Prehospitala Enhet Gunnar Moustgaard Chefläkare Psykiatri Skåne Prehospital psykiatri REGIONALT VÅRDPROGRAM, VERSION 3, SEPT 2014 Förord... 4
Läs merPersonal och Bemanning
Bilaga 2 Personal och Bemanning Socialtjänst bemanning Socionom från kommunerna i regionen som tjänstgör dagtid på TNE med uppföljningssamtal av alla intagna enligt LOB och som planerar fortsatt vårdkontakter
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merSvårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Läs merNSPH nationell samverkan för f psykisk hälsah
NSPH nationell samverkan för f psykisk hälsah BAKGRUND Miltonsatsningen 3 år av konkret samarbete 13 organisationer i samma båt Innehållet olika men målet detsamma Ensam är inte stark Regeringsuppdrag
Läs merKBT först ut i nya plattformen för stöd och behandling
KBT först ut i nya plattformen för stöd och behandling Pilotinförande KBT på nationella plattformen för stöd och behandling Anneli Uusitalo Dan Comstedt KBT först ut i nya plattformen för stöd och behandling
Läs merÖverenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Läs merRETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg
RETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg Innehåll Bakgrund och process Algoritmer utifrån tillstånd Skillnader mellan RETTS-BUP
Läs merMinnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.
Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna. Tid: 29/4 kl. 13.00 16.00 Plats: Högskolan Dalarna, Falun, lokal Gässlingen. Deltagare:
Läs merFörändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-11-24 Rev/11039 Revisorerna KBR/VHL Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merSjälvskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan
Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om
Läs merFokus: organisation & ledarskap CHEFSDAGARNA PSYKIATRI 2014. Planering & styrning som hjälper er jobba smartare
inbjudan till konferens i Stockholm den 2-3 december 2014 PRAKTIKFALL FRÅN SKL Carola Teirfolk, Projektkoordinator Hedersomnämnd på Guldskalpellen 2013 Sollentuna Psykiatriska Mottagning Birgitta Westerberg,
Läs merPsykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri
Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare
Läs merRedovisning av verksamhet med personligt ombud 2009
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDE LNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-02-25 Handläggare: Eva Svedman Telefon: 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd, sammanträde 2010-03-11 Redovisning
Läs merAkutmottagningar, Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus, antal läkarbesök, rullande medelvärde 1 okt 2007-30 sept 2010. sept-aug. jan-dec.
Bilaga 1a 2 5 Akutmottagningar, Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus, antal läkarbesök, rullande medelvärde 1 okt 27-3 sept 21 2 1 5 1 5 AL KS 6 Akutmottagningar, NU, antal läkarbesök, rullande medelvärde
Läs merUppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005
1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att
Läs merAnhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Läs merHur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus
Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou
Läs merAnvisningar och schema till kursen PSYKIATRI (7,5 HP) 2013-04- 05/JB
STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologprogrammet Termin 4, vt 2013 Anvisningar och schema till kursen PSYKIATRI (7,5 HP) 2013-04- 05/JB 4.2 Psykiatri, 7,5 hp Delkurs inom kurs 4, Personlighetspsykologi
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team 149 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Chef,
Läs merOmråde psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01
Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merKunskap till praktik 2010-06-09
Kunskap till praktik 2010-06-09 Kristina Bloomfield Wijk Projektledare Utvecklingsarbetet Utveckling av vårdkedjan Personal vid mottagning 2, Beroendecentrum (BCM), som ansvarar för läkemedelassisterad
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merVård som inte kan anstå
Rosengrenskas heldag 12 oktober 2013 Henry Ascher henry.ascher@gu.se Lag om vård för personer som vistas i landet utan tillstånd Vuxna papperslösa! rätt till samma vård som sedan tidigare gäller för asylsökande:
Läs merKliniskt meningsfullt uppföljningssystem
Psykiatrin i fickan Processledare: Peter Jacobsson, Psykiatrin Halland Samarbetspartner: Richard Grönevall, Carmona Verksamhetschef: Aslak Iversen, Psykiatrin Halland Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem
Läs merKontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal
Sida 1 (6) 2015-06-08 Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal vid förändring av patients hälsotillstånd samt överföring till annan vårdinrättning MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen,
Läs merÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare
ÅLDERSSTIGEN Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN Verksamhetsutvecklare PER ÖRNINGE Ambulansöverläkare Göteborg >500 000 invånare
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merRättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.
RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter
Läs merSvar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående
Läs merJIL Stockholms läns landsting i (5)
JIL Stockholms läns landsting i (5) INTERPELLATIONSVAR Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) Svar på interpellation 2013:5 Sverre Launy (V) om psykiatrisk vård för missbrukare. Sverre Launy (V)
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merMarie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merHjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset
Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%
Läs merAkutpsykiatri 2014. Hör psykospatientens erfarenheter. Bemötande Tillgänglighet Samverkan. Ett tryggt samtal om mötets betydelse
Hör psykospatientens erfarenheter Akutpsykiatri 2014 Bemötande Tillgänglighet Samverkan Konsekvenser av att förlora en närstående genom suicid Den goda kommunikationens dubbla funktion när två experter
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås
/5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång
Läs merArbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen
Kommunledningsförvaltningen Kristina Dahlén,0550-88052 kristina.dahlén@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Datum 2015-11-06 Ks/2014:118 001 Övergripande direktiv/policy/gemensamma frågor Arbetsmiljöplan
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus
Läs merProjekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning
Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Komplexa vårdbehov Psykisk sjukdom Missbruk Vänder sig till verksamheter och projekt som arbetar med personer som har komplexa
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merRiktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT
Sida 1(7) Riktlinje Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Mats Elm Telefon 0708-44 24 76 E-post mats.elm@vgregion.se Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Riktlinjen är
Läs merHJÄLPLINJEN - KOSTNADSFRI PSYKOLOGISK HJÄLP
VERKSAMHETEN 2010 HJÄLPLINJEN - KOSTNADSFRI PSYKOLOGISK HJÄLP Alla människor hamnar någon gång i en svår livssituation. Många tar kontakt med Hjälplinjen i ett läge där de är övermannade av känslor de
Läs merIT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom
Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med
Läs merI-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande. Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun
I-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun Hur ser det ut i övriga landet? Vilka förutsättningar finns? Vilka delar vi valt ut?
Läs merKoll på läget med SveDem
Koll på läget med SveDem Katarina Nägga, överläkare, Med. dr. Helena Ring, administratör VO Minnessjukdomar Skånes Universitetssjukhus Malmö/Lund Region Skåne VO Minnessjukdomar SUS Wigerthuset i Lund
Läs merUppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor
Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper
Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merUppföljning av den nationella vårdgarantin
Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merHälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 35-44
PROTOKOLL 1(7) Plats: Konferensrum Fallet, Huskvarna vårdcentrum Närvarande: Beslutande: Urban Blomberg, ordförande (M) 35-41 Eva Lundemo (C) ordf 42-44 Annika Nordin (S) Kjell Ekelund ersätter Magnus
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merNa#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning
Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården
Läs merSamverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Samverkan och helhetssyn för barnets bästa Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri
Läs merSpecifik uppdragsbeskrivning och uppföljning
Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning 1 Inledning Syftet med verksamheten är att personer med utvecklingsstörning och grava beteendeavvikelser uppnår en förbättrad psykisk och fysisk hälsa samt
Läs merTillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.
Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister
Läs merTelefonrådgivning inom psykiatrin
Gå 3! r ö af l a et 4b Telefonrådgivning inom psykiatrin Hur bemöta suicidtankar och planer i telefonrådgivningen? Lagar och föreskrifter för dig i telefonrådgivningen Depression och ångestsyndrom ditt
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs mer2012-09-07. www.bpsd.se
www.bpsd.se 1 Det faktum att ett beteende avses störande, speglar mera motpartens eller omgivningens personliga värderingar, än personen som handlar på ett visst sätt. På något sätt är ett så kallat beteende
Läs merSchemaändring version 4.6 och version 4.6.1. Information om schemaändring version 2.0
Schemaändring version 4.6 och version 4.6.1 Information om schemaändring version 2.0 Innehåll 1 av HSA-schemaversion 4.6 och 4.6.1... 3 1.1 Process för införande... 3 2 Förändringar i schemaversion 4.6...
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merMinskad psykisk ohälsa hos äldre
Minskad psykisk ohälsa hos äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 november 2008 TALARE Socialstyrelsen Susanne Rolfner Suvanto Sahlgrenska universitetssjukhuset Ingvar Karlsson Lidingö stad
Läs merSahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 18/4 2016 2/6 2016 Vecka 16 / Kursvecka 1
Sahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 18/4 2016 2/6 2016 Vecka 16 / Kursvecka 1 = obligatoriskt moment er:, Vita stråket 12, 1 tr upp Måndag 18/4 Tisdag 19/4 Onsdag 20/4 Torsdag 21/4 Fredag 22/4 8:30-9:30
Läs merAkutpsykiatri 2015 INSPIRERAS AV ISLAND! Bemötande Tvångsåtgärder Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter inom psykiatrin
INSPIRERAS AV ISLAND! Akutpsykiatri 2015 Bemötande Tvångsåtgärder Mänskliga rättigheter Psykiatri och juridik tvångsvård, så påverkas du! Förändring av vårdkultur och nedstängning av bältesrum Suicidprevention
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20086 su/med 2015-04-30 1 RUTIN Introduktion för nyanställda sjuksköterskor
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20086 su/med 2015-04-30 1 Innehållsansvarig: Anna Svensson, Specialsjuksköt, Avdelning 115 reumatologi (annsv73) Godkänd av: Sara Werna Rosengren, Sektionsledare,
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merProjektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården
Läs merPsykisk ohälsa- Vad är det?
Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt
Läs merGranskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Erik Wottrich 15 oktober 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.
Läs mer