Rapport Nöjd Studentindex Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/ Rapport

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport"

Transkript

1 Rapport Nöjd Studentindex 2012 Upprättad av: Version: Carina Wikstrand 1,0 Dnr Datum MIUN 2007/ Rapport Nöjd Studentindex 2012

2 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE METOD FRÅGOR OCH VAL AV METOD PRAKTISKT GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN 2 2 NÖJD STUDENTINDEX NÖJD STUDENTINDEX TOTALT STUDENTNÖJDHET PER INSTITUTION NÖJD STUDENTINDEX PER UTBILDNINGSOMRÅDE NÖJD STUDENTINDEX PER CAMPUSORT YTTERLIGARE UPPDELNINGAR AV STUDENTNÖJDHET DRIVANDE FAKTORER IMAGE FÖRVÄNTNINGAR OCH UPPLEVD KVALITET PRISVÄRDE LOJALITET PROFIL 8 3 PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN INOM IMAGE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN INOM PRODUKTKVALITET 11 4 FRÅGOR KRING UTVECKLAD FÖRMÅGA 13 5 UNIVERSITETSSPECIFIKA FRÅGOR DISKRIMINERING SERVICE DISTANSSTUDIER STUDENTINFLYTANDE FYSISK MILJÖ 19 Bilaga 1, Indexvärden per aspekt uppdelat per institution Nöjd Studentindex 2012

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Nöjd studentindex används som en högskoleövergripande indikator för kvalitetsarbetet vid Mittuniversitetet. Mätningar har genomförts under åren Första årets mätning var en test av modellen och frågebatteriet. Den genomfördes liksom mätningen 2008 som en webbenkät. Undersökningarna har genomförts som telefonintervjuer till ett urval aktiva studenter. Syftet med uppdraget att genomföra en nöjdhetsmätning är att få en input till att förbättra: förutsättningarna för studenterna Mittuniversitetets program- och kursutbud relationen till blivande arbetsgivare så att utbud och efterfrågan går hand i hand Undersökningens effektmål är att ge underlag för förbättring som kan bidra till att: studenten ska känna sig nöjd med sin utbildning utbildningen är anpassad efter arbetsmarknadens önskemål studenten lätt ska få arbete studenter som inte tagit ut examen ska bli färre öka kvaliteten för studenter och personal 1.2 Metod Frågor och val av metod Undersökningen genomförs av Svensk Kvalitetsindex (SKI) och baseras på de modellfrågor som används i deras metod för att mäta kundnöjdhet. Svenskt kvalitetsindex bygger på en ekonomisk modell för kundbeteende och innehåller tre huvudblock; kvalitet, nöjdhet och resultat. Vart och ett av dessa block beskrivs med ett flertal underliggande frågor. Variabeln image är startpunkten för modellanalysen och de fyra frågeområdena image, förväntningar, produkt- och servicekvalitet betraktas som drivande för kundnöjdheten, vilket i sin tur bestämmer graden av lojalitet. Indexberäkningen för kundnöjdhet, som är det centrala måttet i Svenskt Kvalitetsindex, kan anta värden mellan 0 och 100. Ju högre värde desto bättre anser studenten att produkten och Mittuniversitetet uppfyller deras krav och förväntningar. En normalt nöjd kund återfinns i intervallen mellan En skillnad på 2-2,5 enheter eller mer upplevs som tillräckligt för att anses som statistiskt säkerställd. Felmarginalen som redovisas är det intervall inom vilket det sanna värdet varierar från det uppmätta. D.v.s. ett indexvärde på 60 med felmarginalen 2 betyder att det sanna värdet varierar mellan indexvärdena 58 och 62. I mätningarna 2008 samt ställdes även universitetsspecifika frågor kring diskriminering, service, studentinflytande och fysisk miljö Praktiskt genomförande av undersökningen Undersökningen 2012 har genomförts som telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av aktiva studenter på grund- och avancerad nivå vid Mittuniversitetet i april Intervjuerna genomfördes av SKI:s datainsamlingsföretag. Urvalet gjordes ur Ladok och totalt intervjuades 1072 studenter. Undersökningen genomfördes även de med hjälp av telefonintervjuer medan de tidigare mätningarna använde en webbaserad insamlingsmetod. Det kan konstateras en något snedvriden sammansättning av de svarande 2008 när samtliga studenter gavs möjlighet att delta i en webbenkät. De grupper som i mätningen var mindre nöjda är något överrepresenterade i denna undersökning jämfört med hur den totala studentpopulationen är sammansatt. Nöjd Studentindex 2012 Sida 2

4 Eftersom det är känt att olika typer av datainsamlingsmetod kan påverka resultaten presenteras endast resultaten för åren i denna rapport. Frågeformuläret omfattar ett drygt 20-tal modellfrågor och 7 bakgrundsfrågor. Modellfrågorna mäts efter en skala 1 10, där 1 står för "inte alls nöjd/instämmer inte alls" och 10 "mycket nöjd/ instämmer helt". Varje intervju tar c:a minuter och de utvalda respondenterna kontaktas upp till 8 gånger för att maximera chansen till kontakt. Svarsfrekvenserna uppgår till omkring 70% i de senaste årens mätningar. 2 Nöjd Studentindex 2.1 Nöjd studentindex totalt Nöjd studentindex är det vägda medelvärdet av de frågor som baseras på: Studentens betyg (nöjdhet) totalt sett Studentens nöjdhet i relation till förväntningarna Studentens nöjdhet jämfört med en tänkt perfekt leverantör Nöjd studentindex för Mittuniversitetet 2012 ligger på 64,8 vilket är något högre än föregående år och en statistiskt säkerställd förändring. Felmarginalen är 1,08 enheter vilket innebär att med 95 % sannolikhet att det sanna värdet för Mittuniversitetet ligger mellan 63,7 och 65,8. Svensk Kvalitetsindex genomför även branschmätningar som är jämförbara med Mittuniversitetets nöjdhetsmätning var nöjdhetsindex för högskolor generellt 68,2. Mätningen för 2012 genomförs i oktober och resultatet kommer att presentera i mitten av november. Nedan visas Mittuniversitetets nöjd studentindex i relation till det nationella värdet för högskolor ,1 66,9 68,2 64,5 64,5 63,7 64, Mittuniversitetet Högskola Tabell 2.1 Nöjd studentindex vid Mittuniversitetet jämfört med Högskola Nöjd Studentindex 2012 Sida 3

5 2.1.1 Studentnöjdhet per institution Studentnöjdheten uppdelad på Mittuniversitetets institutioner varierar mellan 61,1 och 70,6. Lägst ligger SHV och THU och högst nöjdhet finns bland studenterna vid HUM och SOA. De sistnämnda har gjort stora ökningar i nöjdheten sedan den förra mätningen Skillnad Humaniora 64,2 67,4 67,2 70,6 +3,4 Hälsovetenskap 62,8 66,3 66,6 65,5-1,1 Samhällsvetenskap 63,8 63,7 62,8 61,1-1,7 Socialt arbete * 65,8 62,3 67,5 +5,2 Informationsteknologi och medier 69,6 65,2 64,0 63,2-0,8 Naturvetenskap, teknik och * 62,1 63,4 65,4 +2,0 matematik Teknik och hållbar utveckling * 60,7 60,0 61,2 +1,2 Utbildningsvetenskap 59,1 63,0 61,8 63,5 +1,7 Tabell 2.2 Nöjd studentindex per institution (*För få respondenter för att statistiskt säkerställt resultat ska kunna ges) Nöjd studentindex per utbildningsområde I undersökningen fick studenterna uppge inom vilket utbildningsområde som de huvudsakligen bedrev sina studier. Nöjdheten uppdelad på dessa utbildningsområden visas nedan. Man kan där se att högst ligger nöjdheten bland studenter inom den humanistiska utbildningen samt inom sport och idrott. Minst nöjda är studenterna inom ingenjörsutbildningen samt inom teknisk och samhällsvetenskaplig utbildning. Civilingenjörsutbildning och konstnärlig utbildning hade för få respondenter för att kunna visa på ett resultat. Basåret Beteendevetenskap och socionom 65,0 68,8 Civilingenjör 0,0 Humanistisk utbilding 72,3 Ingenjör 59,4 IT-utbildning Lärare Media Naturvetenskap Samhällsvetenskap 65,1 64,9 66,3 66,8 60,6 Sport och idrott 72,0 Teknik 59,7 Vård 65,0 Konstnärlig utbildning 0,0 Tabell 2.3 Nöjd studentindex per utbildningsområde Nöjd Studentindex 2012 Sida 4

6 2.1.3 Nöjd studentindex per campusort I de förra mätningarna har studentnöjdheten uppdelad per campusort legat relativt lika mellan orterna. I årets mätning har dock Härnösand ökat och ligger något över de övriga orternas nöjdhet. Även Östersund har ökat och är nu i samma nivå som de tidigare åren. Sundsvall har däremot minska något och ligger lägst Skillnad Härnösand 61,3 63,5 63,7 66,8 +3,1 Sundsvall 65,7 64,7 65,3 63,8-1,5 Östersund 65,8 64,6 62,9 64,4 +1,5 Tabell 2.4 Nöjd studentindex per campusort Ytterligare uppdelningar av studentnöjdhet Studentnöjdhet uppdelat per kön visar att kvinnor är något mer nöjda än män. Den fördelningen brukar generellt förekomma inom den här typen av undersökningar Skillnad Man 62,3 62,6 60,8 61,4 +0,6 Kvinna 65,3 65,1 65,0 66,4 +1,4 Tabell 2.5 Nöjd studentindex per kön Studentnöjdheten ligger högst bland de äldsta studenter, med ett värde över 70. Nöjdheten har ökat mer ju högre upp i åldrarna man kommer Skillnad år 63,5 64,2 63,1 63,2 +0, år 67,2 63,0 63,7 65,3 +1, år 65,4 66,5 63,7 67,6 +3,9 50 * 64,8 67,6 70,6 +3,0 Tabell 2.6 Nöjd studentindex per ålder (*För få respondenter för att statistiskt säkerställt resultat ska kunna ges) Nöjdheten avtar ju fler studerade terminer man har vid lärosätet, med undantag av de som studerat mer än 7 terminer. Dessa studenter, liksom de som läser sin första eller andra termin är mycket nöjda med ett värde närmare 70. De som läst mellan 5-7 fortsätter att minska i nöjdhet sedan de tidigare mätningarna och ligger nu under Skillnad ,1 64,9 64,6 69,0 +4, ,3 64,9 64,5 64,7 +0, ,6 62,4 61,6 59,5-2,1 > 7 * 62,0 61,3 69,7 +8,4 Tabell 2.7 Studentnöjdhet per studielängd (*För få respondenter för att statistiskt säkerställt resultat ska kunna ges) Nöjd Studentindex 2012 Sida 5

7 Uppdelningen av studietyp har ändrats mellan mätningarna 2009 och De olika värdena i de tidigaste mätningarna visas i den övre tabellen. I den nedre tabellen visas nöjdheten fördelat på dels program och fristående kurs, dels på campusutbildning, distansutbildning med träffar på campus och nätbaserad distansutbildning. Nöjdheten för studenter på program, campusutbildning samt distansutbildning med fysiska träffar visar på en oförändrad nöjdhet mellan De studenter som läser fristående kurser samt nätbaserad distansutbildning har ökat sin nöjdhet mycket i denna mätning och ligger nu omkring Program på campus 53,6 64,2 Program på nät/distans 54,8 60,8 Fristående kurs på campus 60,4 * Fristående kurs på nät/distans 62,5 65,2 Tabell 2.8 Studentnöjdhet per studietyp 2008 och 2009 (*För få respondenter för att statistiskt säkerställt resultat ska kunna ges) Skillnad Program 64,0 62,5 62,6 +0,1 Fristående kurs 64,7 65,9 69,1 +3,2 Campusutbildning 64,6 62,9 62,6-0,3 Distansutbildning med träffar på campus 62,5 64,5 64,0-0,5 Nätbaserad distansutbildning 65,5 64,0 70,1 +6,1 Tabell 2.9 Studentnöjdhet per studietyp Sammanfattningsvis kan konstateras att: Kvinnor är mer nöjda än män Studenter som läser fristående nätbaserade distanskurser är mer nöjda än de som läser program på campus Nöjdheten ökar med studenternas ålder Studenterna som läser sina första terminer eller har läst länge (>7 terminer) vid universitetet är mest nöjda Studenter i Härnösand är mer nöjda än vid de övriga campusorterna Nöjd Studentindex 2012 Sida 6

8 2.2 Drivande faktorer Indexvärdena på de drivande faktorerna i modellen för nöjd studentindex visas nedan. De beskrivs sedan i avsnitten som följer. En beskrivning av värdena per institution finns i bilaga Skillnad Image 63,6 65,5 64,9 63,2-1,7 Förväntningar 74,6 74,8 76,4 76,7 +0,3 Upplevd produktkvalitet 68,8 68,7 68,4 69,1 +0,7 Upplevd servicekvalitet 69,1 68,3 67,1 68,5 +1,4 Prisvärde 68,7 68,7 70,0 70,0 Lojalitet 72,4 71,9 71,0 70,3-0,7 Tabell 2.10 Indexvärde för drivande faktorer Image Begreppet image är en aspekt som används i modellen för kundbeteendet. Denna avser att beskriva hur verksamheten betraktas av studenterna, vilken bild dessa har av Mittuniversitetet. Frågor har ställts kring hur den allmänna bilden Mittuniversitetet är i samhället och hur den uppfattas gällande värdet av en akademisk examen från Mittuniversitetet, bilden av personalens kompetens och kvalitet, bilden av kvalitet på utrustning, lärartäthet, tillgång till stöd och resurser samt bilden av att vara en högskola som har hög professionalism och kompetens. Mittuniversitetet får ett indexvärde på 63,2 för denna faktor vilket är en minskning med 1,7 enheter sedan förra mätningen. SHV och IHV står för den största minskningen vilken också är statistiskt säkerställd Förväntningar och upplevd kvalitet De indexvärde som presenteras kring förväntningar och upplevd kvalitet baseras på frågor kring studentens förväntningar på Mittuniversitetet gällande såväl lärare och annan personal som utbildningen samt i vilken mån dessa förväntningar infriats. Den svarande har också ombetts sätta betyg på hur kvaliteten upplevts under det senaste året, gällande lärarnas engagemang och kompetens samt utbildningens innehåll och form. Värdet för förväntningarna ligger på samma nivå som vid den förra mätningen, på drygt 76. Högst är förväntningarna på IHV och UTV vilket de även var i 2011 års mätning. Den upplevda produktkvaliteten har ökat marginellt sedan den förra mätningen och ligger nu på 69,1. Skillnaden mellan institutionerna är stor där SHV ligger i botten med 63,6 och HUM i toppen med 75,2. Även den upplevda servicekvaliteten har ökat till 68,5. Även här ligger HUM högst med 75,1 och SHV lägst med 63,1. Glappet mellan förväntningar och upplevd kvalitet har minskat något sedan den förra mätningen och ligger nu på 7-8 enheter Ett glapp på mer än 10 enheter är ett problem enligt denna mätmetod Prisvärde Frågorna kring prisvärde har omarbetats till mätningen 2010 och fokuserar nu på hur studenterna ser att de får valuta för pengarna. Frågorna berör värdet av bl.a. konkurrenskraft på arbetsmarknaden, kvalitet och innehåll, trivselfaktor och välbefinnande samt vardagsfaktorer såsom kommunikation, livskvalitet och bostadsmöjligheter. Mittuniversitetet har uppnått ett oförändrat indexvärde för prisvärdheten på 70. Högst anses prisvärdet vara på NAT, HUM, SOA och UTV på omkring 71 medan SHV ligger lägst på 66. Nöjd Studentindex 2012 Sida 7

9 2.2.4 Lojalitet Lojaliteten till Mittuniversitetet mäts med frågeställningar om hur man talar om lärosätet, hur man rekommenderar universitetet till andra studenter och om hur tankarna kring "återköp" går. Frågor kring huruvida man kan tänka sig fortsätta studera vid Mittuniversitetet om det fanns ett likvärdigt alternativ och hur troligt det är att man skulle rekommendera en bekant som avser att studera inom samma område att söka till Mittuniversitetet ställdes. Studenterna generellt är relativt lojala med ett fortsatt högt värde på omkring 70. Framförallt HUM sticker ut med ett värde på närmare Profil Resultaten för de sju olika faktorerna image, förväntningar, produktkvalitet, servicekvalitet, prisvärde, nöjdhet och lojalitet presenteras nedan i en profil där mätningarna vid Mittuniversitetet jämförs med värdet på högskolor generellt i en jämförbar mätning gjord Indexvärde Image Förväntn ProduktQ ServiceQ Prisvärde Nöjdhet Lojalitet Högskola 2011 Tabell 2.11 Mittuniversitetets profil jämfört med högskolan generellt Studentnöjdheten vid Mittuniversitetet ligger fortfarande omkring 3 enheter under motsvarande siffra nationellt. När det gäller förväntningarna så ligger lärosätet på riksvärdet medan värdena för image och lojalitet ligger mycket under högskolor generellt. Glappet mellan förväntningar och upplevd kvalitet på 7-8 enheter är något högre vid Mittuniversitetet än riksvärdena, särskilt vad gäller servicekvaliteten. Nöjd Studentindex 2012 Sida 8

10 De olika institutionernas profiler jämförs i nedanstående diagram Rubrik Image Förväntn ProduktQ ServiceQ Prisvärde Nöjdhet Lojalitet HUM IHV SHV SOA UTV ITM NAT THU Tabell 2.12 Institutionernas profiler 2012 I den generella mätningen över nöjdhet på högskolor kan även vissa stora lärosäten urskiljas. Nedan visas Mittuniversitetets profil i förhållande till några av landets större universitet Rubrik Image Förväntn ProduktQ ServiceQ Prisvärde Nöjdhet Lojalitet Göteborg Lund Uppsala Stockholm Miun Tabell 2.13 Mittuniversitetets profil jämfört några andra svenska universitet Nöjd Studentindex 2012 Sida 9

11 3 Prioriterade förbättringsområden Svenskt Kvalitetsindex metod att mäta kundnöjdhet ger också möjlighet att identifiera prioriterade områden där förbättring ger mest effekt. Kundnöjdheten kan förbättras genom åtgärder relaterade till de olika drivande faktorerna som mäts i modellen. Av tabellen nedan framgår den totala effekten på nöjdheten vid Mittuniversitetet som uppnås genom att öka en drivande faktor med en enhet. 1 0,9 Total Effekt från drivande aspekter till kundnöjdhet Mittuniversitetet Totalt Drivande aspekt ökas med 1 enhet ,8 Total Effekt 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Image Förväntningar Produktkvalitet Servicekvalitet Prisvärde Tabell 3.1 Total effekt från drivande faktorer för Mittuniversitetet Image och produktkvalitet är fortfarande de aspekter som har högst betydelse för att stärka studentnöjdheten vid Mittuniversitetet och effekten av en ökad produktkvalitet är större än i 2011 års mätning medan en imageförbättring har ungefär samma effekt som i de tidigare mätningarna. Image och produktkvalitet presenteras mer utförligt nedan för att kunna identifiera mer detaljerat vad som bör förbättras enligt årets undersökning. Nöjd Studentindex 2012 Sida 10

12 3.1 Förbättringsområden inom image Inom området Image ger det störst effekt på nöjdheten att fokusera på att förbättra den bild som ges av att vara ett universitet med hög professionalism och kompetens samt bilden av kompetens och kvalitet hos den akademiska personalen vid Mittuniversitetet. Dessa frågeställningar var också viktigast i de förra mätningarna och samtliga områden inom image har ökat sin betydelse för den totala studentnöjdheten. Nedan visas de olika frågeställningarna inom området Image. Staplarna redovisar de betyg som erhållits i mätningen 2012 och den röda linjen visar den betydelse de olika frågeställningarna har på den totala nöjdheten. Tabell 3.2 Betyg resp. betydelse för frågeställningarna inom faktorn Image 3.2 Förbättringsområden inom produktkvalitet När det gäller produktkvaliteten är det ingen fråga som sticker ut som mer viktig än andra i betydelse. Vid förbättringar detta område bör man fokusera på den fråga som är lättast att åtgärda. Nedan visas de olika frågeställningarna inom området produktkvalitet och staplarna redovisar det betyg som erhållits i mätningen Den röda linjen visar den betydelse de olika frågeställningarna har på den totala nöjdheten. Nöjd Studentindex 2012 Sida 11

13 Tabell 3.3 Betyg resp. betydelse för frågeställningarna inom faktorn Produktkvalitet Tabellen nedan visar varje enskild frågas effekt på nöjdheten. Frågorna är sorterade med avseende på deras effekt på nöjdheten. Denna effekt ska tolkas så att om Kvaliteten på lärares och annan personals kompetens ökar från 7 till 7,5 dvs. med 0,5 enheter (i en skala 1-10) så ökar kundnöjdheten med 0,97 enheter (i en skala 1-100). Tabell 3.4 Effekt och betyg på samtliga frågeställningar i mätningen 2012 Nöjd Studentindex 2012 Sida 12

14 4 Frågor kring utvecklad förmåga I undersökningen ställdes frågor kring i vilken utsträckning utbildningen vid Mittuniversitetet har utvecklat studentens förmåga inom sex olika områden. Indexvärdena för de olika områdena visas nedan dels för Mittuniversitetet , dels för Högskola generellt Dessa frågor ställdes inte i den nationella mätningen Analysera och lösa problem Söka och värdera kunskap Tänka kritiskt och självständigt Kommunicera ämnet m. utomstående Förstå aktuella samhälls- förändringar Bli stimulerad till fortsatta studier i ämnet Miun ,5 65,7 66,9 67,1 63,4 70,7 Miun ,4 65,3 67,3 67,4 63,9 69,2 Miun ,5 67,9 69, ,7 69,7 Högskola ,9 72,4 71,9 69,4 65,3 72,4 Tabell 4 Indexvärden för frågan kring i vilken utsträckning utbildningen vid Mittuniversitetet utvecklat förmågan inom olika områden. Samtliga värden för Mittuniversitetet har ökat i olika grad sedan förra mätningen. Den förmåga som studenterna anser att utbildningen mest har utvecklat är att bli stimulerad till fortsatta studier i ämnet tätt följd av att tänka självständigt och kritiskt samt att kommunicera ämnet med utomstående. Den förmåga som ligger närmast det nationella värdet är att kommunicera ämnet med utomstående samt att förstå aktuella samhällsförändringar. Den sistnämnda är också den aspekt som ges lägst betyg. Nöjd Studentindex 2012 Sida 13

15 5 Universitetsspecifika frågor I mätningen av nöjd studentindex ställdes även universitetsspecifika frågor kring diskriminering, service, studentinflytande och fysisk miljö. Jämförelser görs med motsvarande värde i 2010 och 2011 års mätningar. Nedan presenteras resultatet från dessa områden. 5.1 Diskriminering 4% av Mittuniversitetets studenter upplever sig ha blivit kränkt eller diskriminerad av någon på lärosätet. Det är samma andel som vid 2011 års mätning. Av dessa 4% upplever sig 76% sig ha blivit kränkt av lärare (80%), 24% av annan personal (5%) och 11% av en studiekamrat (15%). Detta är en flervalsfråga varför summan av svaren kan vara större än 100%. Andelen inom parentes avser motsvarande siffra i mätningen Jag upplever att jag blivit kränkt eller diskriminerad av någon på Mittuniversitetet 80% Lärare; 76% Av vem? Ja 4% 60% 40% 20% Annan personal; 24% Studiekamrat; 11% Nej 96% Tabell 5.1 Andel svarande som upplever sig blivit kränkt eller diskriminerad av någon på Mittuniversitetet samt av vem man anser sig blivit kränkt. 0% Lärare Annan personal Studiekamrat Skälen bakom diskrimineren eller kränkningen anses till 27% vara ålder, vilket är en stor ökning från förra årets mätning där denna diskrimineringsgrund endast uppgick till 5% av skälen. Övriga skäl uppges till 18% vara etniska skäl/religion och till 11% kön resp. funktionsnedsättning. 31% av skälen återfinns i gruppen annat Kön Etniska skäl/religion % 27% 11% 18% 11% 2% Sexuell läggning Funktionsned sättning Ålder Annat 5% 10% 30% 0% 23% 32% 58% 13% 15% 0% 7% 7% Tabell 5.2 Fördelning av skäl till diskriminering, Nöjd Studentindex 2012 Sida 14

16 5.2 Service Både det administrativa stödet från institutionerna och lärarnas tillgänglighet ligger ett par enheter högre än förra årets mätning och är tillbaka i 2010 års värden på 70 eller strax där under. IT-supporten är studenterna fortsatt mycket nöjda med, där ligger nöjdhetsindex på 72 i denna mätning, vilket är i stort detsamma som i fjol. Tillgång till studenthälsan i den omfattning som behövs har fortsatt minska till 60 i nöjdhet i årets mätning låg detta på närmare 70. Även nöjdheten över tillgången på studievägledning har fortsatt minska och ligger nu på drygt 66. Studenterna anser sig nöjda med tillgången till service de olika stödfunktionerna inom vaktmästeri, reception, kopiering etc. Nöjdhetsvärdet ligger kvar på omkring 76 vilket är bra även om det låg högre Även tillgången till information i biblioteket upplevs som mycket tillfredsställande på drygt 80, vilket är en ökning sedan i fjol och i närhet av 2010 års värde Jag får det administrativa stöd jag behöver från min institution för att underlätta mina studier 70,4 68,8 70,2 Jag anser att lärarnas tillgänglighet (via e-post, telefon eller besök) är god. 68,5 66,3 68,7 Jag får IT-support i den omfattning jag behöver från Helpdesk 75,7 72,6 72,1 Jag får stöd i den omfattning jag behöver från studenthälsan 69,2 62,4 60 Jag har tillgång till studievägledning i den omfattning jag behöver 71,3 69,5 66,4 Jag får tillgång till information i den omfattning jag behöver på biblioteket 81,7 77,3 80,7 Jag får tillräckligt med service från stödfunktionerna inom vaktmästeri, kopiering, reception etc. 81,6 76,7 76,3 Tabell 5.3 Indexvärden för frågor inom service Nöjd Studentindex 2012 Sida 15

17 Samtliga studenter fick frågan angående vem man kan ta kontakt med ifall man får problem med studierna. Andelen som tycker sig kunna ta kontakt har minskat inom i stort sett alla kategorier och ligger på 66% (90%) när det gäller att ta kontakt med en lärare. 45% (62%) anser sig kunna ta kontakt med en studiekamrat och 39% (58%) med en studievägledare. Andelen inom parentes avser motsvarande siffra i mätningen Jag kan ta kontakt med någon av nedanstående personer om jag får problem med studierna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 66% 28% 39% 25% 45% 20% 12% 15% 6% Tabell 5.4 Andel svarande som upplever att de kan ta kontakt med någon av ovanstående personer om de får problem med studierna Ser man denna andel uppdelad per campusort är det tydligt att studenterna i Östersund i en högre grad upplever sig kunna ta kontakt med de flesta personkategorier som nämns. Härnösand Sundsvall Östersund Lärare 52% 65% 69% Studentkår 21% 26% 42% Studievägledare 35% 36% 49% Studenthälsan 19% 22% 35% Studiekamrat 45% 42% 51% Studentmentor 18% 16% 27% Präst 11% 10% 17% Annan personal 12% 12% 24% Ingen alls 3% 8% 7% Tabell 5.5 Andel svarande som upplever att de kan ta kontakt med någon av ovanstående personer om de får problem med studierna uppdelad per ort Nöjd Studentindex 2012 Sida 16

18 5.3 Distansstudier Frågor kring distansstudier ställdes endast till studenter som läser en nätbaserad distansutbildning. Samtliga nöjdhetsvärden har ökat sedan den förra mätningen och distansstudenter anser sig mycket nöjda med tillgången till lärplattform och tekniska hjälpmedel. Även tillgången till den biblioteksfunktion och studievägledning man behöver anses som god och båda återhämtat förra årets nedgång. Jag tycker att jag som distansstudent har tillgång till följande i den utsträckning jag behöver: Jag tycker att jag som distansstudent har tillgång till följande i den utsträckning jag behöver: biblioteksfunktion 66,6 75,2 79,6 studievägledning 71,2 66,9 74,7 lärplattform 79,8 76,7 87,1 tekniska hjälpmedel 85,9 Tabell 5.6 Indexvärden för frågor inom distansstudier. (Frågan kring lärplattform och tekniska hjälpmedel delades upp från en fråga till två frågor i årets mätning) Nöjd Studentindex 2012 Sida 17

19 5.4 Studentinflytande Möjligheten att lämna synpunkter på sådant man är missnöjd med kring sin utbildning anser man sig nöjd med i årets mätning liksom man även gjort i de tidigare. Studenterna är mycket nöjda med hur de erbjuds möjlighet att göra kursvärderingar med ett index på drygt 85. Detta är en ökning sedan förra mätningen. Däremot är man fortfarande mindre nöjd med hur man anser att kursvärderingarna bidrar till utveckling. Frågor kring studentens inflytande över sin studiesituation visar att studenterna är mindre nöjda med sin möjlighet att påverka sin studiesituation genom studentkårens representanter, index 54,7. Det är i stort samma värde som i 2011 års mätning Som student har jag möjlighet att lämna synpunkter om jag inte är nöjd med något som rör min utbildning eller min studiesituation 76,1 74,1 76,7 Som student erbjuds jag alltid möjlighet att göra kursvärderingar 88 83,9 85,6 Jag tycker att resultatet av kursvärderingarna bidrar till utveckling 59,6 60,9 59,4 Jag tycker att jag kan påverka min utbildning och min studiesituation genom studentkårens representanter 53,5 54,4 54,7 Tabell 5.7 Indexvärden för frågor inom studentinflytande Nöjd Studentindex 2012 Sida 18

20 5.5 Fysisk miljö Nedan visas nöjdheten gällande lokalernas fysiska tillgänglighet, studiemiljön och det trådlösa nätets täckning på campus. Dessa frågor har endast ställts till studenter som läser på campus eller vid en distansutbildning med fysiska träffar. Indexvärdena visas dels totalt, dels uppdelat per campus. Det trådlösa nätets täckning anses ha blivit sämre på samtliga orter, störst är dock minskningen i Härnösand där täckningen ansetts mycket bra tidigare mätningar. Den fysiska tillgängligheten totalt anses mycket god på omkring 80. Något lägre ligger värdet i Härnösand. Studiemiljön på campus anses som mycket bra, dock lägst i Härnösand. Denna fråga ställdes inte i de tidigare årens mätningar. Det trådlösa nätets täckning på campus är tillräcklig Lokalerna har generellt god fysisk tillgänglighet Härnösand Sundsvall Östersund Totalt Härnösand Sundsvall Östersund Totalt 79,5 78,0 69,8 70,5 73,1 69,4 69,5 73,8 66,7 71,5 74,1 67,9 78,6 77,0 78,2 80,8 83,8 81,4 81,7 80,4 81,7 80,7 80,3 80,6 Studiemiljön på campus är bra Härnösand Sundsvall Östersund Totalt 73,9 79,3 81,8 79, Tabell 5.8 Indexvärden för frågor inom fysisk miljö Nöjd Studentindex 2012 Sida 19

21 Bilaga 1 Värden för de olika aspekterna fördelat per institution Image Förväntn. ProduktQ ServiceQ Prisvärde Nöjdhet Lojalitet HUM 64,6 77,1 75,2 75,1 71,8 70,6 76,7 IHV 66,0 78,9 66,8 66,1 68,9 65,5 71,9 SHV 59,9 73,5 63,6 63,2 66,2 61,1 63,2 SOA 62,9 78,7 69,8 68,1 71,2 67,5 72,7 ITM 64,6 75,8 69,2 68,0 69,2 63,2 68,2 NAT 63,7 75,8 71,2 71,4 71,9 65,4 63,2 THU 61,3 72,7 66,1 65,2 68,7 61,2 67,0 UTV 63,2 80,4 70,2 70,1 71,1 63,5 69,7

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 30 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2009 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod... 3 Redovisningen... 3 Antal svar... 4 Förhållandet mellan orterna... 4 Användarkategorier...

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2013-12-03 / 11 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet

STUDIEBAROMETER 2014. Umeå universitet STUDIEBAROMETER 2014 Umeå universitet Studiebarometern 2014 Umeå universitet Innehållsförteckning Innehållsförteckning... - 1 - Förord... - 3 - Sammanfattning... - 4 - Inledning... - 5 - Bakgrundsdata...

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens: 55%

STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens: 55% SU 25 : 8 72 STUDENTUNDERSÖKNINGEN 25 Svarsfrekvens: 55% STUDENTUNDERSÖKNINGEN 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 3 4 5 6 7 8 6 25 35 37 39 4 43 Att läsa studentundersökningar Läsvägledning Studentundersökningen

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Anonyma tentamina. Fördjupning av anonym tentamensprocess. Luleå Studentkår Teknologkåren. Luleå tekniska universitet.

Anonyma tentamina. Fördjupning av anonym tentamensprocess. Luleå Studentkår Teknologkåren. Luleå tekniska universitet. Anonyma tentamina Fördjupning av anonym tentamensprocess Luleå Studentkår Teknologkåren Luleå tekniska universitet Luleå 2016-03-11 Sammanfattning I det här dokumentet fördjupar sig kårerna i begreppet

Läs mer

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops

Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Socialhögskolan 2015-10-22 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 VT14 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning /löpnummer 216-1-19 / 2 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 8-563 87 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Avsändare: Datum: Kårstyrelsen 2013-09-09 4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14 Kårstyrelsen föreslår fullmäktige: att anta den konkretiserade verksamhetsplanen för verksamhetsåret

Läs mer

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Tidigt uppföljningssystem Skövde

Tidigt uppföljningssystem Skövde Tidigt uppföljningssystem Skövde TUSS Bakgrund rev 2, 2012-08-10 Inledning Det tidiga uppföljningssystemet TUSS är ett verktyg för de programansvariga (eller motsvarande befattning) att arbeta med studentuppföljning,

Läs mer

Sommarkursernas utveckling, prestationsgrad och ekonomiska betydelse

Sommarkursernas utveckling, prestationsgrad och ekonomiska betydelse EFFEKTIVITETSANALYS 1(22) Avdelning 2013-11-13 2013/ 2 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en

Läs mer

Göteborgs universitets Studentbarometer 2010. Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö

Göteborgs universitets Studentbarometer 2010. Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö Göteborgs universitets Studentbarometer 2010 Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö Göteborgs universitets Studentbarometer 2010 Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö

Läs mer

PRESSINFO Energi 2013 Datum: 2013-12-16 Publicering: Kl. 05.00

PRESSINFO Energi 2013 Datum: 2013-12-16 Publicering: Kl. 05.00 PRESSINFO Energi 2013 Datum: 2013-12-16 Publicering: Kl. 05.00 PRESSMEDDELANDE ENERGIBRANSCHEN 2013 SKI Svenskt Kvalitetsindex Vi visar vad som driver kunder att bli och förbli kunder. www.kvalitetsindex.se

Läs mer

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning P Handläggare: Styrelsen Datum: 01-0-0 Dnr: O1-/11 Följebrev till Proposition : SFS syn på tillträde till högre utbildning Inledning Under året har frågor om tillträde till högskolan diskuterats flitigt.

Läs mer

OBS! Du som har läst vid Mittuniversitetet tidigare, har kvar samma inloggningsuppgifter och får ingen ny användaridentitet.

OBS! Du som har läst vid Mittuniversitetet tidigare, har kvar samma inloggningsuppgifter och får ingen ny användaridentitet. Hej! Vi har glädjen att berätta att du blivit antagen till kursen Psykologi GR (A), Introduktion till beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT), 7.5h, kurskod: PS062G, anmälningskod: P4081. Varmt

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

Organisationsstruktur/arkivbildare 1977-2013. Högskolan Östersund 1977-19930630. Högskolan Sundsvall Härnösand 1977-19930630

Organisationsstruktur/arkivbildare 1977-2013. Högskolan Östersund 1977-19930630. Högskolan Sundsvall Härnösand 1977-19930630 Organisationsstruktur/arkivbildare 1977-2013 Högskolan Östersund 1977-19930630 Institutionen för administrativa och ekonomiska ämnen AE Informationsteknologi och systemvetenskap IT Socialvetenskap och

Läs mer

Studierådsprotokoll 2015-04-28 Farmacevtiska Studentkåren

Studierådsprotokoll 2015-04-28 Farmacevtiska Studentkåren Tid: 17.15 Plats: Stora salen Närvarande: Emelie Smedshammar Ordförande, A7 Maria Röjerdal Vice ordförande, R4 Rebecka Pihl Sekreterare Martin Sjöstrand R2, kursrepresentant Anne Höglund Maria Runngren

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Att läsa till förskollärare vid Mittuniversitetet

Att läsa till förskollärare vid Mittuniversitetet Att läsa till förskollärare vid Mittuniversitetet Denna informationsskrift innehåller viktig information till Dig som ska börja studera till förskollärare. Här har vi försökt att beskriva lite kort hur

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Vuxenutbildningen i Motala kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Vuxenutbildningen i Motala kommun Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Vuxenutbildningen i Motala kommun 1 Innehåll Inledning... 3 Regelverk... 3 Bakgrund och syfte... 3 Definitioner... 3 Lagar och riktlinjer... 5 Diskrimineringslag

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN

UTBILDNINGSPLAN för HT GRUNDLäRARPROGRAmmET 2012 180 240 HP LäRARUTBILDNINGSNämNDEN Utbildningsplan för GRUNDLärarprogrammet 180 240 hp HT 2012 Lärarutbildningsnämnden Innehållsförteckning Allmänt... 2 1. Huvudområde för utbildningen... 2 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt

Läs mer

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig som läser fristående kurser. Europa din nya studieort!

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016. Analyser av antagningsomgångar och trender i antagningsstatistiken

Antagning till högre utbildning vårterminen 2016. Analyser av antagningsomgångar och trender i antagningsstatistiken Antagning till högre utbildning vårterminen 2016 Analyser av antagningsomgångar och trender i antagningsstatistiken Antagning till högre utbildning vårterminen 2016. Beskrivning av antagningsomgångar och

Läs mer

FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING

FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING Till Rektor FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING Ett flertal samtal har förts inom det vi valt att kalla Visionsgruppen för Lärarutbildning vid Mittuniversitetet (VLM). Utgångspunkterna

Läs mer

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 1 Urank 22 mars 2011 Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet fortsätter att toppa Uranks lista över landets utbildningsinstitutioner.

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Studenthälsovård för distansstudenter

Studenthälsovård för distansstudenter Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning rapport 07 2006 Hans-Olof Forsberg Studenthälsovård för distansstudenter Komplettering till rapporten Kåravgifter och service Titel Författare

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Försäkring 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Försäkring 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Försäkring SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Johan Parmler Projektledare försäkring

Läs mer

Kartläggning av besökare vecka 46, 2013

Kartläggning av besökare vecka 46, 2013 Från och med måndagen den 11 november till och med lördagen den 16 november genomförde personalen vid Umeå universitetsbibliotek och Lärcentrum en kartläggning av samtliga besökande. Vi var sju personal

Läs mer

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: GGV01 Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) with focus on Evaluation and Organizational Management,

Läs mer

Kommun och landsting 2016

Kommun och landsting 2016 SVENSKT KVALITETSINDEX Kommun och landsting 2016 SKL 1 Vid frågor eller för ytterligare information: Johan Parmler 0731-51 75 98 Johan.Parmler@kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX 2 Förord Svenskt

Läs mer

SAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6

SAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6 Kvalitetsindex Universitetsbiblioteket 2016 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6 1. Hur stor del av de tidskrifter och konferensbidrag som citerar MIUN:s forskning har UB?

Läs mer

SAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6

SAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6 Kvalitetsindex Universitetsbiblioteket 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 UPPDRAGET... 3 DE 18 INDIKATORERNA... 6 1. Hur stor del av de tidskrifter och konferensbidrag som citerar MIUN:s forskning har UB?

Läs mer

MITTUNIVERSITETET Analysrapport Juni 2015 ANALYSRAPPORT. Juni 2015 Kompletterande bilaga kring studentrekrytering

MITTUNIVERSITETET Analysrapport Juni 2015 ANALYSRAPPORT. Juni 2015 Kompletterande bilaga kring studentrekrytering MITTUNIVERSITETET Analysrapport Juni 2015 ANALYSRAPPORT Juni 2015 Kompletterande bilaga kring studentrekrytering MITTUNIVERSITETET Analysrapport Juni 2015 Innehåll... 0 Innehåll... 1 Sökande hösten, exkl.

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 UF 46 SM 1401 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet

Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet 1 (10) 2009-05-11 Charlotte Rossland Utredare Regionalt utvecklingscentrum, RUC Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet Om projektets allmänna förutsättningar Regeringen gör en satsning

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 29 april 2005.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 29 april 2005. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET FÖR SIMULERING OCH DATASPELSUTVECKLING, 120/160 POÄNG Programme in Simulation and Computer Game Development, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Rapport Föräldraenkät Förskola 2014

Rapport Föräldraenkät Förskola 2014 2015-05-19 1 (6) Utbildningsavdelningen Dnr: Un 2015/44 Maria Kvist Utbildningscontroller Rapport Föräldraenkät Förskola 2014 2015-05-19 2 (6) Föräldraenkät förskola 2014 Sammanfattning Resultatet av 2014

Läs mer

En rapport om villkor för bemannings anställda

En rapport om villkor för bemannings anställda www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Möjlig samverkan kring teologisk utbildning för Evangeliska Frikyrkan, Pingst fria församlingar i samverkan och Svenska Alliansmissionen

Möjlig samverkan kring teologisk utbildning för Evangeliska Frikyrkan, Pingst fria församlingar i samverkan och Svenska Alliansmissionen Möjlig samverkan kring teologisk utbildning för Evangeliska Frikyrkan, Pingst fria församlingar i samverkan och Svenska Alliansmissionen Inledning Under 2007-2008 har vi, tre samfundsledare för Evangeliska

Läs mer

Högskolan på Gotland

Högskolan på Gotland Högskolan på Gotland Kort om högskolan Högskolan på Gotland grundades som självständig högskola 1998. Högskolan finns inom Campus Almedalen i Visby, men har också en betydande del av sin verksamhet som

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Ramverk. för Mittuniversitetets kvalitetsarbete. Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

Ramverk. för Mittuniversitetets kvalitetsarbete. Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Dnr 2012/197 ersätter tidigare beslut med Dnr 2009/2092 och 2007/1321 Ramverk för Mittuniversitetets kvalitetsarbete Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå 2 INNEHÅLL 1. Inledning och

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

REGEL FÖR UTBILDNINGSPLANER

REGEL FÖR UTBILDNINGSPLANER MITTUNIVERSITETET Styrdokument Bilaga 3 REGEL FÖR UTBILDNINGSPLANER DNR MIUN 2009/830 Publicerad: 2014-06-24 Beslutsfattare: Handläggare: Maud Albertsson Beslutsdatum: 2014-06-24 Giltighetstid: Tillsvidare

Läs mer

Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Operating Room Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar 2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar Distansutbildning innebär i de flesta fall att lärare och studenter sällan, eller inte alls, träffas fysiskt. Detta ger andra villkor och förutsättningar för

Läs mer

Handledning: Att söka till högskolan

Handledning: Att söka till högskolan Sida 1 av 5 Handledning: Att söka till högskolan Du kan med stöd av denna Power Point-serie göra en grundlig beskrivning av de regler för behörighet och urval som gäller för högskolan för elever som läser

Läs mer

Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning

Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning Leif Bryngfors & Joakim Malm Nationellt utbildnings- o utvecklingscentrum för SI Lunds Universitet Enkel idé Organiserar grupper (8-15 studenter ) SI-ledare

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits Dnr: 346/2008-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits 1. Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Komplettera och byt jobb! Funderar du på att bli lärare? Om du redan har kunskaper i ämnen som skolan undervisar i kan du

Läs mer

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: SEV24 OINR Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Business studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,

Läs mer

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Prehospital Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp - Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, Svenska för invandrare (SFI), Särskild utbildning för vuxna. Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

Nybörjarenkät År 2004

Nybörjarenkät År 2004 Nybörjarenkät År 24 En enkätstudie om nybörjarstudenterna vid, deras bakgrund, val av utbildning, behov och förväntningar inför studiestarten Kalle Wahlin MAI Studievägledningen Sammanfattning För att

Läs mer

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar EFFEKTIVITETSANALYS 1(26) Avdelning 2013-12-03 2013/3 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna

Läs mer

IBG:s jämställdhetsplan omfattar personalen som är anställd vid IBG-kansliet och studenter på olika nivåer.

IBG:s jämställdhetsplan omfattar personalen som är anställd vid IBG-kansliet och studenter på olika nivåer. JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2008-2009 INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING Institutionen för biologisk grundutbildning (IBG) organiserar och ansvarar för grundläggande utbildning i biologi - bioteknik - bioinformatik

Läs mer

Information på lika villkor? En granskning av information om lika villkor och praktiskt stöd på Uppsala universitets hemsida

Information på lika villkor? En granskning av information om lika villkor och praktiskt stöd på Uppsala universitets hemsida Information på lika villkor? En granskning av information om lika villkor och praktiskt stöd på Uppsala universitets hemsida Rapporten är utgiven av Uppsala studentkår Rapporten är skriven av Paul Bengtsson,

Läs mer

Åtgärdsprogram Lika villkor. Mittuniversitetets bibliotek och LRC 2013

Åtgärdsprogram Lika villkor. Mittuniversitetets bibliotek och LRC 2013 Åtgärdsprogram Lika villkor Mittuniversitetets bibliotek och LRC 2013 1 Innehållsförteckning Bibliotekets/LRC:s åtgärdsprogram för lika villkor 2013 Inledning 3 Bibliotekets och LRC:s verksamhet 4 Bibliotekets/LRC:s

Läs mer

Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre herrgård och Tuggelite förskolor. Förskola: Skåre Herrgårds förskola

Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre herrgård och Tuggelite förskolor. Förskola: Skåre Herrgårds förskola Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre herrgård och Tuggelite förskolor Förskola: Skåre Herrgårds förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: Kastanjen Personal: Anita 85%,

Läs mer

Ämneslärarprogram. inriktning gymnasiet

Ämneslärarprogram. inriktning gymnasiet Ämneslärarprogram inriktning gymnasiet Ämneslärarprogrammet med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan omfattar 5 års studier, det vill säga 300 högskolepoäng (hp). Du kan välja mellan dessa två

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Förskollärar- programmet 210 hp

Förskollärar- programmet 210 hp Förskollärar- programmet 210 Sökanvisningar och kursutbud vt 2014 Detta material vänder sig till dig som läser på Förskollärarprogrammet i Uppsala. För dig som läser samma program på Campus Gotland finns

Läs mer

Workshop F KVALITETSDRIVET 2016. Att ta fram internationella och interkulturella lärandemål samt mobilitetsfönster för att främja utbytesstudier

Workshop F KVALITETSDRIVET 2016. Att ta fram internationella och interkulturella lärandemål samt mobilitetsfönster för att främja utbytesstudier Workshop F KVALITETSDRIVET 2016 Att ta fram internationella och interkulturella lärandemål samt mobilitetsfönster för att främja utbytesstudier Vilka är vi? Helene Elvstrand Programansvarig för Förskollärarprogrammet

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. CNC-TEKNIKERPROGRAMMET, 80 POÄNG CNC Technician Programme, 80 points

UTBILDNINGSPLAN. CNC-TEKNIKERPROGRAMMET, 80 POÄNG CNC Technician Programme, 80 points UTBILDNINGSPLAN CNC-TEKNIKERPROGRAMMET, 80 POÄNG CNC Technician Programme, 80 points Utbildningsprogrammet inrättades den 9 oktober 2003 av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik. Utbildningsplanen

Läs mer

PRESSINFO BANKER 2012 Datum: 2012-10-01 Release: Kl. 05.00

PRESSINFO BANKER 2012 Datum: 2012-10-01 Release: Kl. 05.00 PRESSINFO BANKER 2012 Datum: 2012-10-01 Release: Kl. 05.00 PRESSMEDDELANDE BANKER 2012 SKI Svenskt Kvalitetsindex Vi visar vad som driver kunder att bli och förbli kunder. www.kvalitetsindex.se OM SKI

Läs mer