Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Transkript

1

2 Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D ) giltigt till september Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi samt dietister inom Västra Götalandsregionen Huvudbudskap Patienter med ohälsosamma matvanor som vid oförändrade matvanor löper risk för allvarlig sjukdom bör erbjudas kostråd utifrån hälsotillstånd, sjukdom/risk för sjukdom och aktuell situation. Undernäring är en lika viktig aspekt av ohälsosamma matvanor som övervikt och fetma och ska identifieras och behandlas. Vid 0 4 poäng i kostindex, och en sammantagen bedömning, bör patienter erbjudas kvalificerat rådgivande samtal. Det är den rådgivningsnivå där det finns vetenskapligt underlag som stöd för effekt vid ohälsosamma matvanor och som rekommenderas av Socialstyrelsen. Bakgrund Ohälsosamma matvanor bedöms ge en förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Matvanor är djupt integrerade i oss och påverkas exempelvis av kultur, religion, etnicitet och socioekonomi. För vissa grupper är ohälsosamma matvanor mer riskfyllt än för andra. Till dessa grupper hör till exempel patienter med fetma, stort bukomfång, högt blodtryck, diabetes, blodfettsrubbningar eller tidigare genomgången hjärtinfarkt, äldre och kroniskt sjuka, gravida, patienter med psykiatriska tillstånd som schizofreni, depression och ångest samt patienter med kariessjukdom. Utöver matvanor är det viktigt att beakta tandhälsan eftersom maten påverkar tandhälsan och kvaliteten på bettet påverkar matintaget. Som vid all diagnostik och behandling bör arbetet med att identifiera ohälsosamma levnadsvanor ske på ett sätt som upplevs relevant och inte integritetskränkande för patienten. Vårdpersonalen behöver alltid göra en enskild bedömning av när och hur frågorna ska ställas, så att det sker på bästa möjliga sätt och med lyhördhet för patientens förväntningar och värderingar. Här kan det vara viktigt att uppmärksamma de fall där mat som inte följer kostråden har en speciell kulturell eller religiös betydelse. Eftersom mat och matvanor kan vara förknippade med skuld för patienten är det viktigt att rådgivningen sker på ett sätt som inte skuldbelägger patienten och dennes tidigare val. Utredning Ohälsosamma matvanor definieras som matvanor där energi- och näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform och/eller måltidsmönster inte motsvarar individens behov. Det kan innebära både ett för stort eller ett för litet energiintag eller att tillförseln av näringsämnen är för liten. För att kartlägga vilken typ av rådgivning patienten bör ha kan bilaga 1 (kostindex) och/eller bilaga 2 (screening för undernäring) användas. Enskilda kostfaktorer kan inte värderas separat, bedömningen ska därför grunda sig på den sammantagna värderingen av frågorna. Kostindexet fångar dem med störst behov att förändra sin matvanor. Utredningen bör kompletteras med BMI, midjeomfång och en fördjupad bedömning med kostanamnes och kostdagbok. Frukostfrågan ligger utanför kostindex och ger ett mått på måltidsordning och planeringsförmåga (Källa: Indikatorer, bilaga, Nationella riktlinjer sjukdomsförebyggande metoder 2011). Kostindex 0 4 poäng = betydande ohälsosamma matvanor. Patienten bör erbjudas kvalificerat rådgivande samtal. 5 8 poäng = mindre bra matvanor. Behöver förbättra sina matvanor poäng = hälsosamma matvanor. Följer i stort sett de officiella rekommendationerna. I bilaga 1 tas inte hänsyn till energiintaget eller mängden mat/dryck, vilket är en viktig del av matvanorna. Personer med ett för högt energiintag som inte motsvarar behovet har dock ofta även en ohälsosam sammansättning av sin kost. För vissa sjukdomstillstånd är de allmänna råden inte förenliga med de sjukdomsanpassade råden. Det är viktigt att bekräfta när en patient har hälsosamma matvanor och uppmuntra denne att fortsätta med dessa vanor. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda 1(5)

3 Behandling Samtalet med patienten om betydelsen av hälsosamma matvanor ska ske utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt för att öka individens möjlighet att ta kontroll över hälsan och förbättra den. En förutsättning för påbörjad behandling är att patienten är motiverad att förändra sina matvanor. All rådgivning ska anpassas till patientens kunskapsnivå. Alla patienter när det är relevant ur besöksorsak Patient med hög risk för sjukdom eller undernäring eller som tillhör en riskgrupp* Åtgärd: Samtala om matvanor, gör bedömning BMI, kostindex + motivation Ohälsosamma matvanor, medelhögt kostindex Ohälsosamma matvanor, lågt kostindex, hög risk för sjukdom Ej motiverad patient Motiverad patient Samtal för att stödja till ökad motivation. Dokumentation. Kvalificerat rådgivande samtal om goda matvanor samt om risker vid fortsatt ohälsosamma matvanor. Dokumentation Kvalificerat rådgivande samtal. Dokumentation Uppföljning ordinarie vårdgivare Figur 1. Flödesschema vid ohälsosamma matvanor *Patienter med fetma, stort bukomfång, högt blodtryck, diabetes, blodfettsrubbningar eller tidigare genomgången hjärtinfarkt, äldre och kroniskt sjuka, gravida, patienter med psykiatriska tillstånd som schizofreni, depression och ångest samt patienter med kariessjukdom. 2(5)

4 Socialstyrelsen rekommenderar generellt kvalificerat rådgivande samtal som rådgivning vid ohälsosamma matvanor. Avgörande för denna rekommendation är tillståndets allvarlighetsgrad samt att det finns vetenskapligt underlag för att åtgärden har effekt. Dock kan hälso- och sjukvårdspersonalen ge patienten enkla råd eller erbjuda rådgivande samtal, för att väcka patientens intresse och motivation samt initiera ett samtal om matvanor. Enkla råd KVÅ-kod DV 141 All vårdpersonal bör när det är relevant kunna samtala om ohälsosamma matvanor utifrån aktuell situation och ge allmänna standardiserade råd samt bekräfta och uppmuntra hälsosamma matvanor. Om patienten önskar stöd och hjälp utöver detta, bör han eller hon erbjudas kvalificerat rådgivande samtal. I de fall kompetensen att utföra kvalificerat rådgivande samtal saknas inom verksamheten remitteras patienten till dietist. Rådgivande samtal KVÅ-kod DV 142 Rådgivaren ska kunna samtala om matvanor kopplat till patientens medicinska tillstånd och situation (till exempel hälsa, ålder och risknivå). Kvalificerat rådgivande samtal KVÅ-kod DV 143 Det finns ett vetenskapligt stöd för att kvalificerat rådgivande samtal har effekt vid ohälsosamma matvanor. Samtalet sker alltid i dialog med patienten. Samtalsmetodiken är teoribaserad och strukturerad samt innehåller motiverande strategier för att kunna ge stöd för att förändra ohälsosamma matvanor. Matvaneförändringen följs upp och vid behov kompletteras samtalet med olika verktyg och hjälpmedel. Rådgivaren ska vara legitimerad dietist eller annan legitimerad personal med mycket god ämneskunskap inom kost och nutrition, ha kompetens att individanpassa kostrådgivningen, bedöma och åtgärda risk för undernäring och andra former av felnäring. Livsmedelsverkets allmänna kostrekommendation för att förebygga folksjukdom och främja hälsa bygger på de nordiska näringsrekommendationerna NNR, sammanfattning bilaga 3. Vill du läsa mer: Nordiska näringsrekommendationer: Information till allmänheten: Uppföljning samt vårdnivå Samtliga rådgivningsnivåer inklusive kvalificerat rådgivande samtal utförs inom såväl primärvården som inom specialistsjukvården. Om patienten remitterats för behandling med kvalificerat rådgivande samtal är den vårdnivå som genomför behandlingen ansvarig för att följa upp resultatet. Uppföljning ingår som en naturlig del av det kvalificerade rådgivande samtalet. Patienten återremitteras därefter till ordinarie vårdgivare. Uppföljning av denna riktlinje För att följa upp antal patienter som blivit föremål för rådgivning: enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerad rådgivning vid ohälsosamma matvanor mäts antalet besök med relevanta åtgärdskoder (KVÅ: DV 141, DV 142, DV 143). 3(5)

5 Bilaga 1. Kartläggning av matvanor på individnivå. Följande frågor används för att avgöra om patienten bör erbjudas ett kvalificerat rådgivande samtal. Formuläret baseras på svenska näringsrekommendationer och har tagits fram av Livsmedelsverket*. Vid 0-4 poäng bör patienten erbjudas kvalificerat rådgivande samtal. 1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Tre gånger i veckan eller oftare (3 p) Två gånger i veckan (2 p) En gång i veckan (1 p) Några gånger i månaden eller mer sällan (0 p) 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft Två gånger per dag eller oftare (0 p) En gång per dag (1 p) Några gånger i veckan (2 p) En gång i veckan eller mer sällan (3 p) * Källa: Sepp H, EU, Becker W. Enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet bland vuxna underlag till urval av frågor i befolkningsinriktade enkäter. Uppsala: Livsmedelsverket; (5)

6 Bilaga 2. Screening för undernäring (MNA SF, Mini Nutreal Assesment). 1. Har födointaget varit mindre än vanligt under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? 0 Ja, minskat avsevärt 1 Ja, minskat något 2 Nej, ingen förändring 2. Viktnedgång under de senaste tre månaderna? 0 Ja, mer än 3 kg 1 Vet ej 2 Ja, mellan 1 3 kg 3 Nej, ingen viktnedgång 3. Rörlighet 0 Är säng- eller rullstolsbunden 1 Kan ta sig ur säng/rullstol, men går inte ut 2 Går ut med eller utan hjälpmedel 4. Förekomst av psykisk stress eller akut sjukdom under de senaste tre månaderna? 0 Ja 2 Nej 5. Neuropsykologiska problem 0 Svår förvirring/demens eller depression 1 Lätt förvirring/demens 2 Inga neuropsykologiska problem Längd cm Vikt kg Body Mass Index (BMI) 0 BMI under 19 1 BMI mellan BMI mellan BMI mer än 23 MNA-poäng: 11 poäng eller mindre = Risk för undernäring *Källa: Socialstyrelsen. Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Artikelnr , september (5)