Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Har vi undernäring i Munkedals kommun?"

Transkript

1 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen 4 8 MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

2 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Inledning... 3 Material och metod... 3 Resultat... 4 Diskussion... 1 Bilaga 1. MNA-sf

3 3 Bakgrund Många studier har visat att undernäring är ett stort problem i äldreomsorgen. Riskerna att utveckla undernäring har ökat i och med att vårdtagarna inom särskilt boende är sjukare idag än tidigare. Det finns egentligen ingen anledning att tro att det ser annorlunda ut i Munkedals kommun än i andra kommuner, men för att kunna arbeta effektivare med problematiken är det viktigt att göra en analys av hur det faktiskt ser ut i vår kommun just nu. Kommunens MAS och nutritionsprojektets dietist har diskuterat hur man kan fånga upp undernäring på boendena, och funnit att man kan använda sig av ett formulär som heter MNA (mini nutritional assessment). Initialt har vi tänkt använda kortformen MNA-sf (short form). MNA är kvalitetssäkrat och används mycket i Sverige och internationellt. MNA-sf är också en del i ett kvalitetsregister som heter Senior Alert. Vi har också genomfört den här studien för att lära oss mer om hur instrumentet fungerar i teorin och i praktiken. Inledning MNA har använts i drygt 1 år och har använts i hundratals studier. MNA-sf är den initiala bedömningen och omfattar sex frågor. Se formuläret i bilaga 1. Svaren poängberäknas där maxpoäng är 14. Om vårdtagaren får 11 poäng eller lägre finns risk för undernäring, då är det tänkt att man ska komplettera med ytterligare 12 frågor. För tillfället har vi bara gjort den initiala bedömningen. Med den initiala bedömningen kan man inte skilja de undernärda från de med risk för undernäring. En låg poäng på MNA-sf ger generellt en större risk för undernäring. Material och metod Det bestämdes redan under våren 7 att vi skulle göra en screening på vårdtagarna inom särskilt boende. Under 7 fick varje arbetsplatsgrupp inom särskilt boende tre utbildningsillfällen om mat för äldre. Vid det sista tillfället som hölls under vintern 7/8 utbildades personalen i hur man fyllde i MNA-sf. Från början var det tänkt att datainsamlandet skulle ske under februari 8. Det visade sig dock att det inte fanns tillförlitliga vågar. En upphandling av fem stolvågar skedde med leverans under sommaren 8. Under hösten 8 informerades de flesta grupper återigen av nutritionsprojektets dietist. Studien utfördes slutligen under oktober och november 8. Det är undersköterskor och vårdbiträden som har fyllt i formulären, men sjuksköterskorna har kunnat hjälpa till vid behov. I december 8 inkom de sista formulären.

4 Antal vårdtagare 4 Resultat Det var 122 vårdtagare som var med i undersökningen. Alla fem särskilda boenden var med i studien, men Allégårdens korttidsavdelning medverkade inte. I Munkedal finns 141 platser på särskilt boende varav 16 är korttidsplatser. På avdelningen Violen på Allégården finns 1 korttidsplatser platser. Det är osäkert om de andra boendena har tagit med vårdtagarna från korttidsplatserna. Det är också okänt om det fanns några tomma platser, vilket ger en till synes lägre svarsfrekvens. Man kan också fråga sig om det finns vårdtagare som exkluderats av någon anledning. Det finns ett känt sådant fall där en vårdtagare har exkluderats på grund av stora svårigheter att uppmäta relevant längd och där man inte heller velat mäta vårdtagaren på grund av etiska skäl. Om vårdtagaren är mycket sjuk kanske vårdpersonalen inte vill genomföra en undersökning som inte har en direkt ordination. Det har inte framkommit om någon vårdtagare själv har undanbett sig medverka till undersökningen. Svarsfrekvensen är uppskattningsvis mellan 93 och 99 procent, vilket är mycket tillfredställande. Medelpoängen på MNA-sf för de 122 vårdtagarna som deltog i studien var 1,2. Det var 71 vårdtagare (8 procent) som fick en poäng på 11 eller under och hamnar därmed i gruppen som riskerar undernäring. Fördelningen ser ut enligt Figur 1. Figur 1. Fördelningen av poäng i MNA-sf Resultaten för de olika frågorna redovisas i formulärets ordning. Bakgrundsuppgifter Vårdtagarna bestod av 7 procent kvinnor och 3 procent män. Medelåldern var 8 år. Medelvikten var 68 kg och medellängden var 164 cm.

5 Antal vårdtagare Har födointaget minskat under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? För procent (2 av 122) har födointaget minskat. Om födointaget har minskat är också poängen på MNA-sf mycket lågt (figur 2). Av de fyra vars födointag minskat avsevärt är medlet 3, poäng. Dessa löper alltså mycket stor risk för undernäring, och är troligen undernärda. För 21 personer hade födointaget minskat något, 17 av dessa hade ett MNA-sf på 9 eller mindre, endast en hamnade i kategorin ej undernärd. Medelpoäng för de med något minskat födointag var 8,. Om vårdtagaren har minskat på födointaget ofrivilligt är det alltså en stark indikator på att hon riskerar undernäring. Figur 2. Födointag och MNA-sf Ingen förändring Födointaget minskat något Födointaget minskat avsevärt Viktförlust under de senaste tre månaderna? Om vårdtagaren har gått ned i vikt är det en indikation på att hon riskerar att vara undernärd. För fem vårdtagare hade viktnedgången varit kraftig (mer än 3 kg), de har ett medel MNA-sf på 4,8. Att ha gått ned mellan 1 och 3 kg gav ett snitt på 8,69. För 24 av 122 personer ( procent) var viktförändringen okänd. Spridningen av poäng i MNA-sf hos dessa var stor. Det var två personer som bara fått avdrag på den här frågan, medan 6 personer hade MNA-sf 6 eller lägre. Medel var 8,2. Det är alltså mycket vanligt att man inte väger vårdtagare som riskerar undernäring, eller är undernärda. Det här visar att det faktiskt är en stor riskfaktor för undernäring att inte känna till vårdtagarens vikt och att det är viktigt att regelbundet väga alla vårdtagare. Viktförlust är alltså starkt kopplad till ett lågt MNA-sf. Speciellt om viktförlusten varit kraftig.

6 Antal vårdtagare Antal vårdtagare 6 Figur 3. Viktförlust och MNA-sf Ingen viktförlust Viktförlust mellan 1 och 3 kg Viktförlust okänd Viktförlust mer än 3 kg Rörlighet En tredjedel (32, procent) av vårdtagarna är säng eller rullstolsbunden. Minskad rörlighet är förknippad med undernäring vilket även syns här. Medel var 8, för säng eller rullstolsbundna. Frågan säger egentligen mer om de som klarar av att gå ut med eller utan hjälpmedel eftersom de flesta (74 procent) av dess hamnar i kategorin ej undernärd. Figur 4. Rörlighet och MNA-sf Går ut med eller utan hjälpmedel Kan ta sig ur säng/rullstol men går inte ut Säng- eller rullstolsbunden

7 Antal vårdtagare 7 Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste tre månaderna? Psykisk stress eller akut sjukdom är förknippat med lågt MNA-sf. Det var 23 vårdtagare som varit psykiskt stressad eller haft sjukdom under de senaste tre månaderna. Deras medel var 7,91. Akut sjukdom eller psykisk stress är alltså starkt kopplat till risk för undernäring. Figur. Psykisk stress eller akut sjukdom och MNA-sf Ej psykiskt stressad eller haft akut sjukdom Psykiskt stressad eller haft akut sjukdom Neuropsykologiska problem Majoriteten av de screenade är dementa förvirrade eller deprimerade, 86 av 122 det vill säga 7 procent. Av de 36 personer som inte är dementa, förvirrade eller deprimerade är det 11 som hamnar i kategorin risk för undernäring. Av dessa 11 var det 7 som hade 11 poäng, alltså på gränsen till ingen risk för undernäring. Att inte vara dement/förvirrad innebär alltså vanligen att man inte riskerar undernäring. Att vara lätt förvirrad/dement innebär inte heller nödvändigtvis att man riskerar undernäring, deras medel MNA-sf är 1,47. En svår demens/förvirring/depression ger dock ett tydligt samband med ett medelvärde på 8,26.

8 Antal vårdtagare 8 Figur 6. Neuropsykologiska problem och MNA-sf Inga neuropsykologiska problem Lätt förviring/demens Svår förvirring/demens eller depression Body Mass Index (BMI) Det var 9 vårdtagare som hade ett BMI under 19 och deras medel på MNA-sf var 6,88. Det var 12 personer som hade ett BMI mellan 19 och 21. De hade ett medel MNA-sf på 6,91. Ett BMI under 21 är alltså mycket starkt förknippat med undernäring. Ett BMI på 21 till 23 var inte lika starkt förknippat med ett lågt MNA-sf, medel var 1,48. Riktlinjerna från socialstyrelsen anger att personer över 7 år bör ha ett BMI på över 22. Även vårdtagare med ett BMI över 23 kan vara undernärda. Av de 78 personer som har ett BMI över 23 har 2 ett MNA-sf på. Dessa är troligen undernärda eller i mycket stor risk för att vara det, trots att de har BMI över 23. Faktum är att 38 av 76 vårdtagare, det vill säga precis hälften, av de med BMI över 23 har ett MNA-sf på 11 eller lägre. De hamnar alltså i risk för undernäring. 22 av 122 (18 procent) hade ett BMI över 3, vilket i normalbefolkningen är klassat som fetma. Den som hade högst BMI hade 4. Medel BMI för de med fetma var 33,8. 32 av 122 (26 procent) hade ett BMI under 22, vilket klassas som undervikt för personer över 7. Den som hade lägst BMI hade 12,3. Medel BMI för underviktiga var 19,6. Det totala medlet på BMI var 2, Man kan se ett mycket tydligt samband mellan lågt BMI och lågt poäng på MNA-sf.

9 Antal vårdtagare 9 Figur 7. BMI och MNA-sf BMI 23 eller mer BMI 21 till mindre än 23 BMI 19 till mindre än 21 BMI mindre än Skillnader mellan män och kvinnor Andelen kvinnor på särskilt boende var 7 procent, och det speglar hur det ser ut i resten av landet. Kvinnorna hade ett medel MNA-sf på 1,1. Männen hade ett medel MNA-sf på 1,. Det är vissa, inte särskilt stora, skillnader i grupperna. Det är svårt att bedöma om skillnaderna är av betydelse. Skillnader mellan särskilda boenden När man letar efter skillnader hittar man alltid något. Det är en statistisk effekt att slumpen orsakar skillnader, speciellt när de undersökta objekten är få. De skillnader vi hittar behöver inte ha någon direkt orsak med boendet, utan kan vara en effekt av att vi aktivt letat efter skillnader. Det är också så att många av frågorna i MNA-sf i viss mån är bedömningsfrågor även ifall det finns en manual som beskriver hur man ska svara på frågorna. Poängsättningen kan variera något beroende på vem som gör bedömningen och olika boenden kan ha något olika grund i bedömningarna. Hur gör man till exempel om man har en vikt som är 4 månader gammal och vårdtagaren gått ned 1 kg. Ska det bedömas som om viktnedgången är okänd de senaste tre månaderna? Med reservation för att tolkningen är osäker presenteras ändå vissa siffror. Enhet man kvinna Ålder vikt längd BMI MNA-sf Allégården ,3 67,9 167,2 24,3 9,9 Sörbygården 7 8, ,2 28,6 11,3 Ekebacken 26 86,3 63,9 161,2 24,7 9,6 Dinglegården ,6 63,7 19,4 24,9 1,4 Vässjegården 7 1 8,2 7,2 167,9 24,9 1,3 Munkedal , 68,1 163, 2, 1,2

10 1 Vilka vårdtagare som finns på boendena spelar naturligtvis stor roll. Om vårdtagarna är sjukare så blir MNA-sf lägre bland annat eftersom frågan om neuropsykologiska problem ger poängavdrag. Det visade sig dock att trots att Ekebacken har minst antal vårdtagare med neuropsykologiska problem (8 procent) var deras MNA-sf lägst. I kommunen var det 7 procent av vårdtagarna som hade en lätt eller svår förvirring, demens eller depression. Det var vanligast förekommande på Allégården med 91 procent. Det som man säkrast kan konstatera av jämförelsen är att vårdtagarna på Sörbygården har ett väsentligt högre BMI jämfört med andra boenden. Diskussion MNA-sf är en screening som hittar vårdtagare som riskerar undernäring. Om screeningen visar på risk för undernäring är det tänkt att man ska gå vidare och komplettera undersökningen. Man kan då konstatera om det är undernäring, risk för undernäring eller inte undernäring. I vår studie var 8 procent av vårdtagarna i risk för undernäring enligt MNA-sf. Det innebär alltså inte att 8 procent faktiskt är undernärda. Det kommer alltid att vara en del vårdtagare som hamnar i kategorin risk för undernäring enligt MNA-sf eftersom vissa av faktorerna är svåra att påverka. Genom att bli bättre på att observera problem med mat och måltider kan dock poängen höjas genom att viktförlust och försämrat matintag på ett tidigare stadium kan behandlas. God mat, kommunikation, tydliga rutiner och möjlighet till individanpassning är grunden för att minska risken för undernäring. När en vårdtagare närmar sig det palliativa skedet går hon ofta ner i vikt. Det gäller då att ta särskild hänsyn till vårdtagarens behov. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska får göra en bedömning hur situationen ska hanteras. I kommande undersökningar blir andelen i risk för undernäring antagligen något lägre eftersom vårdtagarens vikt i större grad kommer att vara känd. De tre frågorna som visar sig vara av störst vikt är minskat födointag, viktförlust och BMI. Återigen ser man hur betydelsefullt det är med regelbundna vägningar av vårdtagaren. Viktkontroll Det visade sig att viktförlust var starkt kopplat till risk för undernäring. För att hitta en pågående viktnedgång i ett tidigt stadium, och sätta in behandling, är det viktigt att regelbundet kontrollera vårdtagarens vikt. De vårdtagare som riskerar undernäring bör vägas åtminstone var 3:e månad, betydligt oftare om vårdtagaren är under utredning. Resultatet av frågan om viktförlust visar på betydelsen av att följa vårdtagarens vikt. De vårdtagare vars tidigare vikt var okänd, och som man därmed inte kunde säga om de gått ned i vikt, hade ett lägre poäng (medel 8,2) på MNA-sf än de som haft en viktnedgång på 1-3 kg (medel 8,69). Delvis är det en effekt av att det i formuläret ger ett större poängavdrag om viktförändringen är okänd, men faktum kvarstår att de med okänd viktförändring ändå får ett lågt medelpoäng. Det här visar att det är viktigt att väga alla oavsett om vi tror att de är undernärda eller

11 11 inte. Det ska inte saknas vikt och längd på någon vårdtagare såvida hon/han inte undanbett provtagning. Man kan också ställa sig frågan varför det är så många med lågt MNA-sf som vi inte har någon vikt på. Har vi aldrig fått en vana att väga vårdtagarna? Vill vi inte störa dem? Tror vi inte att de kan vara undernärda? Eller tycker vi att det är onödigt att väga dem då vi ändå inte vet hur vi ska behandla dem? BMI För normalbefolkningen är optimalt BMI -2. Det klassas som övervikt om BMI är 2-3. BMI över 3 klassas som fetma, då börjar de negativa hälsoeffekterna bli påtaliga. När det gäller de äldre (över 7 år) finns bara rekommendationen att BMI bör vara över 22. Det finns ingen övre gräns för ett ohälsosamt BMI. Det är dock rimligt att anta att svår fetma inte heller är hälsosamt för äldre. Det finns studier som visar att äldre feta som blir skröpliga har sämre överlevnad än ickefeta. Andra studier visar att ett BMI runt 3 ökar överlevnaden. Lägger man till etiska aspekter på behandling av fetma hos äldre bör man vara mycket restriktiv. Det var 26 procent som hade ett BMI under 22 vilket av socialstyrelsen klassa som undervikt. Med bra mat och tydliga rutiner borde man kunna minska antalet vårdtagaren med BMI under 22. Slutord Troligen finns det undernärda i Munkedal. Vi har använt oss av MNA-sf som delar in vårdtagarna i risk för undernäring och ej risk för undernäring. Det är 8 procent av vårdtagarna som hamnar i kategorin risk för undernäring. Det är jämförbart med andra kommuner i Sverige. På Skogslyckans äldreboende i Uddevalla genomförde man mätningar med MNA-sf under 7 som visade att 7 procent hamnade i kategorin risk för undernäring. För att hamna i kategorin undernärd måste man göra den slutgiltiga bedömningen, som vi i dagsläget inte har gjort. Om man jämför med några andra kommuner som gjort hela undersökningen kan man se att ungefär en tredjedel av de som hamnat i kategorin risk för undernäring slutligen hamnar i kategorin undernärd. Om man antar att det även stämmer i Munkedal kan man räkna med att ca procent av vårdtagarna är undernärda. Att de vårdtagare som bor på särskilt boende riskerar undernäring är i sig inte så konstigt, de har sjukdomar och/eller känner otrygghet, har funktionsnedsättningar eller andra orsaker som gör att de inte klarar av att bo hemma. Utan hjälp skulle de inte klara sig. Vi måste göra vad vi kan för att deras vistelse på särskilt boende ska bli så bra som möjligt. För att de ska må bra, och fortsätta må bra, är det viktigt att de serveras bra mat med möjlighet till individanpassning. Problem med mat och måltider, med risk för undernäring, måste upptäckas tidigt eftersom det minskar vårdtagarens lidande. Vid hög ålder är det svårt att bygga upp ny vital vävnad. Muskler och organ som förbränts vid viktnedgång ersätts framför allt med fettvävnad om den gamla går upp i vikt. Det är ytterligare en av anledningarna att en viktnedgång ska upptäckas och behandlas i ett tidigt skede. För att minska risken för undernäring har rutiner för mat, måltider och nutritionsbehandling antagits av omsorgschef och MAS Rutinerna beskriver tillvägagångssätt och ansvar för mat, måltider och nutrition i kommunens särskilda boenden. Vid risk för undernäring är det är sjuksköterskornas uppgift att, tillsammans med omvårdnadspersonal och eventuella kompletterande uppgifter, bedöma om och

12 vilka åtgärder som ska sättas in. Vid undernäring är maten en del av den medicinska behandlingen med samma behov av utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. 12

13 Bilaga 1. MNA-sf består av bakgrundsuppgifter och den initiala bedömningen. 13

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför?

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009 Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [ ]

Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [ ] Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [2004-08-12] 2004-08-12 1 Om mitt arbete I mitt arbete har jag haft förmånen att utföra fyra stycken studier

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Mätning av nattfasta på särskilt boende, oktober 2016

Mätning av nattfasta på särskilt boende, oktober 2016 1(7) Datum 2016-12-06 Handläggare Leg Dietist Annika G Hansson Omsorgsförvaltningen 0451-26 87 50 0709-818750 annika.hansson@hassleholm.se Mätning av nattfasta på särskilt boende, oktober 2016 Bakgrund

Läs mer

Bedömningsinstrument 1. Trycksår 2. Undernäring 3. Fall

Bedömningsinstrument 1. Trycksår 2. Undernäring 3. Fall Bedömningsinstrument 1. Trycksår 2. Undernäring 3. Fall 1a. Bedömningsinstrument för trycksår Grad 1. Kvarstående rodnad Grad 2. Ytliga sår eller blåsa Grad 3. Sår ner till underhuden Grad 4. Sår ner till

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14 Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!

Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! HILMAS SLÄKTTRÄFF I HALLSBERG! Hallsberg 2009-04-29 Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! 1 Äldreomsorg är något de gamla måste vänja sig vid vare sig de vill eller inte AINA, 8 ÅR

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Ekbackens äldreboende Hus K Verksamhetsår: 2013 Förenade Care AB driver sedan 2008-04-01 Ekbackens äldreboende hus K på entreprenad från Sundbyberg

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring...

Läs mer

Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen).

Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen). Riskbedömning Ska utföras: Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen). # Inom tre veckor när kund flyttar in eller påbörjas inom hemsjukvård # En gång/år eller vid

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009.

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009. SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG OCH OMSORG O M PERSONER MED FUNKTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.1.-73/10 SID 1 (12) 2010-02-16 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08-508

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:20)

Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:20) sida 1 2015-06-03 Dnr: 2015-120 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: Socialstyrelsen 2015/1650/FS Dnr: SKL 12/18853 Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Linneas tandvårdsbesök!

Linneas tandvårdsbesök! Linneas tandvårdsbesök! Ett förbättringsarbete inom Linnea-6 projektet RoseMarie Hansen Leg. Tandhygienist, sjukhustandvården Växjö Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, folktandvården Tingsryd 1. Bakgrund

Läs mer

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS Sammanfattning I patientsäkerhetsberättelsen för Pilträdets servicehus ingår den årliga kvalitetsgranskningen gjord av MAS och MAR enligt Questa med

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse 2012 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2012 Avvikelser Samtliga avvikelser registrerades och dokumenterades enl. rutin. Sjuksköterskorna

Läs mer

Uppföljning av kvalitetsgarantier i äldreboendet

Uppföljning av kvalitetsgarantier i äldreboendet FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen Socialkontoret Elisabeth Gerhardsson, Verksamhetsutvecklare Tfn 0515-85322 E-post elisabeth.gerhardsson@falkoping.se Datum 2004-03-29 Dnr 1 (8) Uppföljning av kvalitetsgarantier

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Projektrapport del 2

Projektrapport del 2 Projektrapport del 2 Kartläggning av undernäring inom hemsjukvården Ett matutvecklingsuppdrag som syftar till att implementera rutin undernäring i hemsjukvården PROJEKTLEDARE: JOSEFIN NYBERG 2012-01-13

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Nyköping 2015-02-17 Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Riggargatan Verksamhetsår: 2014 Förenade Care AB driver sedan 2010 Riggargatans äldreboende på entreprenad och uppdrag från

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE

KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 006-295-08 SID 1 (7) 2008-07- 30 Handläggare: Kerstin Callinggård/MAS Telefon: 08-508 08 033 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förvaltning

Landstingsstyrelsens förvaltning Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.

Läs mer

Om projektet. Rätt mat. inom. äldreomsorgen. En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner. Utredare: Christina Sollenberg

Om projektet. Rätt mat. inom. äldreomsorgen. En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner. Utredare: Christina Sollenberg Om projektet Rätt mat inom äldreomsorgen En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner Utredare: Christina Sollenberg I projektet Rätt mat inom äldreomsorgen har de gluten- och

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsvårdsprocessen Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård

Läs mer

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Riggargatan Verksamhetsår: 2011 Förenade Care AB driver sedan 2010 Riggargatans äldreboende på entreprenad av uppdrag från Nyköpings kommun. Förenade

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013 Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE

KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE Sommarhemmet, Bohusgården, Skogslyckan, Unneröd NUTRITIONSPROJEKTET DELRAPPORT 2 Augusti 2009 Eva Abrahamsson, leg. sjuksköterska Johanna Calles,

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Den fortsatta driften av Postiljonens vård- och omsorgsboende

Den fortsatta driften av Postiljonens vård- och omsorgsboende Avdelningen beställare äldreomsorg, funktionsnedsättning, individ och familj inklusive socialpsykiatri Sida 1 (6) 2015-12-09 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Michael Boström 08 508 18 156 Till

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter

Läs mer

Information vård och omsorg

Information vård och omsorg Information vård och omsorg Uppdrag ge äldre och andra i behov av stöd, vård och omsorg, en god omvårdnad och hälso- och sjukvård. förebyggande verksamhet och stöd till anhöriga. varje människa ska få

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

Rapport från en enkätstudie kring näringsfrågor och fysisk aktivitet till alla personer över 75 år i Solna Stad sommaren 2002

Rapport från en enkätstudie kring näringsfrågor och fysisk aktivitet till alla personer över 75 år i Solna Stad sommaren 2002 Projekt Seniorstaden Hallen Rapport från en enkätstudie kring näringsfrågor och fysisk aktivitet till alla personer över 75 år i Solna Stad sommaren 22 Stockholm 293 Gunnar Akner, överläkare, med dr Eva

Läs mer

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Delprojektet har utbildat omvårdnadspersonal inom kost och nutrition med syfte att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Dnr Son 2017/228 Drift av nytt särskilt boende i Kallhäll

Dnr Son 2017/228 Drift av nytt särskilt boende i Kallhäll TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2017-10-02 Socialnämnden Dnr Son 2017/228 Drift av nytt särskilt boende i Kallhäll Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Det nya särskilda boendet på Smedvägen i Kallhäll

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Svar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gällande beslut vid tillsyn av handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn

Svar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gällande beslut vid tillsyn av handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn sida 1 2016-01-18 Dnr: 2015-332 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Svar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gällande beslut vid tillsyn av handläggning av ärenden gällande ensamkommande barn IVO

Läs mer

Handledning till nutritionsbedömning Med Mini Nutritional Assessment (MNA)

Handledning till nutritionsbedömning Med Mini Nutritional Assessment (MNA) Handledning till nutritionsbedömning Med Mini Nutritional Assessment (MNA) Översatt och anpassad till svenska förhållanden av Mitra Unosson, Anna-Christina Ek, Ulla Wissing, Margareta Bachrach-Lindström,

Läs mer

Dnr Son 2013/259 Kartläggning av profilboenden och utredning av behovet av profilboenden i Järfälla

Dnr Son 2013/259 Kartläggning av profilboenden och utredning av behovet av profilboenden i Järfälla TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2013-03-01 Socialnämnden Dnr Son 2013/259 Kartläggning av profilboenden och utredning av behovet av profilboenden i Järfälla Förslag till beslut Socialförvaltningen s förslag 1.

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014 Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND 3 1.1 Patientsäkerhetslagen 3 1.2 Kvalitetsledningssystem 3 1.3 Patient lag 4 1.4

Läs mer

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Tidig identifiering av mest sjuka äldre Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer