Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Transkript

1 Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes sjukdomstillstånd, anpassad näringstillförsel Näringsproblem i vård och omsorg, Socialstyrelsen, rapport 2000:11 Sophie Rodebjer, dietist Lasarettet i Enköping

2 Den 17 november genomfördes Dagen Nutrition i Landstinget i Uppsala län, Lasarettet i Enköping deltog för första gången. Mätningen syftar till att få en uppfattning om hur väl Lasarettet når upp till de mål avseende nutritionen som finns angivna i Landstinget i Uppsala läns Nutritionspolicy. Dagen Nutrition genomförs årligen som en punktprevalensmätning under ett dygn. Ansvarig för utförandet av prevalensmätningen är Nutritionsrådet på Lasarettet. Landstingets Nutritionsmål Ett bra näringstillstånd är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. En rätt sammansatt kost ska tillgodose människors energi- och näringsbehov för att minska risken för malnutrition och kostrelaterade sjukdomar. Malnutrition är ett tillstånd som uppkommer av ett för litet, för stort eller obalanserat intag av energi, protein eller andra näringsämnen och som leder till mätbara ogynnsamma effekter på vävnader, organ, kroppskonstitution, kroppsfunktioner och kliniska behandlingsresultat (Elia et al 2000). Nutrition ska betraktas som en del i den medicinska behandlingen och underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering, dokumentation och uppföljning (Socialstyrelsen 2000). Genom rutinmässig bedömning av nutritionsstatus kan patienter med nutritionell risk identifieras och nutritionsproblem tidigt åtgärdas (Hinke et al 2005). Fasta rutiner, teamarbete och definierade ansvarsområden för läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, dietister, köks- och annan personal, är förutsättningar för en optimalt fungerande nutritionsvård. Informations- och undervisningsmaterial samt råd om nutrition som lämnas ut till patienten ska vara framtagna av personal med nutritionskompetens och vara evidensbaserad. Sjukdomsrelaterad undernäring Undernäring är vanligt i samband med sjukdom. 25 svenska studier, som omfattade drygt patienter, var 28 procent undernärda (Socialstyrelsen 2000). Bland kroniskt sjuka äldre var prevalensen ännu högre. Konsekvenserna är försämrad livskvalitet, lidande, försämrad funktionsförmåga och ökad risk för annan sjuklighet och död samt att det förbrukar stora resurser (SKL 2011) Hälsoekonomiska aspekter på sjukdomsrelaterad undernäring Undernärda patienter utnyttjar betydligt mer av vårdens resurser än dem som inte är undernärda. I Storbritannien har man räknat ut att den totala kostnaden är 1753 pund per patient, jämfört med 750 pund per patient. Kostnaden för undernäring ökar alltså med 1003 pund per patient (Guest JF et al 2011). År 2007 beräknades den totala kostnaden för sjukdomsrelaterad undernäring till 13 miljarder pund (Elia M et al 2010). I Sverige saknas än så länge hälsoekonomiska studier för undernäring.

3 Övervikt och fetma Övervikt åtföljs av flera förändringar i kroppen och leder till stigande blodtryck, högre blodfetter och störd sockerreglering, och alla dessa förändringar påskyndar åderförkalkningen. En rad andra sjukdomar är också associerade med övervikt och fetma såsom vissa cancersjukdomar, gallsten och leverpåverkan, samt muskel- och ledbesvär. Det kan också orsaka psykologiskt lidande, inte minst pga omgivningens intolerans och okunnighet, och medföra negativa sociala konsekvenser, vilket leder till påtagligt sänkt livskvalitet som kan jämföras med andra svåra och livshotande sjukdomar (SBU 2002). Hälsoekonomiska aspekter för övervikt och fetma Efter genomgång av hälsoekonomiska studier runtom i världen så uppskattar SBU i sin rapport att de direkta kostnaderna för fetma och fetmarelaterade sjukdomar är omkring 2 procent av Sveriges totala sjukvårdskostnader vilket motsvarar cirka 3 miljarder kronor. Resultat Tabell 1. Lasarettets samtliga avdelningar inom Medicinskt centrum och Kirurgiskt centrum deltog i mätningen Division Avdelningar ant. Medicinskt centrum 4 Kirurgiskt centrum 1 Totalt 5 Totalt finns inrapporterade uppgifter från patienter 70 patienter där energibehov och energiintag kunnat beräknas. I data för dessa har 5 angivit operation/fasta under mätdygnet. Dessa är inte medtagna i beräkning för energiintag och i hur hög grad man når upp till beräknat energibehov. Screening för malnutrition Av de 70 patienter som var inlagda på lasarettet under dygnet 17 november 2011 så screenades 36% för malnutrition. Av de bedömda patienterna så var 60% i riskzonen för malnutrition (21% av samtliga inneliggande). Ingen bedömdes som malnutrierad. 31% av inneliggande patienter rapporterades ha ätsvårigheter. Vikt och viktutveckling 40% av de inlagda patienterna hade ett BMI utanför normalgräns, det vill säga antingen undervikt eller övervikt. 74% av patienterna hade en känd viktutveckling, utav dessa hade 33% (17 personer) ofrivilligt gått ned i vikt, 4 personer var drabbade av ofrivillig viktuppgång. Åtgärder För 17% av patienterna hade vårdplan nutrition upprättats.

4 Tabell 2. Resultat för Lasarettet i Enköping Deltagare n 70 Kön K/M ) 35 kvinnor RESULTAT DELMÅL Ålder, median 78 år Antal nutritionsbedömda (%) 36% Minst 70% av patienterna ska nutritionsbedömas inom 24 timmar efter inskrivning. 35 män Ingen risk för 14% malnutrition % Risk för malnutrition % 21% (60% av bedömda) Malnutrierad % - Antal med vårdplan för nutrition (%) 17% Svarar endast på om vårdplan finns, ingen koppling till nutritionell risk Ätsvårigheter % 31% BMI utanför normalgräns (%) 40% Lågt BMI <20 om <70år 12 st < 70 år med lågt BMI (17%) eller 22 om 70 år 0 st >70 år med lågt BMI Högt BMI 30 (%) 23% Viktutveckling känd (Ja) % 74% Ofrivillig viktförlust % 24% Ofrivillig viktuppgång % 6% Fasta för 5 personer operation/undersökning antal/ % Minst 70 % av patienterna med nutritionell risk skall ha en vårdplan. Kommentar: I dokumentationen på lasarettet grupperas ofta patienter med risk för, och med, malnutrition in i samma kategori under benämningen Risk för malnutrition. Detta kan vara anledningen till att noll patienter bedömts som malnutrierade.

5 Tabell 3: Energiintag i % av beräknat behov och andel som har ett energiintag på minst 75% av beräknat behov Analyserat på de som ej angivit fasta eller operation under mätdygnet. Deltagare (n) 65 Energiintag i % av beräknat behov. Medelv. /medianv. (min-max) Energiintag 75 % av beräknat energibehov (%) Energiintag medel RESULTAT 2011 DELMÅL 2011 Medelintag 69% Medianintag 67% Min-Max 10%-141% Energiintaget täcktes till minst 75% av energibehovet hos 37% av patienterna 1300 kcal Energiintaget täcks till minst 75 % av energibehovet hos minst 70 % av patienterna. Energiintag i % av beräknat behov. Lasarettet i Enköping 30 Antal % 26-50% 51-75% % % % Energiintag i % Kommentar: Ett energiintag på 100% av beräknat energibehov är inte att förvänta, men det är önskvärt att flertalet ligger i intervallet % och endast en liten andel befinner sig i ytterkanterna.

6 Slutkommentar Lasarettet deltog för första gången i mätningen. Resultatet speglar både patienternas tillstånd men också verksamhetens utvecklingsbehov. Malnutrition är resurskrävande och bör med tanke på hur mycket det kostar vården vara ett prioriterat område att arbeta förebyggande inom. Nutritionsrådet kommer att använda sig av kaizen för att utifrån resultatet kunna utveckla verksamheten. Referenser Elia et al. Total energy expenditure in the elderly. Eur J Clin Nutr 2000;54 S3:S92-S103 Elia et al Malnutrition in the UK: policies to address the problem. Proc Nutr Soc Nov; 69(4): Guest et al. Health economic impact of managing patients following a community-based diagnosis of malnutrition in the UK. Clin Nutr. 2011Mar 13. Hinke et al. Effectiveness and cost-effectivness of early screening and treatment of malnourished patients. Am J Clin Nutr 2005;82: Socialstyrelsen. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. SoS-rapport 2000:11. ISBN Socialstyrelsen. Folkhälsorapport SoS-rapport ISBN Statens beredning för medicinsk utvärdering. Fetma problem och åtgärder. SBU-rapport Sveriges kommuner och landsting. Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Undernäring, Åtgärder för att förebygga. 2011