Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert"

Jan Olofsson
för 5 år sedan
Visningar:

Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2012-10-22 Reviderad (av vem och datum) Beslutad

1 Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, Dnr Process: Giltig till och med: Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

2 1 Inledning Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister där varje person som är 65 år eller äldre registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena för fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Utförligare information om Senior alert finns på I Patientdatalagen (2008:355) 7 kap står det skrivet om nationella och regionala kvalitetsregister. Enligt lagen får inte personuppgifter behandlas om den enskilde motsätter sig detta. Den enskilde ska alltid få information om att han/hon alltid, när som helst, kan begära att uppgifter tas bort i vilken utsträckning personuppgifter inhämtas från annan källa än den enskilde eller dennes patientjournal vilka kategorier av mottagare som personuppgifter kan komma att lämnas ut till 1.1 Definitioner av begrepp Kvalitetsregister en automatiserad och strukturerad samling av personuppgifter som inrättats särskilt för ändamålet att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet. Kvalitetsregistren ska möjliggöra jämförelse inom hälso- och sjukvården på nationell eller regional nivå. (Patientdatalagen 2008:355 7 kap 1 ) 1.2 Syfte Syftet med riktlinjen är att tydliggöra ansvaret för vem som gör vad i arbetet med senior alert. 1.3 Mål Det övergripande målet med Senior Alert är att kunna förebygga skador och främja hälsan. Målet med riktlinjen är att säkra att alla brukare i hemsjukvård och på kommunens särskilda boende ska erbjudas en riskbedömning enligt senior alert och erbjudas lämpliga åtgärder i de fall det finns risker. Genom att arbeta med riskbedömningar ska verksamheten förbättras och utvecklas. 2 Vem Riktlinjen gäller i kommunens äldreboende samt i hemsjukvården och för de brukare som fyllt 65 år. Sid 1

3 3 Hur Under denna rubrik finns information om vad som ska göras, när det ska göras och vem som ansvarar för vad när det gäller riskbedömningar enligt Senior Alert. 3.1 Information till enskild Vårdtagaren eller närstående/god man ska informeras om att uppgifter registreras i Senior alert. Detta görs genom att anslå informationen om kvalitetsregistret senior alert på varje boendeavdelning eller på annan lämplig plats där man vet att brukare och anhöriga läser information. Det finns också en informationsbroschyr som ska finnas tillgänglig för den som önskar ta del av den Ansvar för information till enskild Respektive enhetschef på boendet ansvarar för att det finns rutiner för att brukare och/eller anhöriga får information om Senior Alert och kännedom om informationsbroschyren. 3.2 Riskbedömning generellt När en vårdtagare flyttar in på ett boende/skrivs in i hemsjukvård ska en riskbedömning göras gällande trycksår, nutrition och fall. Alla 3 riskbedömningarna bör om möjligt göras vid samma tillfälle och av en och samma person När ska första riskbedömningen göras? Riskbedömningarna bör göras inom 2 dygn från inflyttning/inskrivning men senast inom 1 vecka. För korttidsenheten på Lilldals äldreboende gäller att det ska göras inom 2 dygn Hur ofta ska riskbedömning göras? Riskbedömning görs vanligtvis 1-2 gånger per år/vårdtagare men oftare om personen får försämrat hälsotillstånd, ökat antal fall, viktnedgång eller trycksår. Datum för nästkommande riskbedömning skrivs in i Senior alert Instrument för riskbedömning I Tjörns kommun använder vi instrumentet Riskbedömningsblankett grund Mod NORTON, SFMNA och DFRI för att göra riskbedömningarna. Om riskbedömning inte går att utföra med instrumenten och om den äldre ändå bedöms ha risk registreras det. Sid 2

4 Riskbedömning på särskilda boende Omvårdnadspersonalens ansvar Den omvårdnadspersonal på boendet som gör ankomstsamtalet med vårdtagaren ansvarar för att en riskbedömning blir gjord och fyller i riskbedömningsblanketten. Omvårdnadspersonalen gör direkt, utifrån sin kompetens, de förebyggande åtgärderna som de kan och registrerar även dessa på blanketten. Omvårdnadspersonalen lämnar riskbedömningsblanketten lämnas till patientansvarig sjuksköterska, PAS Patientansvarig sjuksköterskas ansvar (PAS) Enhetschef och PAS på varje boende enas om var riskbedömningarna ska läggas när omvårdnadspersonalen gjort sina uppgifter. PAS tar kopia på riskbedömningen och lägger i internpostkuvert till Kommunrehab Tjörns Vårdcentral så att riskbedömningen snarast når AT/SG. PAS ansvarar för, att utifrån sin kompetens, sätta in ytterligare preventiva åtgärder i de fall det behövs. Vårdplaner upprättas i alla de fall där det framkommer någon form av risk. 3.3 Riskbedömning i hemsjukvård Patientansvarig sjuksköterskas ansvar (PAS) PAS ansvarar för att en riskbedömning blir gjord och fyller i riskbedömningsblanketten. PAS gör, utifrån sin kompetens, de förebyggande åtgärder som kan göras direkt och registrerar dessa på blanketten. PAS tar kopia på riskbedömningen och lägger i internpostkuvert till Kommunrehab Tjörns Vårdcentral så att bedömningen snarast når AT/SG. PAS ansvarar för att vårdplaner upprättas i alla de fall där det framkommer någon form av risk. Sid 3

5 3.4 Planerade åtgärder efter riskbedömning särskilda boenden och hemsjukvård Så snart som möjligt, efter att riskbedömning är gjord, ska berörda professioner (PAS, enhetschef, SG, AT) på planerade teammöten resonera tvärprofessionellt om resultatet från riskbedömningen, bakomliggande orsaker och planera förebyggande åtgärder. Blanketten Bakomliggande orsaker ska användas. Förslag på förebyggande åtgärder finns på riskbedömningsblankettens baksida. I samråd med den äldre erbjuds och utförs evidensbaserade förebyggande åtgärder av olika professioner. Markera på blanketten de förebyggande åtgärder som vidtagits. Vid teammötet ska gruppen besluta om ett "kollektivt" datum för uppföljning, dvs. när avstämning angående de planerade åtgärderna ska göras. Datumet anges på blanketten. Uppföljning inom kommunal verksamhet och hemsjukvård görs vanligtvis inom 1-4 månader. I Senior alert kan registreras om den äldre avböjer åtgärd eller om vårdgivaren avböjer åtgärd för vårdtagare i livets slutskede Ansvar PAS sammankallar till teammöten och ansvarar för att uppföljning av det som bestäms på mötet görs. 3.5 Registrering av riskbedömning och planerade åtgärder i registret, Senior Alert När alla momenten är genomförda, dvs riskbedömningen är gjord, bakomliggande orsaker identifierade och nedskrivna och åtgärder vidtagna så lämnar PAS dessa blanketter till nattsjuksköterskorna. Det är nattsjuksköterskorna som registrerar uppgifterna i registret. Om en person flyttar mellan enheter så kan åtgärder som är påbörjade på en tidigare enhet och fortfarande är aktuella på den nya enheten ska stå kvar i Senior alert. 3.6 Dokumentation i omvårdnadsjournal Att riskbedömning är gjort samt resultat av riskbedömningen dokumenteras i Magna Cura. Vårdplaner upprättas i alla fall där det förekommer någon form av risk. Rehabplaner upprättas i de fall det bedöms nödvändigt Sid 4

Relevanta dokument

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning