Projektrapport del 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport del 2"

Transkript

1 Projektrapport del 2 Kartläggning av undernäring inom hemsjukvården Ett matutvecklingsuppdrag som syftar till att implementera rutin undernäring i hemsjukvården PROJEKTLEDARE: JOSEFIN NYBERG (16)

2 Sammanfattning Genom verktyget MNA har en kartläggning av undernäring inom hemsjukvården genomförts i Katrineholm kommun under hösten stycken av 454 stycken brukare inskrivna med insatsen hemsjukvård har erbjudits en riskbedömning avseende undernäring. Av dessa har 116 stycken brukare tackat ja till en sådan medverkan. Av dessa brukare bedömdes 89 stycken ha normal nutritionsstatus, 14 stycken bedömdes ha risk för undernäring och 13 stycken bedömdes som undernärda. För att komma åt dessa problem behöver hemsjukvården ha samma tillgång till dietist som inom särskilt boende. Rutiner för att upptäcka undernäring behöver implementeras genom utbildning av personal inom hemsjukvården samt biståndshandläggare. Dietist behöver även medverka vid teamträffar. Arbetet med att minska tiden med nattfastan fortlöper och mätningar genomförs vår- och höst varje år men berörs inte i denna rapport. I styrgrupp har målet under budgetperioden ändrats till max 13 timmars nattfasta. 2 (16)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Mat som medicin Kostnader för undernäring Individuell nutritionsbehandling Syfte Frågeställningar Metod Resultat Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats Referenslista Bilaga 1. Mini Nutritional Assessment Bilaga 2. Instruktion (16)

4 1. Inledning Vård- och omsorgsnämnden beslutade vid sammanträde att en handlingsplan ska tas fram av dietist för att implementera rutin undernäring i hemsjukvården. Uppdraget har diskuterats på styrgruppsmöte där handikappomsorgschef, äldreomsorgschef, chef för sjuksköterskor, avdelningschef för kost- och transport samt dietist har medverkat. För att ta fram en handlingsplan behövs en översyn om hur nuläget ser ut. Vid dessa diskussioner har det beslutats att en kartläggning av undernäring i hemsjukvården ska göras. Baserat på resultaten ska dietist ta fram förslag på vad som behöver åtgärdas. Efter diskussion med medicinskt ansvarig sjuksköterska bestämdes att kartläggningen ska genomföras under hösten 2011 av personal inom hemsjukvården med hjälp av Mini Nutritional Assesment, MNA 1 (se bilaga 1)och sedan sammanställas av dietist. Det finns idag fastställda rutiner i vård- omsorgsförvaltningen gällande förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring. Enligt dessa rutiner ska samtliga brukare, 65 år och äldre erbjudas nutritionsbedömning avseende risk för undernäring var tredje månad med MNA (bilaga 1). Dessa rutiner efterlevs inte inom hemsjukvården. Service- och tekniknämnden tillsammans med vård- och omsorgsnämnden har åtagit sig att andelen personer över 65 år på särskilt boende och i hemsjukvården som har undersökts för undernäring ska öka. Målnivå för år 2012 är 70 % och för år 2013 är 100 %. 2. Bakgrund 2.1 Mat som medicin Nutrition är en del av den medicinska behandlingen. Nutrition är lika viktigt för omsorgstagaren som läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser. 2 En förutsättning för god hälsa är ett gott näringstillstånd. Sammansättningen på maten ska vara sådan att den tillgodoser energi- och näringsbehovet. 3 Energi och näring är kroppens bränsle och byggstenar. 4 Vid ett otillräckligt näringsintag under längre tid uppkommer trött- och kraftlöshet. Detta leder till sämre möjligheter att klara av det vardagliga livets aktiviteter så som att äta och dricka, stiga upp och klä sig, klara sin personliga hygien, toalettbesök osv. 5 Man kan både verka förvirrad och ha en lägre medvetandegrad om man är undernärd. 6 Maten är för de flesta människor mer än bara energi och näring. Den är även en källa till glädje, gemenskap och välbefinnande. Vad vi äter är förknippat med vår identitet och kulturella tillhörighet. Även den sociala aspekten av ätandet är viktigt för att en måltid ska associeras med livskvalitet. En 1 MNA: Mini Nutritional Assessment, ett validerat screeningsverktyg framtaget för att upptäcka undernäring hos personer över 65 år. 2 Socialstyrelsen, Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Stockholm, september 2011, s 3. 3 Svenska livsmedelsverket, Mat och näring, för sjuka inom vård och omsorg, Uppsala, maj 2003, s 5. 4 Socialstyrelsen, s 3. 5 Svenska livsmedelsverket, s 5. 6 Socialstyrelsen, Undernäring ger onödigt lidande och dyr vård, 2011, hämtad från 4 (16)

5 måltid ger också möjlighet till samvaro och kan vara den stund på dagen som många ser fram emot. Detta gäller även äldre personer. Maten är därför inte bara en viktig del av den medicinska behandlingen, utan också en del av den allmänna omvårdnaden av äldre. Energin och näringen i maten ska också rusta den äldre för att bättre klara de sjukdomar som ofta följer med åldrandet. Hos de flesta äldre minskar energiförbrukningen med ålder pga. minskad fysisk aktivitet och minskad ämnesomsättning. Däremot är behovet av näringsämnen oförändrat. Näringsbehovet kan även vara ökat pga. olika sjukdomstillstånd. 7 De äldres mat måste därför vara av hög kvalité och anpassad efter deras behov. Hänsyn måste tas till behov av mat med olika konsistenser, olika krav på energi-/näringsinnehåll och kulturella olikheter vad gäller matvanor. Pga. ålderssvaghet och sjukdom riskerar de äldre att förlora sin förmåga att själva välja var, när och med vem man vill äta. 8 Socialstyrelsen kommer under våren 2012 ge ut nya föreskrifter som kommer vara vägledande vid tillsyner. Dessa föreskrifter grundar sig på den vägledande skriften Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring som publicerades under hösten Kostnader för undernäring Äldre utgör en allt större del av befolkningen samtidigt som medellivslängden ökar. 9 Om utvecklingen fortsätter kommer de flesta människor som föds idag bli över 100 år. Omkring 70 procent av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda. Undernäring bedöms förekomma hos 1-5 procent av de som bor hemma. 10 Kostnaderna för undernäring är stora. Beräkningar för dessa kostnader i Sverige saknas men i Storbritannien har kostnaderna studerats under många år. I en studie såg man att undernärda patienter utnyttjade betydligt mer av vårdens resurser än välnärda till en skillnad i kostnad motsvarande kronor per patient och år. Efter att hänsyn tagits för ålder och annan sjuklighet, förblev undernäring en oberoende riskfaktor för död. Framför allt drabbas äldre, och därför gäller huvuddelen av kostnaden personer 65 år och äldre. National Institute of Health and Clinical Excellence, NICE uppskattar den årliga kostnaden i Storbritannien till drygt 95 miljarder kronor för vård av dem med risk för undernäring, vilket motsvarar en kostnad på närmare 15 miljarder i Sverige Stotts NA, Whitney JA. Nutritional intake and status of clients in the home with open surgical wounds. J Commun Health Nurs 1990;7: Chandra RK. Effekt of vitamin and tracelement supplementation on immune responses and infection in elderly subjects. Lancet 1992;340: Socialstyrelsen. Näringsproblem i äldreboendet. Äldreuppdraget 1997:5. Stockholm: KopieCenter; Abrahamsson Lillemor, Andersson Agneta, Becker Wulf, Nilsson Gerd, Näringslära för högskolan, 5. Uppl, Liber, 2006, s Socialstyrelsen, Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Stockholm, september 2011, s Rothenberg Elisabeth, Ekdahl Anne, Undernärda äldre kan få rätt hjälp, Göteborgs Posten, 14 december 2011, uppdaterad den 16 december 2011, hämtad , från 5 (16)

6 2.3 Individuell nutritionsbehandling Eftersom äldre inte är någon homogen grupp behövs en individuell bedömning efter personens egna förutsättningar när kostråd ges och livsstilsförändringar rekommenderas. Fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer måste vägas in. Även friska äldre kan behöva göra kostförändringar för att förebygga sjukdom. Bland sjuka äldre med flera olika sjukdomar och begränsade resurser måste fokus ligga på livskvalitet. Regelbunden fysisk aktivitet, i den mån sådan är möjlig, förebygger förlust av muskelmassa och stimulerar aptiten. Även ett socialt nätverk, socialt stöd och sällskap vid måltiderna är positiva faktorer för ett gott näringstillstånd. 12 Ett mycket begränsat antal undersökningar finns som beskriver förekomst av undernäring 13 bland kommunala hemsjukvårdspatienter. En studie gjord 1998 med hjälp av MNA visade att 3 procent bedömdes som undernärda och 62 procent var misstänkt undernärda. 14 Hur dessa siffror ser ut i Katrineholms kommun är dock oklart. Enligt fastställda rutiner är primärvårdsdietist inom landstinget ansvarig för patienter inom hemsjukvården. Dessa brukare/patienter hamnar ofta mellan stolarna och optimalt arbete och patientsäkerheten försvåras genom denna uppdelning. I Hässelby-Vällingby har dietist genomfört ett projekt med ett mål om att omsorgspersonalen inom hemtjänsten ska få kunskap och hjälpmedel/verktyg för att kunna erbjuda de äldre vårdtagarna bra mat och måltider utifrån individens behov. Erfarenheter utifrån det arbetet är att det som gett bäst effekt är att praktiskt visa skillnaden mellan E-kost 15 och A-kost 16 för frukost och lunch/middag. Detta leder oftast till en hel del diskussion och efteråt är de mycket mottagliga för att ta emot knepen för att anpassa maten. Det brukar bli väldigt bra resultat och ge stora ringar på vattnet med vad som inhandlas hos de äldre. 12 Abrahamsson, Andersson, Becker, Nilsson s Malnutrition: Ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen som medför ett tillstånd av ökad sjuklighet. Den vanligaste formen av undernäring i svensk sjukvård är orsakad av en kombination av energi- och proteinbrist, protein-energi malnutrition (PEM). 14 Saletti Anja, Näringsproblem hos äldre med stöd från äldreomsorgen. Nordisk Geriatrik. 2004;4: E-kost: Energi- och proteinrik kost. 16 A-kost: Allmän kost för sjuka. 6 (16)

7 3. Syfte Syftet med kartläggningen var att undersöka om det förekommer undernäring i hemsjukvården och i så fall i vilken omfattning. 3.1 Frågeställningar Förekommer undernäring i hemsjukvården? I så fall i vilken omfattning? Vad behövs för att komma till rätta med eventuella problem? 4. Metod Under våren fördes diskussioner mellan dietist och medicinskt ansvarig sjuksköterska samt i styrgrupp bestående av handikappchef, äldreomsorgschef, chef för sjuksköterskor, avdelningschef för kost- och transport samt dietist. Beslut togs att kartläggningen ska genomföras av personal inom hemsjukvården under hösten och sedan sammanställas av dietist. Kartläggningen genomfördes med hjälp av MNA-formulär som är en del av Senior Alert. MNA är ett validerat screenininginstrument bestående av sex stycken frågor som är framtaget för att upptäcka undernäring hos äldre personer. Frågorna berör minskat matintag, viktförlust under de tre senaste månaderna, Body Mass Index, BMI 17 samt uppgifter om rörlighet, psykisk stress eller akut sjukdom under de tre senaste månaderna och frågor om neuropsykologiska symtom. Vid 0-7 poäng bedöms personen som undernärd; risk för undernäring (8-11 poäng) och normalt näringstillstånd (12-14 poäng)(se bilaga 1). Poäng Nutritionsstatus 0-7 p Undernärd 8-11 p Risk för undernäring p Normal nutritionsstatus Tabell 1. Förklaring av MNA-poäng. Den 4 september informerades hemsjukvårdens sjuksköterskor om att kartläggningen ska äga rum under hösten. Den 20 oktober informerades områdeschefer för de olika hemtjänstområdena om kartläggningen och man kom överens om att formulär skickades till respektive områdeschef som sedan delegerade ut det till personal inom hemsjukvården. Hemsjukvården är uppdelat i 10 olika geografiska områden, samtliga har inkluderats i denna kartläggning. Även privata utförare av hemsjukvård har kontaktats via mail där de tillfrågats om medverkan. 17 BMI: Body Mass Index. Vikt i kg genom längden i meter i kvadrat (kg/m²). 7 (16)

8 Dietist skrev från journalsystemet Sofia Omfale ut listor på de inskrivna med insatsen hemsjukvård den 24 oktober Män och kvinnor över 65 år har inkluderats i rapporten. Listorna var uppdelade områdesvis efter de som hade hemtjänstinsatser och de som inte hade det. Listor över de med hemtjänstinsatser skickades till områdeschefer för de olika hemtjänstområdena. Listor över de som inte hade hemtjänstinsatser gavs till sjuksköterska för respektive hemtjänstområde. Tillsammans med listorna följde även så många MNA-formulär som det fanns inskrivna brukare, instruktion till användning av MNA, instruktion för hur kartläggningen var upplagd (bilaga 2) samt en BMI-snurra med måttband. Personal inom hemtjänsten var välkomna att höra av sig med frågor till dietist. Möjligheten har även funnits att ta hjälp av dietist vid bedömningarna. Dietist har medverkat vid fyra stycken bedömningar. Områdeschefer för hemtjänstgrupperna har informerats om att dietist gärna medverkar på arbetsplatsträffar för att informera personal. MNA-formulären ska vara gjorda senast den 25 november. MNA-formulär som har kommit dietist tillhanda fram till den 30 december 2011 har inkluderats i rapporten efter diskussion med äldreomsorgschef. Ifyllda MNA-formulär skickades via internpost till dietist som sammanställde materialet. Vid upptäckt av undernäring eller risk för undernäring diskuterades vilka åtgärder som behöver vidtas tillsammans med personal inom hemsjukvården. Dietist eller sjuksköterska har skrivit remiss till primärvårdsdietist för de brukare som velat detta då det i nuläget inte ligger i kommundietists uppdrag. Om samtycke gavs från brukaren fördes uppgifterna in i Senior Alert. 8 (16)

9 5. Resultat Av 454 brukare inskrivna i den kommunala hemsjukvården har 207 brukare tillfrågats om de ville vara med i kartläggningen den 30 december. 11 brukare har avlidit, flyttat eller blivit inlagda och hade av den anledningen inte blivit tillfrågade. 91 brukare har tackat nej till medverkan vilket motsvarar 44 procent av de tillfrågade. 116 brukare, motsvarande 56 procent av de tillfrågade har genomgått en riskbedömning för undernäring genom MNA. Fördelningen mellan de som tackat nej skiljer sig mellan de olika hemtjänstområdena. Andelen som tackat nej sträcker sig från 6,6 procent upp till 94 procent uppdelat per område. Ingen av de privata utförarna har svarat om de vill medverka i kartläggningen. Av de som genomgått riskbedömning har 89 brukare, 76 procent enligt riskbedömningen normal nutritionsstatus, 14 brukare, 12 procent bedömdes i riskzon för undernäring, 13 brukare, 11 procent var undernärda enligt bedömningen. Det finns inga siffror på hur många remisser som skickats till primärvårdsdietist då dessa skrivits av både dietist och sjuksköterskor. Vissa brukare har redan dietistkontakt sedan tidigare men har fått förnyad kontakt för ytterligare åtgärder. 454 brukare inskrivna i den kommunala hemsjukvården. 236 brukare hade inte tillfrågats. 11 brukare hade flyttat, avlidit eller blivit inlagda. 207 brukare hade tillfrågats om riskbedömning den 30 december. 116 brukare hade genomgått en riskbedömning. 91 brukare hade tackat nej till medverkan. 89 brukare normal nutritionsst atus. 14 brukare risk för undernäring. 13 brukare undernärda. 9 (16)

10 6. Diskussion 6.1 Metoddiskussion Anledningarna till att så många brukare tackat nej till en riskbedömning kan vara många. Bristfälliga kunskaper om nutrition hos personal inom hemsjukvården kan vara en starkt bidragande faktor. Personalen behöver få bättre förståelse för arbetet med att upptäcka undernäring i god tid. Attityderna till de rutiner som finns för att upptäcka undernäring kan förbättras genom ökade kunskaper inom nutritionsområdet. Att genomföra förändringar tar tid och det behövs ett kontinuerligt arbete för att en ny rutin verkligen ska bli en rutin. Under kartläggningen har det kommit synpunkter från personal att de själva känner sig osäkra inför att ställa de frågorna som ingår i MNA-bedömningen. En sådan osäkerhet kan i sin tur skapa en osäkerhet hos brukarna och en ovilja inför att svara på dessa frågor, vilket kan vara en anledning till att brukarna inte har velat medverka i en riskbedömning. Andra kan ha tackat nej för att de inte ville vara med i registreras i Senior Alert. I sådana fall är det viktigt att dessa brukare ändå kan erbjudas en nutritionsutredning med lämpliga åtgärder utan att registreras i Senior Alert. Osäkerheten inför att ställa frågorna som finns hos personalen kan bero på att de tidigare inte gjort bedömningen och inte fått utbildning i hur frågorna ska ställas. Att det skiljer sig så mycket mellan områdena i hur stor andel som har tackat nej kan ses som att kunskapsnivåerna inom nutrition mellan områdena skiljer sig åt. Det är även ett tecken på att nutritionsarbetet inte alltid prioriteras i verksamheten. 45 procent av de som ska erbjudas en riskbedömning hade blivit erbjudna detta den 30 december. Anledningen till den låga siffran kan diskuteras. Katrineholms kommun har under året infört fritt val av utförare inom hemtjänsten. Detta har lett till nya förutsättningar för personal inom hemsjukvården vilket kan vara en anledning till att alla inte har erbjudits en riskbedömning. Det kan även bero på upplägget av kartläggningen, med en annan planering kunde resultatet blivit annorlunda. Kartläggningen har varit pressad vad gäller tid. Med ett bättre upplägg då all personal varit väl informerade om att kartläggningen ska ske kunde resultatet blivit bättre vad gäller antalet bedömningar. Vem som gjort bedömningarna har varierat i de olika hemtjänstgrupperna. I det område där alla har erbjudits en riskbedömning och andelen som tackat nej varit lägst har arbetet fördelats ut så att personalen genomfört riskbedömningen för de brukare som man är kontaktperson åt. Frågorna är framtagna för att fånga upp de som ligger i riskzon och de som är undernärda för att kunna sätta in nödvändiga åtgärder i tid, exempelvis dietistkontakt. Det är oklart om fler bedömningar hade kunnat genomföras om en dietist fått genomföra alla bedömningar. Det är personalen ute i verksamheten som känner brukarna bäst. Personalen behöver därför mera kunskap och handledning av dietist för att kunna svara på följdfrågor så att brukarna ska känna sig bekväma med att svara på frågorna. I denna kartläggning valdes MNA som instrument för att göra bedömningar. MNA är ett validerat instrument som redan används som en del i Senior Alert. Bedömningen gjordes att personalen var vana att jobba med dessa frågor och det av den anledningen ska vara den bästa metoden. En alternativ metod som föreslagits under kartläggningen kan vara att regelbundet kontrollera vikt men många viktiga frågor försvinner då i bedömningen. 10 (16)

11 Att skriva ut listor med inskrivna ett visst datum var ett sätt att fånga upp alla med insatsen hemsjukvård. Dessvärre kan en del brukare ha missats om de vid datumet när listorna skrevs ut inte var registrerade med den insatsen. Om en liknande kartläggning ska göras kan ett bättre system behövas. 6.2 Resultatdiskussion Eftersom en stor del av de som har hemsjukvård inte har genomgått någon riskbedömning kan inte en slutsats dras om alla brukare med hemsjukvård inom Katrineholms kommun. Diskussion av resultaten utgår därför i denna rapport från den andel som genomgått en riskbedömning för undernäring. Men det finns sannolikt ett stort mörkertal som inte fångats i denna kartläggning. Det kan även vara så att personal valt att fråga de som uppskattas vara undernärda för att dessa ska hittas i denna kartläggning. Jämfört med liknande undersökning som genomförts så är förekomsten bland de som genomgått en riskbedömning av undernäring större i Katrineholms kommun medan de som bedöms ha risk för undernäring är lägre. De som är undernärda kunde ha hittats tidigare genom en tidigare bedömning och fått möjlighet till insatser. Ofta kopplas dietisten in sent vilket försvårar möjligheten att hjälpa brukaren på bästa sätt. Om personalen får bättre kunskaper på att se tidiga tecken på sämre nutritionsstatus så kan brukaren få bättre hjälp. Om brukarna har en bättre nutritionsstatus ökar möjligheterna för att kunna bo hemma längre. Detta leder sannolikt till minskade kostnader för kommunen jämfört med platser för dessa brukare på särskilda boenden. Det leder även till att brukarna som bor hemma kan vara mer självständiga och kräver mindre insatser vilket leder till besparingar. Det finns även en vinst att göra vad gäller mindre besök till akuten och minskat boende på korttidsavdelningar samt växelvård pga. undernäring och uttorkning då brukaren åker in för att vätskas upp och äta upp sig för att sedan skickas hem igen. Personalen inom hemtjänsten medverkar vid måltider, handlar med eller åt de äldre och kan på det viset med större kunskaper inom nutrition påverka brukarnas livsmedelsval i viss mån. Måltidsmiljön har visat sig påverka matintaget liksom organisationen kring matens servering och måltiderna. Inom särskilt boende har personalen större möjlighet att få en uppfattning om hur brukarnas intag av mat ser ut. För personal inom hemsjukvården är det mer komplext men lika viktigt. I nuläget ansvarar dietist inom primärvården för brukare inom hemsjukvården. I denna tjänst finns ingen möjlighet att göra hembesök för att få en helhetsbild av de problem som finns relaterat till nutritionsstatus. För att implementera nutritionsrutiner behövs tid och fokus på området i arbetsgrupperna för att diskutera och arbeta fram dessa rutiner. Under kartläggningen har synpunkter kommit från personal att de som är undernärda har uppmärksammats av personalen och får de åtgärder som behövs. Personalen upptäcker de som gått ner i vikt men tyvärr upptäcks det först när brukaren tappat så mycket i vikt att det syns och det kan ha pågått under en längre tid. Effekten blir oftast bäst om åtgärder sätts in i ett tidigt stadium så adekvata insatser kan göras. För detta behövs goda rutiner för bedömning av näringstillståndet och riktlinjer för utredning och behandling. Behandling av undernäring måste oftast ske under en lång tid för att önskad effekt ska uppnås. 11 (16)

12 Kommunens biståndshandläggare har en viktig roll i nutritionsarbetet då de beslutar om vilka insatser som behövs. Det är då viktigt att dessa har tillräckliga kunskaper och tillgång till handledning av dietist för att kunna besluta om sådana insatser. I Katrineholms kommun fanns det enligt chef för äldreomsorgens myndighetsfunktion 142 stycken personer med matdistribution den 15 december Däremot finns i dagsläget inga siffror på hur många av dessa som har insatsen hemsjukvård men siffran är sannolikt betydlig. Genom att brukarna får rätt konsistens och näringssammansättning anpassat efter deras behov så kan deras näringsstatus förbättras. För att detta ska vara möjligt behövs större kunskaper i personalgrupperna för att uppmärksamma sådana problem. Genom att arbeta praktiskt med detta både för personal i kök och personal i hemsjukvården kan kommunikationen och arbetet förbättras. Inom särskilt boende mäts nattfastan regelbundet för brukarna. Inom hemsjukvården är en sådan mätning svår att genomföra. Istället ska förutsättningarna vara sådana att ingen brukare tvingas till en lång nattfasta. De som planerar och beslutar om nödvändiga insatser måste ha det i åtanke vid planering och beslutstagande. Behandling och omvårdnad vid nutrition ska ges enligt grundläggande etiska principer d v s respekt för individens rätt till självbestämmande, godhetsprincipen och principen att inte skada samt rättviseprincipen. Flera etiska dilemman är förenade med nutrition och ätande. Alla som riskerar undernäring har rätt till den vård och de insatser som då behövs. Självklart har alla rätt att tacka nej till sådana insatser men alla måste erbjudas detta. 7. Slutsats Det förekommer undernäring i hemsjukvården i Katrineholms kommun. Av de 116 stycken brukare som genomgått en riskbedömning för undernäring bedöms 14 stycken vara i risk för undernäring och 13 stycken bedöms som undernärda. Motsvarande 23 procent av de som tillfrågats är undernärda eller bedöms vara i riskzon för undernäring. För att fler brukare ska kunna få de insatserna som behövs för att motverka detta behövs en rad åtgärder. Ökade kunskaper hos personal som varje dag är ute hos brukarna men även ökad kunskap bland chefer och biståndshandläggare är nödvändigt. Rutiner finns men problemet är att de inte följs vilket är en nödvändighet för att de brukare som riskerar att bli undernärda ska hittas i tid för att få bästa möjliga hjälp. Allt fler blir äldre i den svenska befolkningen så för att klara av att hantera framtida problem måste ett arbete med detta börja så snabbt som möjligt. För att service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden ska klara sina åtaganden och följa socialstyrelsens nya föreskrifter behövs följande åtgärder: Medverkan vid teamträffar. Orsakerna till undernäring kan vara många och problemet behöver belysas ur ett tvärprofessionellt perspektiv för att nödvändiga åtgärder ska vara möjliga att genomföra. Dietist behöver därför medverka på teamträffar. Det är även ett sätt att nå fler och långsiktigt åtgärda undernäring. Utbildning och samverkan med sjuksköterskor. 12 (16)

13 Synpunkter har kommit från primärvårdsdietist att de remisser som skickas många gånger inte innehåller tillräcklig information för att en korrekt bedömning ska vara möjlig. Sjuksköterskorna behöver få utbildning och handledning kring vad dietisten behöver få för uppgifter i remissen för att göra en bedömning av nödvändiga nutritionsåtgärder. De åtgärder som dietist bedömer som nödvändiga måste sedan acceptera bland samtliga sjuksköterskor och genomföras. Dessa åtgärder är lika nödvändiga som övriga medicinska insatser. Utbildning och samverkan med biståndshandläggare. När rutiner skapas för biståndshandläggare är det önskvärt att de fokuserar på hur de kan hjälpa och stödja de äldre på bästa sätt kring mat och måltider. Dietist kan genom att utbilda och handleda biståndshandläggare hjälpa dessa att upptäcka problem, vilket på lång sikt leder till att brukarna kan klara av fler av de vardagliga sysslorna. Uppstart i ett område. Vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med service- och teknikförvaltningen ska klara sitt åtagande att erbjuda samtliga brukare riskbedömning för undernäring. För att hitta bra former behöver en dietist jobba med dessa frågor i samtliga grupper. För att det ska vara praktiskt genomförbart är det lämpligt att börja med ett område och jobba fram bra rutiner och kunna dra erfarenheter av det arbetet både för ledning, personal och dietist. Utbildning av personal inom hemsjukvården. Det är även viktigt att vid upptäckt av undernäring eller risk för undernäring att hitta fungerande metoder för att motverka detta. Inom hemsjukvården finns det många anställda vilket försvårar kommunikationen. Det är viktigt att nå all personal för full förståelse och för att alla ska kunna göra nödvändiga åtgärder. Inom särskilt boende kan kommunikationen vara lättare då all personal oftast är samlade under samma tak. Inom hemsjukvården är detta svårare då arbetet är mera utspritt ur ett geografiskt perspektiv. Tillfällen för att kommunicera och göra överrapporteringar blir då ännu viktigare. Ett förtydligande av nuvarande rutin för riskbedömning av undernäring vid inskrivning av hemsjukvård är nödvändig. Om personalen förstår syftet och kan förklara det för brukaren så kommer sannolikt fler att tacka ja till detta. 13 (16)

14 8. Referenslista Abrahamsson Lillemor, Andersson Agneta, Becker Wulf, Nilsson Gerd, Näringslära för högskolan, 5. Uppl, Liber, Chandra RK. Effekt of vitamin and tracelement supplementation on immune responses and infection in elderly subjects. Lancet Rothenberg Elisabeth, Ekdahl Anne, Undernärda äldre kan få rätt hjälp, Göteborgs Posten, 14 december 2011, uppdaterad den 16 december 2011, hämtad , från Saletti Anja, Näringsproblem hos äldre med stöd från äldreomsorgen. Nordisk Geriatrik. 2004;4. Socialstyrelsen, Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Stockholm, september Socialstyrelsen. Näringsproblem i äldreboendet. Äldreuppdraget 1997:5. Stockholm: KopieCenter; Socialstyrelsen, Undernäring ger onödigt lidande och dyr vård, 2011, hämtad från Stotts NA, Whitney JA. Nutritional intake and status of clients in the home with open surgical wounds. J Commun Health Nurs Svenska livsmedelsverket, Mat och näring, för sjuka inom vård och omsorg, Uppsala, maj (16)

15 Bilaga 1. Mini Nutritional Assessment. 15 (16)

16 Bilaga 2. Instruktion. Kartläggning hemsjukvården Varför? Syftet med kartläggningen är att undersöka om det förekommer undernäring i hemsjukvården och i så fall i vilken omfattning.resultatet av kartläggningen kommer att vara en del i Projekt matutveckling del2 som ska slutredovisas vid årsskiftet 2011/2012. Hur? Med hjälp av MNA (mini nutritional assesment) som är en del av Senior Alert. Formulär som ska räcka till samtliga inskrivna brukare skickas till områdescheferna via internposten tillsammans med BMI-snurra, måttband, instruktioner till MNA-formuläret och lista över de brukare som är inskrivna i hemsjukvården. Vilka? Samtliga brukare som är inskrivna i hemsjukvården ska erbjudas en riskbedömning avseende undernäring (MNA) av personalen inom hemsjukvården. När? Screeningen ska vara genomförd och ifyllda formulär skickade till dietist Josefin Nyberg via internposten senast den 25 november.resultat ska föras in i Senior Alert av personal i hemsjukvården. Vid upptäckt av undernäring kommer dietist Josefin Nyberg skriva en remiss till primärvårdsdietist då kommunens dietist i dagsläget inte har detta i sitt uppdrag. Dietist kan behöva ta kontakt med er personal för att samla uppgifter till remissen. OBS! Fyll även i på formuläret vem som fyllt i formuläret så undertecknad kan ta kontakt ifall det behövs för remissen. Om det ej är möjligt att beräkna BMI (fråga F1) går det att använda sig av fråga F2 men i första hand ska BMI väljas. Använd gärna BMI-snurran för att på ett enkelt vis räkna ut BMI. Vid frågor kring formuläret eller svårigheter att svara på frågorna är ni välkomna att ta kontakt med dietist Josefin Nyberg. Lycka till! Vänligen Josefin Nyberg, leg dietist Katrineholms kommun Service- och teknikförvaltningen Kost- och transportservice Trädgårdsgatan Katrineholm Telefon (16)

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Slutrapport. Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009

Slutrapport. Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009 Slutrapport Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009 Delprojektets syfte har varit att skapa, förtydliga och belysa rutiner utifrån ett naturligt flöde. Samtidigt har ett verktyg

Läs mer

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se 2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Matprojekt till äldre

Matprojekt till äldre Matprojekt till äldre utifrån ett Medicinskt perspektiv Författare: Universitetslektor/Med Dr Birgitta Lorefält Datum: 2010-01-28 Sammanfattning Den här rapporten beskriver Matprojekt till äldre ur ett

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet

Läs mer

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) BERÄTTELSESERIE Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) Hemtjänst - samverkan Senior alert Vid vårdplaneringen på sjukhuset, där även Lars son Anders deltar, kommer Lars överens med kommunens biståndshandläggare

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE

KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE KARTLÄGGNING AV ÄLDRES NÄRINGSTILLSTÅND INOM ORDINÄRT BOENDE Sommarhemmet, Bohusgården, Skogslyckan, Unneröd NUTRITIONSPROJEKTET DELRAPPORT 2 Augusti 2009 Eva Abrahamsson, leg. sjuksköterska Johanna Calles,

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING

MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING RIKTLINJER FÖR MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INRIKTNINGSMÅL:... 3 EFFEKTMÅL:... 3 ANSVARSFÖRDELNING...

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

Värdeskapande för de mest sjuka äldre

Värdeskapande för de mest sjuka äldre Värdeskapande för de mest sjuka äldre Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för Viktoria Loo viktoria.loo@famna.org Famnas Forum för ledarskap och kvalitet AVTAL

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Bilaga 1. Problem och syfte. Perspektiv (vårdvetensk apliga eller andra teoretiska perspektiv

Bilaga 1. Problem och syfte. Perspektiv (vårdvetensk apliga eller andra teoretiska perspektiv Bilaga 1 Titel: Promoting a healthy diet for older people in the community Neno R,& Neno M Nursing Standard Titel:.Why are elderly individuals at risk of nutritional deficiency? Brownie, Sonya International

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

NUTRITIONSKOMPETENS I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG - VARFÖR?

NUTRITIONSKOMPETENS I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG - VARFÖR? NUTRITIONSKOMPETENS I KOMMUNAL ÄLDREOMSORG - VARFÖR? Problemet kan beskrivas i två delar; dels hög prevalens av nutritionsproblem bland äldre och dels bristande struktur och kompetens i kommunal äldreomsorg

Läs mer

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Flödesschema för mat, måltider och nutrition Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Delprojektet har utbildat omvårdnadspersonal inom kost och nutrition med syfte att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning ÅTGÄRDS-/TIDPLAN 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Anna-Lena Ramstedt, vik. områdeschef Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2007-05-10 Vård- och

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning Individuell prövning Alla insatser inom äldreomsorgen prövas individuellt och utgår från dina specifika behov. Varje område har en biståndshandläggare som utreder dina behov vid hembesök och/eller vårdplanering.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer