Projektrapport del 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport del 2"

Transkript

1 Projektrapport del 2 Kartläggning av undernäring inom hemsjukvården Ett matutvecklingsuppdrag som syftar till att implementera rutin undernäring i hemsjukvården PROJEKTLEDARE: JOSEFIN NYBERG (16)

2 Sammanfattning Genom verktyget MNA har en kartläggning av undernäring inom hemsjukvården genomförts i Katrineholm kommun under hösten stycken av 454 stycken brukare inskrivna med insatsen hemsjukvård har erbjudits en riskbedömning avseende undernäring. Av dessa har 116 stycken brukare tackat ja till en sådan medverkan. Av dessa brukare bedömdes 89 stycken ha normal nutritionsstatus, 14 stycken bedömdes ha risk för undernäring och 13 stycken bedömdes som undernärda. För att komma åt dessa problem behöver hemsjukvården ha samma tillgång till dietist som inom särskilt boende. Rutiner för att upptäcka undernäring behöver implementeras genom utbildning av personal inom hemsjukvården samt biståndshandläggare. Dietist behöver även medverka vid teamträffar. Arbetet med att minska tiden med nattfastan fortlöper och mätningar genomförs vår- och höst varje år men berörs inte i denna rapport. I styrgrupp har målet under budgetperioden ändrats till max 13 timmars nattfasta. 2 (16)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Mat som medicin Kostnader för undernäring Individuell nutritionsbehandling Syfte Frågeställningar Metod Resultat Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats Referenslista Bilaga 1. Mini Nutritional Assessment Bilaga 2. Instruktion (16)

4 1. Inledning Vård- och omsorgsnämnden beslutade vid sammanträde att en handlingsplan ska tas fram av dietist för att implementera rutin undernäring i hemsjukvården. Uppdraget har diskuterats på styrgruppsmöte där handikappomsorgschef, äldreomsorgschef, chef för sjuksköterskor, avdelningschef för kost- och transport samt dietist har medverkat. För att ta fram en handlingsplan behövs en översyn om hur nuläget ser ut. Vid dessa diskussioner har det beslutats att en kartläggning av undernäring i hemsjukvården ska göras. Baserat på resultaten ska dietist ta fram förslag på vad som behöver åtgärdas. Efter diskussion med medicinskt ansvarig sjuksköterska bestämdes att kartläggningen ska genomföras under hösten 2011 av personal inom hemsjukvården med hjälp av Mini Nutritional Assesment, MNA 1 (se bilaga 1)och sedan sammanställas av dietist. Det finns idag fastställda rutiner i vård- omsorgsförvaltningen gällande förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring. Enligt dessa rutiner ska samtliga brukare, 65 år och äldre erbjudas nutritionsbedömning avseende risk för undernäring var tredje månad med MNA (bilaga 1). Dessa rutiner efterlevs inte inom hemsjukvården. Service- och tekniknämnden tillsammans med vård- och omsorgsnämnden har åtagit sig att andelen personer över 65 år på särskilt boende och i hemsjukvården som har undersökts för undernäring ska öka. Målnivå för år 2012 är 70 % och för år 2013 är 100 %. 2. Bakgrund 2.1 Mat som medicin Nutrition är en del av den medicinska behandlingen. Nutrition är lika viktigt för omsorgstagaren som läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser. 2 En förutsättning för god hälsa är ett gott näringstillstånd. Sammansättningen på maten ska vara sådan att den tillgodoser energi- och näringsbehovet. 3 Energi och näring är kroppens bränsle och byggstenar. 4 Vid ett otillräckligt näringsintag under längre tid uppkommer trött- och kraftlöshet. Detta leder till sämre möjligheter att klara av det vardagliga livets aktiviteter så som att äta och dricka, stiga upp och klä sig, klara sin personliga hygien, toalettbesök osv. 5 Man kan både verka förvirrad och ha en lägre medvetandegrad om man är undernärd. 6 Maten är för de flesta människor mer än bara energi och näring. Den är även en källa till glädje, gemenskap och välbefinnande. Vad vi äter är förknippat med vår identitet och kulturella tillhörighet. Även den sociala aspekten av ätandet är viktigt för att en måltid ska associeras med livskvalitet. En 1 MNA: Mini Nutritional Assessment, ett validerat screeningsverktyg framtaget för att upptäcka undernäring hos personer över 65 år. 2 Socialstyrelsen, Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Stockholm, september 2011, s 3. 3 Svenska livsmedelsverket, Mat och näring, för sjuka inom vård och omsorg, Uppsala, maj 2003, s 5. 4 Socialstyrelsen, s 3. 5 Svenska livsmedelsverket, s 5. 6 Socialstyrelsen, Undernäring ger onödigt lidande och dyr vård, 2011, hämtad från 4 (16)

5 måltid ger också möjlighet till samvaro och kan vara den stund på dagen som många ser fram emot. Detta gäller även äldre personer. Maten är därför inte bara en viktig del av den medicinska behandlingen, utan också en del av den allmänna omvårdnaden av äldre. Energin och näringen i maten ska också rusta den äldre för att bättre klara de sjukdomar som ofta följer med åldrandet. Hos de flesta äldre minskar energiförbrukningen med ålder pga. minskad fysisk aktivitet och minskad ämnesomsättning. Däremot är behovet av näringsämnen oförändrat. Näringsbehovet kan även vara ökat pga. olika sjukdomstillstånd. 7 De äldres mat måste därför vara av hög kvalité och anpassad efter deras behov. Hänsyn måste tas till behov av mat med olika konsistenser, olika krav på energi-/näringsinnehåll och kulturella olikheter vad gäller matvanor. Pga. ålderssvaghet och sjukdom riskerar de äldre att förlora sin förmåga att själva välja var, när och med vem man vill äta. 8 Socialstyrelsen kommer under våren 2012 ge ut nya föreskrifter som kommer vara vägledande vid tillsyner. Dessa föreskrifter grundar sig på den vägledande skriften Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring som publicerades under hösten Kostnader för undernäring Äldre utgör en allt större del av befolkningen samtidigt som medellivslängden ökar. 9 Om utvecklingen fortsätter kommer de flesta människor som föds idag bli över 100 år. Omkring 70 procent av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda. Undernäring bedöms förekomma hos 1-5 procent av de som bor hemma. 10 Kostnaderna för undernäring är stora. Beräkningar för dessa kostnader i Sverige saknas men i Storbritannien har kostnaderna studerats under många år. I en studie såg man att undernärda patienter utnyttjade betydligt mer av vårdens resurser än välnärda till en skillnad i kostnad motsvarande kronor per patient och år. Efter att hänsyn tagits för ålder och annan sjuklighet, förblev undernäring en oberoende riskfaktor för död. Framför allt drabbas äldre, och därför gäller huvuddelen av kostnaden personer 65 år och äldre. National Institute of Health and Clinical Excellence, NICE uppskattar den årliga kostnaden i Storbritannien till drygt 95 miljarder kronor för vård av dem med risk för undernäring, vilket motsvarar en kostnad på närmare 15 miljarder i Sverige Stotts NA, Whitney JA. Nutritional intake and status of clients in the home with open surgical wounds. J Commun Health Nurs 1990;7: Chandra RK. Effekt of vitamin and tracelement supplementation on immune responses and infection in elderly subjects. Lancet 1992;340: Socialstyrelsen. Näringsproblem i äldreboendet. Äldreuppdraget 1997:5. Stockholm: KopieCenter; Abrahamsson Lillemor, Andersson Agneta, Becker Wulf, Nilsson Gerd, Näringslära för högskolan, 5. Uppl, Liber, 2006, s Socialstyrelsen, Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Stockholm, september 2011, s Rothenberg Elisabeth, Ekdahl Anne, Undernärda äldre kan få rätt hjälp, Göteborgs Posten, 14 december 2011, uppdaterad den 16 december 2011, hämtad , från 5 (16)

6 2.3 Individuell nutritionsbehandling Eftersom äldre inte är någon homogen grupp behövs en individuell bedömning efter personens egna förutsättningar när kostråd ges och livsstilsförändringar rekommenderas. Fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer måste vägas in. Även friska äldre kan behöva göra kostförändringar för att förebygga sjukdom. Bland sjuka äldre med flera olika sjukdomar och begränsade resurser måste fokus ligga på livskvalitet. Regelbunden fysisk aktivitet, i den mån sådan är möjlig, förebygger förlust av muskelmassa och stimulerar aptiten. Även ett socialt nätverk, socialt stöd och sällskap vid måltiderna är positiva faktorer för ett gott näringstillstånd. 12 Ett mycket begränsat antal undersökningar finns som beskriver förekomst av undernäring 13 bland kommunala hemsjukvårdspatienter. En studie gjord 1998 med hjälp av MNA visade att 3 procent bedömdes som undernärda och 62 procent var misstänkt undernärda. 14 Hur dessa siffror ser ut i Katrineholms kommun är dock oklart. Enligt fastställda rutiner är primärvårdsdietist inom landstinget ansvarig för patienter inom hemsjukvården. Dessa brukare/patienter hamnar ofta mellan stolarna och optimalt arbete och patientsäkerheten försvåras genom denna uppdelning. I Hässelby-Vällingby har dietist genomfört ett projekt med ett mål om att omsorgspersonalen inom hemtjänsten ska få kunskap och hjälpmedel/verktyg för att kunna erbjuda de äldre vårdtagarna bra mat och måltider utifrån individens behov. Erfarenheter utifrån det arbetet är att det som gett bäst effekt är att praktiskt visa skillnaden mellan E-kost 15 och A-kost 16 för frukost och lunch/middag. Detta leder oftast till en hel del diskussion och efteråt är de mycket mottagliga för att ta emot knepen för att anpassa maten. Det brukar bli väldigt bra resultat och ge stora ringar på vattnet med vad som inhandlas hos de äldre. 12 Abrahamsson, Andersson, Becker, Nilsson s Malnutrition: Ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen som medför ett tillstånd av ökad sjuklighet. Den vanligaste formen av undernäring i svensk sjukvård är orsakad av en kombination av energi- och proteinbrist, protein-energi malnutrition (PEM). 14 Saletti Anja, Näringsproblem hos äldre med stöd från äldreomsorgen. Nordisk Geriatrik. 2004;4: E-kost: Energi- och proteinrik kost. 16 A-kost: Allmän kost för sjuka. 6 (16)

7 3. Syfte Syftet med kartläggningen var att undersöka om det förekommer undernäring i hemsjukvården och i så fall i vilken omfattning. 3.1 Frågeställningar Förekommer undernäring i hemsjukvården? I så fall i vilken omfattning? Vad behövs för att komma till rätta med eventuella problem? 4. Metod Under våren fördes diskussioner mellan dietist och medicinskt ansvarig sjuksköterska samt i styrgrupp bestående av handikappchef, äldreomsorgschef, chef för sjuksköterskor, avdelningschef för kost- och transport samt dietist. Beslut togs att kartläggningen ska genomföras av personal inom hemsjukvården under hösten och sedan sammanställas av dietist. Kartläggningen genomfördes med hjälp av MNA-formulär som är en del av Senior Alert. MNA är ett validerat screenininginstrument bestående av sex stycken frågor som är framtaget för att upptäcka undernäring hos äldre personer. Frågorna berör minskat matintag, viktförlust under de tre senaste månaderna, Body Mass Index, BMI 17 samt uppgifter om rörlighet, psykisk stress eller akut sjukdom under de tre senaste månaderna och frågor om neuropsykologiska symtom. Vid 0-7 poäng bedöms personen som undernärd; risk för undernäring (8-11 poäng) och normalt näringstillstånd (12-14 poäng)(se bilaga 1). Poäng Nutritionsstatus 0-7 p Undernärd 8-11 p Risk för undernäring p Normal nutritionsstatus Tabell 1. Förklaring av MNA-poäng. Den 4 september informerades hemsjukvårdens sjuksköterskor om att kartläggningen ska äga rum under hösten. Den 20 oktober informerades områdeschefer för de olika hemtjänstområdena om kartläggningen och man kom överens om att formulär skickades till respektive områdeschef som sedan delegerade ut det till personal inom hemsjukvården. Hemsjukvården är uppdelat i 10 olika geografiska områden, samtliga har inkluderats i denna kartläggning. Även privata utförare av hemsjukvård har kontaktats via mail där de tillfrågats om medverkan. 17 BMI: Body Mass Index. Vikt i kg genom längden i meter i kvadrat (kg/m²). 7 (16)

8 Dietist skrev från journalsystemet Sofia Omfale ut listor på de inskrivna med insatsen hemsjukvård den 24 oktober Män och kvinnor över 65 år har inkluderats i rapporten. Listorna var uppdelade områdesvis efter de som hade hemtjänstinsatser och de som inte hade det. Listor över de med hemtjänstinsatser skickades till områdeschefer för de olika hemtjänstområdena. Listor över de som inte hade hemtjänstinsatser gavs till sjuksköterska för respektive hemtjänstområde. Tillsammans med listorna följde även så många MNA-formulär som det fanns inskrivna brukare, instruktion till användning av MNA, instruktion för hur kartläggningen var upplagd (bilaga 2) samt en BMI-snurra med måttband. Personal inom hemtjänsten var välkomna att höra av sig med frågor till dietist. Möjligheten har även funnits att ta hjälp av dietist vid bedömningarna. Dietist har medverkat vid fyra stycken bedömningar. Områdeschefer för hemtjänstgrupperna har informerats om att dietist gärna medverkar på arbetsplatsträffar för att informera personal. MNA-formulären ska vara gjorda senast den 25 november. MNA-formulär som har kommit dietist tillhanda fram till den 30 december 2011 har inkluderats i rapporten efter diskussion med äldreomsorgschef. Ifyllda MNA-formulär skickades via internpost till dietist som sammanställde materialet. Vid upptäckt av undernäring eller risk för undernäring diskuterades vilka åtgärder som behöver vidtas tillsammans med personal inom hemsjukvården. Dietist eller sjuksköterska har skrivit remiss till primärvårdsdietist för de brukare som velat detta då det i nuläget inte ligger i kommundietists uppdrag. Om samtycke gavs från brukaren fördes uppgifterna in i Senior Alert. 8 (16)

9 5. Resultat Av 454 brukare inskrivna i den kommunala hemsjukvården har 207 brukare tillfrågats om de ville vara med i kartläggningen den 30 december. 11 brukare har avlidit, flyttat eller blivit inlagda och hade av den anledningen inte blivit tillfrågade. 91 brukare har tackat nej till medverkan vilket motsvarar 44 procent av de tillfrågade. 116 brukare, motsvarande 56 procent av de tillfrågade har genomgått en riskbedömning för undernäring genom MNA. Fördelningen mellan de som tackat nej skiljer sig mellan de olika hemtjänstområdena. Andelen som tackat nej sträcker sig från 6,6 procent upp till 94 procent uppdelat per område. Ingen av de privata utförarna har svarat om de vill medverka i kartläggningen. Av de som genomgått riskbedömning har 89 brukare, 76 procent enligt riskbedömningen normal nutritionsstatus, 14 brukare, 12 procent bedömdes i riskzon för undernäring, 13 brukare, 11 procent var undernärda enligt bedömningen. Det finns inga siffror på hur många remisser som skickats till primärvårdsdietist då dessa skrivits av både dietist och sjuksköterskor. Vissa brukare har redan dietistkontakt sedan tidigare men har fått förnyad kontakt för ytterligare åtgärder. 454 brukare inskrivna i den kommunala hemsjukvården. 236 brukare hade inte tillfrågats. 11 brukare hade flyttat, avlidit eller blivit inlagda. 207 brukare hade tillfrågats om riskbedömning den 30 december. 116 brukare hade genomgått en riskbedömning. 91 brukare hade tackat nej till medverkan. 89 brukare normal nutritionsst atus. 14 brukare risk för undernäring. 13 brukare undernärda. 9 (16)

10 6. Diskussion 6.1 Metoddiskussion Anledningarna till att så många brukare tackat nej till en riskbedömning kan vara många. Bristfälliga kunskaper om nutrition hos personal inom hemsjukvården kan vara en starkt bidragande faktor. Personalen behöver få bättre förståelse för arbetet med att upptäcka undernäring i god tid. Attityderna till de rutiner som finns för att upptäcka undernäring kan förbättras genom ökade kunskaper inom nutritionsområdet. Att genomföra förändringar tar tid och det behövs ett kontinuerligt arbete för att en ny rutin verkligen ska bli en rutin. Under kartläggningen har det kommit synpunkter från personal att de själva känner sig osäkra inför att ställa de frågorna som ingår i MNA-bedömningen. En sådan osäkerhet kan i sin tur skapa en osäkerhet hos brukarna och en ovilja inför att svara på dessa frågor, vilket kan vara en anledning till att brukarna inte har velat medverka i en riskbedömning. Andra kan ha tackat nej för att de inte ville vara med i registreras i Senior Alert. I sådana fall är det viktigt att dessa brukare ändå kan erbjudas en nutritionsutredning med lämpliga åtgärder utan att registreras i Senior Alert. Osäkerheten inför att ställa frågorna som finns hos personalen kan bero på att de tidigare inte gjort bedömningen och inte fått utbildning i hur frågorna ska ställas. Att det skiljer sig så mycket mellan områdena i hur stor andel som har tackat nej kan ses som att kunskapsnivåerna inom nutrition mellan områdena skiljer sig åt. Det är även ett tecken på att nutritionsarbetet inte alltid prioriteras i verksamheten. 45 procent av de som ska erbjudas en riskbedömning hade blivit erbjudna detta den 30 december. Anledningen till den låga siffran kan diskuteras. Katrineholms kommun har under året infört fritt val av utförare inom hemtjänsten. Detta har lett till nya förutsättningar för personal inom hemsjukvården vilket kan vara en anledning till att alla inte har erbjudits en riskbedömning. Det kan även bero på upplägget av kartläggningen, med en annan planering kunde resultatet blivit annorlunda. Kartläggningen har varit pressad vad gäller tid. Med ett bättre upplägg då all personal varit väl informerade om att kartläggningen ska ske kunde resultatet blivit bättre vad gäller antalet bedömningar. Vem som gjort bedömningarna har varierat i de olika hemtjänstgrupperna. I det område där alla har erbjudits en riskbedömning och andelen som tackat nej varit lägst har arbetet fördelats ut så att personalen genomfört riskbedömningen för de brukare som man är kontaktperson åt. Frågorna är framtagna för att fånga upp de som ligger i riskzon och de som är undernärda för att kunna sätta in nödvändiga åtgärder i tid, exempelvis dietistkontakt. Det är oklart om fler bedömningar hade kunnat genomföras om en dietist fått genomföra alla bedömningar. Det är personalen ute i verksamheten som känner brukarna bäst. Personalen behöver därför mera kunskap och handledning av dietist för att kunna svara på följdfrågor så att brukarna ska känna sig bekväma med att svara på frågorna. I denna kartläggning valdes MNA som instrument för att göra bedömningar. MNA är ett validerat instrument som redan används som en del i Senior Alert. Bedömningen gjordes att personalen var vana att jobba med dessa frågor och det av den anledningen ska vara den bästa metoden. En alternativ metod som föreslagits under kartläggningen kan vara att regelbundet kontrollera vikt men många viktiga frågor försvinner då i bedömningen. 10 (16)

11 Att skriva ut listor med inskrivna ett visst datum var ett sätt att fånga upp alla med insatsen hemsjukvård. Dessvärre kan en del brukare ha missats om de vid datumet när listorna skrevs ut inte var registrerade med den insatsen. Om en liknande kartläggning ska göras kan ett bättre system behövas. 6.2 Resultatdiskussion Eftersom en stor del av de som har hemsjukvård inte har genomgått någon riskbedömning kan inte en slutsats dras om alla brukare med hemsjukvård inom Katrineholms kommun. Diskussion av resultaten utgår därför i denna rapport från den andel som genomgått en riskbedömning för undernäring. Men det finns sannolikt ett stort mörkertal som inte fångats i denna kartläggning. Det kan även vara så att personal valt att fråga de som uppskattas vara undernärda för att dessa ska hittas i denna kartläggning. Jämfört med liknande undersökning som genomförts så är förekomsten bland de som genomgått en riskbedömning av undernäring större i Katrineholms kommun medan de som bedöms ha risk för undernäring är lägre. De som är undernärda kunde ha hittats tidigare genom en tidigare bedömning och fått möjlighet till insatser. Ofta kopplas dietisten in sent vilket försvårar möjligheten att hjälpa brukaren på bästa sätt. Om personalen får bättre kunskaper på att se tidiga tecken på sämre nutritionsstatus så kan brukaren få bättre hjälp. Om brukarna har en bättre nutritionsstatus ökar möjligheterna för att kunna bo hemma längre. Detta leder sannolikt till minskade kostnader för kommunen jämfört med platser för dessa brukare på särskilda boenden. Det leder även till att brukarna som bor hemma kan vara mer självständiga och kräver mindre insatser vilket leder till besparingar. Det finns även en vinst att göra vad gäller mindre besök till akuten och minskat boende på korttidsavdelningar samt växelvård pga. undernäring och uttorkning då brukaren åker in för att vätskas upp och äta upp sig för att sedan skickas hem igen. Personalen inom hemtjänsten medverkar vid måltider, handlar med eller åt de äldre och kan på det viset med större kunskaper inom nutrition påverka brukarnas livsmedelsval i viss mån. Måltidsmiljön har visat sig påverka matintaget liksom organisationen kring matens servering och måltiderna. Inom särskilt boende har personalen större möjlighet att få en uppfattning om hur brukarnas intag av mat ser ut. För personal inom hemsjukvården är det mer komplext men lika viktigt. I nuläget ansvarar dietist inom primärvården för brukare inom hemsjukvården. I denna tjänst finns ingen möjlighet att göra hembesök för att få en helhetsbild av de problem som finns relaterat till nutritionsstatus. För att implementera nutritionsrutiner behövs tid och fokus på området i arbetsgrupperna för att diskutera och arbeta fram dessa rutiner. Under kartläggningen har synpunkter kommit från personal att de som är undernärda har uppmärksammats av personalen och får de åtgärder som behövs. Personalen upptäcker de som gått ner i vikt men tyvärr upptäcks det först när brukaren tappat så mycket i vikt att det syns och det kan ha pågått under en längre tid. Effekten blir oftast bäst om åtgärder sätts in i ett tidigt stadium så adekvata insatser kan göras. För detta behövs goda rutiner för bedömning av näringstillståndet och riktlinjer för utredning och behandling. Behandling av undernäring måste oftast ske under en lång tid för att önskad effekt ska uppnås. 11 (16)

12 Kommunens biståndshandläggare har en viktig roll i nutritionsarbetet då de beslutar om vilka insatser som behövs. Det är då viktigt att dessa har tillräckliga kunskaper och tillgång till handledning av dietist för att kunna besluta om sådana insatser. I Katrineholms kommun fanns det enligt chef för äldreomsorgens myndighetsfunktion 142 stycken personer med matdistribution den 15 december Däremot finns i dagsläget inga siffror på hur många av dessa som har insatsen hemsjukvård men siffran är sannolikt betydlig. Genom att brukarna får rätt konsistens och näringssammansättning anpassat efter deras behov så kan deras näringsstatus förbättras. För att detta ska vara möjligt behövs större kunskaper i personalgrupperna för att uppmärksamma sådana problem. Genom att arbeta praktiskt med detta både för personal i kök och personal i hemsjukvården kan kommunikationen och arbetet förbättras. Inom särskilt boende mäts nattfastan regelbundet för brukarna. Inom hemsjukvården är en sådan mätning svår att genomföra. Istället ska förutsättningarna vara sådana att ingen brukare tvingas till en lång nattfasta. De som planerar och beslutar om nödvändiga insatser måste ha det i åtanke vid planering och beslutstagande. Behandling och omvårdnad vid nutrition ska ges enligt grundläggande etiska principer d v s respekt för individens rätt till självbestämmande, godhetsprincipen och principen att inte skada samt rättviseprincipen. Flera etiska dilemman är förenade med nutrition och ätande. Alla som riskerar undernäring har rätt till den vård och de insatser som då behövs. Självklart har alla rätt att tacka nej till sådana insatser men alla måste erbjudas detta. 7. Slutsats Det förekommer undernäring i hemsjukvården i Katrineholms kommun. Av de 116 stycken brukare som genomgått en riskbedömning för undernäring bedöms 14 stycken vara i risk för undernäring och 13 stycken bedöms som undernärda. Motsvarande 23 procent av de som tillfrågats är undernärda eller bedöms vara i riskzon för undernäring. För att fler brukare ska kunna få de insatserna som behövs för att motverka detta behövs en rad åtgärder. Ökade kunskaper hos personal som varje dag är ute hos brukarna men även ökad kunskap bland chefer och biståndshandläggare är nödvändigt. Rutiner finns men problemet är att de inte följs vilket är en nödvändighet för att de brukare som riskerar att bli undernärda ska hittas i tid för att få bästa möjliga hjälp. Allt fler blir äldre i den svenska befolkningen så för att klara av att hantera framtida problem måste ett arbete med detta börja så snabbt som möjligt. För att service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden ska klara sina åtaganden och följa socialstyrelsens nya föreskrifter behövs följande åtgärder: Medverkan vid teamträffar. Orsakerna till undernäring kan vara många och problemet behöver belysas ur ett tvärprofessionellt perspektiv för att nödvändiga åtgärder ska vara möjliga att genomföra. Dietist behöver därför medverka på teamträffar. Det är även ett sätt att nå fler och långsiktigt åtgärda undernäring. Utbildning och samverkan med sjuksköterskor. 12 (16)

13 Synpunkter har kommit från primärvårdsdietist att de remisser som skickas många gånger inte innehåller tillräcklig information för att en korrekt bedömning ska vara möjlig. Sjuksköterskorna behöver få utbildning och handledning kring vad dietisten behöver få för uppgifter i remissen för att göra en bedömning av nödvändiga nutritionsåtgärder. De åtgärder som dietist bedömer som nödvändiga måste sedan acceptera bland samtliga sjuksköterskor och genomföras. Dessa åtgärder är lika nödvändiga som övriga medicinska insatser. Utbildning och samverkan med biståndshandläggare. När rutiner skapas för biståndshandläggare är det önskvärt att de fokuserar på hur de kan hjälpa och stödja de äldre på bästa sätt kring mat och måltider. Dietist kan genom att utbilda och handleda biståndshandläggare hjälpa dessa att upptäcka problem, vilket på lång sikt leder till att brukarna kan klara av fler av de vardagliga sysslorna. Uppstart i ett område. Vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med service- och teknikförvaltningen ska klara sitt åtagande att erbjuda samtliga brukare riskbedömning för undernäring. För att hitta bra former behöver en dietist jobba med dessa frågor i samtliga grupper. För att det ska vara praktiskt genomförbart är det lämpligt att börja med ett område och jobba fram bra rutiner och kunna dra erfarenheter av det arbetet både för ledning, personal och dietist. Utbildning av personal inom hemsjukvården. Det är även viktigt att vid upptäckt av undernäring eller risk för undernäring att hitta fungerande metoder för att motverka detta. Inom hemsjukvården finns det många anställda vilket försvårar kommunikationen. Det är viktigt att nå all personal för full förståelse och för att alla ska kunna göra nödvändiga åtgärder. Inom särskilt boende kan kommunikationen vara lättare då all personal oftast är samlade under samma tak. Inom hemsjukvården är detta svårare då arbetet är mera utspritt ur ett geografiskt perspektiv. Tillfällen för att kommunicera och göra överrapporteringar blir då ännu viktigare. Ett förtydligande av nuvarande rutin för riskbedömning av undernäring vid inskrivning av hemsjukvård är nödvändig. Om personalen förstår syftet och kan förklara det för brukaren så kommer sannolikt fler att tacka ja till detta. 13 (16)

14 8. Referenslista Abrahamsson Lillemor, Andersson Agneta, Becker Wulf, Nilsson Gerd, Näringslära för högskolan, 5. Uppl, Liber, Chandra RK. Effekt of vitamin and tracelement supplementation on immune responses and infection in elderly subjects. Lancet Rothenberg Elisabeth, Ekdahl Anne, Undernärda äldre kan få rätt hjälp, Göteborgs Posten, 14 december 2011, uppdaterad den 16 december 2011, hämtad , från Saletti Anja, Näringsproblem hos äldre med stöd från äldreomsorgen. Nordisk Geriatrik. 2004;4. Socialstyrelsen, Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Stockholm, september Socialstyrelsen. Näringsproblem i äldreboendet. Äldreuppdraget 1997:5. Stockholm: KopieCenter; Socialstyrelsen, Undernäring ger onödigt lidande och dyr vård, 2011, hämtad från Stotts NA, Whitney JA. Nutritional intake and status of clients in the home with open surgical wounds. J Commun Health Nurs Svenska livsmedelsverket, Mat och näring, för sjuka inom vård och omsorg, Uppsala, maj (16)

15 Bilaga 1. Mini Nutritional Assessment. 15 (16)

16 Bilaga 2. Instruktion. Kartläggning hemsjukvården Varför? Syftet med kartläggningen är att undersöka om det förekommer undernäring i hemsjukvården och i så fall i vilken omfattning.resultatet av kartläggningen kommer att vara en del i Projekt matutveckling del2 som ska slutredovisas vid årsskiftet 2011/2012. Hur? Med hjälp av MNA (mini nutritional assesment) som är en del av Senior Alert. Formulär som ska räcka till samtliga inskrivna brukare skickas till områdescheferna via internposten tillsammans med BMI-snurra, måttband, instruktioner till MNA-formuläret och lista över de brukare som är inskrivna i hemsjukvården. Vilka? Samtliga brukare som är inskrivna i hemsjukvården ska erbjudas en riskbedömning avseende undernäring (MNA) av personalen inom hemsjukvården. När? Screeningen ska vara genomförd och ifyllda formulär skickade till dietist Josefin Nyberg via internposten senast den 25 november.resultat ska föras in i Senior Alert av personal i hemsjukvården. Vid upptäckt av undernäring kommer dietist Josefin Nyberg skriva en remiss till primärvårdsdietist då kommunens dietist i dagsläget inte har detta i sitt uppdrag. Dietist kan behöva ta kontakt med er personal för att samla uppgifter till remissen. OBS! Fyll även i på formuläret vem som fyllt i formuläret så undertecknad kan ta kontakt ifall det behövs för remissen. Om det ej är möjligt att beräkna BMI (fråga F1) går det att använda sig av fråga F2 men i första hand ska BMI väljas. Använd gärna BMI-snurran för att på ett enkelt vis räkna ut BMI. Vid frågor kring formuläret eller svårigheter att svara på frågorna är ni välkomna att ta kontakt med dietist Josefin Nyberg. Lycka till! Vänligen Josefin Nyberg, leg dietist Katrineholms kommun Service- och teknikförvaltningen Kost- och transportservice Trädgårdsgatan Katrineholm Telefon (16)

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [ ]

Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [ ] Näringstillståndet hos äldre, som tar emot kommunal omsorg och vård Anja Saletti Dietist, med.lic. [2004-08-12] 2004-08-12 1 Om mitt arbete I mitt arbete har jag haft förmånen att utföra fyra stycken studier

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför?

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14 Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och

Läs mer

Kost och näring på äldreboenden

Kost och näring på äldreboenden Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik Nr 2 jan 2006 Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? Författare: DRF:s refrensgrupp i geriatrik I takt med åldrandet ökar risken för sjuklighet och funktionsnedsättningar som kan leda till svårigheter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vård- och omsorgsnämnden 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vård- och omsorgsnämnden 2012 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 7/2013 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 1 (7) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Katarina Hagdahl Medicinskt ansvarig sjuksköterska Godkänd

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009 Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner

Läs mer

Nya nutritionsöverenskommelsen

Nya nutritionsöverenskommelsen Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Nutritionsprojekt. Linnea 7

Nutritionsprojekt. Linnea 7 Nutritionsprojekt Linnea 7 Bakgrund Bakgrunden till vårt projekt är att nattfastan på Ekliden i Strömsnäsbruk är lång, den längsta var 15 timmar. Nattfastan bör ej överstiga 11 timmar enl Socialstyrelsen.

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande:

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande: Dokument/Rutin Rutin patientsäkerhetsberättelse Ansvarig Fastställt datum 2011-03-06 Reviderad 2015-01-08 Verksamhetschef Veronica Ringsäter Björkgårdens Vård och omsorgsboende Solna Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31

Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring...

Läs mer

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se 2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen

Läs mer

Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen

Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen Av: Hanna Gustafsson, Ewy Magnusson, Liselott Svanberg, Jenny Andersson, Gunilla Benjaminsson Handledare:

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11

Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11 Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11 Seminarium Kost och fysisk aktivitet hur åstadkommer man hälsosam förändring? Margaretha Nydahl Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Institutionen

Läs mer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Utvecklingsplan för kost och nutrition ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

SBU-rapport nr

SBU-rapport nr HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-02 Kosttillägg för undernärda äldre SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. Vi kommenterar även nyligen utkomna SOSFS

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende

Läs mer

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf.

SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. HTA-enheten CAMTÖ 2015-02-13 Kosttillägg för undernärda äldre SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. Vi kommenterar även nyligen utkomna SOSFS

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa

Läs mer

Organisation och kompetensutveckling i arbetet mot undernäring. - reflektioner & forskning

Organisation och kompetensutveckling i arbetet mot undernäring. - reflektioner & forskning Högskolan Kristianstad Forskargruppen: PRO Clinical Assessment Research & Education for Health and QoL Organisation och kompetensutveckling i arbetet mot undernäring Forskning- Utbildning- Samverkan Sedan

Läs mer

KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE

KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 006-295-08 SID 1 (7) 2008-07- 30 Handläggare: Kerstin Callinggård/MAS Telefon: 08-508 08 033 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Senior alert gör skillnad. Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping

Senior alert gör skillnad. Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping Senior alert gör skillnad Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping Q 300 000 Bättre liv för sjuka äldre Lika vård och omsorg Preventivt istället för reaktivt Strategiskt, långsiktigt

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier

Lokala värdighetsgarantier Lokala värdighetsgarantier för vård och omsorg i Kumla kommun Införande av värdighetsgarantier Socialnämnden beslutade i januari om att anta värdighetsgarantierna Väntar på socialstyrelsens godkännande

Läs mer