RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION"

Transkript

1 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

2 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför större svårigheter att bibehålla en god nutritionsstatus, vilket i sin tur får konsekvenser för behovet av hjälp. Kost och näringsfrågor inom vård och omsorg har en grundläggande betydelse för kvalitén i hela verksamheten. God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Därför är kosten viktig för att förebygga sjukdom och bevara hälsa. Vanlig mat är den viktigaste och bästa energi och näringskällan. Vid sjukdom och ohälsa, kan behovet av energi och näringsämnen öka, medan förmågan att äta och tillgodogöra sig maten minskar. För brukare som befinner sig i riskzonen för undernäring, skall nutritionen betraktas på samma sätt som annan behandling och samma krav skall ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. I dokumentet kommer orden kost och nutrition att användas. Betydelsen av dessa ord är enligt DRF (dietisternas riksförbund) följande: KOST blandning av olika livsmedel, det vill säga mat och dryck som intas dagligen. NUTRITION läran om energiomsättning och näringsämnen samt deras funktion i kroppen eller åtgärder som sjuksköterskan/dietisten vidtar utifrån denna kunskap. Detta dokument syftar till att tydliggöra för alla i matkedjan vad som krävs för att säkra en god nutritionsstatus bland brukare inom omsorgsförvaltningen. Det innebär allt från ansvarsfördelning till rutiner för olika ansvarsområden och insatser. Utvärdering av målen sker årligen.

3 ÖVERGRIPANDE MÅL I Trollhättans Stads Mål och resursplan för förvaltningen, finns bland annat målet att verksamheten skall ha ett hälsofrämjande synsätt. Det övergripande målet gällande kost/nutrition i förvaltningen är: Alla brukare skall ges förutsättning för att få i sig tillräckligt med energi och näring utifrån Svenska näringsrekommendationer. För att uppnå detta behövs en gemensam syn och arbetssätt för alla som påverkar maten och måltiden kök, omsorgspersonal, sjuksköterskor med flera. Dessa riktlinjer och rutiner är en viktig grund för detta arbete. DELMÅL PRODUCERA ENERGI OCH NÄRINGSRIKTIG SAMT GOD OCH TILLTALANDE MAT Brukarna skall serveras god, näringsriktig mat och som är anpassad efter individuella behov. Tillagning och hantering av mat sker under livsmedelssäkra förhållanden. SE TILL ATT BRUKAREN FÅR I SIG ENERGI OCH NÄRINGSRIKTIG MAT UTIFRÅN SINA INDIVIDUELLA BEHOV Nattfastan skall inte överstiga 11 timmar. Måltiderna skall vara fördelade jämnt över dagen. Måltiden skall upplevas som stimulerande och skall ses som en viktig del av den dagliga aktiviteten. Kunskapen hos personalen om kostens betydelse för hälsan samt effekter av undernäring skall öka. IDENTIFIERA OCH ÅTGÄRDA RISKSITUATIONER Utföra nutritionsbedömning med hjälp av MNA test. Dokumentera patientens nutritionstillstånd i Magna cura under sökordet nutrition. Bedöma patientens näringsproblem och planera individuellt anpassade åtgärder.

4 STYRDOKUMENT I samband med nutritionsarbete och livsmedelshantering skall följande lagar, föreskrifter och rekommendationer följas: Europaparlamentet och rådets förordning (EG) 178/2002, 852/2004. Livsmedelslagen, livsmedelsförordningar, föreskrifter samt livsmedelsverkets vägledningar. Dessa lagar, förordningar och föreskrifter ger ramarna för allt arbete inom livsmedelsområdet. Här finns krav och vägledning om livsmedelssäkerhet och livsmedelshygien som till exempel märkningsregler, livsmedelskontroll och personalhygien. Socialtjänstlagen. I socialtjänstlagen fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de är i behov av. Insatserna skall vara av god kvalitet, individuellt anpassade och genomföras i samråd med brukaren. Hälso och sjukvårdslagen, patientjournallagen. Med hälso och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla skador och sjukdomar. Vården och behandlingen skall vara individuellt anpassad och göras upp i samråd med brukaren. Svenska näringsrekommendationer ESS gruppens rekommendationer för sjuka inom vård & omsorg MÅLGRUPP Gruppen brukare inom omsorgsförvaltningens äldreomsorg. Riktlinjer och rutiner för kost/nutrition omfattar inte barn eller brukare med ätstörningar. Riktlinjer och rutiner för kost/nutrition riktar sig till enhetschefer, kökspersonal, omsorgspersonal och hälso och sjukvårdspersonal.

5 ANSVARSFÖRDELNING Utgångspunkten är att brukaren har ett eget ansvar. I de fall brukaren inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel har kommunen ett ansvar för att behovet tillgodoses. Biståndshandläggare ansvarar för att: bedöma hjälpbehovet i nutritionskedjan hos den enskilde. (inköp hjälp vid måltidsintag) bevilja hjälp utifrån individuellt behov. den enskilde beviljas matdistribution. Kontaktmannen ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. dokumentation finns för brukarens individuella behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsvanor. utföra en nutritionsbedömning i samband med inflyttning och därefter följa gällande riktlinjer/rutiner. vägning sker var tredje månad. Enhetschef ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. riktlinjer/rutinen för kost/nutrition är känd för personal och att den tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. utveckla lokala rutiner för sin egen enhet. fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten på nutritionsarbetet utifrån delmålen. det finns dokumentation (enligt SoL) som dokumenterar brukarens individuella behov och önskemål av kost och måltidsordning. det finns kostombud kopplade till varje kök. kostombuden ges utrymme att delta i kostråd och utbildningar. kostombuden ges utrymme att sprida information till övrig personal på sin enhet. Enhetschef för kök ansvarar dessutom för att: matproduktionen följer gällande lagar och riktlinjer. för att sammankalla och leda kostrådet.

6 Omsorgspersonal ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. följa varje boendes individuella omsorgsplan och sjuksköterskans ordinationer när det gäller mat, dryck, vägning och registrering m.m. de personer som behöver hjälp med att äta också får det. rapportera om avvikelser i mat och vätskeintag till kontaktman och sjuksköterska. leverans av matdistribution, inom hemvården, sker enligt gällande beslut. den enskildes matmiljö är trivsam. servering och uppläggning sker på ett trevligt sätt. följa gällande hygienrutiner. fastställt egenkontrollsprogram efterföljs. Kökspersonal ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. tillhandahålla beställd kost enligt fastställd kvalitet (näring, smak, konsistens och utseende). det finns en väl komponerad matsedel för målgruppen. tillagning sker efter näringsberäknade recept. inköpen följer avtal. fastställt egenkontrollsprogram efterföljs. måltidsmiljön i restaurangerna är fräsch och tilltalande. Kostombud ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. delta i utbildningar och att sprida informationen till övrig personal på sin enhet. informera och instruera omsorgspersonal och nyanställda på sin arbetsplats om riktlinjer/rutinerna. delta vid egenkontroller. kostpärmen alltid är uppdaterad. delta i kostråd/ombudsträffar.

7 Sjuksköterskan ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. brukarens näringsstatus uppmärksammas. skapa och dokumentera åtgärdsplaner för riskpatienter. de individuella nutritionsinsatser som utredning, behandling, uppföljning och utvärdering, i samråd med ansvarig läkare, utförs. handleda omsorgspersonal vid matsituationen vid specifika problem. konsultera till exempel läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped eller dietist vid behov. Kostekonom ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. vara delaktig i upphandlingsarbetet kring livsmedel. kosten motsvarar de nationella kvalitetskraven på näringsinnehåll (ESS gruppens rekommendationer). det finns en väl komponerad matsedel för målgruppen. fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten på matproduktionen. vara delaktig i att utveckla kost och nutritionsarbetet inom omsorgsförvaltningen. sammankalla och leda kostombuden och se till att gruppens kompetens utvecklas. sammankalla och tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska, leda den övergripande samverkansgruppen kring kost/nutrition. uppdatera kostpärmens innehåll. Dietist ansvarar för att: följa framtagna riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. vid konsultation, bedöma och utreda nutritionsproblematik. vara delaktig i att utveckla kost och nutritionsarbetet inom omsorgsförvaltningen. delta i den övergripande samverkansgruppen för kost/ nutrition. utbilda och handleda personal/brukare.

8 Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att: säkra kvaliteten på hälso och sjukvården upp till läkarnivå. det finns utarbetade rutiner kring näringsfrågor, nutritionsbehandling och att dessa utvärderas. uppföljning sker av riktlinjer/rutiner kring kost/nutrition. sammankalla och tillsammans med kostekonom, leda den övergripande samverkansgruppen kring kost/nutrition. Patientansvarig läkare ansvarar för att: ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer eller om tillståndet kan motverkas genom nutritionsbehandling. Arbetsterapeut ansvarar för att: bedöma ätandet utifrån ett aktivitetsperspektiv med hänsyn till kognition, handfunktion, sittställning och miljö. ge råd, utprova hjälpmedel och eventuellt göra miljöanpassningar för att underlätta ätandet. Övriga resurser kan vara: Tandhygienist/Tandsköterska utför munhälsobedömning, utbildar inom tand och munhälsa Logoped bedömer oral motorik och sväljningsförmåga. Ger råd och behandling, för att öka brukarens förmåga att äta DOKUMENTATION Varje yrkesgrupp ansvarar för dokumentation inom sitt ansvarsområde. KOSTPÄRM Kostpärmen finns på varje enhet och innehåller bland annat matsedelsförslag och tips vid speciella behov och information om specialkoster och konsistensanpassning. Kostombudet ansvarar för uppdatering av pärmens innehåll.

9 ORGANISATION FÖR SAMVERKAN KOSTRÅD Det finns åtta kostråd som är kopplade till köken inom äldreomsorgen. Syftet med kostråden är att skapa förutsättningar för samarbete, erfarenhetsutbyte och information mellan olika arbets och yrkesgrupper. Enhetschef för kök är ansvarig för att sammankalla och leda kostrådet fyra gånger/år. I kostrådet skall representanter från omsorgspersonal, sjuksköterskor, kock/kokerska och nattpersonal ingå. ÖVERGRIPANDE SAMVERKANSGRUPP FÖR KOST/NUTRITION Denna grupp arbetar övergripande för omsorgsförvaltningen. Syftet med gruppen är bland annat att få en återkoppling på hur kost/nutritionsarbetet fungerar inom förvaltningen och att utveckla riktlinjer och rutiner för kost/nutrition. Att utvärdera de årliga kvalitetsmätningarna och att få/ge information om produkter, nya föreskrifter och lyfta nyheter och förändringar inom nutritionsområdet. Kostekonom, tillsammans med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, är ansvarig för att sammankalla och leda gruppen två gånger/år. I denna grupp skall enhetschef för kök, sjuksköterskechef, dietist och områdeschef även ingå.

10 MATEN OCH MÅLTIDERNA Maten som serveras skall som generell regel följa de riktlinjer som anges i Livsmedelsverkets Svenska näringsrekommendationer (SNR 2005) och Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg (ESS gruppen, 2003). En lämplig måltidsordning är en förutsättning för att brukaren skall äta den serverade maten och därmed täcka sitt energi och näringsbehov. Det är lättare för äldre att få i sig tillräckligt med energi och näring om maten delas upp på flera mål över dagen. En lämplig fördelning är tre huvudmål frukost, lunch och middag samt två till tre mellanmål. NATTFASTA Nattfastan får inte överstiga 11 timmar. För att undvika detta kan ett sent nattmål eller en förfrukost vara ett bra alternativ. REKOMMENDERAD MÅLTIDSORDNING Måltidsordning Energifördelning % Ev. Förfrukost Frukost Mellanmål Middag Mellanmål Kvällsmat Kvällsmål Ev. Nattmål/Sängfösare

11 SPECIALKOSTER, ÖNSKEKOST OCH KONSISTENSFÖRÄNDRAD KOST Planering av specialkoster sker med hjälp av ESS gruppens riktlinjer i Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Specialkost skall ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av sjuksköterska/dietist/läkare. Specialkoster är: E kost (energi och proteinrik kost) Kost vid dialys Proteinreducerad kost Fettreducerad kost Glutenfri kost Laktosfri kost Kost vid födoämnesallergi Om en person har haft diagnostiserad celiaki, laktosintolerans eller födoämnesallergi sedan tidigare, behövs ingen ny ordination. Specialkoster som vegetarisk kost, religionsanpassad kost och liknande behöver ingen ordination, utan ordinationskravet gäller de koster som påverkar olika sjukdomstillstånd. Många äldre har svårt att tugga och/eller svälja och då skall man erbjuda konsistensanpassad mat, till exempel lättuggad eller timbalkost. Tänk på att det är viktigt att utvärdera, eftersom behovet kan vara tillfälligt. MATSEDELSPLANERING Matsedeln skall vara anpassad för målgruppen och vara näringsvärdesberäknad och överensstämma med rekommendationerna enligt ESS gruppen. I en helpension ingår frukost, middag inklusive dessert, kvällsmat och minst tre mellanmål. Det är viktigt att maten varieras, undvik att servera samma komponenter vid båda måltiderna. Om middagen varit mäktig skall kvällsmaten vara lättare och tvärtom. Mellanmålen är viktiga för de äldre och i synnerhet för de som riskerar att bli undernärda. Det är även viktigt att uppmärksamma helger, storhelger och andra dagar värda att fira med maten.

12 MÅLTIDSMILJÖ Både maten och måltidsmiljön är av stort värde för äldre. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och därmed blir matens betydelse större. Måltiden blir en viktig aktivitet under dagen och ett avbrott i den dagliga tillvaron. Måltidsmiljön har en stor betydelse för aptiten och näringsintaget. Det är viktigt med en vacker dukning med stor omtanke i färg och materialval. Det är viktigt att man uppmärksammar helger, storhelger och andra dagar värda att fira. Måltiderna skall präglas av lugn och ro, att ha TV och radio påslagna kan av många upplevas som störande. Maten skall se aptitlig ut, dofta gott och portionerna skall inte vara för rikligt tilltagna. Det är viktigt att tänka på att många äldre behöver god tid på sig vid måltiderna. Att bara sitta bredvid brukaren kan vara ett stöd vid måltiden för den brukare som har problem med att äta själv. LIVSMEDELSHYGIEN Bakterier, virus och andra mikroorganismer kan spridas via livsmedel. Inom vård och omsorg finns risk för smittspridning via personal som växlar mellan vårdarbete och livsmedelshantering. Det är av största vikt att informationen finns om de lagar och föreskrifter som styr livsmedelshygien. All köks och vårdpersonal skall följa utifrån sin verksamhet godkända egenkontrollprogram.

13 RUTIN FÖR ATT FÖREBYGGA, IDENTIFIERA OCH ÅTGÄRDA UNDERNÄRINGSPROBLEMATIK VAD ÄR UNDERNÄRING? Undernäring definieras som ett tillstånd av obalans mellan intag och omsättning av näringsämnen med ökad risk för sjuklighet. Den vanligaste formen av undernäring är orsakad av en kombination av energi och proteinbrist (protein och energimalnutrition, PEM). ORSAKER Orsakerna till undernäring kan vara många, oftast är tillståndet ett resultat av flera samverkande medicinska, psykologiska, sociala och ekonomiska faktorer. Vanligen utgör den bakomliggande sjukdomen den främsta orsaken till undernäringen. Vissa sjukdomar innebär en större risk för att utveckla undernäring, som till exempel cancersjukdomar, demenssjukdomar, hjärtsvikt och KOL. Många äldre har flera sjukdomar vilket bidrar till att öka risken för undernäring. I samband med sjukdom kan kroppens behov av energi och näringsämnen öka, medan förmågan att tillgodogöra sig maten ofta minskar. KONSEKVENSER AV UNDERNÄRING Ett bristfälligt näringstillstånd kan bland annat leda till viktförlust, förlust av muskelmassa, försämrat immunförsvar, försämrad sårläkning, ökad risk för infektioner och förlångsammad rehabilitering. PREVENTION AV UNDERNÄRING Undernäring är lättare att förebygga än att behandla. Därför är det viktigt att ha bra rutiner för att identifiera de brukare som ligger i riskzonen för undernäring och att snabbt vidta åtgärder för brukare där undernäring är ett faktum. Nutritionsbehandlingen skall betraktas på samma sätt som annan behandling och samma krav skall ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation.

14 RUTINER VID INFLYTTNING TILL VÅRD & OMSORGSBOENDE En nutritionsbedömning (bilaga 1) skall utföras av kontaktmannen i samband med inflyttningen. Vid Risk för undernäring konsulteras sjuksköterska för vidare bedömning av nutritionsstatus. Vid inflyttningen skall även frågor om brukarens tidigare matvanor tas upp. Vikten tas var tredje månad och dokumenteras på BMI/viktlistan (bilaga 2) av kontaktmannen. Kontaktmannen är ansvarig för att brukaren har en individuell omsorgsplan där dokumentation finns kring den boendes individuella behov och önskemål av kost, näringsinnehåll samt måltidsordning. RUTINER VID MISSTANKE OM RISK FÖR UNDERNÄRING Vid till exempel viktnedgång eller en stor förändring av brukarens matsituation, skall en medicinsk och omvårdnadsmässig utredning påbörjas. Kontaktmannen/omsorgspersonal gör en kartläggning av brukarens matsituation med hjälp av checklista (bilaga 3). Checklistan inkluderar uppgift om bland annat BMI, ofrivillig viktförlust, måltidsmiljö, måltidsordning (bilaga 4) inklusive nattfasta och eventuella ätsvårigheter. Kontaktmannen/omsorgspersonalen vidtar sedan åtgärder utifrån resultatet av kartläggningen. Exempel på åtgärder kan vara: en förstärkt måltidsordning (att erbjuda brukaren tre huvudmål samt tre eller fler mellanmål per dag). att minimera nattfastan (bör inte vara mer än 11 timmar). att vid behov konsistensanpassa maten och att arbeta med måltidsmiljö så att den ger en positiv upplevelse för den enskilde individen. Åtgärderna följs upp, utvärderas och dokumenteras.

15 Vid behov konsulteras sjuksköterska för vidare bedömning av nutritionsstatus. Sjuksköterskan tar del av ifylld checklista från omsorgspersonal (bilaga 3). Vid de tillfällen en checklista inte har fyllts i bedömer sjuksköterskan om en sådan skall fyllas i av omsorgspersonalen. Övriga åtgärder är: o Mini Nutritional Assessment (MNA) MNA (bilaga 5) är ett nutritionsbedömningsinstrument som är särskilt anpassat för bestämning av näringstillståndet hos äldre personer. o Mat och vätskeregistrering Mat och vätskeregistrering (bilaga 6) utförs under tre dagar och är ett sätt att värdera den boendes energi och vätskeintag. Detta intag skall ställas i relation till brukarens beräknade behov (mer information finns på baksidan av mat och vätskeregistreringsblanketten). o Medicinsk bedömning. o Munhälsobedömning inkl tugg och sväljproblem. Vid behov konsulteras till exempel läkare, dietist, arbetsterapeut, tandvård och logoped. Nutritionsbehandlingen bör alltid vara individuellt utformad. Grunden för nutritionsbehandlingen är energi och näring i form av vanlig mat, med en måltidsordning spridd över dygnet så att nattfastan inte överskrider 11 timmar.

16 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER VID RISK FÖR UNDERNÄRING/UNDERNÄRING MÅLTIDSORDNING INKL NATTFASTA Måltidernas fördelning över dagen har stor betydelse för den undernärda brukarens möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näring. Med flera små mål, väl spridda under dagen ökar förutsättningarna att få i sig tillräckligt med energi och näring. En lämplig fördelning är tre huvudmål frukost, middag och kvällsmat samt tre mellanmål per dag. Tänk på att det är viktigt att individanpassa måltidsfördelningen så att fler mellanmål kan ges vid behov. Frukost och mellanmål skall stå för 50 % av brukarens totala energibehov, resterande täcks av middag och kvällsmat. Mellanmålen är därmed lika viktiga som huvudmålen! Nattfastan, det vill säga tiden mellan dagens sista måltid och nästa dags första måltid, skall inte överstiga 11 timmar. Överskrider nattfastan 11 timmar bör man vidta åtgärder för att korta den. Ett sent nattmål eller en förfrukost kan då vara ett bra alternativ. E-KOST (ENERGI- OCH PROTEINRIK KOST) E kosten skall användas till brukare som bedöms vara undernärda eller som ligger i riskzonen för att utveckla undernäring på grund av undervikt och/eller ofrivillig viktförlust, har nedsatt aptit eller andra ätsvårigheter för att kunna äta tillräckligt av A kosten. E kosten skall ge lika mycket energi och näringsämnen som den vanliga kosten (A kost) men portionens volym är mindre. E kosten ordineras av sjuksköterska och beställs från köket. Det är viktigt att tänka på att även de övriga måltiderna som tillagas på avdelningen är energiberikade. KOSTTILLÄGG Kosttillägg bör ordineras när E kosten inte täcker brukarens behov av energi och näring (bilaga 7). Kosttilläggen skall ses som ett komplement till den vanliga maten och kan till exempel serveras som mellanmål.

17 ANPASSAD KONSISTENS När brukaren har besvär från tänder, mun, svalg och/eller matstrupe eller har fysiska handikapp som försvårar matintaget kan maten behöva konsistensanpassas. SPECIALKOST Specialkost till exempel glutenfri kost, laktosreducerad kost ordineras vid behov. ANPASSAD MÅLTIDSMILJÖ Måltiden skall anpassas och serveras så att den ger en positiv upplevelse för den enskilde individen. Återkoppla till omsorgspersonalen angående måltidsmiljö. Använd gärna diskussionsunderlaget från checklistan för att arbeta vidare med frågor kring måltidsmiljön. ATT UNDERLÄTTA ÄTANDET Individuellt anpassade ätstödjande omvårdnadsåtgärder ordineras efter behov. ÄTHJÄLPMEDEL Det finns olika äthjälpmedel som kan underlätta ätandet. Konsultera arbetsterapeut vid behov. Vissa brukare kan även behöva smärtlindring i samband med måltider om det underlättar ätandet. MATNING Brukare som inte kan äta själva eller som har svårt att få i sig tillräckligt med mat bör få hjälp. Det kan handla om att dela maten på tallriken, att bre en smörgås eller att mata. Undernäringen kan i sig vara en orsak till att brukaren behöver matningshjälp eftersom den kan leda till minskad muskelstyrka som i sin tur kan leda till att brukaren inte orkar äta själv. Om näringsbehovet tillgodoses finns förutsättningar för förbättrad muskelstyrka.

18 BRA SITTSTÄLLNING En bra sittställning kan underlätta såväl tuggandet som sväljandet. Mer information finns i kostpärmen. Konsultera arbetsterapeut/ sjukgymnast vid behov. MUNHÄLSA Munvård, det vill säga tandborstning, rengöring av munhåla och behandling av uttorkade slemhinnor är viktigt och kan underlätta ätandet. ENTERAL OCH PARENTERAL NUTRITION I de fall brukarens energi och näringsbehov inte kan tillgodoses trots vidtagna åtgärder ovan skall enteral eller parenteral nutrition övervägas av patientansvarig läkare. Mer information om enteral och parenteral nutrition finns att läsa i Handbok för hälso och sjukvård. DOKUMENTATION Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnadsdokumentation enligt HSL och den bör innehålla bedömning, planerad och ordinerad nutritionsbehandling, målsättning, resultat och utvärdering. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Nutritionsbehandlingen bör följas upp och utvärderas kontinuerligt. Uppföljning och utvärdering bör ske av vikt, eventuella ätsvårigheter, ordination av specialkost/kosttillägg och/eller andra variabler fastställda i omsorgsplanen.

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor 1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Utvecklingsplan för kost och nutrition ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden. Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs

Läs mer

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun

Riktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun RIKTLINJER 1 (15) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun 2 (15) Innehåll Inledning... 3 Den äldres inflytande, ansvar och

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer

Läs mer

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet

Läs mer

Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun

Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun Kostpolicy inom Särskilda boenden i Gällivare kommun 2011-02-24 Kostpolicy Inledning... 1 Mål... 2 Delmål... 2 Etik... 4 Ansvar... 4 Dokumentation... 7 Lagar, föreskrifter samt referenslitteratur... 8

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg Kost- & nutritionspolicy Vård och Omsorg Antagen av Socialnämnden 2008-05-29 Senast reviderad 2012-09-21 Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Ett gott

Läs mer

l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun

l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun ! Ma lla e j f d ö r ä l a g t Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Lagar och föreskrifter... 3 Ansvar... 3 Samverkan... 6 Matens kulinariska värde...

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2016-09-01 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 91 Version/D.nr: Uppdaterad 2016-08-24 Upprättad av: Anna Melin Andersen Innehåll

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Oktober 2015. Rapport Näringsriktig kost vid äldreboenden Östersunds kommun

Oktober 2015. Rapport Näringsriktig kost vid äldreboenden Östersunds kommun Oktober 2015 Rapport Näringsriktig kost vid äldreboenden Östersunds kommun Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Granskningsresultat 5 3. Bedömning och rekommendationer 10 Sammanfattning att de boende

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Kostpolicy för Höörs kommun

Kostpolicy för Höörs kommun Kostpolicy Ett styrande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltiderna i Höörs kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fastställdes 2014-10-13, BUN 59 Diarienr BUN 2014/97 Kostpolicy för Höörs

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen

Läs mer

Riktlinjer för mat, måltider och nutrition inom vård och omsorg Örebro kommun

Riktlinjer för mat, måltider och nutrition inom vård och omsorg Örebro kommun 2014-06-16 Vö 361/2011 Vv 330/2011 Riktlinjer för mat, måltider och nutrition inom vård och omsorg Örebro kommun Innehållsförteckning Förord... 4 Inledning... 4 Syfte... 5 Mål och uppföljning...5 Hållbar

Läs mer

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Wahlqvist 2016-04-26 SKDN 2016/0051 0480-45 36 74 Södermöre kommundelsnämnd Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

KOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist

KOSTPROGRAM. För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun. Socialnämnden. Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist KOSTPROGRAM För verksamheter inom Vård och Omsorg i Kungsörs kommun Socialnämnden Reviderad 2010-06-07 Lillvor Gustafsson, legitimerad dietist Innehåll Inledning 3 Kostens betydelse 4 Etik och ätande 4

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Kost och näring på äldreboenden

Kost och näring på äldreboenden Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar

Läs mer

Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26)

Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26) Innehållsansvarig Annika Wahlqvist Datum 2014-10-17 Sid. 1 (26) Nutritionspolicy Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden (Anpassas efter respektive verksamhet) 2 (26) Innehållsförteckning

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION Bilaga 6.1 Nutrition 9.2 2006-04-04/IA Reviderad 2009-02-17/MA KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION Inom Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun Godkänd av Äldrenämnden 2006-05-31, 54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individoch familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: MAS/MAR Dokumentet framtaget

Läs mer

Riktlinje Nutritionsbehandling

Riktlinje Nutritionsbehandling Ansvarig för rutin MAS Ut Utfärdat (av vem och datum) Susanne Sorman, MAS Beslutad (av vem och datum) Socialnämnden 2016-01-27 Uppdaterad och version Giltig till och med Ändras vid behov Process Inte klarlagd

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Vård-omsorg. Antaget av vård- och omsorgsnämnden

Vård-omsorg. Antaget av vård- och omsorgsnämnden Vård-omsorg Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2006-03-14 1 Innehåll sid Inledning 3 Syfte 3 Mål 3 Brukarinflytande 4 Ansvar 4 Enhetschef 4 Kostenheten 4 Kostombud

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy

Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy Sida: 1 (9) Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy 2015-2018 Sida: 2 (9) Inledning Kommunfullmäktige fastställde den 14 mars 2013 en kostpolicy för Barn- och

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun

Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun β Riktlinjer för kost, nutrition och måltidsordning på särskilda boenden i Timrå kommun Timrå 2007-05-30 Birgitta Andersson Ulrica Hedlund Lena Karlstedt SAMMANFATTNING Äldreomsorgens verksamhetschef och

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun 2011 NUTRITIONSPOLICY Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 1 2. Syfte 1 3. Målsättning 2 4. Ansvar och yrkesfunktioner 3-5

Läs mer

1(15) Mat, nutrition och måltider inom Vård och stöd. Styrdokument

1(15) Mat, nutrition och måltider inom Vård och stöd. Styrdokument 1(15) Styrdokument 2(15) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 149 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(15) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer