Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Transkript

1 Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling. Det menar Hanna Sandelowsky, distriktsläkare och en av initiativtagarna till CeFAM:s fortbildning Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården Det är ett trestegspaket med, webbutbildning, praktisk uppgift och ett case-seminarium på vårdcentralen. 24

2 ård med r team Trestegspaketet är en bra mix av teori, praktik, diskussion och reflektion, säger distriktssköterskan och projektledaren Erika Berggren. Syftet är att öka personalens kunskaper och medvetenheten om problemet och att kunna sätta in rätt åtgärder i rätt skede. Kort sagt: Bli bättre rustad att möta patientens individuella behov av nutritionsvård, och lindra symtom vid svår obotlig sjukdom ända till livets slut, säger Erika Berggren. Hittills har 116 anställda i den basala hemsjukvården gått utbildningen. Ett stort plus är att både distriktssköterskor, sjuksköterskor, distriktsläkare och läkare deltar. Hemsjukvårdens patienter är ofta multisjuka med stora vårdbehov. Det ställer stora krav på samarbetet mellan olika professioner det är en framgångsfaktor och nödvändigt både i utbildningen och när vi jobbar med patienterna, menar Hanna Sandelowsky. Energi och näring är kroppens bränsle och byggstenar. Men bristfälligt mat- och näringsintag ökar dramatiskt med åldern och vissa sjukdomar. Exempelvis lider mer än var fjärde kroniskt sjuk av undernäring och bland äldre kroniskt sjuka är närmare hälften undernärda. Lung-, hjärt- och njursjukdomar, cancer, neurologiska sjukdomar och svåra inflammatoriska sjukdomar förbrukar mycket energi och minskar aptiten. Sväljsvårigheter, dåliga tänder eller dåligt sittande tandproteser är andra faktorer att vara vaksam på. Andra bakomliggande orsaker kan vara mediciner som påverkar ätandet eller aptiten och måltidsmiljön. Otillräckligt intag av energi och näring kan bland annat leda till minskad muskelmassa, tryckskador, försämrat immunförsvar, försämrad sårläkning, kognitiv funktion och ork samt ökad risk för infektioner. Fokus i utbildningen är de svårast sjuka patienterna. En vanlig missuppfattning är, enligt Hanna, att det bara handlar om patienter med obotlig cancer, och att primärvårdens hemsjukvård inte har så många svårt sjuka patienter. Kvinnan med svår reumatism vars liggsår läggs om varje vecka, hjärtsviktspatienter som med jämna mellanrum behöver hjälp med vätskedrivande injektioner, mannen med prostatacancer som får återkommande hjälp med katetern och smärtlindring, och patienten lyfter nutritionsvården Ditriktsläkaren Hanna Sandelowsky och distriktssköterskan Erika Berggren driver fortbildningen som ska förbättra nutritionsvården för de svårast sjuka patienterna i hemsjukvården. Det är särskilt viktigt att kunna särskilja om patienten befinner sig i ett tidigt eller sent palliativt skede. 25

3 med KOL som har anslutits till hemsjukvården efter en lunginflammation är alla exempel på grupper att vara uppmärksam på. Dessa är de sjukaste patienterna vi har i primärvården men ändå träffar vi läkare dem minst. Det är bedrövligt, tycker Hanna Sandelowsky och tillägger: Och denna patientgrupp kommer att öka i takt med att antalet sängplatser på sjukhusen minskar och att allt fler vill vårdas och dö hemma. I utbildningen får deltagarna lära sig en rad åtgärder som kan sättas in. Förstärkta mellanmål, energi- och näringsberikad mat, näringsdryck, sondmatning, intravenös näringstillförsel, hjälpmedel och att ändra sittställning och matteknik är bara några exempel. Särskilt viktigt är att kunna särskilja om patienten befinner sig i ett tidigt eller sent palliativt skede, då det avgör målet för nutritionsvården, säger Erika Berggren. Hon förklarar: I ett tidigt palliativt skede kan patienten fortfarande genomgå olika typer av utredningar, diagnostik och behandlingar, och då är energi- och proteinrik mat mer önskvärd och uppskattad. Vid övergången till sen palliativ fas även kallad brytpunkt ändras inriktningen på behandlingen snarare till att lindra och behålla välbefinnande. När kroppen håller på att avsluta livet ändras ämnesomsättningen och aptiten minskar. Då kan energirik mat eller kosttillägg snarare ge upphov till illamående och försämrad livskvalitet. Det finns också en risk för att tillförd vätska kan leda till övervätskning, ödem och andnöd, säger Erika Berggren. Det kan vara svårt att fatta beslut om brytpunkten. När det görs är det alltid viktigt att samtala om det med både patienten och anhöriga. Att patienten får ha kvar sin integritet och känslan av att kunna bestämma själv är oerhört viktigt, avslutar Hanna Sandelowsky. Man dör inte därför att man slutar äta, man slutar äta därför att man ska dö. (Sokrates) KORTFAKTA OCH ANMÄLAN Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården fortbildning i 3 steg 1. Webbaserad fortbildning (tar cirka 1 timme) Här kan användaren få teoretisk kunskap och testa kunskaper med hjälp av frågor, patientfall och bilder. Här finns även bra länkar, kontaktinformation och checklistor. Programmet uppdateras kontinuerligt och material läggs till allteftersom för att skapa motivation och lust att lära, även för den som vill gå tillbaka. 2. Praktisk uppgift. Riskbedöma patienter i hemsjukvården med instrumentet Mini Nutritional Assessment, MNA, för att identifiera patienter som är, eller riskerar att bli, undernärda. 3. Case-seminarium på vårdcentralen (tar cirka 2 timmar). Utgår från ett autentiskt patientfall utifrån en läkares och en distriktssköterskas perspektiv, som alla tar del av och diskuterar. Det finns inget rätt eller fel, utan man ska tillsammans försöka lösa problemen och se varandras perspektiv och yrkesroller. 26 Målgrupp Distriktssköterskor/sjuksköterskor och distriktsläkare/läkare som vårdar patienter i den basala hemsjukvården samt distriktssköterskestuderande och ST-läkare inom allmänmedicin. anmälan Kontakta Erika Berggren tfn: , e-post: erika.berggren@e-cefam.se eller Hanna Sandelowsky, tfn: , e-post: hanna.sandelowsky@e-cefam.se. Kostnad 600 kr, exklusive moms. Arrangör Centrum för allmänmedicin i samarbete med Stockholms sjukhem. text & foto: daphne macris illustration: anna ödlund

4 teamkänsla Annicka Pantzar, Siv Lundaahl och Anna-Maj Johansson på Ekerö vårdcentral hoppas framöver kunna jobba mer över yrkesgränserna med hemsjukvårdspatienterna. 28

5 Fler ser mer Vårdteamet på Ekerö vårdcentral trodde inte att fortbildningen om säkrare nutritionsvård till de svårast sjuka patienterna i hemsjukvården var något för dem. Efter fortbildningen vände det. I dag känner de sig bättre rustade att upptäcka risker med undernäring, och välja rätt åtgärder för patienterna ända till livets slut. Men det är svårt att få in bra rutiner i den kliniska vardagen, och fler kliniska ögon vid hembesöken behövs. Distriktssköterskorna Annicka Pantzar och Anna-Maj Johansson samt ST-läkaren Siv Lundaahl på Ekerö vårdcentral nappade på CeFAM:s fortbildning Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården. Siv Lundaahl medger att hon till en början var skeptisk till att gå utbildningen: Min första tanke var att det här inte var något för oss i primärvården. Palliativ vård är för mig förknippat med cancer, hospice och sjukhem, säger Siv Lundaahl. Nu har jag fått upp ögonen för att det inkluderar även svårt hjärt-, lung-, lever- och njursjuka patienter, och de finns ju i primärvården. Annicka Pantzar tycker att utbildningen var enkel, att patientfallen kändes äkta och relevanta samt att de fått fler pusselbitar i arbetet med att utveckla hemsjukvården för patienterna. Exempelvis arbetet med att göra riskbedömningar i tidigt palliativt skede. Ofta tror vi ju att vi vet, men vi hittar fler med näringsproblem när vi använder instrumentet MNA för bedömning av riskpatienter. Betoningen på att man i det tidiga palliativa skedet alltid bör börja med att se över maten och matsituationen, och inte automatiskt skriva ut kosttillägg, tilltalade Anna-Maj Johansson. Kosttillägg är bra, men mat är för många ett av de glädjeämnen i livet som sist lämnar oss. Kanske det räcker med en extra klick smör och grädde och att med flera små, väl spridda måltider över dagen för att få ett tillräckligt intag. Men det är mycket individuellt och man får vara lyhörd för vad patienten och anhöriga önskar. Alla tre tycker att det är stor fördel att flera yrkesgrupper deltagit i utbildningen. Det var extra värdefullt och produktivt. Vi har kunnat resonera om utredning, åtgärder och prognoser samt svårigheter och möjligheter. Det hinner vi sällan i det dagliga arbetet, säger Annicka Pantzar. Det har satt fokus på att de måste jobba vidare med samarbetsformerna kring hemsjukvårdspatienterna. I dag tar vi främst upp nutritionsfrågor när vi gör läkemedelsgenomgångar, men det räcker inte. Vi behöver fler forum där vi kan diskutera frågor om nutritionsvård. Vi behöver även mer tid för att kunna vägleda hemtjänstpersonalen, säger Anna-Maj Johansson. Ett annat förslag är att de i samband med läkemedelsgenomgångarna även gör ett gemensamt hembesök hos patienterna. I dag är det bara vi sjuksköterskor som träffar patienterna regelbundet. Även om vi ansvarar för att samordna omvårdnadsarbetet i teamet, behövs läkarnas kliniska blick för att bedöma medicinska behov och utvärdera hur förändringarna i behandlingen påverkar varje individ, säger Annicka Pantzar. Hon får medhåll av Siv Lundaahl: Fler ser mer. Men då måste vi skapa bra rutiner för det, och också ges tillräckliga möjligheter att kunna genomföra fler hembesök. Vill du veta mer? text & foto: daphne macris Kontakta: annicka.pantzar@legevisitten.se, siv.lundaahl@legevisitten.se eller Kosttillägg är bra, men mat är för många ett av de glädjeämnen i livet som sist lämnar oss. 29