Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning Näring för god vård och omsorg"

Transkript

1 Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel (Näringsproblem i vård och omsorg, Socialstyrelsen 2000). Sjukdoms- och åldersrelaterad undernäring förekommer och särskilt hos de äldre med multipla sjukdomar. Ett undernäringstillstånd har allvarliga konsekvenser både för sjukdomsförloppet och för samhällsekonomin. I dag finns övertygande bevis för att nutritionsstöd i samband med medicinsk behandling och omsorg minskar komplikationer och dödlighet. Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Nutritionsvård är lika viktig för omsorgstagaren/patienten som läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser. Klinisk nutrition är en del av den medicinska behandlingen. Socialstyrelsen har under lång tid arbetat för bättre näringsrutiner i vård och omsorg. Denna vägledning utgör ett aktuellt kunskapsunderlag som vänder sig till vårdgivare, verksamhetschefer, hälso- och sjukvårdspersonal samt omsorgspersonal. Vägledningen omfattar endast vuxna, med viss betoning på den äldre personens nutritionsproblem. I nära anslutning till publiceringen av denna vägledning kommer även en föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring att träda i kraft. Disposition och innehåll Vägledningen är indelad i tre delar: 1. Praktisk vägledning, 2. Ansvar, kvalitet och säkerhet, 3. Kunskapsunderlag samt ett Appendix. I det följande redovisas de olika delarnas huvudsakliga innehåll. 1

2 1. Praktisk vägledning Nutritionsvårdsprocessen Nutritionsvårdsprocessen inleds med en riskbedömning, screening, en systematisk metod för att identifiera den som löper risk att bli undernärd eller redan lider av undernäring. Riskbedömningen följs upp med en utredning av orsaken eller orsakerna till ett eventuellt undernäringstillstånd. Utredningen bör leda fram till en nutritionsdiagnos, ett komplement till patientens övriga medicinska diagnos eller diagnoser och till patientens omvårdnadsdiagnoser. Den utgör också underlag för ordination av nutritionsbehandling. Bedömning av risk för undernäring Bedömning av risk för undernäring baseras på en sammanvägning av följande indikatorer Ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning. Har du gått ner i vikt? Ätsvårigheter till exempel aptitlöshet, sväljnings- och tuggproblem, orkeslöshet och motoriska störningar. Undervikt det vill säga body mass index (BMI, vikt i kg/längd i m2) under 20 om du är under 70 år, eller under 22 om du är över 70 år. Förekomst av en riskindikator är tillräcklig för att en utredning ska påbörjas. Ett stort antal instrument för riskbedömning har utvecklats genom åren. Den europeiska nutritionsorganisationen ESPEN rekommenderar MNA (Mini Nutritional Assessment), NRS 2002(Nutritional Risk Screening) och MUST (Malnutrition Universal Screening Tool). Orsak till undernäring Exempel på orsaker till undernäring som kan utgöra underlag för utredning Bakomliggande sjukdom Mag-tarmrelaterade besvär Behandling, till exempel strålning, cytostatika Medicinering Munstatus och tandstatus Svårigheter att svälja Funktionella svårigheter att äta Sociala och kulturella faktorer Multipel födoämnesallergi eller födoämnesöverkänslighet Grundläggande principer för nutritionsbehandling Nutritionsbehandling kan vara både förebyggande, för att undvika undernäring, och terapeutisk, vid konstaterad risk för undernäring eller diagnostiserad undernäring. Nutritionsbehandling innebär att tillföra energi och näringsämnen för att tillgodose patientens energi- och näringsbehov på ett optimalt sätt. Behandlingen inkluderar, enskilt eller i kombination grundkost, specialkost, anpassad kost, speciallivsmedel, kosttillägg och annat oralt nutritionsstöd, artificiell nutrition (enteral eller parenteral tillförsel) samt rådgivning beträffande ätande och ätbeteende. 2

3 Uppföljning av nutritionsbehandling Syftet är att värdera hur väl behandlingsåtgärderna har fungerat, och att upptäcka eventuella biverkningar. Bl.a. kontrolleras elektrolyt- och mineralnivåer i patientens blod, kroppsvikten samt patientens möjlighet att följa behandlingen. Även mat och vätskeregistrering är ett bra instrument. Grundkoster Svenska näringsrekommendationer, SNR, är de nationella rekommendationerna för människors intag av näringsämnen, rekommendationer för fysisk aktivitet och referensvärden för energi. SNR baseras på de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, som tas fram på uppdrag av Nordiska ministerrådet. SNR-kost, (kost enligt svenska näringsrekommendationer), Allmän kost för sjuka, A-kost, Energi- och proteinrik kost, E-kost, Specialkoster, kost med anpassad konsistens samt kosttillägg. Samtliga koster redovisas med förslag till livsmedelsval Ätstödjande åtgärder Många patienter som är undernärda eller är i riskzonen för att utveckla undernäring behöver inte bara näringsstöd utan även ätstödjande åtgärder som till exempel matning, äthjälpmedel samt assistans vid måltiderna. Nutrition vid kirurgiska ingrepp på äldre personer Kirurgiska ingrepp leder till ökade metabola krav och katabolism. Äldre har inte förmågan att automatiskt öka energiintaget så att det motsvarar deras behov. Katabolismen leder till att vävnad bryts ner, vilket i sin tur leder till nedsatt organfunktion, påverkan på immunförvaret och risk för postoperativa komplikationer och ökad mortalitet. Vid nutritionsbehandling av äldre i samband med kirurgiska ingrepp är det särskilt viktigt att ta hänsyn till och bedöma graden av metabol och endokrin anpassning till trauma, stress och svält eller undernäring. Mat, kultur och religion Personen kan ha särskilda önskemål beroende på sin bakgrund, och vilka traditioner och högtider som är viktiga för honom eller henne. Det kan också finnas religiösa aspekter som påverkar kostintaget. Omsorgspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal behöver ha goda kunskaper om mattraditioner inom olika kulturer och religioner. 2. Ansvar, kvalitet och säkerhet Ansvar och skyldigheter inom hälso- och sjukvården Här redovisas relevant svensk lagstiftning Kvalitetssäkring av mat och måltider inom äldrevården Kvaliteten på mat och måltider i särskilt boende kan till exempel säkras genom att arbeta med verksamhetens organisation, ansvar samt uppföljning och låta patienten/omsorgstagaren ha inflytande på matutbudet, följa upp kraven på mat och livsmedelskvalitet, sätta samman en bra måltidsordning, göra maten aptitlig i utseende, lukt och smak, ordna en trevlig måltidsmiljö och erbjuda olika kosttyper vid olika sjukdomar, 3

4 Mathanteringssystem Mathanteringssystem innebär olika sätt att hantera matens tillagning, produktion, distribution och servering. Genom att välja det för patienterna och omsorgstagarna lämpligaste systemet kan hälso- och sjukvården respektive omsorgen sannolikt öka deras matintag och därmed motverka undernäring. Upphandling Kapitlet belyser viktiga faktorer som hälso- och sjukvården bör beakta i samband med utformningen av upphandling och när man utvärderar matproduktion. 3. Kunskapsunderlag Sjukdomsrelaterad undernäring Sjukdomsrelaterad undernäring utvecklas genom två parallella processer, och förloppet påverkas av om sjukdomen eller skadan medför en inflammationsreaktion eller inte. Vid inflammation ökar energiomsättningen i vila och proteinnedbrytningen i skelettmuskulaturen, så kallad katabolism. Mycket av undernäringens negativa effekter beror på förlusten av muskelprotein, och enbart nutritionsbehandling är sällan effektivt för att vända den katabola processen. Åldrande och näringsrelaterad problematik Med åldern ökar risken för undernäring, till exempel genom viktförlust, undervikt och ätsvårigheter. Personens funktionsförmåga försämras på grund av nedsatt muskelmassa och muskelfunktion, det vill säga sarkopeni. Aptiten minskar på grund av ändrad balans i aptit- och mättnadsregleringen och på grund av ålders- och sjukdomsrelaterade inflammationer. Träning och bra mat är nödvändigt för att äldre personer ska hålla en hälsosam livsstil. Metabolismen hos äldre individer skiljer sig från medelålders och yngre personer, och därför behöver hälso- och sjukvården justera deras näringsrekommendationer och kostråd. Sväljningssvårigheter(dysfagi) Sväljningssvårigheter (dysfagi) drabbar främst äldre personer, och är en vanlig komplikation vid många olika sjukdomstillstånd. Oral hälsa hos äldre God nutrition förutsätter en god oral hälsa. Det går att påverka orala problemen med relativt enkla medel, till exempel med en förbättrad munhygien och åtgärder mot muntorrhet. Behov av energi och protein, vitaminer och mineraler I vägledningen redovisas behov av energi och protein liksom behov av och källor till vitaminer, mineraler och spårämnen. Måltidsmiljö Interventioner i måltidsmiljön har positiva effekter på patientens energiintag, vikt, nutritionsstatus, funktionsförmåga och välbefinnande. En positiv måltidsupplevelse är kopplad till bl.a. social situation och sällskap under måltiden, rummets och dukningens utformning och matens smak, doft, färg, form och konsistens. 4

5 Interaktion mellan mat och läkemedel Kost kan påverka läkemedelseffekter. Interaktionen består oftast i att kosten minskar eller ökar upptaget av vissa läkemedel i mag-tarmkanalen eller att vissa ämnen i kosten påverkar nedbrytning av läkemedel i levern. Interaktioner med läkemedel förekommer med bland annat mjölk, grapefruktjuice, vitlök och lakrits. Hälsoekonomiska aspekter på undernäring Data från Storbritannien indikerar att samhällets kostnader för sjukdomsrelaterad undernäring motsvarar kostnaderna för övervikt och fetma. Mat och näring i livets slutskede Det tillhör det naturliga döendet att patientens intag av mat och dryck successivt minskar och till slut upphör helt. Detta behöver inte vara förenat med att patienten upplever obehag i form av hunger eller törst. Det är viktigt att läkare och övrig vårdpersonal förklarar både för patienten och dess anhöriga att kroppen i livets slutskede har en begränsad förmåga att metabolisera näring och att tillförsel av fett och proteiner kan leda till illamående eller andra obehag. Det finns också en risk för att tillförd vätska kan leda till övervätskning, ödem och andnöd. Appendix I appendix finns utdrag ur Europarådets resolution samt lästips. 5

6 6

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Riktlinje Nutritionsbehandling

Riktlinje Nutritionsbehandling Ansvarig för rutin MAS Ut Utfärdat (av vem och datum) Susanne Sorman, MAS Beslutad (av vem och datum) Socialnämnden 2016-01-27 Uppdaterad och version Giltig till och med Ändras vid behov Process Inte klarlagd

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping Rapport från Dagen Nutrition den 17 november 2011 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare hälso- och sjukvårdsfrågor Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka

Läs mer

Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A. Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011

Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A. Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011 Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla undernäring hos äldre Del A Tiohundranämndens sammanträde den 13 oktober 2011 Innehållsförteckning Del A- Lokala riktlinjer för att förebygga och behandla

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

God nutritionsvård. Prevention och behandling av undernäring i vård och omsorg. Vägledning för vårdgivare, verksamhetschefer och personal

God nutritionsvård. Prevention och behandling av undernäring i vård och omsorg. Vägledning för vårdgivare, verksamhetschefer och personal God nutritionsvård Prevention och behandling av undernäring i vård och omsorg Vägledning för vårdgivare, verksamhetschefer och personal Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad 1(1) Stefano Testi R/Fackspråk och Till remissmottagare enligt sändlista Missiv externremiss Begrepp inom området I Socialstyrelsens uppdrag nationellt fackspråk, inom den nationella ITstrategin, ingår

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring 1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla

Läs mer

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

nationell satsning för ökad patientsäkerhet Undernäring åtgärder för att förebygga

nationell satsning för ökad patientsäkerhet Undernäring åtgärder för att förebygga nationell satsning för ökad patientsäkerhet Undernäring åtgärder för att förebygga Förord Sedan 2008 driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att minska vårdskadorna. Landsting och

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

Utredning av vilka regler som skall gälla inom hälsooch sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter

Utredning av vilka regler som skall gälla inom hälsooch sjukvården för ordination av speciallivsmedel och andra nutritionsprodukter Hälso- och sjukvårdsavdelningen Enheten för juridik och behörighet Anna-Karin Gullberg Tel. 08-555 534 50 E-post Anna-Karin.Gullberg@socialstyrelsen.se 2006-12-19 Dnr 51-3216/2006 1(7) Art.nr: 2007-107-17

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska,

Läs mer

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13) Sida 1 (13) 2017-01-26 Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen Innehåll Rutin för nutrition med fokus undernäring inom äldreomsorgen... 1 1. Inledning... 2 2. Hur undernäring ska förebyggas...

Läs mer

SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf.

SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. HTA-enheten CAMTÖ 2015-02-13 Kosttillägg för undernärda äldre SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. Vi kommenterar även nyligen utkomna SOSFS

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

SBU-rapport nr

SBU-rapport nr HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-02 Kosttillägg för undernärda äldre SBU-rapport nr 2014-228 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/kosttillagg_fulltext.pdf. Vi kommenterar även nyligen utkomna SOSFS

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat

Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Införandet av ett nutritionsprogram påp kommunala äldreboenden Reform av äldrevården Kommunernas ansvar Hjälp hemma eller på särskilda boenden Antalet boendeplatser minskat Undernäring vanligt. Varför?

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar. vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns?

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar. vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? AN J A S AL E TTI, L E G D I E TI S T, P H D, K L I N I S K N U TRITI O N O C H M E TAB O L I S M, U P P

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre. Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom

Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom Nationella riktlinjer för Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom Från arbetsgruppen inom Svensk Gastroenterologisk Förening 2010 Ingvar Bosaeus, Göteborg, Ulla Johansson,

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009 Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och sjukvård.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och sjukvård. 2011-04-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begrepp inom området nutrition, Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och

Läs mer

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014

Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 2014 Rapport från Dagen Nutrition 13 februari 1 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste

Läs mer

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de Kostpolicy Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de hälsosamma valen. För patienter är kostpolicyn

Läs mer

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus

Läs mer

Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013

Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013 Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 13 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet

Läs mer

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer

Läs mer

Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se. Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen

Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se. Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen Foto: Anne Dillner/BIldarkivet.se Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen 2 Kost- och nutritionspolicy för äldreomsorgen I Bromölla kommun serveras dagligen ca 2400 måltider inom den kommunala verksamheten.

Läs mer

Nutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas

Nutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård 2007 Christina Persson Leg dietist, Med dr Den sjuke individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-

Läs mer

Från näring till måltid

Från näring till måltid Innehåll Från näring till måltid Anja Saletti Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet anja.saletti@pubcare.uu.se MuMsprojektet i Uppsala Undernäring/felnäring - Orsak/konsekvens - Hur ser

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Innehåll 2014-11-13. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring; SOSFS 1 jan 2015

Innehåll 2014-11-13. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring; SOSFS 1 jan 2015 Innehåll Nutritionsvårds-/omvårdnadsprocessen och ICF skillnader likheter Sarkopeni och frailty definition av nya syndrom. Anja Saletti, RD, PhD Egen företagare anjasal@me.com Uppsala Universitet Anja.saletti@pubcare.uu.se

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg Kost- & nutritionspolicy Vård och Omsorg Antagen av Socialnämnden 2008-05-29 Senast reviderad 2012-09-21 Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Ett gott

Läs mer

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT Lotta Copland, Klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är skillnaden? Nutritionsbehandlingsprocessen?

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska,

Läs mer

Riktlinje för kost och nutrition

Riktlinje för kost och nutrition Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-04-21 Emma Davachi, dietist Ingrid Olausson, medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje för kost och nutrition Förvaltningsledningen 1 (29) Datum 2015-04-07 Dnr

Läs mer