Mat för att hålla sig frisk på äldre dar. vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns?

Transkript

1 Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? AN J A S AL E TTI, L E G D I E TI S T, P H D, K L I N I S K N U TRITI O N O C H M E TAB O L I S M, U P P S AL A U N I V E R S I TE T anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Frisk/sjuk/skör..? Några begrepp. kakexi och sarkopeni Nutritionsvårdsprocessen Energi Näringsintag allmänt Protein D-vitamin Kalcium Riktlinjer 1

2 Frisk på äldre dar? Frisk, bor hemma, klar sig själv men kan ha kroniska sjukdomar Sjuk/funktionsnedsatt, bor hemma/vård- och omsorgsboende, omfattande vård och omsorgbehov Skör/bräcklig - frailty syndrom Mat och livsstil bestämmer överlevnad hos friska äldre 2339, 64% kv, år, 11 länder 10-års uppföljning, 935 dog HealthScore Bra mat (=Medelhavsmat (0/1)) Fysisk aktivitet (0/1) Icke-rökning (0/1) Måttligt alkoholintag (0/1) En hälsosam livsstil hos åringar halverar 10- årsdödligheten The Hale project. Knoops et al. JAMA 2004;292: % surviving Years of follow-up 2

3 Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Riktlinjer som inkluderar rekommendationer för Tobak/snus Alkohol Fysisk aktivitet Matvanor Hälsosamma matvanor ÖKA BYT UT TILL BEGRÄNSA Grönsaker Spannmål från sitt/siktat mjöl Spannmål av fullkorn Charkprodukter Baljväxter Smör, smörbaserade fetter Vegetabiliska oljor och oljebaserade matfetter Rött kött Frukt och bär Feta mejeriprodikter Magra mejeriprodukter Drycker och livsmedel med tillsatt socker Fisk och skaldjur Salt Nötter och frön Alkohol 3

4 4

5 BMI och överlevnad på nursing home en paradox BMI grupper Ö v e r l e v n a d DAGAR Kaiser R et al (JAMDA 2010) 5

6 Funktion och överlevnad hos äldre relation till body mass index ~ >65 år 7 års uppföljning Optimal funktion vid BMI ~25 Bäst överlevnad vid BMI ~25-30 No disability Al Snih S et al. Arch Intern Med 2007;167: Survival Förekomst av undernäring - MNA (Mini Nutritional Assessment) - 12 länder, 4 olika miljöer - n= Medelålder: 82,3 år 2/3 i risk för undernäring eller undernärda Kaiser et al. JAGS

7 Nutritionstillståndet enligt MNA jämfört med MNA i olika populationer Välnärd Risk för undernärd Undernärd V o O boende n=172 Sjukhem n=166 Sjukhus nyligen inlagda n=1 771 Törmä J 2012, Söderström L 2012, Saletti A 2007, Hemtjänst n=353 Miljarder pund Det kostar pengar Årlig kostnad (UK) för övervikt/obesitas och sjukdomsrelaterad undernäring/kakexi Obesitas Kakexi Folkhälsa Sjukvård BAPEN

8 Åldrandets katabolism Frailty För lite mat/proteiner - anorexia of aging (cytokiner, cholecystokinin) - tuggproblem, dysfagi Fysisk inaktivitet Avtagande hormonutsöndring Inflammation/Oxidativ stress - östrogen (menopause) - testosteron (andropause) - dehydroepiandrosterone (DHEA. adrenopause) - tillväxthormon (somatopause) Apotos kaspasaktivitet, mitokondriella DNA-mutationer Sociala nätverk minskar Viktförlust Svaghet Uttröttbarhet Långsamhet Låg fysisk aktivitet 3 Åldersskörhet (gerasteni) Fried L. Frailty in older adults: evidence for a phenotype. J Gerontol F.J. GARCIA-GARCIA et.al J Nutr, Health & Aging 15:10,

9 Oavsett tillstånd så behövs bedömning av nutritionsstatus! Nutritionsvårdsprocess 1. Riskidentifiera 2. Utredning & Bedömning 3. Behandling Olika yrkeskategorier t ex ssk, läkare, dietist Personal med nutritionskompetens 4. Uppföljning & Utvärdering 5. Dokumentera & Kommunicera ESPEN Guidelines

10 Nutritionsvårdsprocess 1. Riskidentifiera MNA, SKL, kostindex 2. Utredning & Bedömning 3. Behandling Intag i förhållande till behov, målsättning och ätsvårigheter Rätt mat till rätt person i rätt mängd 4. Uppföljning & Utvärdering 5. Dokumentera & Kommunicera Vikt, energi och näringsintag, livskvalitet ESPEN Guidelines 2002 Varför riskidentifiering? Malnutrition leder till: Viktnedgång Försämrat immunförsvar Försämrad sårläkning Ökad trötthet Muskelsvaghet Depression 10

11 1. Riskidentifiera Undervikt enligt Body Mass Index (BMI) Under 70 år, BMI under 20 Över 70 år, BMI under 22 Viktförlust/vikthistoria Ofrivillig viktminskning oavsett omfattning och tidsförlopp Viktförlust på mer än 5 % senaste 3 månaderna eller 10 % sista halvåret Ätsvårigheter Aptitlöshet Sväljning- och tuggproblem Orkeslöshet Motoriska störningar etc. 11

12 2. Utredning & Bedömning (& Omvårdnadsdiagnos) Bakomliggande sjukdom inkl kakexi, sarkopeni Nyligen genomförd eller pågående behandling Medicinering Mun- och tandstatus, tuggsvårigheter Sväljningssvårigheter Mag-tarmproblem Fysiska hinder för att äta Kulturella, etniska, sociala faktorer Aptit Bedömning av energi- och näringsintag anamnes, mat- och vätskeregistrering Bedömning av energi- och näringsbehov Nutritionsstatus Antropometriska mått, biokemiska markörer, kroppssammansättning 12

13 Kakexi är ett komplext metabolt syndrom som orsakas av en rubbad ämnesomsättning som bland annat är en följd av kroniska inflammationer, hormonella rubbningar, frisättning av tumörfaktorer mm Kakexi Viktförlust 5 % under 12 månader eller kortare eller BMI <20 I kombination med minst tre av följande minskad muskelstyrka anorexi lågt fat free mass index fatigue (kraftlöshet, svaghet, utmattning) onormala labvärden (inflammationsmarkörer, anemi, serumalbumin Beroende på viktnedgång under sista året definieras kakexin som; mild > 5%, måttlig >10% eller svår > 15% Evan WJ, Morely JE et al. Clin Nutr Dec;27(6):

14 Sarcopeni Sarcopenia is a syndrome characterized by progressive loss of muscle mass and strength with a risk of adverse outcomes (Eur WG on Sarcopenia Definition, Cruz-Jentoft Age Aging 2010) Viktförlust inte obligatorisk Kan vara åldersrelaterat utan annan kroniska sjukdom Reducerad muskelmassa och funktions försämring ( reducerad styrka) Låggradig inflammation 3. Behandling Oral nutrition Artificiell nutrition Kostbehandling Livsmedelsval Måltidsordning Matlagningsmetoder Ätstödjande åtgärder Specialkost Kostanpssning Berikad kost Konsistensanpassning Näringsdryck Berikning Energimoduler Vitamin-/mineraler Sondnäring Enteral nutrition Parenteral nutrition 14

15 Energi och vätska Näringsinnehåll Protein D-vitamin Kalcium Energi och vätska Schablon 30 kcal/kg kropp och dag 30 ml/kg kropp och dag 15

16 16

17 Näringsinnehåll Ju mer mat (kcal/ dag) desto lättare att täck vitamin och mineral behovet Ju mindre mat desto svårare att täcka vitamin och mineral behovet Vitaminer & mineraler Intag under 1500 kcal/ dag behövs ofta ett vitamin-och mineraltillskott och vid kronisk sjukdom 17

18 Protein och äldre Optimalt intag av protein bland äldre för att stimulera muskeluppbyggnad oklart. Översiktsartikel rekommenderar 1,5 gram protein per kilo kroppsvikt och dag (Wolfe RR et al. Clin Nutr 2008) 70 kg x 1,5 gram = 105 gram protein/dag gram protein per måltid skulle vara att rekommendera för att uppnå maximal proteinsyntes (Paddon-Jones D et al. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 2009) ~ 125 gram lax eller ~ 125 gram kyckling eller ~125 gram nötkött (biff) Protein -Nordiska Näringsrekommendationer 2013 I menyplanering för gruppen äldre med ett energiintag under 2000 kcal/d (8 MJ/d) bör målet vara 18 E% från protein Innebär ca g högkvalitets protein /kg kropp/d. O/Kunskapscentrum-forgeriatrik/Kunskapsbank/Nutritionslankar/Energikalkylator/ 18

19 Några studier -funktion Bonnefoy et al British Journal of Nutrition månader lång randomiserad studie 57 sköra äldre, medelålder 83 år Jämförde kosttillägg med placebo, träning med kontrollaktivitet (minnestest) Drygt 50 % ökad muskelstyrka efter 3 månaders behandling med kosttillägg! 19

20 Wanja Sjödin 73 år Började styrketräna i 50 års åldern.. Nu.77 år Nutrition och funktion Persson M et al. Clin Nutr äldre personer i risk för undernäring - Intervention (n=29): Kostråd, kosttillägg, vitamintillskott - Kontroll (n=25): Skriftliga kostråd Resultat: Interventionsgruppen viktstabila, ökad handgrepp-styrka och ADL Katz ADL >D % Kontroll Start 5 mån Intervention 20

21 D-vitamin -Nordiska Näringsrekommendationer 2013 Nordiska näringsrekommendationer 2013 över 65 år 10 µg, över 75 är 20 µg x 2 5 g margarin 21

22 Vitamin D status 50 Otillräckliga nivåer 40 Procent (%) Brist 44% Optimala nivåer 22% 21% 10 13% 0 <25 nmol/l <50 nmol/l <75 nmol/l >75 nmol/l Törmä J et al (in press) Calcium -Nordiska Näringsrekommendationer 2013 Results from RCTs show that combined supplementation with calcium (500-1,600 mg/d) and vitamin D (10-20 µg/d) reduces the risk of fractures in elderly women living in institutions. The recommended intake of 800 mg/d from NNR 2004 is maintained in NNR 2012 since no strong evidence to change has emerged. For elderly subjects living in institutions, especially with little or no sunexposure, supplementation with calcium and vitamin D should be considered. 22

23 Rekommendation: 800 mg/dag 40 g ost 2 dl mjölk 2,5 dl fil Måltidsvanor Måltidsvanor Nattfasta >11 tim Antal ättillfällen < 4 Ej laga mat själv Riskökning* 1,7 ggr 3,1 ggr 5,0 ggr *Multivariat logistisk regressionsanalys Söderström, L et al 2012 Clin Nutr 23

24 Onda cirkeln Lite nedstämd Tappar aptiten Äter dåligt Slutar äta Tappar livslusten Sämre nutritionsstatus Blir allt svagare Nedsatt immun försvar Äter sämre vid sjukdom Lättare infekterad Funktion Vad behöver vi fråga om? Kan man handla, laga, äta, diska etc själv? Har man ändrat sitt måltidsmönster? Socialt Sällskap eller inte? Fysiologiskt Aptit Viktnedgång Energibehov utifrån kroppsvikt för att fånga näringsintaget D-vit (ute eller tillskott) Protein -hur? 24

25 Sammanfattning Riskbedömning av undernäring och skörhet Individuell bedömning av behov och intag och individuell anpassning utifrån preferenser! Uppmärksam på protein-, D-vit- och kalciumintag! Behov under 1500 kcal svårt att täcka näringsintaget per os! Nationella rekommendationer inom området, fokus äldre sen 2011 Livsmedelsverket 2011, 2013; Råd om bra mat inom äldreomsorgen Nordiska näringsrekommendationer Sveriges Kommuner och Landsting 2011; Patientsäkerhet - Undernäring åtgärder för att förebygga Socialstyrelsen ; Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Vägledning om kunskapsområden för specialiserade arbetsuppgifter inom äldreomsorgen och SOSFS 2011:12 25

26 Tack för er uppmärksamhet! 26