Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov"

Monica Ström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst??????

2 Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst, personal) Produkten (mat och dryck, njutning, fest) Stämningen (atmosfär, sinnen, service, känsla) Styrsystemet (ekonomi, hygien, koncept)

3 Mål för nutritionsomhändertagande och behandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion SoS-rapport 2000:11

4 Förekomst av undernäring på sjukhus och inom äldreomsorg Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda. Näring för god vård och omsorg Socialstyrelsen 2011

5 Malnutrition hos äldre beror ofta på kombinationen av för lite mat och för låg fysisk aktivitet. Ingen åldersgrupp har så stor nytta av fysisk aktivitet som de äldre Vetenskapligt underlag till råd om bra mat i äldreomsorgen Livsmedelsverkets rapportserie nr 3/2011

6 Brytpunkt T ex sjukdom eller förlust av en partner kräver anpassning i strävan att uppnå normalitet (oberoende, äta med andra, uppträda som vanligt vid måltider). Utan anpassning kan ätandets syfte förskjutas från nöje och hälsa till att enbart handla om bränsle/ nutrition, att överleva. Svensk geriatrik nr Albert Westergren, Maria Nyberg

7 Orsaker till undernäring Läkemedel Sjukdom Munstatus Tandstatus Kulturella faktorer Låg fysisk aktivitet Depression Sorg Nedsatt förmåga smak/lukt Ensamhet Förvirring sväljningssvårigheter Funktionsnedsättningar

8 Riskfaktorer för äldre personer som kommer in på sjukhus Nattfastan överstiger 11 timmar Färre än fyra ättillfällen per dag Lagar inte maten själv utan får matleverans Tidigare i livet haft en kost med hög andel fett, mättat fett Nutritional Screening of Older Adults, Risc Factors for and Consequences of Malnutrition Lisa Söderström 2016

9 Konsekvenser av undernäring Muskelsvaghet, orkeslöshet Ökad risk för fall Ökad utveckling av trycksår och nedsatt läkningsförmåga Ökad risk för infektioner Apati, depression, irritabilitet, social tillbakadragenhet Nedsatt välbefinnande, ökat lidande hos patienten Förlängda vårdtider och högre kostnader Nedsatt näringsstatus, lågt BMI, viktförlust och aptitlöshet är alla oberoende riskfaktorer för död hos äldre.

10 Tidiga tecken! Det är enklare att förebygga undernäring än att behandla den.

11 Vår process Arbetet kan startas, fortgå och avslutas hos olika vårdgivare. Det är därför viktigt att kommunikationen fungerar mellan alla. Riskbedömning Identifiering av bakomliggande orsaker Åtgärder Uppföljning

12 Blanketter för riskbedömning och bakomliggande orsaker

13 Utredning Vikt Längd BMI (vikt/längd 2 ) Normalt BMI: under 70 år 18,5 25 Viktutveckling över 70 år Ätsvårigheter, t ex aptitlöshet, svälj- och tuggproblem, orkeslöshet, förstoppning

14 Viktutveckling Viktförlust i procent är viktigare än BMI 5 % viktnedgång ökad risk för komplikationer (senaste 3 månaderna) 10 % viktnedgång kraftigt ökad risk för komplikationer

15 Grundläggande principer för nutritionsbehandling Nutritions behandling Oral nutrition Artificiell nutrition Kostbehandling Kosttillägg Näringsdrycker Energimoduler Vitamin- och mineralsupplimering Enteral nutrition Parenteral nutrition Livsmedelsval Måltidsordning Matlagningsmetoder Ätstödjande åtgärder Sondnäring

16 Energibehov Mindre energi men lika mycket näring Energibehovet sjunker ofta med stigande ålder man behöver mindre mat/energi Normal viktminskning? Man behöver i stort sett samma mängd vitaminer och mineraler - eller mer BMI mellan 25 och 30 är det optimala intervallet förenat med långt liv hos äldre BMI under 22 hos personer > 70 år är kopplat till ökad dödlighet Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen

17 Protein Protein är viktigt för - Celluppbyggnad - Hormon- och enzymproduktion - Immunförsvaret Protein + styrketräning minskar risken för sarkopeni (förlust av muskelmassa)

18 Proteinrika livsmedel Ägg Fisk Fågel Kött Baljväxter Mejeriprodukter Tips! Gärna något proteinrikt till varje måltid!

19 Exempel Alternativ eller tillägg till smörgås 1 portion Energi (kcal) Protein (g) 1 glas juice / nyponsoppa 100 0,5 1 glas mjölk ägg skivor leverpastej med inlagd gurka 1 ägg och 25 g sill eller 1 msk kaviar

20 Vitamin D Bildas i huden när vi är ute Fet fisk; lax, sill, makrill Margarin, smör Mjölk Ägg Lever, leverpastej

21 Vitamin/ mineraltillskott Vid ett energiintag under 6,5 megajoule (1500 kcal) per dag bör maten alltid kompletteras med en multivitamin- /mineraltablett. För äldre bör särskilt behovet av vitamin D uppmärksammas Näringsriktiga måltider inom vård och omsorg. Livsmedelsverket och Socialstyrelsen 2017

22 Omättade fetter

23 Åtgärd

24 Måltidsordning Lättare att få i sig mer energi om man har fler mindre mål Gärna små energirika mål Måltider bör serveras jämnt fördelade över dagen 3 huvudmål och 2-3 mellanmål Efterrätter och energirika mellanmål Viktigt att inte nattfasta blir för lång max 11 h = extra mellanmål, ex sent på kvällen, tidigt på morgonen eller på natten om man är vaken

25 Rekommenderad måltidsordning % av dagens intag från mellanmål Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Ur: Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, sid 13

Nattfasta Bör inte överstiga 11 timmar Sprid ut måltiderna jämnt över dygnet. En orolig nattsömn kan bero på hunger. Exempel Servera något att äta eller dricka på sängkanten före uppstigning, t.ex.

26 Nattfasta Bör inte överstiga 11 timmar Sprid ut måltiderna jämnt över dygnet. En orolig nattsömn kan bero på hunger. Exempel Servera något att äta eller dricka på sängkanten före uppstigning, t.ex. nyponsoppa, filmjölk och/eller en smörgås. Erbjud nattmacka och ett glas mjölk till den som behöver omvårdnad på natten eller bara vaknar. Den som vaknar tidigt men somnar om framåt morgonkvisten kan serveras en förfrukost på sängkanten. Erbjud kvällsmål. Visa gärna vad som erbjuds.

27 FRUKOST

28 Frukost vid nedsatt aptit Minska volymen mat men behålla energi och näringsinnehållet

Berikad frukost vid nedsatt aptit olika frukostarna med samma mängd energi- och proteininnehåll God aptit Havregrynsgröt 1 dl fiberhavregryn, kokt på vatten 1,5 dl lättmjölk 2

1,5 dl mellanmjölk 1 msk sylt 1 skiva bröd med margarin, pålägg och grönsak 1 glas juice eller nyponsoppa Risk för undernäring mycket nedsatt aptit Havregrynsgröt 0,5 dl

29 Berikad frukost vid nedsatt aptit olika frukostarna med samma mängd energi- och proteininnehåll God aptit Havregrynsgröt 1 dl fiberhavregryn, kokt på vatten 1,5 dl lättmjölk 2 skivor bröd med lättmargarin och pålägg och grönsak ½ apelsin, kiwi eller grapefrukt Risk för undernäring nedsatt aptit Havregrynsgröt 0,75 dl fiberhavregryn, kokt på mellanmjölk 1,5 dl mellanmjölk 1 msk sylt 1 skiva bröd med margarin, pålägg och grönsak 1 glas juice eller nyponsoppa Risk för undernäring mycket nedsatt aptit Havregrynsgröt 0,5 dl fiberhavregryn kokt på mellanmjölk och 1 msk rapsolja. 1,5 dl mellanmjölk eller standardmjölk 1 msk sylt 1 ägg med kaviar eller ca 50 g pålägg 1,5 dl juice eller nyponsoppa Projekt Lust att äta 2012/ MÅ

30 Exempel Berikad gröt Koka havregrynsgröt på mjölk istället för vatten Lägg till 1 msk olja 1 portion Energi (kcal) Protein (g) Havregrynsgröt på vatten Havregrynsgröt på mjölk Havregrynsgröt på mjölk och olja

31 Energirik välling tillaga med 2dl mjölk 1 portion Energi (kcal) Protein (g) 1 portion välling 1 portion välling tillagad med mjölk 160 6, ,7

32 Energirik fil tillsätt 1 msk rapsolja till 2dl filmjölk 1 portion Energi (kcal) Protein (g) 2 dl filmjölk 2 dl filmjök + 1 msk olja

33 Exempel Smörgås Pålägg och margarin är viktigt 1 portion Energi (kcal) Protein (g) Smörgås med lättmargarin och 1 skiva skinka Smörgås med margarin och 2 skivor ost Smörgås med margarin ½ ägg och 1 msk kaviar

34 En bra frukost bör innehålla: Bröd, flingor eller gryn Mjölk, fil, yoghurt pålägg eller ägg Grönsaker eller frukt

35 Om mellanmål

36 Om mellanmål Vackert Energiberika Kvalitet Lättätet Lilla tallriksmodellen Inte bara sött - gärna salta tilltugg

37 Mellanmål Tre mellanmål, jämt fördelade över dagen Exempel: kcal Ett glas standardmjölk 1,5 dl 90 Ett digestivekex med margarin 80%, 1 skiva ost: 140 En smörgås med margarin 80%, pålägg, grönsak: 170 En portion välling, gjord på standardmjölk: 240 En portion ostkaka med grädde 300

38 Energi-och proteinrika produkter Exempel Protino (125 ml) / portion Kvarg/ Kesella naturell 10 % (100 g) Protino dessert (80g) 240 kcal och 13 gram protein 110 kcal och 7 g protein 107 kcal och 6 g protein

39 Uppföljning Skapa en bild av energiintaget. Energibehovet är utgångspunkten Kostregistrering Viktregistrering regelbundet oftare för riskpatienter. Dag- till dag-variationen utjämnas vid längre registrering Resultatet kan användas för att sätta in åtgärder för att förbättra energiintaget.

40 Att Tre sätt förskriva. att tillhandahålla hjälpmedel

Relevanta dokument

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård