Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

Transkript

1 Många vinster med att förebygga undernäring Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

2 Ställ gärna frågor!!

3 Vad ska vi prata om idag? Rätt åtgärder gör skillnad:

4 Matens betydelse för hälsan Välkänt inom friskvården Lika självklart som att borsta tänderna.

5 Mat i media till personalrummet Vad händer sedan?

6 Vad händer när vi blir sjuka? Mat blir medicin. Medicin hjälper oss tillfriskna. Maten kommer i andrahand. Maten har betydelse vid sjukdom, för rehabilitering, läkning och bibehållande av funktion.

7 Rätt åtgärder gör skillnad Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling. Nutritionen har samma krav på utredning, diagnos, planering och dokumentation. Socialstyrelsen (2011) Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. SOSFS 2011:9 Kompletterande föreskrift med kvalitetskrav att det ska finnas rutiner för god nutritionsvård i verksamheten. Socialstyrelsen (2014). SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring.

8 Livskvalitet genom hela livets sjukdomar och faser

9 undernärda inom äldreomsorgen Statistik från det nationella kvalitetsregistret Senior alert och Socialstyrelsens statistikdatabas som SvD tagit del av 2017.

10 Vad är undernäring? Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp Näring för god vård och omsorg SoS 2011

11 fortsättning undernäring Uppskattningsvis är 30% av alla svenskar över 70 år i riskzon, på sjukhus ligger siffran högre. Vårdtiden är 50% längre för undernärda patienter. De löper 4 ggr större risk för komplikationer vilket leder till högre vårdkostnader.

12 Vem riskerar undernäring? Geriatriska patienter Multisjuka patienter Tugg-/sväljsvårigheter, sänkt aptit, illamående, kräkningar, diarré

13 Identifiering Tre frågor Ofrivillig viktförlust? Ätsvårigheter? t.ex. aptitlöshet, sväljsvårigheter, tuggproblem, orkeslöshet eller motoriska störningar Lågt BMI? < 20 för personer yngre än 70 år < 22 för personer äldre än 70 år

14 Energi mäts i kalorier från kolhydrater, protein och fett Näring = protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Näringslära

15 13 september 2018 Kroppens viktigaste energikälla Kolhydrater

16 Fetter: Kan användas som energi Kan lagras som fettväv Behövs för upptag av fettlösliga vitaminer 13 september 2018

17 Protein: Uppbyggnad av vävnad som muskler Immunförsvaret Enzymer Hormonbildning 13 september 2018

18 Energi och protein går hand i hand Viktigt att täcka energibehovet annars används protein som bränsle och inte som byggsten Energibehov Sängliggande 20kcal/kg Inaktiv 25kcal/kg Aktiv kcal/kg Återhämtningsfas 30-40kcal/kg Feber, olika sjukdomar, övervikt mm påverkar energibehovet

19 Friska Miniminivå 0,8g/kg Proteinbehov Sjuka samt över 65 år 1,2-1,5g/kg Vid vissa tillstånd ännu högre

20 100 g kött/fisk/fågel = ca 20 g protein 100 g färsrätt/quorn = ca 15 g protein 100 g korv = ca 13 g protein 100 g fiskbullar utan sås = ca 6 g protein 1 ägg = ca 7 g protein 1 dl mjölk/fil/yoghurt = ca 4 g protein 1 skiva ost = ca 3 g protein

21 Innehåll per 100 g/100 ml Kalorier Kolhydrater Fett 7,8 11 Protein 6 13,8

22 Exempel Eva Handfasta råd

23 Eva 70 kg Proteinbehov 70 x 1,2 g (1,5) = 84 g ( 105) Energibehov 70 x 30 = 2100 kcal Vätskebehov 70 x 30 = 2100 ml

24 Frukost: Fullkornsvälling, smörgås, kaffe med mjölk Berikningsexempel Frukost: Fullkornsvälling på mjölk/grädde, smörgås med ägg, kaffe med grädde, äppeljuice Lunch: Fisk, sås, potatis, grönsaker, vatten Mellanmål: Kaffe med mjölk Middag: Soppa, smörgås 700kcal 32g protein Lunch: Fisk, äggsås, potatis, grönsaker med olja på, standardmjölk Mellanmål: Kaffe med grädde, bulle Alternativt mjölkbaserad näringsdryck Middag: Köttsoppa, smörgås med köttbullar, gräddglass till efterrätt Kvällsmål: Nyponsoppa eller kräm med proteinberikad keso 2100 kcal 84 g protein 104 g protein

25 Eva ramlar hemma och läggs in

26 Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsfika/Mellanmål Måltidsordning avd ca: 25 % av dagens energibehov behov ca: 25 % av dagens energibehov behov Lunch och middag bidrar endast med 50% av dagsbehovet. Frukost, mellanmål och kvällsmål är lika viktigt!!!

27 Energinivåer Mellanmål Middag Lunch Frukost 0 7 MJ / 1700 kcal 9 MJ / 2200 kcal 12 MJ / 2900 kcal

28 Mat- och vätskelista Frukost: 2 dl havregrynsgröt med 100 ml lättmjölk. 160 kcal + 40 kcal Lunch: 75 % av en liten portion (7MJ). 200 ml saft. 300 kcal + 80 kcal Middag: 50 % av en normalportion (9MJ). 250 kcal Kvällsfika: 200 ml nyponsoppa med 1 msk vispgrädde. 200 kcal + 30 kcal Totalt: 1060 kcal

29 Inte längre än 11 timmar Nattfasta

30 ..sist men inte minst Glöm inte fråga varför patienten inte äter Tandprotes som inte passar? Smärta i munhålan? Misstänkt svampinfektion? Annat?

31 glasögon Glasögon?!

32 Kosttillägg/Näringsdrycker 170 kr/uttag Mediq Direct Hemleverans Utlämningsställe PostNord

33 Säröbomb/Energihutt 10 portioner 2 dl rapsolja 1,5 dl Yoghurt med vaniljsmak 1 msk (15 ml) Vaniljsocker 50 g Bär/fruktpuré t ex jordgubb eller exotisk puré 3 x 30 ml = 400 kcal

34 Calogen vs matolja 3 x 30 ml = 420 kcal 3 x 15 ml = 400 kcal

35 SAMMANFATTNING Var uppmärksam på försämrat intag Väg patienten/vårdtagaren regelbundet Om sänkt intag; ta reda på varför patienten inte äter, smärta, obehag etc. Energiberika maten. Om lämpligt välj energiinnehållande drycker

36 slut

37 Leder till: Proteinbrist Sämre/långsammare sårläkning Längre vårdtider Förlust av muskelmassa sämre effekt av rehabilitering Minskad aptit

38 En ordinär fläskkotlett = ca 20 gram protein

39 Löpande åtgärder riskpatient. Vinster med tidiga insatser! 1. BMI 2. Viktförändring 3. Ätsvårigheter E-kost Mat- och vätskelista Mjölk till maten Mellanmål fm + eftm. Kvällsmål Näringsdryck Nattfasta max 11h Anamnes: Hemförhållanden Illamående Läkemedelsbiverkan Muskelstyrka Magtarmfunktion Munhälsa Oro/nedstämdhet Sår Socioekonomi Övriga sjukdomar ex. diabetes

40 Var källkritisk! Vi går till tandläkaren om vi har ont i en tand till frisören om vi behöver klippa oss bilmekanikern om bilen är trasig elektrikern om Ja, ni fattar. Vi går till kusinen, grannen, vännen, google etc. för kostråd. ca 1700 dietister på arbetsmarknaden (SACO) ca 60% inom hälso- och sjukvården ( rdspersonal)

41 Att möta en människa i tidigt stadie Hög motivation och viljan till egenvård är ofta stor Hitta ditt sätt Livsmedelsverket Råd på 3 min Näringsrikt och varierat Ät gärna fisk 3 ggr i veckan Mat och fetter från växtriket Proteinrika livsmedel 3 huvudmål, 1-3 mellanmål Håll en hälsosam vikt Rör på dig!