Nutritionsvårdsprocessen

Transkript

1 Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel Ref. Näringsproblem i vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011 Livsmedel för särskilda medicinska ändamål

2 Nutritionsvårdsprocessen Nutritionsvårdsprocessen inleds med en riskbedömning, screening, för att identifiera den som löper risk att bli undernärd eller redan lider av undernäring. Riskbedömningen följs upp med en utredning av orsaken eller orsakerna till ett eventuellt undernäringstillstånd. Utredningen bör leda fram till en nutritionsdiagnos. Den utgör underlag för ordination av nutritionsbehandling. Ref. Näringsproblem i vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011 Livsmedel för särskilda medicinska ändamål

3 Riskbedömning för undernäring Bedömning av risk för undernäring baseras på en sammanvägning av följande indikatorer; Ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning. Har du gått ner i vikt? Ätsvårigheter till exempel aptitlöshet, sväljnings- och tuggproblem, orkeslöshet och motoriska störningar. Undervikt det vill säga body mass index (BMI, vikt i kg/längd i m2) under 20 om du är under 70 år, eller under 22 om du är över 70 år. Ref. Näringsproblem i vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011 Livsmedel för särskilda medicinska ändamål

4 Vikt och längd BMI (vikt/längd 2 ) Utredning Normalt BMI: under 70 år över 70 år Viktutveckling 5 % viktnedgång ökad risk för komplikationer (senaste 3 månaderna) 10 % viktnedgång kraftigt ökad risk för komplikationer Funktionella ätsvårigheter, svälj- och tuggproblem, orkeslöshet, mag-tarmrelaterade besvär, medicinering, behandling, operation, sociala och kulturella faktorer m fl.

5 Nutritionsdiagnos Tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. Ref. Näring för god vård och omsorg. Socialstyrelsen 2011

6 Tre sätt att tillhandahålla Nutritionsvårdsprocesen hjälpmedel När dietistkontakt? Näring för god vård och omsorg Socialstyrelsen 2011

7 Ordination av nutritionsbehandling Nutritions behandling Oral nutrition Artificiell nutrition Kostbehandling Kosttillägg Näringsdrycker Energimoduler Vitamin- och mineralsupplimering Enteral nutrition Parenteral nutrition Livsmedelsval Måltidsordning Matlagningsmetoder Ätstödjande åtgärder Sondnäring

8 Uppföljning av nutritionsbehandling Kontrollera patientens kroppsvikt Följsamhet till ordinationen, gör ev. mat- och vätskeregistrering. Ätstödjande åtgärder. Munhygien Ref. Näringsproblem i vård och omsorg, Socialstyrelsen 2011.

9 Nutritionsvårdsprocessen Arbetet kan startas, fortgå och avslutas hos olika vårdgivare. Det är därför viktigt att kommunikationen fungerar mellan alla. Förskriv i tid. Riskbedömning Identifiering av bakomliggande orsaker Åtgärder Uppföljning

10 RUTIN FÖR FÖRSKRIVNING AV KOSTTILLÄGG/SPECIALKOST VID NYINSÄTTNING Behov av förstärkning Patient med behov av kosttillägg Utredning enligt nutritionsprocessen Ordination/ förskrivning Förskrivning Beställning Patient går hem Kosttillägg skickas med hem från slutenvård Överrapportering Uttag vid behov av kosttillägg Nutrition Specialistsjukvård Primärvård (VC)

11 RUTIN FÖR FÖRSKRIVNING AV ENTERAL NUTRITION, PUMP OCH TILLBEHÖR VID NYINSÄTTNING Patient med behov av enteral nutrtion 1. Läkare beslutar om behov av enteral nutrition 2. Dietist förskriver Sondnäring Aggregat och enteral spruta för lämplig period dock max 12 månader Om dietist ej finns kan förskrivning av sondnäring ske av läkare, övriga produkter av sjuksköterska. Förskrivning Patient går hem Överrapportering Näring & startkit skickas med hem Uttag vid behov av näring och förbrukningsmaterial 3. Sjuksköterska förskriver nutritionspump och tillbehör till enteral nutrition 4. Pump, tillbehör och sondnäring för en veckas behov skickas alltid med patient vid hemgång oavsett boendeform om annat inte överenskommes. 5. Överrapportering 5a För patient med hemsjukvård (för nutritionstillförsel) eller som bor på särskilt boende: - omvårdnad överrapporteras till kommun - nutritionsbehandling överrapporteras till primärvård (VC) om uppföljningsansvaret ej kvarstår hos specialistsjukvård/dietist Omvårdnad (tillförsel) Ja HSV? Nutrition Nej Omvårdnad 5b. För patient som ej har hemsjukvård eller ej bor på särskilt boende - omvårdnad överrapporteras till vårdcentral - nutritionsbehandling överrapporteras till primärvård (VC) om uppföljningsansvaret ej kvarstår hos specialistsjukvård/dietist Kommunen Specialistsjukvård Nutrition Primärvård (VC) 6. Uttag Uttag kan göras av patient, närstående eller personal via telefon till hjälpmedelscentralen. 7. Årlig uppföljning (12 mån). Dietist (alt läkare om bedömning av dietist inte är nödvändig) följer upp nutritionsbehandlingen och gör ny förskrivning.

12 Måltidsordning Lättare att få i sig mer energi om man har fler mindre mål Gärna små energirika mål Måltider bör serveras jämnt fördelade över dagen 3 huvudmål och 2-3 mellanmål Efterrätter och energirika mellanmål Viktigt att inte nattfasta blir för lång max 11 h = extra mellanmål, ex sent på kvällen, tidigt på morgonen eller på natten om man är vaken

13 Bedöma energi- och proteinbehov

14 Med stigande ålder behövs mindre energi men lika mycket näring Muskelmassan minskar, andelen fett ökar, fysisk aktivitet minskar. Minskad energiomsättning. Behovet av vitaminer och mineraler kvarstår. BMI mellan 25 och 30 är det optimala intervallet förenat med långt liv hos äldre BMI under 22 hos personer > 70 år är kopplat till ökad dödlighet Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen

15

16 Energibehov 25 kcal/kg kroppsvikt: sängbunden 30 kcal/kg kroppsvikt: uppegående 35 kcal/kg kroppsvikt: förhöjt behov Korrigera vid behov för t ex ålder, övervikt, undervikt, feber. Vid övervikt och fetma kan den kroppsvikt användas som motsvarar BMI 25, med tillägg på 25 % av den överskjutande vikten.

17 För viktstabilitet krävs energibalans! Energiintag: kcal Energibehov: kcal (ca 75 kg) 1 dag kcal - 43 g 1 vecka kcal - 0,3 kg 1 månad kcal - 1,2 kg 6 månader kcal - 7,2 kg

18 Viktnedgång 1 2 kg viktnedgång per månad innebär kcal för lite varje dag.

19 Proteinbehov Frisk vuxen: 0,8-1,5 g/kg kroppsvikt Frisk äldre, över 65 år: 1,2-1,4 g/kg kroppsvikt* Äldre och akut/kroniskt sjuk: 1,2-1,5 g/kg kroppsvikt Äldre, svårt sjuk eller malnutrierad: upp till 2,0 g/kg kroppsvikt *NNR 2012

20 Proteinbehov exempel Person 80 kg Normalbehov 80 x 1g = 80 g protein Ökat behov 80 x 1,2g = 96 g protein Ökat behov 80 x 1,5g = 120 g protein En portion sjukhuskost innehåller ca 25 g protein 3 påsar Nutrison Protein Plus sondnäring innehåller 92 g protein 200ml rek näringsdryck innehåller g protein

21 Proteinrika livsmedel Ägg Fisk Fågel Kött Baljväxter Mejeriprodukter Tips! Gärna något proteinrikt till varje måltid!

22 Proteininnehåll i livsmedel Livsmedel Proteinmängd i 100 g Kött Fisk Ägg 20g 20g Mjölk 3,5g Ost Ris/pasta 3-4g Ärter Fullkornsbröd Havregrynsgröt Potatis Korv Källa: SLV 12g (6g per ägg) 30g (5 g per skiva) 5g 9g (3g per skiva) 2g (4g per portion) 2g 11g

23 Exempel Alternativ eller tillägg till smörgås 1 portion Energi (kcal) Protein (g) 1 glas juice / nyponsoppa 100 0,5 1 glas mjölk ägg skivor leverpastej med inlagd gurka 1 ägg och 25 g sill eller 1 msk kaviar

24 När maten inte räcker till. Vid sjukdom kan man ibland behöva hjälp med speciella näringsdrycker. Hjälpmedelscentralen Region Jönköpings län

25 Jämförelse hemgjord milkshake vs Fortimel Compact Protein Exempel på innehåll i en hemlagad dryck (ca 250 ml) ½ banan 2 dl mjölk (3%) 2 msk chokladpulver 1 msk kallt kaffe 2 msk vispad grädde Innehåll Fortimel Compact Protein (125 ml 2.4 kcal/ml) Välj mellan smakerna: banan jordgubb mocca persika-mango röda bär vanilj Näringsvärde per 125 ml Näringsvärde per 125 ml Dagsbehov Energi kcal 160 8% Protein g 4,2 6% D-vitamin μg 0,55 0,5% C-vitamin mg 2,5 3,5% Järn mg 0,25 3% Dagsbehov Energi kcal % Protein g 18 25% D-vitamin μg 2,6 26% C-vitamin mg 37,5 50% Järn mg 2,6 29% Dagsbehov beräknat på 1936 kcal (inaktiv kvinna år)

26 Utdrag ur SLV:s rapport När indikationer för ordination av näringsdryck finns, avråds således bestämt från att göra egna sådana. Det finns dock inget som hindrar hemgjorda fruktdrinkar och liknande som mellanmål om dessa inte är avsedda att ersätta ordinerade näringsdrycker. Livsmedelsverkets Rapport