Nutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår

Transkript

1 Nutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår Linda Jonsson Leg dietist Geriatriska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö

2 Förhållandet mellan undernäring och utvecklingen av trycksår VIKTFÖRLUST ALLMÄN SVAGHET Utskjutande ben Minskat hudmotstånd Nedsatt rörlighet Känsligare för tryck Förlängt tryck Ökad risk för trycksår 2

3 Fetma ökar risk för trycksår Dålig genomblödning i fettväven minskad syresättning i vävnaden (ischemi). trycksår Nedsatt rörlighet trycksår ökat tryck 3

4 Nutritionsbehandlingsprocessen Riskbedömning/nutritionsscreening Patient med risk för undernäring Utredning Bedömning Individuell vårdplan för nutrition Ordination av nutritionsbehandling Ingen förekomst av riskfaktor Ordination av kost Uppföljning och utvärdering Källa: Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen 4

5 Riskbedömning/ nutrition screening MNA SWESPEN 3 frågor BMI Ofrivillig viktförlust Ätsvårigheter 5

6 BMI gränser 70 år eller äldre: under 22 undervikt ca normalvikt över 29 övervikt år: < 18,5 undervikt 18,5 24,9 normalvikt övervikt > 30 fetma 6

7 Orsaker till ätproblem Dålig mun och/eller tandstatus smakförändring/tuggsvårigheter sväljningsproblem Försämrat luktsinne smakförändring Medicinering smakförändring, nedsatt aptit Dålig sittställning munnen. svårt föra maten till 7

8 Inaktivitet minskad hunger Spasticitet t. ex Parkinson munnen. svårt föra mat till Trötthet Måltiden tar mycket energi slutar äta i förtid. Snabb mättnadskänsla lågt energiintag Minnessvikt Glömmer att äta 8

9 Energibehov per kg och dygn Sängbunden: vikten x 25 kcal Uppegående: vikten x 30 kcal Återuppbyggnad: vikten x kcal Mager (BMI < 22 om över 70 år): + 10 % Övervikt (BMI > 25) Kroppsvikt motsvarande BMI 25 används, med tillägg av 25 % av den överskjutande vikten Över 70 år: - 10 % För varje grads temperaturstegring: + 10% 9

10 Proteinbehov per kilo kroppsvikt och dygn Friska yngre 0,8 g Sjuka yngre 1,0-1,5 g Friska äldre 1,0-1,2 g Sjuka äldre 1,2-1,5 g Sårläkning 1,25-1,5 g Upp till 2 g/kg kan sannolikt vara fördelaktigt vid mycket svår sjukdom, skada och/eller malnutrition. Energi- och proteinkalkylator, Geriatriska kliniken, SUS Malmö 10

11 Kostråd för friska och sjuka Förebygga sjukdom Måttligt med fett Begränsa socker Rikligt med fiber Vid sjukdom, dålig aptit och viktnedgång Rikligt med fett Öka socker Måttligt med fiber Öka protein 11

12 Proteinbehov vid normal vikt 60 år, 65 kg, 165 cm, BMI 23,9 Proteinbehovet är 52 g/dygn. Bilder: Livsmedelsverket 12

13 Ökat proteinbehov vid ökad ålder bibehållen vikt 70 år, 65 kg, 165 cm, BMI 23,9 Proteinbehovet är 78 g/dygn. Proteinintaget ökas med 26 g/dygn. + Foto: Anna-Mi Wendel Geriatriska kliniken, SUS 13

14 Ökat proteinbehov vid ökad ålder och viktnedgång. 75 år, 58 kg, 165 cm, BMI 21,3 Proteinbehovet är 87 g/dygn. Proteinintaget ökas med ytterligare 9 g/dygn jämfört med frisk äldre. + Foto: Anna-Mi Wendel Geriatriska kliniken, SUS 14

15 Glöm inte kolhydrater och fett! Proteinsparande Enklare att tillgodose energibehovet Kolhydrater: bröd, pasta, ris, potatis, grönsaker, socker, honung, juice, kakor etc. Fett: olja, smör, feta mjölkprodukter, nötter, frön avokado, ägg, kött, fet fisk, ost etc. 15

16 Källa: Livsmedelsverket 16

17 Rekommenderad måltidsordning Tider Energifördelning kcal % Frukost M-mål Lunch M-mål Middag M-mål Vid dålig aptit behövs ofta fler mellanmål. Mindre än 4 måltider/dag och/eller nattfasta längre än 11 timmar ökar risken för undernäring. 17

18 Lunch/ Middag SNR A-kost E-kost Källa: Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, Livsmedelsverket 18

19 Mellanmål utgör en stor del av dagsintaget! 19

20 Skillnader mellanmål Lättare 1 frukt 1 skiva knäckebröd med margarin 40%, ost, paprika 2 dl Chokladdryck på lättmjölk Totalt: 320 kcal varav 13 g protein Energirikare 1 dl fruktcocktail med 3 msk vispad grädde 2 st. digestivekex med margarin 75%, ost, marmelad 2 dl Chokladdryck standardmjölk + 2 msk vispad grädde Totalt: 700 kcal varav 15 g protein 20

21 Vitaminer och mineraler Utöver ett fullgott protein- och energiintag är det viktigt för sårläkningen med ett tillräckligt intag av vitamin C, vitamin A, järn och zink. 21

22 C-vitamin Antioxidant, behövs i ämnesomsättningen, bildning av kollagen, underlättar upptaget av järn. Brist ger blödning i tandköttet, försämrad sårläkning. Finns i: frukt och bär, grönsaker främst olika kålsorter, paprika och potatis. Behov: 75 mg/dygn Vid sår kan troligen en större mängd vara fördelaktig. 22

23 A-vitamin Behövs för synen, epitelvävnaders stabilitet. Brist ger nedsatt motståndskraft mot infektioner, nattblindhet, störning i slemhinnor och hud. Finns i: lever, margarin, smör, mjölk, morot, torkad frukt, gröna bladgrönsaker, äggula. Behov: 700/900 µg/dygn (kvinnor/män) 23

24 Järn Transporterar syre till såret. Ingår i enzymer. Brist ger anemi. Finns i: blodkorv, lever, paltbröd, kött, fisk, baljväxter, torkad frukt, fullkornsprodukter, skaldjur, ägg. Behov: 9 mg/dygn (barn, ungdomar och kvinnor i fertil ålder har högre behov) 24

25 Zink Ingår i enzymer, stimulerar nybildning av vävnad, förbättrar immunförsvaret, stabiliserar cellmembran och bindväv i såret. Brist ger hudförändringar, försämrad sårläkning, försämrad aptit. Finns i: lever, kött, krabba, havregryn, fullkornsprodukter, ost, mjölk, baljväxter. Behov: 7/9 mg/dygn (kvinnor/män). 25

26 Kosttillägg - olika sorter Kompletta: Icke- klara (mjölbaserade) bäst för sårläkning Ej kompletta: Klara (saftlika) Anpassad konsistens Berikningsprodukter 26

27 Är det stor skillnad på min arbetsplats mellan vad som bör göras och vad som görs avseende nutritionen? Undernäring är en patientsäkerhetsfråga och räknas som vårdskada 27

28 Patientfall Agda 85 år är dement men bor kvar i sitt ordinära boende. Hon besväras av en långt framskriden KOL vilket gör att hon har svårt att röra sig. Hon sitter därför mycket och har därmed fått sår på rumpan. Hemtjänst hjälper Agda med frukost och middag. Agda väger 47 kg och är 162 cm lång. Hennes BMI är 17,9 28

29 Patientfall Energi- och proteinbehov Energibehov: 47 kg x kcal/kg = kcal Proteinbehov: 47 kg x 1,2-1,5 g/kg = g 29

30 Patientfall - Kostanamnes Frukost 9.00 Middag Mellanmål Kvällsmat port havregrynsgröt, 1 dl lättmjölk ½ port (60 gram) köttbullar, sås, 1 ½ potatis, ½ dl kokta morötter, dryck = vatten 2 småkakor, kaffe 1 smörgås, lättmargarin, 2 skivor ost, dryck = 1½ dl lättmjölk 800 kcal och 30 g protein 30

31 Efter kostförändring Frukost 8.00 Mellanmål Middag Mellanmål Kvällsmat Mellanmål port havregrynsgröt + 1 msk flytande margarin, 1½ dl standardmjölk, 1 dl apelsinjuice 1 dl energi- och proteinrikt kosttillägg ½ port köttbullar, sås, 1½ potatis, ½ dl morötter, 2 msk lingonsylt 1 dl jordgubbskräm med ½ dl standardmjölk dryck = 1,5 dl standardmjölk 1 dl energi- och proteinrikt kosttillägg 2 småkakor, kaffe 1 smörgås, bordsmargarin (70% fett) 2 skivor skinka, 2 msk rödbetssallad, gurka, dryck = 1½ dl standard mjölk 2 dl Styrketår 2000 kcal och 70 g protein 31

32 Skånelistan speciallivsmedel Du hittar den på Vårdgivare Skåne vardgivare.skane.se >vårdriktlinjer > nutrition > förskrivning av speciallivsmedel > skånelistan speciallivsmedel 32

33 Litteraturförslag Böcker Geriatrisk nutrition - Faxén Irving, Karlström, Rothenberg, 2016 Näringslära för högskolan, 2013 Hemsidor Bra mat i äldreomsorgen, Kunskapsbank för geriatrik, Film Den viktiga maten, 33

34 Tack för er uppmärksamhet! Kontakt: 34