Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)"

Transkript

1 Sida 1 (13) Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen Innehåll Rutin för nutrition med fokus undernäring inom äldreomsorgen Inledning Hur undernäring ska förebyggas När en patients näringstillstånd ska utredas Hur en nutritionsutredning ska genomföras Utredning av kroppsvikt, viktförlust och BMI Utredning av bakomliggande orsak/orsaker Bedömning av energi- och näringsintag Bedömning av energi- och proteinbehov Bedömning av vätskebehov Hur undernäring ska behandlas Åtgärder Vikt Uppföljning Nutrition under de palliativa faserna Referenser... 9 Bilaga 1. Beräkning av kroppslängd, viktförlust och BMI... 10

2 Sida 2 (13) 1. Inledning I Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2014:10 framkommer det att kommunerna ska ha rutiner för hur och när näringstillstånd ska utredas och hur undernäring ska förebyggas och behandlas. Klinisk nutrition är en del av den medicinska behandlingen och ställer samma krav på ett strukturerat arbetssätt för effektiv och säker behandling. Enligt socialstyrelsen definieras undernäring som ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av en persons sjukdomsförlopp. 2. Hur undernäring ska förebyggas Alla boende ska inkluderas i de förebyggande åtgärderna och erbjudas följande: Riskbedömning med MNA inom en vecka vid inflyttning. Därefter 1 ggr/år samt vid försämrat hälsotillstånd Regelbunden viktuppföljning var tredje månad Måltidsordning - tre huvudmål och två till tre mellanmål dagligen. Nattfasta max 11 timmar. Mätning av nattfastan för samtliga boende ska ske 2 ggr/år på vård- och omsorgsboende samt mätas vid behov för individuella patienter. Anpassad måltidssituation och mat efter den enskildes behov. (Kosttyp, kostkonsistens, sittställning, äthjälpmedel, matning, placering mm) Kontinuerlig undersökning av tand- och munstatus 3. När en patients näringstillstånd ska utredas Det är viktigt att identifiera riskfaktorer för undernäring tidigt. Vid nedanstående punkter ska alltid näringstillståndet utredas: Vid risk för undernäring eller undernäring enligt MNA Ofrivillig viktförlust- oavsett tidsförlopp och omfattning Ätsvårigheter t ex aptitlöshet, tugg- och sväljsvårigheter, orkeslöshet och motoriska störningar Undervikt- d.v.s. BMI < 22 om >70 år

3 Sida 3 (13) 4. Hur en nutritionsutredning ska genomföras 4.1 Utredning av kroppsvikt, viktförlust och BMI (se bilaga 1 för uträkning) Aktuell vikt samt tidigare normalvikt Ofrivillig viktförlust Beräkning av BMI 4.2 Utredning av bakomliggande orsak/orsaker Om en patient identifieras vara undernärd eller i risk för undernäring bör bakomliggande orsaker utredas. Det kan finnas flera bakomliggande orsaker till en nutritionsproblematik, se tabell 1 för exempel. Genom att utreda bakomliggande orsaker ges ett bättre underlag för att planera och besluta om nutritionsbehandling och ätstödjande åtgärder. Tabell 1. Möjliga orsaker till nutritionsproblematik Fysiska faktorer Psykosociala faktorer Nedsatt tandstatus/munhälsa Sväljningssvårigheter Tuggsvårigheter Nedsatt rörelseförmåga Nedsatt förmåga att känna lukt/smak Nedsatt syn/hörsel Kostrestriktioner Tar många (fler än 3)läkemedel/dag Sjukliga förändringar i hjärta/lever/njure/lungor eller i de endokrina organen Mag-tarmrelaterade symptom t.ex. gasbesvär, diarré/förstoppning, magsmärta. För lång nattfasta Ökat energibehov av ex hög fysisk aktivitet som vandrande vid demens, hög muskeltonus eller ökat andningsarbete (KOL) Funktionella svårigheter att äta ex efter stroke. Nyligen genomförd eller pågående medicinsk behandling. Förlust av motivation Nedsatt sinnesstämning Aptitlöshet Sorg pga. närståendes sjukdom/bortgång Isolering/ensamhet Saknar den hjälp som behövs under måltiden Att vara nyinflyttad till ett boende Rädsla för konsekvenserna av att vara inkontinent Kulturella/etniska faktorer Måltidsmiljö Ångest och rädsla för att svälja fel om patienten lider av dysfagi.

4 Sida 4 (13) 4.3 Bedömning av energi- och näringsintag För att få en helhetsbild av patientens mat- och näringsintag ska en kostregistrering genomföras. En patients matintag kan variera från dag till dag och därför bör registreringen utföras under minst 3 dagar. Det är viktigt att registreringen är så noggrann som möjligt. Uträkningen ger en uppskattning över energi- och näringsintaget men det ger också en bild av hur måltidsfördelning och livsmedelsval ser ut. Formulär för kostregistrering finns på intranätet. 4.4 Bedömning av energi- och proteinbehov Energibehovet är individuellt och beror på ålder, vikt och eventuella sjukdomar. Det är viktigt att alltid följa viktutvecklingen och justera energiintaget därefter. Tabell 2 och 3 kan användas för att beräkna energibehov samt proteinbehov. Tabell 2. Energibehov. Energibehov/kg kroppsvikt/dygn Sängliggande Uppegående Återuppbyggnadsfas 25 kcal 30 kcal 35 kcal Energibehovet kan korrigeras om patienten är: mager (+10 procent) 70 år (-10 procent). För varje grads temperaturförhöjning ökar energibehovet med +10 procent. Vid övervikt (BMI > 25) kan den kroppsvikt som motsvarar BMI = 25 användas, med tillägg av 25 procent av den överskjutande vikten. Tabell 3. Proteinbehov. Proteinbehov/kg kroppsvikt/dygn Friska: 1,0 1,2 gram Sjuka: cirka 1,2 1,5 gram

5 Sida 5 (13) 4.5 Bedömning av vätskebehov En människas normala vätskebehov är i genomsnitt ca 30 ml per kilo kroppsvikt och dygn. Äldre med begränsad aptit kan ha svårt komma upp i dessa mängder och dessutom svårt att dricka mycket på en gång. Därför är det bra att fördela drycken över hela dagen och inte bara dricka vid måltider. Vid diarré, kräkningar och feber ökar vätskebehovet. Basbehov av vätska: ca 30 ml per kilo kroppsvikt och dygn. 5. Hur undernäring ska behandlas 5.1 Åtgärder Nutritionsåtgärderna ska anpassas efter individens behov. De bör vara mätbara och följas upp efter en bestämd tidsperiod. Se tabell 4 för förslag på åtgärder. Nutritionsbehandlingen kan innefatta både oral nutrition och artificiell nutrition (figur 1). Mat utgör grunden i nutritionsbehandlingen och ska ses som första alternativ tillsammans med anpassning av miljön. När den vanliga maten inte täcker behovet av energi och näring kan det finnas behov av kosttillägg. Kosttillägg och sondnäring ordineras efter dietistbedömning. 5.2 Vikt Vid undernäring bör patientens vikt följas kontinuerligt och mätas minst 1 gång per månad. Tabell 4. Förslag på åtgärder vid behandling av undernäring Åtgärd Kommentar Kosttyp Konsistens Om den boende inte äter upp en hel portion A-kost beställ E-kost (energioch proteinrik kost) som innehåller samma mängd kalorier i en mindre portion. Konsistensanpassa huvudmåltider, mellanmål och dryck vid behov. Det finns sex kostkonsistenser: hel och delad, grov paté, timbal, gelé, tjockflytande samt flytande kost. Vid misstanke om sväljsvårigheter bör logoped kontaktas för bedömning av kostkonsistens.

6 Sida 6 (13) Nattfasta Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Servera vid behov sena kvällseller nattmål och tidiga morgonmål. Energiberikning Berika maten med energirika livsmedel som t.ex. smör, grädde, crème fraiche, rapsolja eller med berikningspulver. Energirik dryck som saft, juice, mjölk och efterrätt till lunch och middag bidrar till ökat energiintag. Välj pålägg, mejeriprodukter mm med hög fetthalt. Äthjälpmedel Pet-emot kant, bestick med tjocka skaft och greppvänliga glas kan underlätta ätandet. Ätstödjande åtgärder Måltidsmiljö Kosttillägg/näringsdryck Sondnäring (enteral nutrition) Läkemedelsgenomg ång Anpassad sittställning, hjälp att lägga upp eller skära/dela maten på tallriken, guidning för att äta själv, verbal uppmuntran, matning, vila före måltid vid trötthet. Anpassa möbler, dukning, ljus/ljud samt gemenskap efter behov. Ordineras av läkare eller dietist när den vanliga maten inte täcker behovet av energi och näring. Se rutin för kosttillägg. Sondnäring kan ordineras när energioch näringsbehovet inte kan tillgodoses med anpassad mat och kosttillägg. Typ av sondäring, mängd och hastighet kan ordineras av läkare eller dietist. Se över läkemedel som kan ge nedsatt aptit, muntorrhet, illamående mm. Kontakt med annan legitimerad yrkesgrupp Kontakta dietist vid behov av konsultation eller då insatta åtgärder inte ger önskat resultat. Kontakta sjukgymnast för bedömning av sittställning samt arbetsterapeut för bedömning av hjälpmedel vid måltid.

7 Sida 7 (13) Figur 1. Nutritionsbehandling. Källa: Näring för god vård och omsorg, Socialstyrelsen Uppföljning Insatta åtgärder ska följas upp och utvärderas. Tidsplan för detta ska anges i hälsoplanen. 7. Nutrition under de palliativa faserna God palliativ vård förutsätter ett tvärprofessionellt samarbete och en helhetssyn på patienten. Syftet med dietistbedömning och nutritionsbehandlingen under de olika palliativa faserna är, enligt WHO:s definition av palliativ vård, att uppnå en så bra livskvalitet som möjligt inkluderande funktionellt, psykiskt och socialt välbefinnande. Palliativa fasen kan vara i en tidig fas, som kan vara lång, och en sen fas som kan var kort, från några dagar till veckor. I det tidiga skedet är målsättningen bästa möjliga livskvalitet och att i möjligaste mån täcka energi och näringsbehovet i syfte att öka ork och eventuella behandlingar som patienten genomgår.

8 Sida 8 (13) Målet för nutritionsbehandlingen är att lindra nutritionsrelaterade symtom så som sväljproblem, illamående, smakförändringar och tidig mättnadskänsla och kan för de som inte kan försörja sig på vanlig mat innebära ordination av kosttillägg, anpassning av vissa delar i kosthållningen och eller i vissa fall enteral nutrition. Individuell bedömning av nutrition och näringsstatus ska regelbundet genomföras av Leg. Dietist. I ett senare skede blir strävan enbart bästa lindring, möjliga livskvalité och anpassning efter individuella önskningar. Målsättningen är då sällan att täcka energi och näringsbehovet utan att uppnå ett energiintag som är så bra som möjligt för att bidra till ork och kraft på kortare sikt. Det är viktigt att under förloppets gång meddela och föra dialog om mat och näringssituationen med patienten och anhöriga. I livets slutskede kan det medföra att näring inte längre kan utnyttjas normalt. Till det naturliga döendet hör att intaget av mat och dryck succesivt minskar för att tillslut upphöra helt. Det behöver inte betyda att personen upplever obehag i form av hunger eller törst. I alla faser och bedömningar ska patienten och anhöriga informeras som situationen och dess nutritionsinsatser. Genom att sjuksköterskan kontinuerligt rådgör med dietisten kring nutritionsstatus kopplat till det palliativa förloppet blir teamarbetet och planeringen kring patientens näring och matsituation individbaserad.

9 Sida 9 (13) 8. Referenser SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring. Socialstyrelsen 2014 Geriatrisk nutrition. Faxén Irving, Rothenberg, Karlström. Studentlitteratur Nordiska näringsrekommendationer 2012 rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Nordiska ministerrådet ISBN Näring för god vård och omsorg. En vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen ISBN Deutz N, Bauer JM, Barazzoni R, Biolo G, Boirie Y, Bosy- Westphal A, et. al. ESPEN endorsed recommendations: Protein intake and exercise for optimal muscle function with aging: Recommendations from the ESPEN Expert Group. 2014; 33,

10 Sida 10 (13) Bilaga 1. Beräkning av kroppslängd, viktförlust och BMI Mätning av kroppslängd Längd (cm) behöver endast mätas och registreras i hälsooch sjukvårdsjournalen en gång eller när personen märkbart har minskat i längd. Kroppslängden mäts vanligen stående. När detta inte är möjligt finns olika alternativ exempelvis liggande. När patienten är amputerad ska demispan användas. Stående Patienten mäts utan skor stående mot en vägg med fötter intill varandra. Hälar, stuss och axlar mot väggen och blicken riktad rakt fram. Liggande Patienten mäts liggande på rygg i säng med utsträckta ben. Demispan Demispan (halva armspännvidden) är avståndet mellan bröst-benets mittskåra och roten mellan lång- och ringfinger på ena armen. Längden beräknas med hjälp av en standardformel. Fastställ platsen för bröstbenets mittskåra och be patienten att sträcka ut ena armen åt sidan. Kontrollera att armen är horisontell och i linje med axlarna och att handleden är rak. Kvinnor: (1.35 x halva armspännvidden i cm) + 60,1 Män: (1,40 x halva armspännvidden i cm) + 57,8 Beräkning av BMI BMI (Body Mass Index) är ett mått på vikten i förhållande till längden. Enbart ett lågt BMI utan förekomst av andra riskfaktorer behöver inte betyda att patienten är undernärd. Det är viktigt att även se till andra faktorer som ätsvårigheter och viktförlust. För patienter över 70 år räknas BMI under 22 som undervikt. Hos äldre personer kan BMI vara falskt för hög t.ex. beroende på hjärtsvikt (ödem) eller att kroppen sjunkit ihop. Det är viktigt att alltid värdera BMI-värdet tillsammans med aktuell viktutveckling.

11 Sida 11 (13) Kroppsvikten bör tas på morgonen före frukost, i lätta kläder och utan skor. Formeln för att räkna ut BMI: BMI = kroppsvikt i kg = tex 61,4 kg = 20,8 längd i meter x längd i meter 1,72m x 1,72m Viktförlust För patienter över 65 år anses en viktförlust på mer än 5 procent under senaste 3 månaderna vara en riskfaktor för undernäring. Viktnedgång över 20 procent av kroppsvikten innebär svår undernäring med stor risk för svåra försämringar av olika kroppsfunktioner. Äldre har mindre marginaler och kan vara mer känsliga för viktförlust än yngre. Viktförlust i % = förlorad vikt kg = x 100 tidigare vikt kg Exempel: Om patienten minskat i vikt från 62 kg till 57 kg, d.v.s. 5 kg. Viktförlusten är därmed 8 %. Uträkning av BMI vid amputation 1. Använd en standardreferens (se tabellen) för att uppskatta hur stor andel en enskild kroppsdel utgör av vårdtagarens vikt. 2. Multiplicera nuvarande vikt med procentsatsen som den amputerade kroppsdelen utgör av kroppsvikten (se tabell nedan). 3. Du får då fram en uppskattad vikt för den amputerade kroppsdelen. 4. Addera den uppskattade vikten för den amputerade kroppsdelen och vårdtagarens nuvarande vikt. Detta ger en uppskattning av vikten före amputation.

12 Sida 12 (13) 5. Dividera den uppskattade vikten med den uppskattade kroppslängden för att räkna ut ett BMI. Olika kroppsdelars procentsats av kroppsvikten Kroppsdel Procent av kroppsvikt Hand 0,7 Underarm med hand 2,3 Hel arm 5,0 Fot 1,5 Underben med fot 5,9 Helt ben 16,0 Exempel: 80-årig man, amputation av vänster underben Längd.1,72m Vikt: 58,0kg 1. Enligt tabellen ovan utgör ett underben 5,9% av kroppsvikten 2. Uppskattad vikt för det amputerade underbenet är 58,0 (kg) x 0,059 = 3,4kg 3. Uppskattning av vikt före amputation är 58,0 (kg) + 3,4(kg) = 61,4kg 4. BMI-uträkning BMI = uppskattad kroppsvikt i kg = 61,4 = 20,8 längd i meter x längd i meter 1,72 x 1,72 Du kan även använda BMI-beräkning vid amputerad vårdtagare i Senior alert på webbsidan: an/doc_download/68-bmi-beraekning-vid-amputeradvardtagare

13 Information Sida 13 (13)

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Dokumenttyp Rutin för att förebygga och behandla undernäring Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Nutrition

Regel för Hälso- och sjukvård: Nutrition Region Stockholms Innerstad Sida 1 (23) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-02-20 SJUKSKÖTERSKOR Regel för Hälso- och sjukvård: Sjuksköterskor Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. Sida 2 (23) Innehåll

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring 1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling

Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling För sjuksköterskor Dokumenttyp: Rutiner och arbetssätt Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 18 Version: Rutiner för

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre. Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.

Läs mer

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1 NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2016-09-01 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 91 Version/D.nr: Uppdaterad 2016-08-24 Upprättad av: Anna Melin Andersen Innehåll

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling

Läs mer

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad 2013-08-12 Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009 Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner

Läs mer

Riktlinje Nutritionsbehandling

Riktlinje Nutritionsbehandling Ansvarig för rutin MAS Ut Utfärdat (av vem och datum) Susanne Sorman, MAS Beslutad (av vem och datum) Socialnämnden 2016-01-27 Uppdaterad och version Giltig till och med Ändras vid behov Process Inte klarlagd

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Flödesschema för mat, måltider och nutrition Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Etik och nutrition. Elisabet Rothenberg Med Dr, leg. dietist [ ]

Etik och nutrition. Elisabet Rothenberg Med Dr, leg. dietist [ ] Etik och nutrition Elisabet Rothenberg Med Dr, leg. dietist [2011-06-17] 1 Etik och nutrition Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. Sjukdom och där till kopplad medicinsk

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. inom Borlänge kommuns särskilda boenden

Riktlinjer för kost och nutrition. inom Borlänge kommuns särskilda boenden Riktlinjer för kost och nutrition Sida 2 av 22 Sida 3 av 22 Version: maj 2010 Antagen av Omsorgsnämnden: maj 2010. Den första versionen togs fram 2006 av Kostservice och medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Fördjupad introduktion för sjuksköterskor i Region Jönköpings län - Nutrition. Amanda Hallén, leg dietist

Fördjupad introduktion för sjuksköterskor i Region Jönköpings län - Nutrition. Amanda Hallén, leg dietist Bild 1 Fördjupad introduktion för sjuksköterskor i Region Jönköpings län - Nutrition Amanda Hallén, leg dietist Presentation framtagen av leg. dietister Anna Neymark Wolgast Emmelie Pålsson Linnéa Nordh

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg Kost- & nutritionspolicy Vård och Omsorg Antagen av Socialnämnden 2008-05-29 Senast reviderad 2012-09-21 Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Ett gott

Läs mer

- En kartläggning i slutenvården

- En kartläggning i slutenvården Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN I Sölvesborgs kommun serveras dagligen ca 3500 måltider inom den kommunala verksamheten. Maten och måltiden är viktig, inte bara

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och

Läs mer

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen

Läs mer

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Flödesschema för mat, måltider och nutrition Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring

Läs mer

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer