Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Transkript

1 Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus

2 Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel

3 Malnutrition är en riskfaktor för att utveckla trycksår Definition malnutrition: Ett samband mellan otillräckligt näringsintag och patientens kliniska tillstånd, dvs. bristande tillgång i kroppens vävnader på näring/energi i förhållande till behov. äter för lite eller behöver för mycket

4 Malnutrition är en riskfaktor för att utveckla trycksår Patienter med följande sjukdomstillstånd/symptom bör observeras extra noga: Diabetes Hypoalbuminemi Lågt Hb Risk för intorkning Ökad infektionsrisk, försämrad sårläkning

5 Ett gott nutritionsstatus bidrar till en snabbare sårläkning För att ett sår ska kunna läka måste läkningshämmande faktorer identifieras och avlägsnas. Grundläggande orsaker till att såret inte läker Venös insufficiens, sviktande perifer cirkulation, nedsatt rörelseförmåga och långvarigt tryck etc Faktorer som försvårar sårläkning Hypoxi, protein-, vitamin- och mineralbrist; vätskebrist och uttorkning; förhöjda blodsockernivåer hos diabetiker etc Allt levande behöver syre, vatten, energi och näring

6 Kort näringslära Vätska Normalbehov Det näringsämne som våra kroppar till största del består av. Vatten tillförs genom mat och dryck samt den förbränning av andra näringsämnen som sker i kroppen. Grundbehov 30 ml per kg kroppsvikt eller minst 1500 ml per dag. Minskade / ökade behov Vätskerestriktion vid vissa tillstånd, t ex hjärtsvikt, njursvikt. Läkare ordinerar vätskemängd. Vi förlorar vatten via urin, avföring, lungor och hud. Ökade förluster vid t ex feber, kräkning, diarré, kraftiga svettningar, brännskada och blödningar.

7 Kort näringslära Energi

8 Kort näringslära Energi Viktstabilitet = energibalans Ofrivillig viktminskning mindre energiintag än behovet kroppen tar på sina egna förråd risk för malnutrition.

9 Kort näringslära Makronutrienter Makronutrienter = energigivande näringsämnen Protein: Aminosyror är byggstenar i alla vävnader Fett: Nödvändigt i cellmembran Kolhydrater: Främsta energikällan

10 Kort näringslära Makronutrienter Proteinbehov Normalbehov hos friska personer c:a 0,6-0,8 g/ kg kroppsvikt per dag Vid sårläkning kan behovet vara kraftigt förhöjt, 1,0 1,5 g/kg per dag

11 Kort näringslära Makronutrienter Proteinets funktion Bildning av kollagen, fibroblaster, vita blodkroppar Kärlnybildning, vävnadsrekonstruktion, koagulation, sårkontraktion Kollagen = bindvävsprotein Proteinbrist Hypoalbuminemi, ödem Nedsatt vävnadsperfusion Lymfopeni, sämre immunförsvar nedsatt sårläkningsförmåga!

12 Kort näringslära Mikronutrienter Vitaminer och mineraler av speciell betydelse för sårläkningen: Vitamin C Vitamin A Zink Järn

13 Kort näringslära Vitamin C Funktion: Kollagenbildning Antiinflammatorisk effekt Ökar upptaget av järn Kollagen = bindvävsprotein Tillskott av 1-2 g rekommenderas för att förhindra sårkomplikationer efter större trauma och kirurgiska ingrepp. Brist: Defekt kollagen Kapillärskörhet Bristningar i såret nedsatt sårläkningsförmåga!

14 Kort näringslära Vitamin A Funktion: Co-faktor vid kollagennybildning Epitelvävnadens stabilitet Ökar styrkan hos ärret Viktig del i immunförsvaret nedsatt sårläkningsförmåga!

15 Kort näringslära Zink Funktion: Nödvändigt för omsättning av vitamin A kollagennybildning Stabiliserande funktion i cellmembran Brist: tillväxthämning, fördröjer sårläkningen nedsatt sårläkningsförmåga!

16 Kort näringslära Järn Funktion: Celldelning, nybildning Hemoglobin, syretransport Brist: Dåligt syresatt vävnad ökar risken för sår. nedsatt sårläkningsförmåga!

17 Vad ska vi göra? Rutiner för screening/riskbedömning Åtgärder Uppföljning/utvärdering Det är lättare att mota än att bota!

18 Vad ska vi göra? Screening Screena och bedöm nutritionsstatus regelbundet och vid förändring i tillståndet och/eller när förbättring inte kan ses Använd ett accepterat och praktiskt instrument för bedömning av näringsstatus 1. MNA 2. Senior Alert 3. Tre frågor

19 Vad ska vi göra? Bedömning Uppskatta energi- och näringsbehov Jämför energi- och näringsbehovet med intaget Bedöm blodsockernivåer hos diabetiker Identifiera ätsvårigheter Genomförs regelbundet!

20 Vad ska vi göra? Åtgärder, allmänna Behandla malnutritionen! Energi- och proteinberikad kost Mellanmål är viktiga Tänk på dryck Kosttillägg kan vara aktuellt Regelbunden viktkontroll viktstabilitet! Följ upp och utvärdera insatta åtgärder Remittera till dietist när insatta åtgärder inte har givit önskat resultat

21 Vad ska vi göra? Åtgärder, diabetes Sårläkningen vid diabetes är relaterad både till patientens blodsockervärden och näringstillstånd. Mål: normalisera blodsockervärden + täcka energi- och näringsbehov. Personer med diabetes och nedsatt aptit/ undernäring bör inte äta en fettsnål kost men hänsyn till fettkvalitet bör tas. Kosttillägg kan vara ett bra komplement. Klara näringsdrycker är olämpliga vid diabetes.

22 Vad ska vi göra? Åtgärder specifikt sårläkning Provtagning Albumin Hb Järn- och zinkstatus Överväg tuffare mål för blodsockernivåer Samarbete mellan professioner!

23 Det går inte att visa bilden för tillfället. Södra Älvsborgs Sjukhus Vad ska vi göra? Rekommenderad läsning

24 Patientexempel Försvårande omständigheter Nedsatt rörlighet, lägre energibehov Övervikt, lägre energibehov Diabetes, förhöjt eller svårstabiliserat blodsocker Nedsatt aptit, förmår inte att äta Njursvikt, balansera proteinintaget Nedsatt upptagningsförmåga Strukturella hinder

25 Patientexempel Kvinna 70 år. MS sedan lång tid rullstol/sängläge. Trycksår sacrum. Problem: Litet energibehov, för litet proteinintag. Kvinna 75 år. Diabetes. Dubbelamputerad, rullstol/sängläge. Trycksår sacrum. Avlastande stomi. Problem: Litet energibehov, kronisk bantare, liten benägenhet att ändra matvanor

26 Patientexempel Kvinna 72 år. BMI 16. Tunntarmsresektion på 70- talet. Kronisk anemi. Amputerad. Problem: Dåligt näringsupptag. Litet matintag Man 78 år. Inga egentliga hinder för att äta, bara dålig aptit. Litet matintag.

27 Sammanfattning Nutritionsstatus har betydelse för sårläkning! Viktigt med regelbunden screening Bedöm, sätt in åtgärder, utvärdera regelbundet Viktstabilitet, tillräcklig energi- och proteintillförsel är högsta prioritet! Vid utebliven förbättring kan ytterligare utredning behövas Samarbete är en förutsättning!