Sårläkning och nutrition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sårläkning och nutrition"

Transkript

1 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Sårläkning och nutrition Innehållsförteckning Sid Inledning 2 Malnutrition 2 Nutritionsstatus och näringsbedömning 2 Olika näringsämnens betydelse för sårläkning 3 Nutritionsbehandling 3 Energi- och proteinrik kost 4 Förslag på matsedel 5 Kosttillägg 6 Diabetes och sårläkning 7 Referenser 7 Bilaga MNA Mini Nutritional Assessment 8 Sammanställt av: Leg. Dietist Charlotte Amnerud Wikström, Medicinmottagningen NÄL

2 Vårdsamverkan FyrBoDal 2 Inledning Nutrition har på senare år uppmärksammas mer och mer och forskningen om dess betydelse har intensifierats, så även när det gäller nutritionens betydelse för sårläkning (1/3). Flertalet studier visar på kostens och nutritionens betydelse för patienters tillfrisknande (1). Malnutrition Malnutrition, eller undernäring, har alltmer uppmärksammats och många studier visar på att i genomsnitt 30 % av patienter inneliggande på sjukhus är undernärda (1). Vanligast förekommande är undernäring hos den äldre befolkningen och prevalensen av undernäring är allra högst på äldreboenden med hög vårdtyngd (4). Eftersom de flesta effekterna av malnutrition leder till försämrad sårläkning är det viktigt att patienter med sår får en fullvärdig och allsidig kost (1). Att uppmärksamma och sätta in rätt åtgärder vid malnutrition är därför viktigt och en förutsättning för att övrig behandling ska ge bästa resultat. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer; friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel. (SoS) Diagnosen malnutrition kan ställas då det finns ett samband mellan otillräckligt näringsintag och patientens kliniska tillstånd (1). Bland de vanligaste komplikationerna vid malnutrition finns t ex ökad infektionsrisk och fördröjd sårläkning. Komplikationerna leder i sin tur till ökad sjuklighet, förlängda sjukhusvistelser, sämre förutsättningar till rehabilitering och ökade kostnader. Nutritionsstatus och näringsbedömning En näringsbedömning bör genomföras för alla patienter med svårläkta sår där malnutrition kan misstänkas (3). Vikt, viktutveckling samt aktuella ätsvårigheter bör ingå i bedömningen (5). Det finns även etablerade formulär som kan användas för att bedöma näringsstatus, t.ex. Subjektive Global Assessment (SGA) och Mini Nutritional Assessment (MNA). MNA är speciellt utformat för äldre. SGA och MNA går att hitta på Vårdalinstitutets hemsida Utifrån vikt och längd räknas patientens Body Mass Index (BMI) ut. BMI = vikt (kg)/längd² (m²) Undervikt definieras som: BMI < 20 ( för yngre och medelålders) BMI < 22 ( för kroniskt sjuka och äldre över 70 år) Viktförlust > 10 % för medelålders individer och > 5 % för äldre (över 65 år) de senaste sex månaderna är en indikation för undernäring (2). All ofrivillig viktförlust är ett tecken på negativ energibalans (5). Ätsvårigheter som ökar risken för undernäring är t.ex. aptitlöshet, illamående, kräkning, munhåleproblematik, tugg- och /eller sväljsvårigheter.

3 Vårdsamverkan FyrBoDal 3 Olika näringsämnens betydelse för sårläkningsprocessen Tillförsel av energi och protein är av speciell betydelse för sårläkningen (3). Behovet av protein ökar kraftigt vid sårläkning. Det är därför viktigt att intaget av kött, fågel, fisk, ägg och mjölkprodukter är tillräckligt. Protein behövs bl.a. för cellnybildning, kärlnybildning samt kollagennybildning. Även det totala energibehovet är ökat vid sårläkning och tillräcklig tillförsel av både fett och kolhydrater är nödvändig för sårläkningsprocessen. Fett och kolhydrater ger dels energi till läkningen och sparar även protein. Fett utgör även viktiga byggstenar i cellmembranen. Ett antal andra näringsämnen har också en speciell betydelse för sårläkningen och därför ställs större krav på tillräcklig tillförsel av vitaminer, mineraler och spårämnen (3). Vitamin C har en viktig roll i sårläkningsprocessen och vid brist på vitamin C fördröjs sårläkningen (2,3). Därför rekommenderas extra tillskott av vitamin C hos patienter med trycksår. Bra C-vitaminkällor är färsk frukt, färska bär, grönsaker som blomkål, broccoli, brysselkål och i potatis. Vitamin A har en viktigt funktion i inflammationsprocessen och är därför en viktig del i immunförsvaret (1). Vitamin A ökar även styrkan hos ärret. Bra källor i kosten är lever, morot, fet fisk, ost och äggula. Zink har en rad viktiga funktioner för läkningsprocessen (3). Zink är bl.a. nödvändigt för omsättning av vitamin A och har en stabiliserande funktion i cellmembranen samt behövs för kollagenbildning (1). Brist på zink är vanligt förekommande vid energi- och proteinmalnutrition. Bristen fördröjer även läkningsprocessen. Goda zinkkällor i kosten är kött, lever, grönsaker och fullkornsprodukter. Järn är speciellt viktigt för syretransporten till såret (1). Järnbrist ger dåligt syresatt vävnad och ökar risken för sår. Bra järnkällor i kosten är kött, blodmat och gröna grönsaker. Nutritionsbehandling Alla patienter med svårläkta sår bör nutritionsbedömas (3). Grunden i nutritionsbehandlingen är energi och näring i form av vanlig mat. Då patienten har svårigheter att täcka energi- och näringsbehov rekommenderas en energi- och proteinrik kost. Att äta fler men mindre måltider kan underlätta om aptiten är nedsatt (6). Lämplig måltidsordning kan vara frukost, lunch och kvällsmat samt tre mellanmål. Nattfastan bör inte vara längre än maximalt timmar. Ibland kan det kännas lättare att äta kall mat eller byta ut ett lagat mål mot en frukostliknande måltid med gröt, fil/yoghurt och smörgås med feta och proteinrika pålägg. Maten måste även göras mer energität, d v s en liten mängd mat bör ge mycket energi. Det kan uppnås genom att berika maten med extra fett och även med söta livsmedel. Nutritionsbehandlingen bör alltid vara individanpassad och ta hänsyn till flera faktorer såsom t.ex. patientens ålder, övriga sjukdomar, patientens önskningar och förutsättningar.

4 Vårdsamverkan FyrBoDal 4 Energi- och proteinrik kost Exempel på livsmedel som kan användas som berikning: Vispgrädde, crème fraiche, majonnäs, glass Feta pålägg som ost, levepastej, korv, kaviar, ägg Olja, margarin, smör Saft, juice, läsk, frukt- och bärsoppor, sylt, marmelad Nötter, mandel, chips och andra snacks Kaffebröd, kex Karameller, choklad EP-kost Grunden är vanlig mat (2) Förslag på olika sätt att göra maten mer energirik: Tillsätt grädde, creme fraiche eller en klick fett i såser, stuvningar, grytor och soppor. Lägg en klick smör/margarin på kokta grönsaker eller gör en oljedressing till salladen. Berika potatismoset med en äggula och en klick margarin/smör. Blanda gräddfil i filmjölken. Vispa ner ca 1 msk olja/margarin i den färdiga gröten och koka all gröt på mjölk istället för vatten. Ät efterrätt varje dag. Drick energirik dryck till maten, som t.ex. mjölk, saft, juice, läsk, lättöl. Undvik magra produkter, lätt- och lightprodukter! Exempel på proteinrika livsmedel: Ägg Kött, fisk, fågel Mjölk, filmjölk, yoghurt Ost, keso Förslag på olika sätt att göra maten mer proteinrik: Blanda ner äggula eller hackat ägg i såser Tillsätt en äggula i potatismoset Strö rikligt med riven ost över gratänger och pasta samt tillsätt ost i sås. Öka mängden av proteinrika pålägg som ost, kött- och fiskpålägg. Ät mjölkmat som pannkaka, puddingar, ostkaka och mjölkbaserade såser. Använd mjölk som måltidsdryck. Drick mjölkdrinkar se recept Vid nedsatt aptit kan det vara lättare att äta mellanmål än varm lagad mat (6). Det är då viktigt att mellanmålen både är energi- och näringsrika.

5 Vårdsamverkan FyrBoDal 5 Förslag på energirika mellanmål: Nyponsoppa med vispgrädde och mandelbiskvier Gräddglass med färsk eller konserverad frukt, sylt, chokladsås eller kolasås Ostkaka med sylt och grädde Delikatessyoghurt Risifrutti och Mannafrutti Kall risgrynsgröt blandad med vispad grädde, serveras med saftsås eller sylt Varm chokladdryck med grädde och vetebröd eller kaka Keso blandad med vispad grädde, serveras med frukt Chokladpudding med grädde Smörgåskex med dessertost Skorpor med margarin och marmelad Pulversoppa som berikas med 2 msk grädde, smörgås Varm smörgås (gjord i våffeljärn eller mikrovågsugn) Snacks: nötter, mandel, chips, ostbågar, torkad frukt Förslag på enkel mjölkdrink att göra hemma/på boende/på vårdavdelningen: Mjölkdrink 1 portion 1 dl mjölk/filmjölk/yoghurt (minst 3% fett) ½ dl vispgrädde/gräddglass 2 msk sylt/mos 1 dl bär ½ banan 1 tsk kakao eller vaniljsocker 1 msk socker Finfördela frukt/bär med gaffel, vispa ihop ingredienserna med visp eller blanda alla ingredienser i en mixer eller matberedare och kör några sekunder. Förslag på matsedel, 3 dagar Energi- och proteinrik mat Dag1 Frukost Lunch/Middag Efterrätt Middag/Kvällsmål Kvällsmål Havregrynsgröt kokt på mjölk och extra fett, äppelmos, mjölk, smörgås med fullfeta pålägg, juice. Ev kaffe/te med socker/grädde Ris á la Malta med sylt/saftsås eller Risifrutti Falukorv, potatismos med extra fett och äggula, kokta/stuvade morötter. Dryck: mjölk/lättöl/juice Kräm, grädde/gräddmjölk Kaffe/te med socker/grädde, smörgås med fullfeta pålägg Spenatsoppa med extra fett, ägg, smörgås med fullfeta pålägg, mjölk Mjölk, smörgås med fullfeta pålägg

6 Vårdsamverkan FyrBoDal 6 Dag 2 Frukost Lunch/Middag Efterrätt Middag/Kvällsmål Kvällsmål Dag 3 Frukost Lunch/Middag Efterrätt Middag/Kvällsmål Kvällsmål Mannagrynsgröt med extra fett, mjölk, smörgås med fullfeta pålägg, juice, kaffe/te med socker/grädde Ostkaka, sylt Kokt fisk, potatis, kokta ärtor, persiljesås med extra fett/grädde, mjölk/lättöl/juice Konserverad frukt, grädde Kaffe/te, kaffebröd Fläskpannkaka, sylt, mjölk Välling gjord på mjölk, berikad med extra fett, smörgås med fullfeta pålägg Filmjölk blandat med gräddfil, kokt ägg, smörgås med fullfeta pålägg, kaffe/te med socker/grädde Nyponsoppa med mandelbiskvier/kardemummaskorpor, glass eller vispad grädde Potatisbullar, bacon, lingonsylt, mjölk Äggvåffla med sylt och grädde Kaffe/te med socker/grädde, smörgås med fullfeta pålägg Stuvade makaroner, köttbullar, finrivna morötter, mjölk Delikatessyoghurt, smörgås med fullfeta pålägg Kosttillägg Om den vanliga maten inte räcker till för att täcka energi- och näringsbehovet kan kosttillägg vara ett komplement (6). Det finns ett stort utbud av kosttillägg och den näringsmässiga sammansättningen varierar. Olika kosttillägg passar vid olika diagnoser och i olika situationer och kan vara mindre lämpliga eller olämpliga i andra sammanhang. Det är därför viktigt att det görs en riktig bedömning av om kosttillägg behövs och vilken typ som är lämplig. Indikation, bedömning, ordination och utvärdering av kosttilläggets effekt ska alltid dokumenteras. Dietist bör medverka i ordinationen av kosttillägg. Det finns flera sätt att dela in kosttillägg. Nedan följer ett sätt: Kompletta balanserade näringsdrycker innebär att näringssammansättningen motsvarar de svenska näringsrekommendationerna. Dessa används vanligen som mellanmål/kvällsmål men kan även ersätta en måltid och kan även fungerar som enda näringskälla, förutsatt att mängden är tillräcklig. Proteinrika näringsdrycker kan användas vid ökat proteinbehov, t.ex. vid sårläkning. Icke kompletta, klara näringsdrycker innehåller kolhydrater och protein men inte fett. Kan användas vid illamående eller till personer som äter en fettreducerad kost. Dessa ska inte användas som enda näringskälla och är inte heller lämplig till diabetiker. Det finns även kosttillägg i pulverform som kan blandas i mat eller dryck, t.ex berikningspulver, energipulver, proteinpulver. Också flytande energitillskott förekommer som fettemulsioner (t.ex. Calogen) och sockerlösningar (t.ex. Nutrical). Dessa ska inte ses som näringsdryck utan rent energitillskott!

7 Vårdsamverkan FyrBoDal 7 Olika nutritionsföretag tar ständigt fram nya kosttillägg och på senare tid har det kommit ut många sjukdomsspecifika sorter på marknaden. Dessa behöver inte alltid vara förstahandsval vid en specifik diagnos. Fråga dietist! Då läkare eller dietist bedömt att det finns ett medicinskt behov av kosttillägg har patienten rätt att få dessa förskrivna som särnär (livsmedel för särskilda näringsändamål) till ett subventionerat pris. För ytterligare information kring särnär-förskrivning kontakta dietist. Diabetes och sårläkning Sårläkningen vid diabetes är bl.a. relaterad till personens blodsockervärden och näringstillstånd (7). Det är viktigt att se till att personen har så bra blodsockervärden som möjligt samtidigt som energi- och näringsbehovet täcks för att underlätta sårläkningen. Det är viktigt att betona att diabetiker med nedsatt aptit och risk för undernäring inte bör äta en fettsnål kost. Ofta krävs en energi- och proteinrik kost (se ovan) och då ingår användning av fetare livsmedel. Både diabetiker och friska rekommenderas dock att öka intaget av omättade fetter. Maten kan då med fördel berikas med t.ex. rapsolja, olivolja och flytande margarin. Diabetiker som har svårt att täcka energi- och näringsbehov med vanlig mat bör erbjudas kosttillägg/näringsdryck. Det finns sorter som är speciellt framtagna för diabetiker, Diasip, Diben drink och Diason. Dessa behöver dock inte vara förstahandsval då det finns billigare sorter som kan fungera lika bra. Klara näringsdrycker är däremot olämpliga vid diabetes. Kontakt med dietist bör ske för rätt ordination. Referenser 1. Sårvårdsboken. 2. SoS-rapport 2000:11 Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. 3. Lindholm, C. (2003). Sår Lund: Studentlitteratur 4. Mossberg T. Klinisk nutrition självklar del av modern sjukvård. Läkartidningen 2006; 21-22: Regionalt vårdprogram. Nutrition med inriktning undernäring. Stockholms läns landsting Andersen, M. Bosaeus I, Balknäs Nilsson U, Ellegård L, Rothenberg E. Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Uppsala:Livsmedelsverket Andersen, M. Mat och kostbehandling för äldre. Problem & möjligheter. Livsmedelsverket. Uppsala 2001

8 Mini Nutritional Assessment MNA Efternamn: Förnamn: Kön: Datum: Ålder: Vikt (kg): Längd (cm): Personnummer: Fyll i poängsiffran i rutorna för initial bedömning och summera. Om poängen är 11 eller mindre fortsätt med den slutliga bedömningen. Initial bedömning A. Har födointaget minskat under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? 0 = Ja, minskat avsevärt 1 = Ja, minskat något 2 = Nej, ingen förändring B. Viktförlust under de senaste tre månaderna 0 = Ja, mer än 3 kg 1 = Vet ej 2 = Ja, mer än 1 kg men mindre än 3 kg 3 = Nej, ingen viktsförlust C. Rörlighet 0 = Är säng eller rullstolsbunden 1 = Kan ta sig ur säng/rullstol men går inte ut 2 = Går ut med eller utan hjälpmedel D. Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste tre månaderna? 0 = Ja 2 = Nej E. Neuropsykologiska problem 0 = Svår förvirring/demens eller depression 1 = Lätt förvirring/demens 2 = Inga neuropsykologiska problem F. Body Mass Index (BMI) = vikt (kg)/ längd (m 2 ) 0 = BMI mindre än 19 1 = BMI 19 till mindre än 21 2 = BMI 21 till mindre än 23 3 = BMI 23 eller mer Poäng för initial bedömning (max. 14) 12 poäng eller mer Normal, ingen risk för undernäring, behöver ej komplettera med slutlig bedömning 11 poäng eller mindre Risk för undernäring, fortsätt med den slutliga bedömningen Slutlig bedömning G. Har eget boende? (ej särskilda boendeformer/sjukhus) 0 = Nej 1 = Ja H. Intar mer än 3 ordinerade läkemedel dagligen? 0 = Ja 1 = Nej I. Har trycksår eller annan hudsår? 0 = Ja 1 = Nej J. Äter fullständiga huvudmål per dag? 0 = 1 fullständigt huvudmål 1 = 2 fullständiga huvudmål 2 = 3 fullständiga huvudmål K. Äter eller dricker vanligtvis Minst en mejeriprodukt dagligen (mjölk/ost/yoghurt)? Ja Nej Två eller flera ägg varje vecka? Ja Nej Fisk, fågel eller kött varje dag? Ja Nej 0.0 = Inget eller ett ja svar 0.5 = Två ja svar 1.0 = Tre ja svar, L. Äter minst två frukter eller två portioner med grönsaker dagligen? 0 = Nej 1 = Ja M. Dricker dagligen (vatten/juice/kaffe/te/mjölk/öl)? 0.0 = Mindre än 3 glas/muggar 0.5 = 3 till 5 glas/muggar 1.0 = Mer än 5 glas/muggar, N. Kan äta själv eller behöver hjälp vid måltiden? 0 = Behöver mycket hjälp/matas 1 = Behöver lite hjälp 2 = Äter själv utan några problem O. Bedömer själv sitt näringstillstånd som 0 = Svårt undernärd/felnärd 1 = Är osäker om sitt näringstillstånd/vet ej 2 = Har inga näringsproblem P. I jämförelse med andra i samma ålder uppfattar sitt hälsotillstånd som: 0.0 = Inte så bra som andras 0.5 = Vet ej 1.0 = Lika bra som andras 2.0 = Bättre än andras, Q. Överarmens omkrets i cm (Mid Arm Circumference, MAC) 0.0 = MAC mindre än 21 cm 0.5 = MAC cm 1.0 = MAC mer än 22 cm, R. Vadens omkrets i cm (Calf Circumference, CC) 0 = CC mindre än 31 cm 1 = CC 31 cm eller mer Poäng för slutlig bedömning (max. 16 ), Poäng för initial bedömning Total poäng (max. 30 ), Ref.: Guigoz Y, Vellas B and Garry PJ Mini Nutritional Assessment: A practical assessment tool for grading the nutritional state of elderly patients. Facts and Research in Gerontology. Supplement #2: Rubenstein LZ, Harker J, Guigoz Y and Vellas B. Comprehensive Geriatric Assessment (CGA) and the MNA: An Overview of CGA, Nutritional Assessment, and Development of a Shortened Version of the MNA. In: Mini Nutritional Assessment (MNA): Research and Practice in the Elderly. Vellas B, Garry PJ and Guigoz Y, editors. Nestlé Nutrition Workshop Series. Clinical & Performance Programme, vol. 1. Karger AG, Basel: p Société des Produits Nestlé S.A., Vevey, Switzerland, Trademark Owners Gradering av näringstillståndet: poäng risk för undernäring Mindre än 17 poäng undernärd Sweden

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring Sårläkning och nutrition Vad ska vi gå igenom? Therese Bratt Dietist, medicinmottagningen NÄL 20 mars 2014 Utbildningsdag Bensårspatienten i vårdkedjan Energi- och näringsbehov vid sår Malnutrition Nutritionsstatusbedömning

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

De viktiga målen mellan målen

De viktiga målen mellan målen De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Kostråd. Till dig som behöver energirik mat som är lätt att tugga och svälja.

Kostråd. Till dig som behöver energirik mat som är lätt att tugga och svälja. Kostråd Till dig som behöver energirik mat som är lätt att tugga och svälja. Sammanställd av dietist Ylva Orrevall Granberg. Reviderad 2003 av dietisterna Marie Esbjörnsson och Katarina Wikman. Energirik

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Recept till Nutrison Powder

Recept till Nutrison Powder Recept till Nutrison Powder Nutrison Powder Nutrison Powder är ett komplett och balanserat berikningspulver som kan användas för att höja energi- och näringsinnehållet i maten. Denna receptbroschyr kan

Läs mer

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH MiniMax receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH GRÖTAR HAVREGRYNSGRÖT (2 PORTIONER) 1 dl havregryn En nypa salt (kan uteslutas) Servera den mängd som du tror att barnet kommer att äta upp och spar resten

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

ONSBEDÖMNING. N amn: Personnummer: B. Ofrivillig viktförlust de senaste 6 månaderna: kg % Ofrivillig viktförlust den senaste månaden: kg %

ONSBEDÖMNING. N amn: Personnummer: B. Ofrivillig viktförlust de senaste 6 månaderna: kg % Ofrivillig viktförlust den senaste månaden: kg % Datum: NUTRITI ONSBEDÖMNING N amn: Personnummer: Steg 1. UTREDNING A. Vikt: kg Längd: m BMI: kg/m2 B. Ofrivillig viktförlust de senaste 6 månaderna: kg % Ofrivillig viktförlust den senaste månaden: kg

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Råd kring maten och måltiden

Råd kring maten och måltiden Råd kring maten och måltiden för hemtjänstpersonal i ordinärt boende och omvårdnadspersonal på särskilt boende Inledning Maten är viktig. Den ger oss inte bara näring och energi utan innebär för många

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

Variera mera. tips och inspiration till Resource Soup NOURISHING PERSONAL HEALTH

Variera mera. tips och inspiration till Resource Soup NOURISHING PERSONAL HEALTH Resource Soup Variera mera tips och inspiration till Resource Soup NOURISHING PERSONAL HEALTH Resource Soup Värm soppan så här: Skaka förpackningen före användning. Ta bort folien och locket innan uppvärmning.

Läs mer

ÄLDRECENTRUM ÖSTERBOTTEN

ÄLDRECENTRUM ÖSTERBOTTEN ÄLDRECENTRUM ÖSTERBOTTEN KASTE HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ÄLDRE I ÖSTERBOTTEN EN LITEN RECEPTBOK SAMMANSTÄLLD AV MICAELA HOLM 2 Förord Maten är halva hälsan Den här lilla receptboken är ett resultat av

Läs mer

Patientens bästa knep

Patientens bästa knep art nr 0903002 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. TUFF står för trycksår-,

Läs mer

Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist

Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist Bild 1. Introduktion till kursavsnittet Mat vid Cancersjukdom. Bild 2 och 3. Dagens kursavsnitt Mat vid cancersjukdom har

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Matbudskapet Diabetes

Matbudskapet Diabetes Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD MAT FÖR LIVET På menyn idag Övervikt Undernäring Får vi i oss allt vi behöver Sarkopeni Allmänna kostråd Frågor? Patricia Pyri Badh NÄRINGSRÄTT Kostrådgivning Leg. Dietist och Idrottsnutritionsrådgivare

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall Patientens bästa knep mot trycksår, undernäring och fall Goda rutiner och bra knep för bättre hälsa Trycksår, undernäring och fallskador är vanliga skador. Men visste du att de ofta kan förebyggas med

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Välkommen att äta lunch på Servicehuset Uranus! Lunchen kostar 63 kr inkl bröd, smör, måltidsdryck/mjölk

Välkommen att äta lunch på Servicehuset Uranus! Lunchen kostar 63 kr inkl bröd, smör, måltidsdryck/mjölk Uranus! Matsedel vecka 47 16/11 17/11 18/11 19/11 20/11 21/11 22/11 Gratinerad falukorv, potatismos, morot Alt. Rotfruktsgratäng, råkost Drottningkräm Köttbullar, stuvade makaroner, gurka, tomat Alt. Fläskpannkaka,

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

KostMedMera. www.kostmedmera.se

KostMedMera. www.kostmedmera.se Måndag: Thailändsk röd curry-kyckling 600 g kycklinglårfilé 10 cm purjolök eller kokosfett Röd currypasta (burk på hyllan med utländsk mat) 1 burk kokosmjölk Thailändsk fisksås Limesaft 400 g broccoli

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 12 Njurkoster Kaliumreducerad kost 121 Natriumreducerad kost 124 Proteinreducerad kost, PR 40 127 Kost vid dialys 131 Nutritionspärm kap 12 121 KALIUMREDUCERAD KOST,

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

KOKBOK. Råd och recept - kost för äldre

KOKBOK. Råd och recept - kost för äldre KOKBOK Råd och recept - kost för äldre Design och layout: Marie-Louise Bescher INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Sid 2 Inledning Sid 3 Kost för äldre Sid 4 Energi Sid 4 Protein Sid 4 Vitamin D

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Nutritionsriktlinjer. - för Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun

Nutritionsriktlinjer. - för Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun Nutritionsriktlinjer - för Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun Innehåll: Matens betydelse 3 Måltidsmiljö 3 Ät regelbundet och varierat 3 Grundkoster 3 - A-kost 4 - E-kost 4 - SNR-kost 4 Livsmedelsval

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Välkomna! Aptit för livet Mat och äldre. Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012

Välkomna! Aptit för livet Mat och äldre. Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012 Välkomna! Aptit för livet Mat och äldre Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012 Dagens erbjudande Förmiddag I backspegeln Frukost ur perspektivet energi- och näring Presentations av förbättringsarbeten - nuläget

Läs mer