Sårläkning och nutrition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sårläkning och nutrition"

Transkript

1 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Sårläkning och nutrition Innehållsförteckning Sid Inledning 2 Malnutrition 2 Nutritionsstatus och näringsbedömning 2 Olika näringsämnens betydelse för sårläkning 3 Nutritionsbehandling 3 Energi- och proteinrik kost 4 Förslag på matsedel 5 Kosttillägg 6 Diabetes och sårläkning 7 Referenser 7 Bilaga MNA Mini Nutritional Assessment 8 Sammanställt av: Leg. Dietist Charlotte Amnerud Wikström, Medicinmottagningen NÄL

2 Vårdsamverkan FyrBoDal 2 Inledning Nutrition har på senare år uppmärksammas mer och mer och forskningen om dess betydelse har intensifierats, så även när det gäller nutritionens betydelse för sårläkning (1/3). Flertalet studier visar på kostens och nutritionens betydelse för patienters tillfrisknande (1). Malnutrition Malnutrition, eller undernäring, har alltmer uppmärksammats och många studier visar på att i genomsnitt 30 % av patienter inneliggande på sjukhus är undernärda (1). Vanligast förekommande är undernäring hos den äldre befolkningen och prevalensen av undernäring är allra högst på äldreboenden med hög vårdtyngd (4). Eftersom de flesta effekterna av malnutrition leder till försämrad sårläkning är det viktigt att patienter med sår får en fullvärdig och allsidig kost (1). Att uppmärksamma och sätta in rätt åtgärder vid malnutrition är därför viktigt och en förutsättning för att övrig behandling ska ge bästa resultat. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer; friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-) tillstånd anpassad näringstillförsel. (SoS) Diagnosen malnutrition kan ställas då det finns ett samband mellan otillräckligt näringsintag och patientens kliniska tillstånd (1). Bland de vanligaste komplikationerna vid malnutrition finns t ex ökad infektionsrisk och fördröjd sårläkning. Komplikationerna leder i sin tur till ökad sjuklighet, förlängda sjukhusvistelser, sämre förutsättningar till rehabilitering och ökade kostnader. Nutritionsstatus och näringsbedömning En näringsbedömning bör genomföras för alla patienter med svårläkta sår där malnutrition kan misstänkas (3). Vikt, viktutveckling samt aktuella ätsvårigheter bör ingå i bedömningen (5). Det finns även etablerade formulär som kan användas för att bedöma näringsstatus, t.ex. Subjektive Global Assessment (SGA) och Mini Nutritional Assessment (MNA). MNA är speciellt utformat för äldre. SGA och MNA går att hitta på Vårdalinstitutets hemsida Utifrån vikt och längd räknas patientens Body Mass Index (BMI) ut. BMI = vikt (kg)/längd² (m²) Undervikt definieras som: BMI < 20 ( för yngre och medelålders) BMI < 22 ( för kroniskt sjuka och äldre över 70 år) Viktförlust > 10 % för medelålders individer och > 5 % för äldre (över 65 år) de senaste sex månaderna är en indikation för undernäring (2). All ofrivillig viktförlust är ett tecken på negativ energibalans (5). Ätsvårigheter som ökar risken för undernäring är t.ex. aptitlöshet, illamående, kräkning, munhåleproblematik, tugg- och /eller sväljsvårigheter.

3 Vårdsamverkan FyrBoDal 3 Olika näringsämnens betydelse för sårläkningsprocessen Tillförsel av energi och protein är av speciell betydelse för sårläkningen (3). Behovet av protein ökar kraftigt vid sårläkning. Det är därför viktigt att intaget av kött, fågel, fisk, ägg och mjölkprodukter är tillräckligt. Protein behövs bl.a. för cellnybildning, kärlnybildning samt kollagennybildning. Även det totala energibehovet är ökat vid sårläkning och tillräcklig tillförsel av både fett och kolhydrater är nödvändig för sårläkningsprocessen. Fett och kolhydrater ger dels energi till läkningen och sparar även protein. Fett utgör även viktiga byggstenar i cellmembranen. Ett antal andra näringsämnen har också en speciell betydelse för sårläkningen och därför ställs större krav på tillräcklig tillförsel av vitaminer, mineraler och spårämnen (3). Vitamin C har en viktig roll i sårläkningsprocessen och vid brist på vitamin C fördröjs sårläkningen (2,3). Därför rekommenderas extra tillskott av vitamin C hos patienter med trycksår. Bra C-vitaminkällor är färsk frukt, färska bär, grönsaker som blomkål, broccoli, brysselkål och i potatis. Vitamin A har en viktigt funktion i inflammationsprocessen och är därför en viktig del i immunförsvaret (1). Vitamin A ökar även styrkan hos ärret. Bra källor i kosten är lever, morot, fet fisk, ost och äggula. Zink har en rad viktiga funktioner för läkningsprocessen (3). Zink är bl.a. nödvändigt för omsättning av vitamin A och har en stabiliserande funktion i cellmembranen samt behövs för kollagenbildning (1). Brist på zink är vanligt förekommande vid energi- och proteinmalnutrition. Bristen fördröjer även läkningsprocessen. Goda zinkkällor i kosten är kött, lever, grönsaker och fullkornsprodukter. Järn är speciellt viktigt för syretransporten till såret (1). Järnbrist ger dåligt syresatt vävnad och ökar risken för sår. Bra järnkällor i kosten är kött, blodmat och gröna grönsaker. Nutritionsbehandling Alla patienter med svårläkta sår bör nutritionsbedömas (3). Grunden i nutritionsbehandlingen är energi och näring i form av vanlig mat. Då patienten har svårigheter att täcka energi- och näringsbehov rekommenderas en energi- och proteinrik kost. Att äta fler men mindre måltider kan underlätta om aptiten är nedsatt (6). Lämplig måltidsordning kan vara frukost, lunch och kvällsmat samt tre mellanmål. Nattfastan bör inte vara längre än maximalt timmar. Ibland kan det kännas lättare att äta kall mat eller byta ut ett lagat mål mot en frukostliknande måltid med gröt, fil/yoghurt och smörgås med feta och proteinrika pålägg. Maten måste även göras mer energität, d v s en liten mängd mat bör ge mycket energi. Det kan uppnås genom att berika maten med extra fett och även med söta livsmedel. Nutritionsbehandlingen bör alltid vara individanpassad och ta hänsyn till flera faktorer såsom t.ex. patientens ålder, övriga sjukdomar, patientens önskningar och förutsättningar.

4 Vårdsamverkan FyrBoDal 4 Energi- och proteinrik kost Exempel på livsmedel som kan användas som berikning: Vispgrädde, crème fraiche, majonnäs, glass Feta pålägg som ost, levepastej, korv, kaviar, ägg Olja, margarin, smör Saft, juice, läsk, frukt- och bärsoppor, sylt, marmelad Nötter, mandel, chips och andra snacks Kaffebröd, kex Karameller, choklad EP-kost Grunden är vanlig mat (2) Förslag på olika sätt att göra maten mer energirik: Tillsätt grädde, creme fraiche eller en klick fett i såser, stuvningar, grytor och soppor. Lägg en klick smör/margarin på kokta grönsaker eller gör en oljedressing till salladen. Berika potatismoset med en äggula och en klick margarin/smör. Blanda gräddfil i filmjölken. Vispa ner ca 1 msk olja/margarin i den färdiga gröten och koka all gröt på mjölk istället för vatten. Ät efterrätt varje dag. Drick energirik dryck till maten, som t.ex. mjölk, saft, juice, läsk, lättöl. Undvik magra produkter, lätt- och lightprodukter! Exempel på proteinrika livsmedel: Ägg Kött, fisk, fågel Mjölk, filmjölk, yoghurt Ost, keso Förslag på olika sätt att göra maten mer proteinrik: Blanda ner äggula eller hackat ägg i såser Tillsätt en äggula i potatismoset Strö rikligt med riven ost över gratänger och pasta samt tillsätt ost i sås. Öka mängden av proteinrika pålägg som ost, kött- och fiskpålägg. Ät mjölkmat som pannkaka, puddingar, ostkaka och mjölkbaserade såser. Använd mjölk som måltidsdryck. Drick mjölkdrinkar se recept Vid nedsatt aptit kan det vara lättare att äta mellanmål än varm lagad mat (6). Det är då viktigt att mellanmålen både är energi- och näringsrika.

5 Vårdsamverkan FyrBoDal 5 Förslag på energirika mellanmål: Nyponsoppa med vispgrädde och mandelbiskvier Gräddglass med färsk eller konserverad frukt, sylt, chokladsås eller kolasås Ostkaka med sylt och grädde Delikatessyoghurt Risifrutti och Mannafrutti Kall risgrynsgröt blandad med vispad grädde, serveras med saftsås eller sylt Varm chokladdryck med grädde och vetebröd eller kaka Keso blandad med vispad grädde, serveras med frukt Chokladpudding med grädde Smörgåskex med dessertost Skorpor med margarin och marmelad Pulversoppa som berikas med 2 msk grädde, smörgås Varm smörgås (gjord i våffeljärn eller mikrovågsugn) Snacks: nötter, mandel, chips, ostbågar, torkad frukt Förslag på enkel mjölkdrink att göra hemma/på boende/på vårdavdelningen: Mjölkdrink 1 portion 1 dl mjölk/filmjölk/yoghurt (minst 3% fett) ½ dl vispgrädde/gräddglass 2 msk sylt/mos 1 dl bär ½ banan 1 tsk kakao eller vaniljsocker 1 msk socker Finfördela frukt/bär med gaffel, vispa ihop ingredienserna med visp eller blanda alla ingredienser i en mixer eller matberedare och kör några sekunder. Förslag på matsedel, 3 dagar Energi- och proteinrik mat Dag1 Frukost Lunch/Middag Efterrätt Middag/Kvällsmål Kvällsmål Havregrynsgröt kokt på mjölk och extra fett, äppelmos, mjölk, smörgås med fullfeta pålägg, juice. Ev kaffe/te med socker/grädde Ris á la Malta med sylt/saftsås eller Risifrutti Falukorv, potatismos med extra fett och äggula, kokta/stuvade morötter. Dryck: mjölk/lättöl/juice Kräm, grädde/gräddmjölk Kaffe/te med socker/grädde, smörgås med fullfeta pålägg Spenatsoppa med extra fett, ägg, smörgås med fullfeta pålägg, mjölk Mjölk, smörgås med fullfeta pålägg

6 Vårdsamverkan FyrBoDal 6 Dag 2 Frukost Lunch/Middag Efterrätt Middag/Kvällsmål Kvällsmål Dag 3 Frukost Lunch/Middag Efterrätt Middag/Kvällsmål Kvällsmål Mannagrynsgröt med extra fett, mjölk, smörgås med fullfeta pålägg, juice, kaffe/te med socker/grädde Ostkaka, sylt Kokt fisk, potatis, kokta ärtor, persiljesås med extra fett/grädde, mjölk/lättöl/juice Konserverad frukt, grädde Kaffe/te, kaffebröd Fläskpannkaka, sylt, mjölk Välling gjord på mjölk, berikad med extra fett, smörgås med fullfeta pålägg Filmjölk blandat med gräddfil, kokt ägg, smörgås med fullfeta pålägg, kaffe/te med socker/grädde Nyponsoppa med mandelbiskvier/kardemummaskorpor, glass eller vispad grädde Potatisbullar, bacon, lingonsylt, mjölk Äggvåffla med sylt och grädde Kaffe/te med socker/grädde, smörgås med fullfeta pålägg Stuvade makaroner, köttbullar, finrivna morötter, mjölk Delikatessyoghurt, smörgås med fullfeta pålägg Kosttillägg Om den vanliga maten inte räcker till för att täcka energi- och näringsbehovet kan kosttillägg vara ett komplement (6). Det finns ett stort utbud av kosttillägg och den näringsmässiga sammansättningen varierar. Olika kosttillägg passar vid olika diagnoser och i olika situationer och kan vara mindre lämpliga eller olämpliga i andra sammanhang. Det är därför viktigt att det görs en riktig bedömning av om kosttillägg behövs och vilken typ som är lämplig. Indikation, bedömning, ordination och utvärdering av kosttilläggets effekt ska alltid dokumenteras. Dietist bör medverka i ordinationen av kosttillägg. Det finns flera sätt att dela in kosttillägg. Nedan följer ett sätt: Kompletta balanserade näringsdrycker innebär att näringssammansättningen motsvarar de svenska näringsrekommendationerna. Dessa används vanligen som mellanmål/kvällsmål men kan även ersätta en måltid och kan även fungerar som enda näringskälla, förutsatt att mängden är tillräcklig. Proteinrika näringsdrycker kan användas vid ökat proteinbehov, t.ex. vid sårläkning. Icke kompletta, klara näringsdrycker innehåller kolhydrater och protein men inte fett. Kan användas vid illamående eller till personer som äter en fettreducerad kost. Dessa ska inte användas som enda näringskälla och är inte heller lämplig till diabetiker. Det finns även kosttillägg i pulverform som kan blandas i mat eller dryck, t.ex berikningspulver, energipulver, proteinpulver. Också flytande energitillskott förekommer som fettemulsioner (t.ex. Calogen) och sockerlösningar (t.ex. Nutrical). Dessa ska inte ses som näringsdryck utan rent energitillskott!

7 Vårdsamverkan FyrBoDal 7 Olika nutritionsföretag tar ständigt fram nya kosttillägg och på senare tid har det kommit ut många sjukdomsspecifika sorter på marknaden. Dessa behöver inte alltid vara förstahandsval vid en specifik diagnos. Fråga dietist! Då läkare eller dietist bedömt att det finns ett medicinskt behov av kosttillägg har patienten rätt att få dessa förskrivna som särnär (livsmedel för särskilda näringsändamål) till ett subventionerat pris. För ytterligare information kring särnär-förskrivning kontakta dietist. Diabetes och sårläkning Sårläkningen vid diabetes är bl.a. relaterad till personens blodsockervärden och näringstillstånd (7). Det är viktigt att se till att personen har så bra blodsockervärden som möjligt samtidigt som energi- och näringsbehovet täcks för att underlätta sårläkningen. Det är viktigt att betona att diabetiker med nedsatt aptit och risk för undernäring inte bör äta en fettsnål kost. Ofta krävs en energi- och proteinrik kost (se ovan) och då ingår användning av fetare livsmedel. Både diabetiker och friska rekommenderas dock att öka intaget av omättade fetter. Maten kan då med fördel berikas med t.ex. rapsolja, olivolja och flytande margarin. Diabetiker som har svårt att täcka energi- och näringsbehov med vanlig mat bör erbjudas kosttillägg/näringsdryck. Det finns sorter som är speciellt framtagna för diabetiker, Diasip, Diben drink och Diason. Dessa behöver dock inte vara förstahandsval då det finns billigare sorter som kan fungera lika bra. Klara näringsdrycker är däremot olämpliga vid diabetes. Kontakt med dietist bör ske för rätt ordination. Referenser 1. Sårvårdsboken. 2. SoS-rapport 2000:11 Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. 3. Lindholm, C. (2003). Sår Lund: Studentlitteratur 4. Mossberg T. Klinisk nutrition självklar del av modern sjukvård. Läkartidningen 2006; 21-22: Regionalt vårdprogram. Nutrition med inriktning undernäring. Stockholms läns landsting Andersen, M. Bosaeus I, Balknäs Nilsson U, Ellegård L, Rothenberg E. Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Uppsala:Livsmedelsverket Andersen, M. Mat och kostbehandling för äldre. Problem & möjligheter. Livsmedelsverket. Uppsala 2001

8 Mini Nutritional Assessment MNA Efternamn: Förnamn: Kön: Datum: Ålder: Vikt (kg): Längd (cm): Personnummer: Fyll i poängsiffran i rutorna för initial bedömning och summera. Om poängen är 11 eller mindre fortsätt med den slutliga bedömningen. Initial bedömning A. Har födointaget minskat under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? 0 = Ja, minskat avsevärt 1 = Ja, minskat något 2 = Nej, ingen förändring B. Viktförlust under de senaste tre månaderna 0 = Ja, mer än 3 kg 1 = Vet ej 2 = Ja, mer än 1 kg men mindre än 3 kg 3 = Nej, ingen viktsförlust C. Rörlighet 0 = Är säng eller rullstolsbunden 1 = Kan ta sig ur säng/rullstol men går inte ut 2 = Går ut med eller utan hjälpmedel D. Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste tre månaderna? 0 = Ja 2 = Nej E. Neuropsykologiska problem 0 = Svår förvirring/demens eller depression 1 = Lätt förvirring/demens 2 = Inga neuropsykologiska problem F. Body Mass Index (BMI) = vikt (kg)/ längd (m 2 ) 0 = BMI mindre än 19 1 = BMI 19 till mindre än 21 2 = BMI 21 till mindre än 23 3 = BMI 23 eller mer Poäng för initial bedömning (max. 14) 12 poäng eller mer Normal, ingen risk för undernäring, behöver ej komplettera med slutlig bedömning 11 poäng eller mindre Risk för undernäring, fortsätt med den slutliga bedömningen Slutlig bedömning G. Har eget boende? (ej särskilda boendeformer/sjukhus) 0 = Nej 1 = Ja H. Intar mer än 3 ordinerade läkemedel dagligen? 0 = Ja 1 = Nej I. Har trycksår eller annan hudsår? 0 = Ja 1 = Nej J. Äter fullständiga huvudmål per dag? 0 = 1 fullständigt huvudmål 1 = 2 fullständiga huvudmål 2 = 3 fullständiga huvudmål K. Äter eller dricker vanligtvis Minst en mejeriprodukt dagligen (mjölk/ost/yoghurt)? Ja Nej Två eller flera ägg varje vecka? Ja Nej Fisk, fågel eller kött varje dag? Ja Nej 0.0 = Inget eller ett ja svar 0.5 = Två ja svar 1.0 = Tre ja svar, L. Äter minst två frukter eller två portioner med grönsaker dagligen? 0 = Nej 1 = Ja M. Dricker dagligen (vatten/juice/kaffe/te/mjölk/öl)? 0.0 = Mindre än 3 glas/muggar 0.5 = 3 till 5 glas/muggar 1.0 = Mer än 5 glas/muggar, N. Kan äta själv eller behöver hjälp vid måltiden? 0 = Behöver mycket hjälp/matas 1 = Behöver lite hjälp 2 = Äter själv utan några problem O. Bedömer själv sitt näringstillstånd som 0 = Svårt undernärd/felnärd 1 = Är osäker om sitt näringstillstånd/vet ej 2 = Har inga näringsproblem P. I jämförelse med andra i samma ålder uppfattar sitt hälsotillstånd som: 0.0 = Inte så bra som andras 0.5 = Vet ej 1.0 = Lika bra som andras 2.0 = Bättre än andras, Q. Överarmens omkrets i cm (Mid Arm Circumference, MAC) 0.0 = MAC mindre än 21 cm 0.5 = MAC cm 1.0 = MAC mer än 22 cm, R. Vadens omkrets i cm (Calf Circumference, CC) 0 = CC mindre än 31 cm 1 = CC 31 cm eller mer Poäng för slutlig bedömning (max. 16 ), Poäng för initial bedömning Total poäng (max. 30 ), Ref.: Guigoz Y, Vellas B and Garry PJ Mini Nutritional Assessment: A practical assessment tool for grading the nutritional state of elderly patients. Facts and Research in Gerontology. Supplement #2: Rubenstein LZ, Harker J, Guigoz Y and Vellas B. Comprehensive Geriatric Assessment (CGA) and the MNA: An Overview of CGA, Nutritional Assessment, and Development of a Shortened Version of the MNA. In: Mini Nutritional Assessment (MNA): Research and Practice in the Elderly. Vellas B, Garry PJ and Guigoz Y, editors. Nestlé Nutrition Workshop Series. Clinical & Performance Programme, vol. 1. Karger AG, Basel: p Société des Produits Nestlé S.A., Vevey, Switzerland, Trademark Owners Gradering av näringstillståndet: poäng risk för undernäring Mindre än 17 poäng undernärd Sweden

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Handledning till nutritionsbedömning Med Mini Nutritional Assessment (MNA)

Handledning till nutritionsbedömning Med Mini Nutritional Assessment (MNA) Handledning till nutritionsbedömning Med Mini Nutritional Assessment (MNA) Översatt och anpassad till svenska förhållanden av Mitra Unosson, Anna-Christina Ek, Ulla Wissing, Margareta Bachrach-Lindström,

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Bedömningsinstrument 1. Trycksår 2. Undernäring 3. Fall

Bedömningsinstrument 1. Trycksår 2. Undernäring 3. Fall Bedömningsinstrument 1. Trycksår 2. Undernäring 3. Fall 1a. Bedömningsinstrument för trycksår Grad 1. Kvarstående rodnad Grad 2. Ytliga sår eller blåsa Grad 3. Sår ner till underhuden Grad 4. Sår ner till

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring Sårläkning och nutrition Vad ska vi gå igenom? Therese Bratt Dietist, medicinmottagningen NÄL 20 mars 2014 Utbildningsdag Bensårspatienten i vårdkedjan Energi- och näringsbehov vid sår Malnutrition Nutritionsstatusbedömning

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

De viktiga målen mellan målen

De viktiga målen mellan målen De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

Kostråd. Till dig som behöver energirik mat som är lätt att tugga och svälja.

Kostråd. Till dig som behöver energirik mat som är lätt att tugga och svälja. Kostråd Till dig som behöver energirik mat som är lätt att tugga och svälja. Sammanställd av dietist Ylva Orrevall Granberg. Reviderad 2003 av dietisterna Marie Esbjörnsson och Katarina Wikman. Energirik

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Nutrison Powder Hej! Den här lilla receptsamlingen är till för dig som är hälso- och sjukvårdspersonal och innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder.

Läs mer

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH MiniMax receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH GRÖTAR HAVREGRYNSGRÖT (2 PORTIONER) 1 dl havregryn En nypa salt (kan uteslutas) Servera den mängd som du tror att barnet kommer att äta upp och spar resten

Läs mer

Den här broschyren vänder sig till dig som är senior. Bra mat för äldre

Den här broschyren vänder sig till dig som är senior. Bra mat för äldre Den här broschyren vänder sig till dig som är senior Bra mat för äldre Här hittar du råd kring vad som är bra mat för dig och vad som kan vara extra viktigt att tänka på. Låt maten bidra till din hälsa

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

RECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre

RECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre Ur kursen Mat och hälsa för äldre Från Mat vid sjukdom/magbesvär/förstoppning Molinogröt (1 portion) 2 1/2 dl vatten 2 st katrinplommon 10 st russin 1 1/2 msk linfrö 1 msk vetekli 3 msk grahamsmjöl Blötlägg

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Recept till Nutrison Powder

Recept till Nutrison Powder Recept till Nutrison Powder Nutrison Powder Nutrison Powder är ett komplett och balanserat berikningspulver som kan användas för att höja energi- och näringsinnehållet i maten. Denna receptbroschyr kan

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

MiniMax RECEPTSAMLING

MiniMax RECEPTSAMLING MiniMax RECEPTSAMLING Patientinformation NOURISHING PERSONAL HEALTH GRÖTAR HAVREGRYNSGRÖT (2 PORTIONER) 1 dl havregryn En nypa salt (kan uteslutas) Servera den mängd som du tror att barnet kommer att äta

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska. Dialyskost Patienter med kronisk njursvikt har svårigheter att bli av med både vatten, salter och kvävehaltiga ämnen. Genom dialys kan salt- och vattenbalansen upprätthållas och urea och andra kvävehaltiga

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

ONSBEDÖMNING. N amn: Personnummer: B. Ofrivillig viktförlust de senaste 6 månaderna: kg % Ofrivillig viktförlust den senaste månaden: kg %

ONSBEDÖMNING. N amn: Personnummer: B. Ofrivillig viktförlust de senaste 6 månaderna: kg % Ofrivillig viktförlust den senaste månaden: kg % Datum: NUTRITI ONSBEDÖMNING N amn: Personnummer: Steg 1. UTREDNING A. Vikt: kg Längd: m BMI: kg/m2 B. Ofrivillig viktförlust de senaste 6 månaderna: kg % Ofrivillig viktförlust den senaste månaden: kg

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Kostråd till dig som är opererad för obesitas

Kostråd till dig som är opererad för obesitas Kostråd till dig som är opererad för obesitas Ersta sjukhus Dietistmottagningen Vid frågor vänligen ring: Dietist Christina Omnell Tel. 08-714 62 93 Telefontid: tis fre 09.45 10.15 Dietist Moa Magnusson

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Råd kring maten och måltiden

Råd kring maten och måltiden Råd kring maten och måltiden för hemtjänstpersonal i ordinärt boende och omvårdnadspersonal på särskilt boende Inledning Maten är viktig. Den ger oss inte bara näring och energi utan innebär för många

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Enkla recept med NutriniKid Multi Fibre

Enkla recept med NutriniKid Multi Fibre Enkla recept med NutriniKid Multi Fibre Recept och inspiration från Nutricia Hela dagens måltider lika goda som nyttiga Mättande mellanmål lätta att ta med Mat för extra energi Smoothie på ett kick Experimentera

Läs mer

Mellanmålsmenyer. Energirik meny Konsistensanpassad energirik meny. Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll

Mellanmålsmenyer. Energirik meny Konsistensanpassad energirik meny. Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Mellanmålsmenyer Energirik meny Konsistensanpassad energirik meny Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Utarbetad och godkänd av USiLs Nutritionsråd och UMAS Nutritionsnätverk April 2009

Läs mer

Energirika mellanmålsdrinkar

Energirika mellanmålsdrinkar Energirika mellanmålsdrinkar Samtliga recept är för 1 portion om inte annat anges. Dietistmottagningen Gävle sjukhus Chokladdrink (ca 1 dl) Innehåll: ca 150kcal och 10g protein 1 msk Resource proteinberikning

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Bra mellanmål på fritids

Bra mellanmål på fritids Bra mellanmål på fritids 7 april 2011 Nutritionist Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Hur kan fritids främja bra matvanor och hälsa? Kunskap Bra utbud Social miljö, KI 1 Tiderna

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Energirik mellanmålsmeny

Energirik mellanmålsmeny Godkänd av SUS Nutritionsnätverk i Lund och Malmö, oktober 2010 Energirik mellanmålsmeny Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Det viktiga mellanmålet Information till avdelningspersonal

Läs mer