ONSBEDÖMNING. N amn: Personnummer: B. Ofrivillig viktförlust de senaste 6 månaderna: kg % Ofrivillig viktförlust den senaste månaden: kg %

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ONSBEDÖMNING. N amn: Personnummer: B. Ofrivillig viktförlust de senaste 6 månaderna: kg % Ofrivillig viktförlust den senaste månaden: kg %"

Transkript

1 Datum: NUTRITI ONSBEDÖMNING N amn: Personnummer: Steg 1. UTREDNING A. Vikt: kg Längd: m BMI: kg/m2 B. Ofrivillig viktförlust de senaste 6 månaderna: kg % Ofrivillig viktförlust den senaste månaden: kg % C. Ätsvårigheter: Nedsatt aptit (Obs! 2p) Illamåe nde (1p) Kräkningar (1p) Diarré (1p) Förstoppning (1p) Muntorrhet (1p) Smärta i mun/svalg (1p) Smak och luktförändringar (1p) Tugg eller sväljproblem (1p) Äter mat med avvikande konsistens, t ex flytande, passerad (1p) Steg 2. BEDÖMNING JA N EJ A. BMI värde lägre än 22 (1p) (0p) p B. Ofrivillig viktförlust (1p) (0p) p mer än 10 % de senaste 6 månaderna eller mer än 5 % den senaste månaden C. Ätsvårigheter (2 p eller mer) (1p) (0p) p Totalpoäng: p Steg 3. VÄRDERING TOTALPOÄNG 0 1 p = Ingen eller liten risk för undernäring > 1 p = Risk för undernäring Utförd av: sign Bilaga 1a

2 Längd i cm Vikt kg

3 Handledning till nutritionsbedömning Steg 1. UTREDNING A. Vikt Väg brukaren och notera vikten. När brukaren vägs regelbundet är det viktigt att tänka på att vikten tas vid ungefär samma tidpunkt (till exempel på morgonen innan frukost) och med samma förutsättningar (notera om vikten tas med kläder eller utan kläder). Längd Mät brukaren och notera kroppslängden. I första hand skall brukaren mätas stående. Om detta inte är möjligt kan längden mätas liggande på rygg med utsträckta ben i sängen. BMI För att räkna ut BMI se tabell på baksidan av nutritionsbedömningen. BMI kan även beräknas utifrån formeln: vikt ( kg) längd ( m) längd ( m) Exempel på hur man beräknar BMI: En brukare väger 74 kg och är 182 cm lång. 74 ( kg) BMI = 1,82 1,82 ( m) BMI 22 Gränsen för undervikt hos yngre och medelålders personer anses ligga vid ett BMI lägre än 20. Hos kroniskt sjuka och äldre (över 70 år) ligger gränsen vid BMI 22. Enbart ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter behöver dock inte innebära att brukaren är undernärd Bilaga 1b

4 B. Viktförlust Fråga den äldre eller hennes/hans anhörig: - Har du gått ned i vikt de senaste sex månaderna? Om svaret är ja, hur mycket har hon/han gått ned? - Har du gått ned i vikt den senaste månaden? Om svaret är ja, hur mycket har hon/han gått ned? Viktförlust i % kan räknas ut med följande formel: förlorad vikt ( kg) 100 tidigare vikt ( kg) Exempel på hur man beräknar viktförlust: Brukaren vägde för 6 månader sedan 62 kg men har nu gått ned 7 kg och väger 55 kg. (%)= 7 ( kg) Viktförlust ( kg) Viktförlust 11% C. Ätsvårigheter Fråga den äldre eller hennes/hans anhörig: - Har du problem med något ut av följande? Dålig aptit, illamående, kräkningar osv. (se nutritionsbedömning) Steg 2. BEDÖMNING Poängsätt svaren för varje område (A, B, och C) och räkna sedan samman totalpoängen. Steg 3. VÄRDERING TOTALPOÄNG Vid Ingen eller liten risk för undernäring Följ ordinarie rutiner Vid Risk för undernäring Konsultera sjuksköterska Bilaga 1b

5 Vikt och BMI lista Namn Inflyttningsdatum Längd Inflyttningsvikt BMI Datum Vikt BMI Kommentarer BMI Månad Vägs alltid: Innan frukost Med kläder Mellan frukost och lunc h Utan kläder Obs! Var noga med att vikten tas vid ungefär samma tidpunkt och med samma förutsättningar Bilaga 2

6 Vikt och BMI lista Namn Inflyttningsdatum Längd Inflyttningsvikt BMI Datum Vikt BMI Kommentarer BMI Månad Vägs alltid: Innan frukost Med kläder Mellan frukost och lunc h Utan kläder Obs! Var noga med att vikten tas vid ungefär samma tidpunkt och med samma förutsättningar Bilaga 2

7 Checklista för omsorgspersonal vid misstanke om risk för undernäring Datum Sign Nutritionsbedömning Kartläggning av måltidsordning och nattfasta Måltidsmiljö och trivsel Nutritionsbedömning För att ta reda på om det har skett någon förändring av brukarens matsituation eller i vikt och BMI, så uppdateras Vikt och BMI listan. Sedan kan en ny nutritionsbedömning utföras. BMI bör hos brukare över 70 år vara 22. Tänk dock på att enbart ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter inte behöver innebära undernäring. Även en brukare med ett högt BMI som ofrivilligt förlorat i vikt är en patient med risk för undernäring och bör bedömas utifrån aktuell viktförlust och ätsvårigheter. Kartläggning av måltidsordning och nattfasta Med hjälp av denna blankett kan man se hur många måltider inklusive mellanmål som vårdtagaren äter per dag. Man får även en uppfattning om hur lång nattfastan är. Rekommenderad måltidsordning är tre huvudmåltider och 2 3 mellanmål per dag. Nattfastan ska ej överstiga 11 timmar. Måltidsmiljö och trivsel Är brukaren tillfreds med måltidssituationen? Behöver brukaren äthjälpmedel eller hjälp av personal vid måltiden? Får brukare tillräckligt med tid för att äta? Vill brukaren sitta själv eller tillsammans med andra? Använd gärna följande frågor vid bedömning av måltidsmiljön: Präglas måltiden av lugn och ro? Tv och radio är avstängda Maten ser aptitlig ut och smakar bra. Borden är vackert dukade Det är lagom många personal involverade i matsituationen. Jämför även med svar som gavs i samband med inflyttning. Vid t.ex. viktnedgång eller en stor förändring av brukarens matsituation, skall en medicinsk och omvårdnadsmässig utredning påbörjas. Åtgärderna följs upp, utvärderas och dokumenteras Bilaga 3

8 Kartläggning av måltidsordning Namn: Datum Förfrukost Tid/Sign Frukost Tid/Sign Mellanmål Tid/Sign Middag Tid/Sign Mellanmål Tid/Sign Kvällsmål Tid/Sign Mellanmål/Natt Tid/Sign Nattfasta timmar Bilaga 4

9 Mini Nutritional Assessment MNA Efternamn: Förnamn: Kön: Datum: Ålder: Vikt (kg): Längd (cm): Personnummer: Fyll i poängsiffran i rutorna för initial bedömning och summera. Om poängen är 11 eller mindre fortsätt med den slutliga bedömningen för att få en gradering av näringstillståndet. Initial bedömning A. Har födointaget minskat under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg-eller sväljproblem? 0 = Ja, minskat avsevärt 1 = Ja, minskat något 2 = Nej, ingen förändring B. Viktförlust under de senaste tre månaderna 0 = Ja, mer än 3kg 1 = Vet ej 2 = Ja, mellan 1 och 3kg 3 = Nej, ingen viktsförlust C. Rörlighet 0 = Är säng- eller rullstolsbunden 1 = Kan ta sig ur säng/rullstol men går inte ut 2 = Går ut med eller utan hjälpmedel D. Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste tre månaderna? 0 = Ja 2 = Nej E. Neuropsykologiska problem 0 = Svår förvirring/demens eller depression 1 = Lätt förvirring/demens 2 = Inga neuropsykologiska problem F. Body Mass Index (BMI) = vikt (kg)/längd (m2) 0 = BMI mindre än 19 1 = BMI 19 till mindre än 21 2 = BMI 21 till mindre än 23 3 = BMI 23 eller mer Poäng för initial bedöming (max. 14) 12 poäng eller mer Normal, ingen risk för undernäring, behöver ej komplettera med slutlig bedömning 11 poäng eller mindre Risk för undernäring, fortsätt med den slutliga bedömningen Slutlig bedömning G. Har eget boende? (ej särskilda boendeformer/sjukhus) 0 = Nej 1 = Ja H. Intar mer än 3 ordinerade läkemedel dagligen? 0 = Ja 1 = Nej I. Har trycksår eller annat hudsår? 0 = Ja 1 = Nej Ref. Vellas B, Villars H, Abellan G, et al. Overview of the MNA - Its History and Challenges. J Nut Health Aging 2006;10: Rubenstein LZ, Harker JO, Salva A, Guigoz Y, Vellas B. Screening for Undernutrition in Geriatric Practice: Developing the Short-Fom Mini Nutritional Assessment (MNA-SF). J. Geront 2001;56A: M Guigoz Y. The Mini-Nutritional Assessment (MNA ) Review of the Literature - What does it tell us? J Nutr Health Aging 2006; 10: J. Äter fullständiga huvudmål per dag? 0 = 1 fullständigt huvudmål 1 = 2 fullständiga huvudmål 2 = 3 fullständiga huvudmål K. Äter eller dricker vanligtvis - Minst en mejeriprodukt dagligen (mjölk/ost/yoghurt)? Ja Nej - Två eller flera ägg varje vecka Ja Nej - Fisk, fågel eller kött varje dag? Ja Nej 0.0 = Inget eller ett ja svar 0.5 = Två ja svar 1.0 = Tre ja svar L. Äter minst två frukter eller två portioner med grönsaker dagligen? 0 = Nej 1 = Ja M. Dricker dagligen (vatten/juice/kaffe/te/mjölk/öl)? 0.0 = Mindre än 3 glas/muggar 0.5 = 3 till 5 glas/muggar 1.0 = Mer än 5 glas/muggar N. Kan äta själv eller behöver hjälp vid måltiden? 0 = Behöver mycket hjälp vid måltiden? 1 = Äter själv men med svårighet 2 = Äter själv utan problem O. Bedömer själv sitt näringstillstånd som 0 = Svårt undernärd/felnärd 1 = Är osäker om sitt näringstillstånd/vet ej 2 = Har inga näringsproblem P. I jämförelse med andra i samma ålder uppfattar sitt hälsotillstånd som: 0.0 = Inte så bra som andras 0.5 = Vet ej 1.0 = Lika bra som andras 2.0 = Bättre än andras Q. Överarmens omkrets i cm (Mid Arm Circumference, MAC) 0.0 = MAC mindre än 21 cm 0.5 = MAC cm 1.0 = MAC mer än 22 cm R. Vadens omkrets i cm (Calf Circumference, CC) 0 = CC mindre än 31 cm 1 = CC 31cm eller mer Poäng för slutlig bedömning (max. 16) Poäng för initial bedömning Total poäng (max. 30) Gradering av näringstillståndet poäng risk för undernäring Nestlé, 1994, Revision N /99 10M For more information : Mindre än 17 poäng undernärd Sweden 10.00

10 INITIALBEDÖMNING Handledning till nutritionsbedömning med Mini Nutritional Assessment (MNA) A. Har födointaget minskat under de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg eller sväljproblem? Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre ätit mindre än vanligt under de senaste tre månaderna på grund av försämrad matlust, matsmältningsproblem, tuggeller sväljproblem? Om ja, har han/hon ätit lite min dre eller mycket mindre än vanligt. B. Viktförlust under de senaste tre månaderna. Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre förlorat i vikt de senaste tre månaderna. Om vikt finns dokumenterad använd den som ligger närmast tre månader tillbaka i tiden. Om utgångsvikt inte finns och den äldre eller dennes anhörig/vårdare inte vet används alternativet vet ej. C. Rörlighet. Fråga den äldre eller hans/hennes anhörig eller vårdare: Har den äldre begränsning i rörelseförmåga? Om ja, hur stor är begränsningen? Kan hon/han röra sig obehindrat med eller utan hjälpmedel? Kan ta sig från säng till rollstol och tvärtom? Kan han/hon gå ut utan eller med hjälpmedel. För att få två poäng krävs att den äldre kan gå ut med eller utan hjälpmedel. D. Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste tre månaderna? Med psykiskt stressad menas sådana yttre händelser som lett till märkbara konsekvenser för individen. Exempel på sådana händelser kan vara förlorat nära anhörig, flyttat från tidigare boende, etc. Med akut sjukdom menas här sjukdom som krävt läkarbesök/läkarvård eller vård på sjukhus. Det kan även vara en kronisk sjukdom som försämrats så att läkarvård krävts. E. Neuropsykologiska problem. Titta i journalhandlingar om det finns anteckningar om demens eller depression. Bedömningen demens eller depression bör vara gjort av läkare. Alternativt Om den äldre är förvirrad men ej diagnostiserad som senil dement markera med 1 poäng. F. Body Mass Index (BMI) beräknas utifrån längd och vikt enligt formeln vikt (kg) dividerat med längd (m) 2. Om längden inte kan mätas stående kan den mätas liggande på rygg med utsträckta ben i sängen eller beräknas från halva armspännvidden. Halva armspännvidden mäts mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan lång och ringfinger på ena armen. Kroppslängden beräknas enligt följande ekvationer från armspännvidden: Kvinnor: Längd i cm = (1.35 x halva armspännvidden i cm) +.1 Män: Längd i cm = (1.40 x halva armspännvidden i cm) Summera poängen från A F. Om totala poängen är 12 eller mer, då är patienten inte i riskzonen för undernäring och resterande frågor behöver inte kompletteras. Om poängen är 11 eller mindre fortsätt med bedömningen. G. Har eget boende? Eget boende är boende i villa, lägenhet eller servicehus och markeras med ja om han/hon inte behöver anlita hemtjänsten mer än tre besök per dag. Särskilt boende är ålderdomshem, sjukhem, gruppboende eller sjukhus

11 H. Intar mer än 3 ordinerade läkemedel dagligen? Frågan gäller tre olika ordinerade läkemedel som tas regelbundet alltså inte vid behovsordination. I. Har trycksår eller hudsår? Fråga den äldre, anhörig eller vårdare. Titta i journalhandlingar eller undersök individens hudkostym. Med trycksår avses ett sår som uppstått på grund av långvarig ischemi i vävnaden och kan anta stadierna: kvarstående missfärgning; epitelskada med blåsa eller spricka i huden; fullhudsdefekt utan djup sårhåla och fullhudsdefekt med djup sårhåla. Med hudsår avses också fotsår, bensår det v ill säga svårläkta sår som kvarstår under en längre tid. J. Äter fullständiga huvudmål per dag? Med fullständiga huvudmål menas frukost, lunch/middag och middag/kvällsmål. Viktigt är att måltiderna innehåller olika delar ur kostcirkeln som ger protein, fett, kolhydrater, mineraler, vitaminer och spårämnen. Fullständigt mål innebär en måltid sammansatt av både potatis/ris/pasta, kött/fisk/ägg och grönsaker/rotfrukter. Alternativt en frukostmåltid bestående av gröt/fil/välling, smörgås med pålägg och frukt eller juice. K. Äter eller dricker vanligtvis: Frågorna avser att ge en bild av individens intag av protein. L. Äter minst två frukter eller två portioner med grönsaker dagligen? Mängden grönsaker per portion motsvarar ca kokta eller råa grönsaker. Med frukt avses färsk frukt, torkad frukt, konserverad frukt, bär, bär och fruktkrämer, juice men inte saftsoppor, saftkräm. Dekoration räknas inte som en portion frukt eller grönsaker. M. Dricker dagligen? Här omfattas all vätska som dricks dagligen: vatten, te, kaffe, mjölk, juice, öl, mm. Fråga om den äldre dricker i glas, mugg eller kaffekopp. Ett glas/mugg är ca 2 dl. Två små kaffekoppar är samma som ett glas/mugg. N. Kan äta själv eller behöver hjälp vid måltiden? Behöver mycket hjälp/matas. Behöver lite hjälp innebär att individen äter själv men med vissa svårigheter som till exempel: svårigheter med att hantera maten på tallriken, föra maten från tallriken till munnen, tugga eller svälja men klarar måltiden med hjälpmedel och under en längre tid. O. Bedömer själv sitt näringstillstånd som:. Här frågar man den äldre om hur han eller hon bedömer sitt näringstillstånd. Om den äldre inte kan svara anges alternativet vet ej. P. I jämförelse med andra i samma ålder uppfattar sitt hälsotillstånd som: Fråga den äldre. Om den äldre inte kan svara anges alternativet vet ej. Q. Överarmens omkrets i cm(mid arm Circumference, MAC). Överarmens omkrets mäts på den icke dominanta armen. Om den äldre har en förlamad arm mäts den icke förlamade armen. Be den äldre böja armen vid armbågen med handflatan upp. Mät upp halva avståndet mellan acromion (skulderbladets utskott) och olecranon (armbågsutskottet) på baksidan av överarmen och markera med en penna. Be den äldre ha armen fritt avslappad och hängande vid sidan av kroppen. Mät överarmens omkrets vid markeringen med mjuk, icke elastisk måttband till närmaste mm. Måttbandet skall vara runt armen utan att komprimera vävnaderna eller trycka ihop huden. Mätningen av överarmens omkrets kan också genomföras i liggande ställning med armen intill kroppen och armbågen vilande på en kudde. Kontrollera minst två gånger

12 R. Vadens omkrets i cm (Calf Circumference, CC). Vadens omkrets mätas där vaden är som tjockast. Vid mätningen kan den äldre vara sittande eller liggande med benet böjt vid knä och fotled i 90 vinkel. Placera måttbandet runt underbenet och förflytta upp och när på vaden för att hitta den största omkretsen. Kontrollera minst två gånger. Poäng för slutlig bedömning: Summera poängen G R. Total poäng: Summera poängen för initialbedömning och slutlig bedömning och gradera individens näringstillstånd

13 MAT OCH VÄTSKELISTA Namn Datum Kosttyp: Beräknat energibehov Beräknat (kcal): vätskebehov (ml): Uppätet Kl Serverad mängd 100% 75 % 50 % 25 % kcal Sign Kl Vätska/kosttillägg Serverad mängd ml Urdrucket kcal Sign Summa vätska ml Summa kcal vätska Summa kcal mat Summa kcal mat Summa kcal totalt Bilaga 6

14 Lathund vid mat och vätskeregistrering Energiinnehåll A kost Varmrätt middag (exkl dryck) 370 kcal Dessert ( inkl. mjölk/grädde till ) 1 kcal Varm soppa 200 kcal Dessert till soppa (inkl. sylt osv.) 300 kcal Kvällsmat (till soppa/gröt ingår smörgås) 350 kcal Energiguide Frukost/smörgås Kcal Mellanmål Kcal Dessert Kcal Frukt/Övrigt Kcal Dryck Kcal per 100ml Hård brödskiva Mjuk brödskiva Bordsmargarin,70% Ost 28% Smältost Skinka/rent kött Medvurst/korv Leverpastej Kaviar Marmelad Välling Fruktyoghurt Filmjölk frukt/bär Vanilj yoghurt Naturell yoghurt/fil Müsli Corn Flakes Gröt kokt på vat.+ mjölk Gröt manna, ris Mos/sylt Kaffegrädde Socker, bit Socker strö Ägg Sill inlagd Majonnäs 80% 5 g 1 skiva 1 skiva 1 skiva 1 tsk 1 bit Vetebröd, skiva Vetebröd, bulle Skorpa Kex, pepparkaka Smörgåsrån Digestivekex Sockerkaka, skiva Småkaka/fyllt kex Wafers Bakelse, tårtbit Kondisbit Godis, segt/hårt Chokladruta/kola Chokladkaka Vispgrädde, ovispad Vispgrädde, vispad Sängfösare Hemlagad drink enligt recept Övriga energirika/ berikade mellanmål, se kostpärm 25 g 35 g 100 g 1,75dl 1,5 dl Energibehov Genomsnittligt energibehov per kg aktuell kroppsvikt och dag: Sängliggande/Rullstolsburen 25 kcal Uppegående 30 kcal Förhöjt behov kcal Dessa värden korrigeras: Om brukaren är mager och bör gå upp i vikt x 1,1 Om den äldre är överviktig och behöver gå ned i vikt x 0,9 För varje grads temperaturstegring x 1, Kräm Saftsoppa Fruktsallad Fromage Chokladpudding Smulpaj/ vaniljsås Ris à la Malta Våffla Pannkaka Ostkaka Chokladsås Glass Isglass, pinne 1 port Apelsin/äpple/päron Banan Vindruvor Fruktkonserv Bär Katrinpl. Resource 2.0 Fresubin 2 kcal drink Resource komplett 1,5 Fresubin energy Drink Fortimel energy multifiber Fortimel Yoghurt Fortimel Jucy Provide Xtra Resource Addera Plus Potatis, äggstor Ris, kokt Pasta, kokt 10 st Vätskebehov Vätskebehovet hos äldre är cirka 30ml per kg kroppsvikt och dygn. Tänk på att vätskebehovet ökar vid kräkningar, diarréer och feber Standardmjölk/fil Lättmjölk/fil Måltidsdryck Saft/läsk/juice Saft light Nypon/saftsoppa Osötad nyponsoppa Osötad blåbärssoppa Lättöl Chokladdryck Dricksglas ca 1,75dl Mugg ca 2 dl Matsked 15 ml Tesked 5 ml

15 Handledning till Mat och vätskeregistrering Skriv ner allt som äts och dricks under tre dagar, gärna två vardagar och en helgdag. Glöm inte mellanmål, godis och drycker. Beskriv mat och dryck samt mängderna noggrant. Det är viktigt för att kunna beräkna energiintaget så rätt som möjligt. Personen som mat och vätskeregistreras ska äta precis som vanligt under de dagar som registreringen pågår. Så här fylls mat och vätskelistan i: Skriv ner datum för registreringen och namn på personen som registreras. Beräkna personens energi och vätskebehov. Notera klockslag för måltiden. Ange vad som serveras så noggrant som möjligt. Skriv ett livsmedel på varje rad. Mat noteras i den vänstra kolumnen och dryck noteras i den högra kolumnen. Skriv ner serverad mängd. Uppskatta hur mycket av den serverade maten/drycken som ätits/druckits upp. Beräkna antalet kalorier för den mängd av livsmedlet/drycken som konsumerats. Signera. Summera totala antalet kalorier för mat respektive vätskeintaget. Summera även den totala mängd vätskan. Utvärdera intaget mot personens beräknade energibehov. Planera ev. åtgärder och uppföljning. Tänk på att beskriva Typ av bröd, t.ex. knäckebröd, franskbröd, råglimpa Matfett, t.ex. smör, lättmargarin Pålägg, t.ex. kokt skinka, ost 28% Fetthalt på mejeriprodukter, t.ex. mjölk, fil, yoghurt, grädde Köttslag, t.ex. bogfläsk, nötkött Hur maten tillagats, t.ex. kokt, stekt, panerat Om frukt och grönsaker är kokta, färska eller konserverade Alla tillbehör till maten, t.ex. sås, sylt, marmelad, gelé, ketchup, senap, inlagd gurka Ev. socker på maten eller i dryck Ev. grädde eller mjölk i kaffet Ange mängder I deciliter, gram eller styck I hushållsmått, t.ex. matsked, stor tallrik, glas I sista hand, liten, normal eller stor portion Bilaga 6b

16 Checklista inför behov av kosttillägg Kosttillägg är ett bra komplement när energi och näringsbehovet inte kan täckas med vanlig mat. Punkterna nedan kan ses som förslag på vad man bör tänka på innan kosttillägg. Använd gärna checklistan som ett stöd för att bocka av vad som är gjort. Många tomma rutor nedan indikerar att det kan finnas saker att åtgärda före det är aktuellt med kosttillägg. Omsorgspersonalen Kartläggning med checklista Ny nutritionsbedömning Måltidsordning och nattfasta Måltidsmiljö Åtgärder utifrån kartläggningen Förstärkt måltidsordning Förkortad nattfasta Viss konsistensanpassning Förbättrad måltidsmiljö Sjuksköterskan Ta del av checklista Mini Nutritional Assessment Mat och vätskeregistrering Medicinsk bedömning Munhälsobedömning inkl tuggsväljproblem Vid behov konsultera läkare, dietist, arbetsterapeut, tandvård, logoped Förslag på åtgärder Måltidsordning och nattfasta Patienten erbjuds/äter följande måltider: Förfrukost/nattmål Frukost Mellanmål på förmiddagen Lunch/middag Mellanmål på eftermiddagen Middag/Kvällsmat Kvällsmål Nattfastan är mindre än 11 timmar Maten Patienten får E kost (gäller patient på boende eller i egna hemmet med matdistribution) Eller: Maten berikas med extra grädde, margarin, smör, olja, crème fraiche, äggula o.s.v. (gäller patient i egna hemmet utan matdistribution, samt till kvällsmålet) Energirika drycker, såsom saft, juice, läsk, öl, erbjuds istället för bara vatten Helfeta produkter används, t ex standardmjölk, fet ost, vispgrädde Rejält med smörgåsmargarin och fetare pålägg, t ex korv, pastej, ost Patienten äter dessert till huvudmålet Patienten äter energirika mellanmål Annat som kan påverka måltiden Matens konsistens är anpassad efter patientens behov Måltidsmiljön är trivsam Sittställningen gör det möjligt att äta Patienten har de redskap han/hon behöver för att kunna äta (t ex äthjälpmedel) Patienten behöver hjälp med matning och får detta När det väl är dags för kosttillägg Beräkna energibehov Använd mat och vätskeregistreringen för beräkning av lämplig mängd Låt gärna patienten prova ut smaker Följ upp och utvärdera Sara Karlsson, Leg. Dietist Bilaga 7

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Sårläkning och nutrition

Sårläkning och nutrition Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Sårläkning och nutrition Innehållsförteckning Sid Inledning 2 Malnutrition 2 Nutritionsstatus och näringsbedömning 2 Olika näringsämnens betydelse för sårläkning 3 Nutritionsbehandling

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

De viktiga målen mellan målen

De viktiga målen mellan målen De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Råd kring maten och måltiden

Råd kring maten och måltiden Råd kring maten och måltiden för hemtjänstpersonal i ordinärt boende och omvårdnadspersonal på särskilt boende Inledning Maten är viktig. Den ger oss inte bara näring och energi utan innebär för många

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Välkomna! Aptit för livet Mat och äldre. Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012

Välkomna! Aptit för livet Mat och äldre. Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012 Välkomna! Aptit för livet Mat och äldre Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012 Dagens erbjudande Förmiddag I backspegeln Frukost ur perspektivet energi- och näring Presentations av förbättringsarbeten - nuläget

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall Patientens bästa knep mot trycksår, undernäring och fall Goda rutiner och bra knep för bättre hälsa Trycksår, undernäring och fallskador är vanliga skador. Men visste du att de ofta kan förebyggas med

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

VÅRD OCH OMSORG NYA SMARTA. receptkort. Sätt upp i pentryt! 8 matiga. Snackisar. 10 söta. Snackisar ALLA RECEPT ÄR NÄRINGSBERÄKNADE

VÅRD OCH OMSORG NYA SMARTA. receptkort. Sätt upp i pentryt! 8 matiga. Snackisar. 10 söta. Snackisar ALLA RECEPT ÄR NÄRINGSBERÄKNADE VÅRD OCH OMSORG NYA SMARTA receptkort Sätt upp i pentryt! 8 matiga Snackisar 10 söta Snackisar ALLA RECEPT ÄR NÄRINGSBERÄKNADE Skapa mellanmålsglädje med Snackisar, de perfekta målen mellan målen. Snackisar

Läs mer

Patientens bästa knep

Patientens bästa knep art nr 0903002 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. TUFF står för trycksår-,

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen Kostpolicy

Omvårdnadsförvaltningen Kostpolicy Omvårdnadsförvaltningen Kostpolicy med riktlinjer, handlingsplan och blanketter avseende kost för äldre i särskilda boenden inom Söderhamns kommun Reviderad december 2009 1 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning...2

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

NUTRITIONSHANDBOK. för personal inom särskilt boende NUTRITIONSHANDBOK

NUTRITIONSHANDBOK. för personal inom särskilt boende NUTRITIONSHANDBOK för personal inom särskilt boende Flik 1 Introduktion Denna Nutritionshandbok är till för att underlätta i det dagliga arbetet för alla som på något sätt arbetar med mat och näring för äldre inom särskilt

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Nutritionsriktlinjer. - för Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun

Nutritionsriktlinjer. - för Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun Nutritionsriktlinjer - för Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun Innehåll: Matens betydelse 3 Måltidsmiljö 3 Ät regelbundet och varierat 3 Grundkoster 3 - A-kost 4 - E-kost 4 - SNR-kost 4 Livsmedelsval

Läs mer

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information: www.fresubin.se Aprikos/Persika Skogsbär, Neutral, Toffee, Vanilj Om Fresubin 2 kcal DRINK Fresubin 2 kcal DRINK är en komplett näringsdryck med mycket energi och protein. Nutritionsbehandlingen kan varieras genom att

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Recept till Nutrison Powder

Recept till Nutrison Powder Recept till Nutrison Powder Nutrison Powder Nutrison Powder är ett komplett och balanserat berikningspulver som kan användas för att höja energi- och näringsinnehållet i maten. Denna receptbroschyr kan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

Nutritionshandboken - kost

Nutritionshandboken - kost A-kost (Allmän kost för sjuka)... 3 Frukost... 3 Middag och kvällsmat... 4 Mellanmål... 4 Mellanmålsförslag normalkost... 5 Dagtid... 5 Kvällstid... 5 E-kost (energi och proteinrik kost)... 6 Förslag på

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH

MiniMax. receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH MiniMax receptsamling NOURISHING PERSONAL HEALTH GRÖTAR HAVREGRYNSGRÖT (2 PORTIONER) 1 dl havregryn En nypa salt (kan uteslutas) Servera den mängd som du tror att barnet kommer att äta upp och spar resten

Läs mer